Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien 2018

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2017

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Epidemiologisk årsrapport 2015

Gutesmittu. Influensasäsongen så här långt. Influensa- och RS-virus kan analyseras i Visby

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Klamydia.. och lite annan STI. Foto: Folkhälsomyndighetens Pressarkiv

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2011.

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Smittskydd&Vårdhygien

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Inledande bestämmelse

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Verksamhetsrapport 2017, Strama Jönköping

Smittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Å rsstatistik fö r 2017

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Strama Jönköping Kvartalsrapport

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Verksamhetsrapport 2014, Strama Jönköping

Smittspårning Grundkurs regelverk

Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018

Smittspårningskurs mars 2018

Årsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Gutesmittu. Två utbrott av vinterkräksjuka

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Å rsstatistik fö r 2016

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Smitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Verksamhetsberättelse 2014 Smittskydd Vårdhygien, SmVh.

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittskydd&Vårdhygien

Hygienombudsutbildning Välkommen

Multiresistenta bakterier

Vårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015

MRSA. Information till patienter och närstående

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Hygienombudsutbildning

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Aktuellt från Strama Gotland

SmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Smitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA

Smittskydd&Vårdhygien

GUTESMITTU. Influensasäsongen så här långt Allas vårt STRAMA uppdrag chans till förbättring! Region Gotland

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Influensasäsongen

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Hepatit C i Östergötland

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Transkript:

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien 2018 Inledning Året inleddes med en förhållandevis tuff influensasäsong, där vården belastades till stor del på grund av stor sjukfrånvaro bland personalen. Under samma period drabbades dessutom vården av flera utbrott av vinterkräksjuka. Ett större utbrott av mässling i Västra Götaland rönte stor uppmärksamhet och ökade insatser för personalvaccination även i vårt län, men vi drabbades inte av något mässlingsfall. Annars var det förhållandevis lugnt på utbrottsfronten under året. Bygg- och renoveringstakten är hög inom regionen och vårdhygien är involverade i många olika projekt, vilket är glädjande och ger goda möjligheter att värna förutsättningarna för ett hygieniskt och patientsäkert arbetssätt i de nya lokalerna. Antibiotikaförskrivningen minskade i Sverige med 4,2 % under 2018. I vårt län såg vi en glädjande nedgång i antal recept per 1 000 invånare och år till 280, vilket är lägst hittills och under riksgenomsnittet på 296. Hemsidan Efter att under 2017 lagt ett stort arbete på att omorganisera och förbättra Smittskydd Vårdhygiens hemsida, fortsatte förändringsarbetet under 2018. Vi är en av pilotenheterna i samband med utvecklingen av den nya vårdgivar-webben och har fått möjlighet att komma med synpunkter på utseende och struktur på den nya sidan. Alla styrdokument/riktlinjer har som en del av det arbetet lagts in i dokumenthanteringsprogrammet Evolution. Utbildningsinsatser Smittskydd, Vårdhygien och Strama har arrangerat en rad utbildningar under året. Smittskydd har haft influensavaccinatörsträffar på alla tre sjukhusen och ordnat en heldagsutbildning i smittskydd för blivande eller färdiga distriktsläkare. Vårdhygien har haft aulaträffar på sjukhusen med tema Från smutsigt till rent med utbildning om spol- och disk för personal från både region och länets kommuner under våren. Liksom föregående år arrangerade Vårdhygien under oktober utbildningar som riktade sig till både personal och chefer inom slutenvård och den kommunala vården och omsorgen. Utbildningarna hölls i Eksjö, Värnamo och Jönköping och gav åhörarna fördjupad information om vinterkräksjuka och influensa, rutiner för att förhindra smittspridning samt åtgärder vid utbrott. Ca 250, inte riktigt lika många som föregående år, deltog. De som var med på utbildningarna var nöjda enligt de utvärderingar som gjordes. Tillsammans med STRAMA gavs åter igen utbildningsgenomgångar till personal inom kommunal vårdoch omsorg med temat Äldre med misstänkt urinvägsinfektion, ingen ska behöva få antibiotika i onödan! Detta utifrån att den vanligaste enskilda riskfaktorn och infektionstypen under 2017 på särskilt boende var urinvägskateter och urinvägsinfektion.

