xtillväxt- och egionplanefövaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-06-20 Handläggae: Ann Lundell Tillväxt- och egionplanenämnden Tetialappot fö tillväxt- och egionplanefövaltningen pe apil 2016 Aendebeskivning Ekonomisk tetialappot fö tillväxt- och egionplanefövaltningen pe apil 2016. Beslutsundelag Fövaltningens tjänsteutlåtande den 20 juni 2016 Tillväxt- och egionplanefövaltningens tetialappot apil 2016 Föslag till beslut Tillväxt- och egionplanenämnden föeslås besluta att godkänna tetialappoten fö tillväxt- och egionplanefövaltningen pe apil 2016 Ekonomiska konsekvense av beslutet Inga ytteligae ekonomiska konsekvense av beslutet. Miljökonselwense av beslutet Beslutet medfö oföändade konsekvense fö miljön. / Hanna Wiik Fövaltningschef
Tillväxt- och egionplanefövaltningen Tillväxt- och egionplanefövaltningen TERTIALRAPPORT Apil 2016
2(11) Innehållsfötecknuig l. Sammanfattning...3 2. Mål... 4 2.1 Mål och indikatoe... 4 2.1.1 Ekonomi i balans... 4 2.1.2 Attaktiv kollektivtafik i ett hållbat tanspotsystem... 4 2.1.3 Ett fitt, tillgängligt kultuliv med hög kvalitet...5 2.1.4 Hållba tillväxt och utveckling...5 3. Veksamhet... 6 3. l Utveckling helåsabete samt veksamhetsföändingas effekt... 6 4. Ekonomi...7 4.1 ResultatutvecUing och pognos...7 4.1.1 Intäktsutveclding... 8 4.1.2 Kostnadsutveckling... 9 4.1.3 Avvikelse - peiodens utfall... 9 4.1.4 Avvikelse-pognostiseat esultat... io 4.1.5 Pesonal... io 4.2 Investeinga... u 4.3 Analys och eventuella iskfaktoe... n 5. Ledningens åtgäde... u 6. Landstingets finanspolicy... n 7. Nämnd-/styelsebehandling... n
3(11) l. Sammanfattning Resultatutveckling jan feb ma ap maj Jun Jul aug sep okt nov dec Utfall 2015 Utfall 2016» - - - Budget 2016 A Nuvaande pognos A Fg mån pognos Fövaltningen ha ett positivt esultat fö apil månad med miljone kono i föhållande till budget. Föegående månads esultat va 2,7 miljone kono. Anledningen ä fämst ett fotsatt läge utfall på pesonalkostnade samt höge intäkte än budgeteat. Åspognosen fö fövaltningen ä ett nollesultat. Kostnadsutveckling 20% 18% ^ 17,9% 18,2% 14% 12% A 12,7%, 011,8% 10% 8% 6% 4% 2% 0% - - 1603 1605 1606 1607 1608 1609 1610 1611 1612 PR 2016 BU 2016 ä Kostnadsutveckling pe månad A Pognos O Budget Avse veksamhetens kostnade exklusive omställningskostnade jämföt med 2015. Kostnadsutvecklingen i föhållande till apil föegående å ä dygt 18% vilket föklaas av en höge budget 2016, fämst avseende ökat bidag till Skägådsstiftelsen i Stockholms län.
