PM/ GEOTEKNIK Uppdrags nr: 790464 Datum: 2017-02-16 NYBYGGNAD RADHUS FLÄSSJUM 1:16 BOLLEBYGD KOMMUN Rev: Datum: Källevägen Björnskogsvägen www.eniro.se TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Handläggare: Cecilia Ahl Tel.010-516 09 95 cecilia.ahl@tellstedt.se Granskare: Thomas Östergren Tel 010-516 08 81 thomas.ostergren@tellstedt.se TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Varbergsgatan 12A, 412 65 Göteborg Tel 031-723 73 00 Fax 031-335 81 09 www.tellstedt.se Org nr 55 64 54-0861 1(5)
Innehåll 1 OBJEKT...3 2 ÄNDAMÅL...3 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM...3 4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN...3 4.1 Topografi och ytbeskaffenhet...3 4.2 Geotekniska förhållanden...4 4.3 Geohydrologi...4 4.4 Sättningsegenskaper...4 5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER...5 5.1 Planerad byggnation...5 5.2 Radon...5 5.3 Grundläggningsförslag m.m....5 6 SCHAKTNING...5 2(5)
1 OBJEKT 2 ÄNDAMÅL På uppdrag av Lyckåsens Förvaltnings AB, har Tellstedt i Göteborg AB utfört en geoteknisk utredning för rubricerat projekt. Denna projekterings PM/Geoteknik sammanfattar förutsättningarna inför nybyggnaden av en radhuslänga inom fastigheten Flässjum 1:16, Bollebygds kommun. Projekterings PM/Geoteknik syftar till att ge grundläggningsrekommendationer för den planerade radhuslängan. 3 UNDERLAG FÖR PROJEKTERINGS PM Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik, från Tellstedt i Göteborg AB, daterad 2017-02-16 Nybyggnad radhuslänga, Flässjum 1:16, Bollebygds kommun. 4 BESKRIVNING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och ytbeskaffenhet Undersökningsområdet är beläget norr om Björnskogsvägen och öster om Källevägen, Bollebygds kommun. Markytan har tidigare varit bevuxen med skog, vilken vid undersökningstillfället var avverkad. Markytan lutar från ca +84 i nordväst till ca +80 i sydöst. Källevägen Björnskogsvägen Bild 1. Ungefärligt läge, undersökt område. www.eniro.se 3(5)
4.2 Geotekniska förhållanden De redovisade jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller i de specifika punkterna. Således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet. Jordlagerföljden utgörs av mulljord vilken underlagras av morän (sand, silt och lera) till ett varierande djup av ca 3-11 meters djup. Jordlagerföljden i undersökningsområdet baseras på skruvprovtagningar i punkterna 2, 4, 6, 9, och 14. OBS! Jordarterna inom området är samtliga tjälfarliga och flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Detta skall beaktas vid schaktnings- och grundläggningsarbetena inom området. Ytlagret utgörs av mulljord med siltigt och sandigt inslag till ett ungefärligt djup av 0,2-0,8 meters djup. Jorden inom området utgörs av morän. Moränens sammansättning varierar med djupet och provtagningspunkten. Generellt utgörs den dominerande jordarten av silt och lera. I silten och leran påträffas skikt av sand, se bilaga 1 790464, för mer detaljerad information. Bergets nivå har ej studerats i denna undersökning, men stopp mot sten, block eller berg har erhållits ca 3-11 meter under markytan vid slagsondering. För mer detaljerad information, se ritning G-2 och G-3 790464. Sonderingsstopp vilket registrerats som stopp i morän har erhållits ca 3-5 meter under markytan i punkt 2, 4, 12 och 14 med trycksondering, se ritning G-2 och G-3 790464, för mer detaljerad information. 4.3 Geohydrologi Grundvattenytor noterades i punkt 2 och 4, ca 1,5-2 meter under markytan. Den övre grundvattenytan fluktuerar med årstiden och mängden nederbörd. Eftersom radhuset byggs i en slänt är det mycket viktigt att det sörjs för en rätt dimensionerad och utformad dränering. 4.4 Sättningsegenskaper Jordlagren inom området utgörs av morän. Denna betraktas som icke sättningskänslig. Det skall dock beaktas att silt är tjälfarligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Mulljord vilket påträffas i ett antal av punkterna är dock sättningsbenäget och skall schaktas bort. 4(5)
5 GEOTEKNISKA PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER 5.1 Planerad byggnation En radhuslänga planeras att grundläggas inom området. 5.2 Radon Vid undersökningstillfället mättes radonhalten i markluften i 5 stycken punkter (på ej hårdgjorda ytor) inom det aktuella området. Med avseende på radon i markluften kan ett område betecknas som ett låg-, normal- eller högriskområde. Tabell 1 nedan visar gränsvärden. Tabell 1. Radon i markluft Lågriskområde 0-10 kbq/m 3 Normalriskområde 10-50 kbq/m 3 Högriskområde >50 kbq/m 3 De uppmätta värdena varierade mellan 2 till 12 kbq/m 3 och ligger inom intervallerna för låg- till normalriskområde. På grund av ovan angivna mätvärden klassas området som ett normalriskområde och byggnader ska uppföras radonskyddade. Vid en eventuell tillförsel av fyllnadsmaterial till grundläggningsområdet, ska endast fyllning med låga radonhalter användas. 5.3 Grundläggningsförslag m.m. Jorddjupet inom grundläggningsområdet ökar generellt från väst till öst. Dock är den underlagrande moränen så pass fast att inga större sättningar förväntas bildas vid en grundläggning med platta på mark. Efter det att mulljorden samt annat material, vilket är otjänligt för grundläggningen först har schaktats bort, kan därefter radhuslängan grundläggas med hel kantförstyvad bottenplatta direkt på den packade fyllningen eller de naturliga jordlagren. Det nya fyllnadsmaterialet och befintligt material skall separeras med en geotextil. Nytt fyllnadsmaterial skall väljas från tabell CE/1 Anläggnings AMA och packas enligt anvisningarna i tabell CE/4 anläggnings AMA. Inom området finns det siltiga jordarter. Dessa bedöms som mycket tjälfarliga. Det finns flera olika sätt att förhindra tjälskador. Ett exempel är att låta isoleringen gå ut en bit under marken vid huset. Isoleringen ligger då som en krage runt huset som håller marken varm och hindrar tjälen från att tränga fram till grunden. Byggnaden bör därför förslagsvis grundläggas på minst 0,3 meter cellplast som värmeisolering. 6 SCHAKTNING Schaktning utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Schakter bör ej stå öppna längre tid än nödvändigt. 5(5)