Hygienombudsträffar har genomförts, både per sjukhus och vid ett tillfälle gemensamt för ombud inom Kirurgisk vård. Strama har ordnat utbildning om vanliga infektioner för sjuksköterskor. Så gott som alla medarbetare deltar dessutom i återkommande utbildningstillfällen för bland annat nyutbildade sjuksköterskor (RIU), omvårdnadslärare, AT-läkare, ST-läkare samt i ett antal arbetsplatsträffar eller andra internutbildningar och föräldramöten på förskolor/skolor. Vi deltar i flera olika delar av Hälsohögskolans kurs om infektioner och mikrobiologi för yrkesverksamma sjuksköterskor. Vi har under året varit ute och presenterat vår verksamhet på Utvecklingskraft, Gislaved kommuns Koll på läget och budkavle för undersköterskor inom op/iva i Eksjö. Intresset har varit stort och vi har nått grupper som vi annars inte skulle träffa. Smittskyddssjuksköterska Ingela Hall har under 2017 och 2018 genomfört en magisterutbildning i Smittskydd och vårdhygien på distans via Högskolan i Skövde, med examen januari 2019.

antal fall Smittskydd Anmälningspliktiga sjukdomar Totalt rapporterades 3114 fall av anmälningspliktiga sjukdomar under 2018, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. Nedan följer en mer detaljerad redovisning av några olika sjukdomsgrupper. Blodsmitta och sexuellt överförbara infektioner 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Gonorré 5 16 15 5 16 15 21 21 19 28 Hepatit B 41 70 54 88 82 88 100 73 31 29 Hepatit C 66 63 58 60 74 53 85 64 48 61 HIV 2 9 4 7 9 14 6 12 6 8 Klamydia 1087 851 1087 1177 1103 1045 1067 966 964 982 Syfilis 9 13 5 5 11 3 11 7 6 7 30 25 20 15 10 5 0 Gonorré 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 totalt kvinnor män som har sex med kvinnor män som har sex med män Kommentarer: Den stora gruppen sexuellt överförbara infektioner utgörs av klamydia, med cirka 1 000 fall per år. Denna siffra ligger relativt konstant över åren. Tarmsmitta Nationellt har det skett en kraftig ökning av gonorré från och med 2017, framför allt bland män som har sex med män (MSM). Under 2018 sågs en viss ökning även i vårt län, men MSM-gruppen skiljer inte tydligt ut sig från övriga grupper. Av de åtta patienter som diagnosticerades med hiv under året var två smittade i Sverige. 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Campylobacter 240 251 262 272 239 275 320 415 331 318 smittad i Sverige 93 92 113 104 108 107 178 275 198 148 Cryptosporidium 15 21 13 26 26 73 71 57 52 64 smittad i Sverige 9 12 7 16 19 63 40 41 29 41 Entamoeba histolytica 10 8 5 6 1 1 1 1 0 3 smittad i Sverige 2 1 0 1 0 0 0 0 0 2 Enterohemorragisk 28 28 43 34 38 33 38 57 30 36

antal fall E.coli (EHEC) smittad i Sverige 15 16 17 16 20 21 20 45 22 23 Giardiainfektion 48 37 30 62 135 97 114 96 42 54 smittad i Sverige 6 5 7 3 4 7 8 21 14 21 Hepatit A 8 2 0 1 5 3 1 0 1 2 smittad i Sverige 6 1 0 0 2 0 0 0 1 0 Hepatit E 0 0 0 2 0 0 1 2 2 0 smittad i Sverige 0 0 0 2 0 0 1 1 1 0 Salmonellainfektion 78 143 92 93 88 88 83 76 83 71 smittad i Sverige 13 27 17 27 22 10 25 24 23 24 Shigellainfektion 13 18 11 13 14 12 7 8 7 15 smittad i Sverige 1 1 0 2 2 1 0 1 1 2 Yersiniainfektion 18 11 14 17 7 6 3 5 13 8 smittad i Sverige 13 8 11 10 7 5 1 4 10 7 Kommentarer: Antalet fall av Campylobakter ligger på normal nivå igen, efter det stora nationella utbrottet under 2016 och 2017 då det både var fler fall och större andel inhemsk smitta. Under hösten ökade dock Campylobakter-förekomsten i kycklingflockar igen, vilket avspeglade sig i en viss ökning av antalet humanfall. Multiresistenta bakterier 700 Multiresistenta bakterier 600 500 400 300 200 100 ESBL-producerande bakterier ESBLcarba-producerande bakterier MRSA Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin VRE 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommentarer: För de två största grupperna av multiresistenta bakterier ESBL-bildande tarmbakterier och MRSA ligger antalet fall relativt konstant. Det ökade antal fall som sågs under 2015 och 2016 berodde huvudsakligen på ett ökat inflöde av människor från högriskområden i samband med flyktingvågen.