4(11) De ackumuleade kostnadena till och med apil månad ä läge än budgeteat vilket huvudsakligen beo på ännu ej tillsatta tjänste. Pognostiseade kostnade, 12,7%, ä något höge än budget men motsvaas av samma intäktsökning. 2. Mål I antagen budget fö Stockholms läns landsting anges mål fö landstinget som helhet. Nedan edovisas de mål som elatea till nämndens ansvasomåde. Histoiska väden kan enbat anges fån 2015 eftesom nämnd och fövaltning bildades 2015. I fletalet fall gälle fö å 2016 de övegipande landstingsmålen fö nämnden och fövaltningen. TRN komme unde hösten 2016, i enlighet med landstingsevisoenas ekommendation, att påböja abetet med att utfoma egna mål fö sitt veksamhetsomåde. Dessa komme famöve sannolikt att påveka landstingets mål. 2.1 Mal och indikatoe 2.1.1 Ekonomi i balans Mål och indikato Utfall Mål 2016 Utfall 1504 EKONOMI l BALANS Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt esultat enligt balanskavet 4,3 Nämnden och fövaltningen veka fö god ekonomisk hushållning. 2.1.2 Attaktiv kollektivtafik i ett hållbat tanspotsystem Tillväxt- och egionplanenämnden och fövaltningen ska genom egionplaneing veka fö att kollektivtafikens andel ges föutsättninga att öka i enlighet med landstingets mål. Det handla bl.a. om att planea fö en sammanhållen utveckling av infastuktu och nya bostäde. Ett näa samabete mellan fövaltningana TRF, TF och FUT ä däfö av sto betydelse.
JIL Stockholms läns landsting 5(11) 2.1.3 Ett fitt, tillgängligt kultuliv med hög kvalitet Mål och indikato Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 ETT FRITT, TILLGÄNGLIGT KULTURLIV MED HÖG KVALITET Födjupat samabete king kultuella och keativa näinga Samvekanspojekt enligt handlingspogammet Keativa - - - Stockholm stata (handlingspogam unde RUFS 2010) Kultufövaltningen ansvaa fö samtliga indikatoe på SLL-nivå. Landstingets kultusatsninga kan exempelvis ha betydelse fö egionens attaktivitet och även stäka föutsättningana fö inldudeing i samhället, vafö det ä viktigt med samabete mellan fövaltningana. 2.1.4 HåUba tiuväxt och utveckling Mel och indikato Utfall 2014 Mål 2015 Mål 2016 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING En ledande tillväxtegion Skatteundelagets åstaktsutveckling i länet ska vaa lika hög som elle höge än iket/öviga iket 3,5% ä iket > iket Effektivt miljöabete Andel ekologiska livsmedel 90% > 90% Nämnden och fövaltningen ska genom egionplanemg veka fö att Stockholmsegionen utvecklas till en ledande tillväxtegion i enlighet med landstingets mål. Detta ä betydelsefullt både fö de föutsättninga som skapas fö egionens invånae, men även fö landstinget som oganisation i teme av skatteundelag, eftefågan pä landstingets tjänste samt fö landstingets elayteingsmöjlighete. Abetet avse såväl stäkt genomföande av gällande egionala utvecldingsplan RUFS 2010 som pocessen fö famtagande av ny plan, RUFS 2050. Nämnden och fövaltningen ska bediva ett effektivt miljöabete. Andelen ekologiska livsmedel i nämndens och fövaltningens veksamhet (fämst vid konfeense) ska vaa minst 90 pocent. Till och med apil ä utfallet 88 pocent.
6(11) 3. Veksamhet 3.1 Utveckling helåsabete samt veksamhetsföändingas effekt Pesonalvolym/helåsabete \7-n Budget,,'^,,",', ^u Föänd Pogn Budget Avvik Boksl ^ -- - ^ -^- ^ ^ ^ - ^ -^ ^, ^ Helåsabeten exkl. extatid (pesonalvolym) 29,3 34,0-4,7 28,8 34,0 34,0 29,0 Fö 2016 ä det budgeteat fö 34 helåsabeten, utfallet i apil ä 29,3. Föstäkning fotgå enligt planeing avseende bland annat ett cykelkansli, ökat behov av kompetens till landsbygds- och skägådsfägo, föutsättninga fö ekonomisk tillväxt samt med fokus pä samådet av RUFS 2050. Tjänstena beälmas vaa tillsatta senast hösten 2016. Föe sommaen inleds också ekyteingen av en ny avdelningschef till Tillväxtavdelningen. Tjänsten beäknas kunna tillsättas senae i höst.