antal fall Antalet fall av ESBLcarba-producerande bakterier (5 fall), vancomycinresistenta enterokocker (5 fall) och pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (0 fall) är fortfarande lågt. Sjukdomar som ingår i allmänna barnvaccinationsprogrammet Kolumn1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Difteri 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Haemophilus influenzae (invasiv infektion) 5 6 13 9 9 10 8 6 2 5 Kikhosta 1 13 2 2 6 43 34 21 61 53 Mässling 0 0 2 1 0 0 1 0 0 0 Pneumokocker (invasiv infektion) 62 62 44 56 40 33 54 50 43 46 Polio 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påssjuka 3 1 2 1 0 0 0 0 0 0 Röda hund 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Stelkramp 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kikhosta 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 spädbarn <1 år personer födda from 1996 personer födda 1995 eller tidigare Kommentarer: Vaccinationstäckningen inom allmänna barnvaccinationsprogrammet är god, med en täckningsgrad runt 97 % för barn födda 2015. Detta avspeglar sig i ett mycket lågt antal fall av sjukdomar som omfattas av programmet. Ett undantag är kikhosta, där vi senaste åren sett ett ökat antal fall. Ökningen har dock inte skett bland ovaccinerade spädbarn utan bland äldre barn och vuxna. Personer födda from 1996 är i regel vaccinerade mot kikhosta, men skyddseffekten av vaccinet är inte fullständig och avtar relativt snabbt (efter 6-7 år). Flera av årets fall var barn som vaccinerats inom de senaste åren. För invasiv pneumokocksjukdom inträffade samtliga fall hos personer som är födda efter att pneumokockvaccin inkluderades i allmänna barnvaccinationsprogrammet 2009.

Myndighetsutövning Totalt inkom 282 anmälningar till smittskyddsläkaren som genererade paragrafärenden i Sminet. De flesta anmälningarna berörde klamydiaärenden och den vanligaste orsaken till anmälan var att en kontakt som uppgivits i smittspårning inte provtagit sig. Vid årets slut hade 68 % av ärendena fullföljts medan 10 % fått avskrivas utan att rättelse uppnåtts (resterande var fortfarande pågående). Siffran är svår att jämföra med tidigare år då vi nu arbetar mer aktivt med andra diagnoser än de sexuellt överförbara infektionerna, fram för allt MRSA och hepatit B och C. Paragrafärenden 2018 (totalt 282 st) Hep C 18 HIV 7 Gonorré 3 Tuberkulos 1 Syfilis 1 Hep B 18 MRSA 20 Klamydia 214 Orsak till anmälan klamydia gonorré syfilis hiv hepatit b hepatit c MRSA tuberkulos Kontakt som inte kunnat kontaktas/identifieras 50 2 1 7 1 0 0 0 (3 kap 5 ) Kontakt som inte lämnat prov (3 kap 6 ) 137 0 0 0 1 0 0 0 Brott mot förhållningsregler (4 kap 4 ) 27 1 0 0 16 18 20 0 Inte informerat närstående (4 kap 8 ) 0 0 0 0 0 0 0 0

Resultat paragrafärenden (totalt 282 st) Fortfarande pågående 16% Avskrivna 19% Fullföljda 65% Bosatt utomlands ; 4 Överlämnat annat län; 33 Fullföljda ärenden (183 st) Fullföljt innan SMEåtgärd; 18 Fullföljt efter telefonkonta kt; 11 Fullföljt efter anmaning REK; 14 Provtagen annat län; 35 Fullföljt efter delgivning; 3 Fullföljt efter anmaning; 65 Avskrivna ärenden (53 st) Bosatt utomlands; 1 Långt tidsintervall; 3 Rättelse ej uppnådd; 16 Oidentifierba r; 23 Oanträffbar; 10 Influensa Influensasäsongen 2017/2018 var ovanlig på så sätt att den dominerades av influensa B. Mot slutet av säsongen kom det sedan en våg av influensa A, som var mer uttalad i vårt län än på många andra håll och som resulterade i en sammanlagt ovanligt utdragen säsong.

antal laboratorieverifierade fall Jönköpings fina vaccinationstäckning höll i sig och 61 % av invånarna över 65 år vaccinerade sig, vilket återigen var högst andel i landet. Skyddseffekten av vaccinet för säsongen 2017/2018 var dessvärre dålig mot såväl influensa A som influensa B. Vården var relativt hårt belastad under influensasäsongen, inte minst på grund av stor sjukfrånvaro bland vårdpersonalen. I höstens vaccinationskampanj betonade vi därför betydelsen av vaccination av personal med patientnära arbete extra tydligt. Vaccinationerna är ännu inte avslutade, men preliminära siffror visar att betydligt fler personal än tidigare valt att vaccinera sig. Ytterligare en nyhet i år var att årets vaccin är fyrvalent, dvs innehåller skydd mot fyra olika influensatyper jämfört med tidigare tre. Möjligen bidrog detta till att efterfrågan på influensavaccin ökade i hela landet, vilket resulterade i att alla sorters influensavaccin tog slut. Vi lade ner stort arbete på att prioritera och omfördela doser för att i första hand skydda dem med störst risk för allvarlig sjukdom. Strax före jul kom besked om att en leverans av ytterligare vaccindoser skulle kunna levereras till länet efter nyår. Influensa A och B Jönköpings län 2017/2018 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 43 45 47 49 51 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 vecka influensa A influensa B Tuberkulos Jämfört med de senaste åren insjuknade färre personer än vanligt i tuberkulos under 2018. Totalt diagnostiserades tio fall i regionen, varav bara fem med lungengagemang och endast en patient bedömdes vara högsmittsam. Inga fall med multiresistent tuberkulos har påvisats i regionen under året. Alla patienter har sannolikt smittats utomlands. I samarbete mellan infektionskliniken och Smittskydd Vårdhygien genomfördes smittspårning kring sex av fallen där totalt 96 personer intervjuades och provtogs med IGRA-test. Hygien i förskolan Under 2018 fortsatte samarbetet med Jönköpings kommun vad det gäller utbildning av hygienombud i förskolan. Under årsskiftet 2017/2018 utbildades förskolechefer och utvalda hygienombud om smitta, smittspridning samt praktisk tillämpning av hygien i förskolan. Hösten 2018 hölls en uppföljning för de hygienombud som redan gått utbildningen. En workshop där man även fick möjlighet att samtala kring utbildningsmaterialet, träffa andra hygienombud och dela erfarenheter för olika förskolor. Även grundutbildningen hölls vid ett separat tillfälle för att ge

möjlighet att utbilda nya hygienombud för de förskolar som tidigare missat eller nu fått nya hygienombud. Arbetet kring hygien i förskolan fortsätter 2019. Vårt mål är att fler kommuner i länet ser detta som en möjlighet att förbättra hygienen i deras förskolor. Sprututbytesverksamheten Sprututbytet är nu en välfungerande och växande verksamhet som drivs gemensamt av infektionsmottagningen och beroendemottagningen, med stöttning från smittskydd. Antalet inskrivna brukare ökade under året till ca 180 personer, varav ungefär hälften varit aktuella under det gångna året. Sprututbytet har under året utökat sina öppettider från två till tre eftermiddagar i länet. Under det kommande året planeras för ett förbättringsarbete där hepatit C-behandling skall genomföras via sprututbytet.