7(11) 4. Ekonomi 4.1 Resultatutveckling och pognos Resultatäkning M k Ackutfall Budget Ack 1504 Föänd % Pogn 2016 Budget 2016 PR-BU Boksl 2015 Pesonalanknutna statsbidag 0,1 0,1 0,1 -fl,: 0,3 0,3 0,3 Landstingsbidag 54,4 54,4 48,5 0,: 163,3 163,3 145,6 Öviga intäkte Veksamhetens intäkte 0,7 55,2 T 54,5 0,7 0,7 0,1 T 48,7 5,: 0,: 1,5 165,1 T 163,6 1,5 1,5 3,2 149,1 Bidag -36,3-36,4 0,1-29,1 0,; -109,3-109,3-98,2 Pesonal -8,4-9,9 1,5-8,2 0,( -31,0-29,7-1,3-24,2 Konsulttjänste - -3,1 0,5-1,6 0,( -9,5-9,4-0,1-14,6 Öviga kostnade -5,2-5,0-0,2-5,5 -o,: -15,2-15,2-9,3 Veksamhetens kostnade -52,5-54,5 2,0-44,5 0,: -165,0-163,5-1,5-146,4 Avskivninga -0,'' -0,1-0,1-0,1 Finansnetto Resultat föe bokslutsdispositione och skatt 4,3 -o/ Ehållna koncenbidag(komp) Lämnade koncenbidag(komp) Justeat esultat ^z -0,4 Lämnade koncenbidag (skatt) Öveavskivn ingå Resultat efte bokslutsdispositione och skatt 4,3 0,4 Det hä ä fövaltningens fösta tetialappot med möjlighet till jämföelse med föegående å. Resultatet fö apil ä positivt liksom fö apil 2015. Unde veksamhetsået tillkomme medfinansieing av pojekt vafö utfall fö intäkte och kostnade föändas, det vill säga huvudsakligen balanseas mot vaanda. Detta ge utymme fö fövaltningen att åta sig fle samvekanspojekt.
8(11) 4.1.1 Intäktsutveckling Intäktsutveckling, pocent 523,4 12,2 12.2 12.2 9,7 13,2 10,7-11,8.23.5-11.8.10.53,9 Landstingsbidag Pesonalanknutna statsbidag Öviga intäkte Veksamhetens intäkte c Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Jan-ap 2016 (Utf /Utf 1504) Pognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015) Öviga intäkte ha en ölaiing på 523,4% jämföt med föegående å. Intäktena avse 600 tk och beo i huvudsak på esättning fö avgångsvedelag samt medfinansieing av pojekt vafö det finns motsvaande kostnade. Fö apil 2015 va öviga intäkte 100 tk. Utfallet fö öviga intäkte föväntas även de kommande månadena visa på sto ökning beoende på att fövaltningen ehålle en månatlig esättning fö avgångsvedelag till och med augusti 2016 Pesonalanknutna statsbidag ä läge än budgeteat och beo på dels eftesläpninga i inbetalninga samt sjukfånvao.
JIL Stockholms läns landsting 9(11) 4.1.2 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling, pocent 28,3 24.S 18,2 il 11,2, i 11,2 9,2 3,3 3,4 11 n,7 ^-L Bidag Pesonalkostnade Öviga kostnade Veksamhetens kostnade Budget 2016 (BU 2016/ÄR 2015) Jan-ap2016(Utf /Utf 1504) Pognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015) Kostnadsutvecklingen avseende bidag ä höge i apil i jämföelse med föegående å och beo på ett utökat bidag fö Skägådsstiftelsen. Budgetead och pognostisead kostnadsutveclding fö pesonalkostnade jämföt med 2015 ä höge på gund av beslut om nyekyteinga. Effekten av nyekyteinga ha inte ännu slagit igenom. Fö öviga kostnade ä kostnadsutvecklingen jämföt med föegående å dygt 9 pocent höge vilket fämst beo på inhyd pesonal och IT. Sammantaget ä kostnadsutvecklingen fö veksamheten 18,2 pocent jämföt med apil 2015. På gund av ökade pesonalkostnade och ökat bidag till Skägådsstiftelsen ä pognosen fö helået ä 12,7 pocent. 4.1.3 Avvikelse - peiodens utfall Osak, M k Intäkt Kostnad Resultat textkommenta AC-BU AC-BU AC-BU Avgångsvedelag 0,5-0,5 Summa avvikelse 0,5-0,5 Till och med apil ha fövaltningen en intäkt om 0,5 miljone avseende justeing av ett avgångsvedelag.