Vårdhygien Vinterkräksjukesäsongen Calicisäsongen medförde fem utbrott inom slutenvården där ca 40 personal och 20 patienter drabbades. Utbrottsgrupper sammankallades vid dessa tillfällen och tidigt införande av kohort dygnet runt visade sig vara en betydande framgångsfaktor för att begränsa omfattningen på utbrotten. Vi har även uppdaterat och förbättrat materialet på vår hemsida, med vårdhygieniska riktlinjer och informationsmaterial riktade till så väl slutenvård som kommunal vård och omsorg. MRB Inga utbrott av multiresistenta bakterier förekom i hälso- och sjukvården i Region Jönköpings län under 2018. Flera patienter med både känt och nyupptäckt bärarskap av VRE har vårdats inom slutenvården utan att spridning till medpatienter skett. Enheten har varit aktiv i arbetet kring patienter med VRE för att förbygga smittspridning. Miljö- och screeningodlingar har utförts i samarbete med berörd enhet, vårdhygien och mikrobiologen. Flera utbildningsinsatser har genomförts. GAS I början av året inträffade ett utbrott med GAS (Grupp A Streptokocker) på förlossningen i Eksjö. Totalt tre nyförlösta kvinnor drabbades. Typning av isolaten visade att två var samma stam. Dessa kvinnor hade förlösts samma natt. En personal utan symtom bar samma stam som de nyförlösta kvinnorna. Ett intensivt arbete med smittspårning, miljöprovtagning, provtagning av personal, undervisning av personal, auskultation av hygiensjuksköterska och hygienronder genomfördes. I efterförloppet har många positiva effekter setts; viss förbättring av lokaler, bildande av en hygiengrupp, bättre följsamhet till BHK och förändrade rutiner med ett ökat fokus på och intresse för hygienfrågor. I slutet av november upptäcktes två nya fall med GAS, denna gång på förlossningen i Värnamo. Insatser inleddes även här. En personal som varit närvarande på bägge förlossningarna testades positivt för GAS från ett sår i näsan. De två patienterna och personalen med såret i näsan bar samma typ. Ytterligare en personal som var asymtomatisk bärare hittades. Även här har miljöodlingar gjorts i samband med smittspridningen. Hygienrond genomfördes tidigare under 2018. Clostridium difficile-infektioner Vi har granskat alla nya fall av Clostridium difficile-infektioner 2018. Inga tecken på stora anhopningar finns. Möjligheten att typa klostridieproverna har inte Mikrobiologen lyckats med under 2018 men det finns förhoppningar inför 2019 och vi avslutar i och med detta år den noggranna granskningen och går över att övervaka antalet fall och tittar på typningsresultaten.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Eftersom Infektionsverktyget inte varit igång, har istället tre PPM VRI genomförts. Genomsnittet i dessa mätningar låg på 8 % patienter med VRI. Det är i nivå med tidigare års PPM. Hygienobservatörsträffar Under året har som vanligt hygienobservatörsträffar genomförts vår och höst på regionens tre sjukhus. Under hösten 2018 genomfördes ytterligare två träffar som riktade sig till hygienobservatörer inom kirurgisk vård respektive till hygienansvariga i tandvården. Följsamheten till att mäta för samtliga enheter inom hälso- och sjukvården ligger stadigt på 80 %, med en tillfällig nedgång under sommaren. Effekten av det förbättringsprojekt som genomfördes under 2016-2017 ser därför ut att vara hållbart. Hur designen av kommande träffar ska se ut är under utarbetning. Vid observation av följsamheten gjordes ett tillägg 180501 av parametern naglar.

Neonatalvårdenheten Kontrollodlingarna varje vecka av alla inneliggande barn med återkoppling vid fynd av resistenta bakterier fortsätter. Finansieras fortfarande av SmVh. Efter lång tid har samarbetet mellan Sydöstra sjukvårdregionens neonatalavdelningar i syfte att skapa gemensamma hygienrutiner för föräldrar tagit fart. Drivande i det arbetet har Sofia varit. Byggprojekt Under 2018 har Vårdhygien deltagit i planeringen kring många byggprojekt. Pågående, avslutade och uppstartade byggprojekt 2018 är hus D1 på Ryhov, OP/IVA i Eksjö, akutmottagning i Eksjö, ombyggnad av sal för robotkirurgi på Ryhov, centralisering av kvinnohälsovården Rosenlund, Barnmottagningen Rosenlund, Antenatalmottagningen Ryhov, Urologmottagningen Ryhov, Onkologmottagningen Ryhov, Öronmottagning Eksjö, Sängtvätt i Eksjö samt uppstart av ombyggnation av Infektionskliniken. I samband med D1-bygget har ett så kallat showroom byggts upp. Det är ett vårdrum med toalett, närförråd och ett mottagningsrum som byggts upp för att personalen ska kunna testa inredning och arbetsrutiner. Vårdhygien har varit involverad i det arbetet och ser stora fördelar med det arbetssättet ur patientsäkerhetssynpunkt. Upphandlingsarbete Under året har enhetens medarbetare deltagit i ett flertal upphandlingar. Mest tid har avsatts för upphandling av operations- och skyddshandskar. En handskguide med lathund har tagits fram med stor insats från enhetens medarbetare. Det pågående upphandlingsarbetet för automatisk sängtvätt i Eksjö föranledde ett studiebesök på Viborg Hospital i Danmark där en befintlig säng- och madrasstvätt finns. På grund av stor arbetsbelastning har vårdhygien i flera fall övergått till att göra en kravställan på rengöringsrutiner och renhetsgrader vid upphandlingar och skurit ned kraftigt på närvaro vid olika upphandlingsmöten. Arbetet med upphandlingar och byggprojekt har under året tagit mer tid i anspråk än tidigare. Kirurgiskt verksamhetsområde Under året har fokus riktats på det kirurgiska verksamhetsområdet. I samarbete med sjukvårdsdirektör Kjell Ivarsson och utvecklingschef Berit Axelsson har ansatser gjorts i syfte att jobba för en mindre andel VRI och färre postoperativa infektioner. Vårdhygien har bland annat haft en hygienobservatörsträff för det kirurgiska verksamhetsområdet samt genomfört 20 hygienronder inom kirurgisk vård. Beslut togs i ledningsgruppen för kirurgisk vård att höja följsamheten till basala hygienrutiner till 95 %, ett beslut som inte vi deltog i. Avsaknad av strategi för förbättringsprojektet vad gäller projektering, kommunikation och förankring medförde att satsningen förblev okänd för chefer och medarbetare på både verksamhets- och enhetsnivå och har inte resulterat i några för oss kända förbättringsansatser eller mätbara resultat. En utredning kring upplevt ökat antal postoperativa infektioner inom ortopedin på Höglandet har inletts efter kontakt från verksamheten.

Tidigare satsningar på kärlkirurgin och ryggkirurgin fortgår. Vårdhund Efter sommaren kom det till vår kännedom att vårdhund skulle införas i Regionens verksamhet efter motion till Regionfullmäktige och godkännande av politikerna strax före valet. Ärendet bereddes av Folkhälsa Sjukvård utan kontakt med Smittskydd Vårdhygien. Då beslutet redan var taget har vi arbetat fram en vårdhygienisk riktlinje för arbete med vårdhund för att minimera riskerna både för patienterna och för hunden. Vårdhund ska införas som ett pilotförsök på Rehabmedicin Ryhov med start i februari 2019. Egen utbildning/utveckling Vi lägger stor kraft på att utbilda, informera, entusiasmera och leda andra. För att kunna göra detta på ett bra sätt krävs att vi får påfyllning. Ett sätt är att delta i de studiedagar som anordnas av Svensk Förening för Vårdhygien. Några av oss deltog i Hygiendagarna i Västerås våren 2018 och några i sektionen för hygiensjuksköterskors dagar i Stockholm i höstas. Planering Under årets sista vecka genomfördes en gemensam satsning på revidering av riktlinjer och strategisk planering. Den allt hårdare arbetsbelastningen gör att vi bättre måste hushålla med våra resurser och bestämma vad vi ska arbeta med.