JIL Stockholms läns landsting 10(11) 4.1.4 Avvikelse - pognostiseat esultat Osak, M k textkommenta Intäkt PR-BU Kostnad PR-BU Resultat PR-BU Avgångsvedelag 1,0-1,0 Cykelkansli 0,4-0,4 Övig medfinansieing 0,1-0,1 Summa avvikelse 1,5-1,5 Fövaltningen ha en beäknad intäkt gällande justeing av avgångsvedelag vilken komme uppgå till cika l miljon kono. Motsvaande belopp belasta pesonalkostnade. Tafikveket och Länsstyelsen medfinansiea dela av cykelkansli, motsvaande belopp belasta pesonalkostnade. Däutöve beäknas intäkte fån Tafikfövaltningen espektive Vinnova avseende konsulttjänste espektive divese pojektkostnade. 4.1.5 Pesonal Bemannlngskostnade M k Ackutfall Budget Ack AC-BU utfall 1504 Fäänd Pogn 2016 Budget 2016 Boksl PR-BU 2015 Summa pesonalkostnade -8,4-9,9-8,2-30,7-29,7-1,00-24,2 vaav föänding sem" och låneskuld -0,4-0,4-0,3 0,2 vaav lönekostnad -7,9-7,9-7,7-23,9 vaav pensionskostnad Inhyd pesonal -0,5-0,5-1,3-1,3 Summa bemanningskostnad -8,9-9,9 1,0-8,2-30,7-29,7-1,0-24,2 Sjukfånvaomått Ack utfall Ack utfall Fäänd Pogn Budget 1504 %-enh 2016 2016 Avvik %-enh Pocentuell sjukfänvao 3,5% 3,7% -0,2% % Lönekostnadena, vilka utgö den stösta delkomponenten av pesonalkostnadena, föväntas öka i jämföelse med åsbol<slutet 2015. Detta beoende på föstäkning i samband med inättandet av bland annat ett cykelkansli, ökat behov av kompetens till landsbygds- och skägådsfågo, föutsättninga fö ekonomisk tillväxt samt med fokus på samådet av RUFS 2050. På gund av långa ekyteingspocesse nyttja fövaltningen inhyd pesonal. Kostnadena ä pognostiseade till 1,3 miljone kono och yms inom budgeten fö pesonalkostnade. Fövaltningen ha till och med apil månad och i föhållande till samma månad 2015 en minskad sjukfånvao.
11(11) 4.2 Investeinga Fö å 2016 ha Tillväxt- och egionplanefövaltningen ingen budget fö investeinga. 4.3 Analys och eventuella iskfaktoe Fövaltningens pognos ä ett nollesultat. En eventuell islcfakto ä dock miljö- och skägådsbidagen med hänvisning till att dessa inte utnyttjades till fullo unde 2015. 5. Ledningens åtgäde Ledningen ha inga planeade åtgäde utifån lagd pognos av fövaltningen. 6. Landstingets finanspolicy Tillväxt- och egionplanenämnden följe SLL:s finanspolicy. 7. Nämnd-/styelsebehandling Tetialappoten pe apil månad komme att behandlas i Tillväxt- och egionplanenämnden den l septembe_2pl6. Hanna Wiik Fövaltningschef