Vårdhygien i kommunerna Kontinuerligt samarbete har skett under året med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i kommunen med rådgivning i vårdhygieniska frågor, hygienronder, framtagande av riktlinjer och utbildning till personal. Hygienombud och följsamhetsmätningar Hygienombudsutbildning till särskilt utsedda personer inom hemtjänst, särskilt boende och funktionshinderomsorgen har genomförts under året i Gislaved, Aneby, Sävsjö och Jönköping. Kommuner som tidigare genomfört grundutbildning har även i år haft möjlighet att som tidigare år skicka nya ombud inom sitt geografiska område, för att på ett strukturerat sätt skapa hållbarhet i ett längre perspektiv. Nu återstår bara Tranås kommun i länet som inte genomfört hygienombudsutbildning, men planer finns för våren 2019. Flera kommuner har mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler i sina verksamheter samt börjat använda sig av mätningen i sitt kvalitetsarbete. Hygienrådet har gått ut med en rekommendation under hösten att följsamhetsmätning ska genomföras minst 2 ggr/år i respektive kommun och rapporteras in till Smittskydd Vårdhygien. 5 av 13 kommuner har kunnat rapportera in siffror för hösten 2018. God hygienisk standard Vägledning till vad god hygienisk standard i kommunal vård och omsorg i Jönköpings län innebär har arbetats fram av Hygienrådet. Krav att tillgodose vad det gäller lokaler, utrustning, organisation och planering av hygienarbetet har tagits fram, för att verksamheten ska utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt. Detta förutsätter att verksamheten har vårdhygienisk kompetens, vilket också har tydliggjorts. Ett nationellt arbete pågår sedan i höstas med att ta fram en vårdhygienisk egenkontroll för verksamheterna för att säkerställa sin kvalitet. Smittskydd Vårdhygien från Region Jönköpings län representeras i detta arbete. Mätning av förekomst av riskfaktorer och infektioner förvärvade på särskilt boende Mätning av förekomst av riskfaktorer och infektioner förvärvade på särskilt boende har fortsatt under 2018. 10 av 13 kommuner (en mer än 2017) har deltagit i olika omfattning och totalt har 29258 vårdtagare registrerats. Urinvägskateter är den enskilt vanligast förekommande riskfaktorn, tätt följt av andra sår och trycksår.

Antal riskfaktorer per 100 vårdtagare 60 50 40 30 20 10 0 Kommun Län Vanligaste typen av infektion förvärvad på särskilt boende är urinvägsinfektion. 9 % av de som bär kateter och 2 % av icke kateterbärare behandlas med antibiotika för en urinvägsinfektion. Därefter ses pneumoni, sårinfektioner och hud- och mjukdelsinfektioner. 60 50 40 30 20 10 0 Antal infektioner per 100 vårdtagare Kommun Län Vinterkräksjukesäsongen 2017-2018 Vinterkräksjukesäsongen 2017-2018 i Jönköpings län kom att bli besvärlig och orsakade flera utbrott inom den kommunala vården och omsorgen. Första utbrottet som kom till vår kännedom skedde okt 2017 och sista utbrottet juli 2018. Under säsongen har 33 utbrott registrerats, varav 283 vård- och omsorgstagare och 218 personal insjuknat. I 3 av utbrotten insjuknade över 20 vård- och omsorgstagare och 20 personal. Dessa utbrott pågick under lång tid, ca 1 månad. 5 av 8 dödsfall som kan sättas i samband med insjuknandet i vinterkräksjuka skedde under dessa 3 utbrott. Positivt förekom även ett par utbrott där man lyckades dra i nödbromsen tidigt och inte få någon smittspridning bland övriga vård- och omsorgstagare. Gemensam nämnare i dessa utbrott var tidiga insatser och strikt kohortvård. Det fanns även utbrott där ingen personal blev smittad i samband med vård- och omsorg av de sjuka. Miljöodlingar, pedagogiskt verktyg I samband med kännedom om vård- och omsorgstagare med bärarskap av VRE på ett par av våra särskilda boenden i länet har miljöodlingar utförts för att öka kunskapen om hur det ser ut i vår omgivning. Inga av dessa odlingsplattor har visat fynd av VRE i vård- och omsorgstagarens närhet, men visat på omgivningsbakterier i olika omfattning, vilket visat sig vara av stort värde i utbildningssammanhang av personal.

Strama Antibiotikaförskrivning Inför 2018 sänktes det lokala, kortsiktiga målet till <270 rec/1000 invånare. I början av året skedde inga större förändringar och den minskning som sågs under sista kvartalet, räckte inte för att nå ända fram. Genomsnittet för hela året blev ändå rekordlågt: 280 rec/1000 inv., vilket kan jämföras med 290 under år 2017. Utomlänsförskrivningen ökade under året med 5 % och det kan till viss del härledas till digitala vårdmöten. Ungefär 2,7 rec/ 1000 invånare i Region Jönköpings län skrevs ut av de mest anlitade digitala vårdgivarna. Bild 1. Antibiotikarecept/ 1000 invånare 2013-2018, samtliga förskrivare. 2017 års nedgång i slutenvårdens förskrivning kom tyvärr av sig. 70 rec/ 1000 invånare under 2018 är exakt samma nivå som 2017. Total rekvisition av antibiotika (till både somatik och psykiatri) räknat i DDD ökade. För cefalosporiner och kinoloner var målet för 2018 att dessa båda preparatgrupper skulle utgöra max 8 % vardera av den totala rekvisitionen. Kinolonerna har fortsatt minska under året och håller sig alltjämt under målnivån. För cefalosporinerna går det däremot åt fel håll och rekvisitionen ökade från 10,7 till 11,3 %. Det finns flera tänkbara förklaringar och en av dem är att alltfler patienter med sepsis identifieras. Detta är förstås viktigt och bra, men det gör också att det blir ännu viktigare att i tidigt skede byta till smalare preparat. Behandlingstiden med cefotaxim minskade däremot under året från 3,2 till 2,9 dygn jämfört med 2017. Här är alltså målet (<3 dygn) uppnått för första gången för en hel 12-månadersperiod! Resistensövervakning Mikrobiologiska laboratoriet har sammanställt data för det lokala resistensläget som planerat. Andelen ciprofloxacin-resistenta E.coli i blod har ökat på ett oroväckande sätt och ligger nu runt 20 %.

Lokal Strama-app Innehållet i Strama RJL har synkats med nationella Strama-appen. Eftersom det inom vissa områden finns väsentliga skillnader har vi valt att behålla Strama RJL under 2019. Antibiotikaveckan 2018 uppmärksammades Antibiotikaveckan främst via strukturerade inlägg på Regionens Instagramkonto. Vi hade god hjälp av kommunikationsenheten i detta. Kampanjen riktade sig i första hand till invånarna men uppmärksammades även av vårdpersonal. Under veckan stod även Stramas medarbetare utanför sjukhusens restauranger och delade ut Strama-quiz och kampanjmaterial. Primärvård David Tell och Anders Aljered har under vår och höst jobbat som Strama-distriktsläkare på 20 % (med viss variation). Tillsammans har de genomfört 41 uppföljningsbesök under året där urinvägsinfektioner varit i fokus. Inför varje besök sammanställdes övergripande samt personlig förskrivningsstatistik. Statistik och riktlinjer presenterades tillsammans och en konstruktiv diskussion hölls på de flesta ställen. Även om sambandet inte går att fastställa, ser vi en tydlig minskning av recept på UVI-antibiotika till äldre kvinnor i vårt län. Bild 2 Antibiotikarecept vid UVI hos kvinnor 80 år och äldre. Liksom tidigare år satte Strama Jönköping som mål att uppnå en förbättring inom de fem områden där vi 2017 inte nådde kvalitetsmålen.

Tabell 1 Sammanställning av förskrivningskvalitet för alla vårdcentraler inklusive jourcentraler. Självdeklaration och kollegial granskning I samråd med Primärvårdsenheten fick en handfull verksamheter i uppgift att genomföra Stramas självdeklaration. Övriga uppmuntrades att göra den frivilligt som ett förbättringsverktyg. Drygt tio lämnade till slut in deklaration. Dessa har granskats av Strama och återkoppling har skett. Merparten upplevde självdeklarationens moment som värdefulla och lärorika. Inför 2019 ska alla vårdcentraler ånyo uppmuntras till att använda detta förbättringsverktyg. Uppföljning av digitala vårdmöten Från och med första januari 2018 gäller nationella Stramas kvalitetskriterier för digital vård, som riktlinjer i Region Jönköpings län. En första utvärdering av de olika måtten och dess mål gjordes strax före sommaren. De vårdgivare som berördes uppvisade tydliga avvikelser. Dessa har i princip hanterats enligt Primärvårdsenhetens befintliga modell och regelverk. Två nya digitala underleverantörer har tillkommit och vid möten under hösten har dessa informerats om riktlinjer och utvärderingsmetod. Infektionsverktyget Infektionsverktyget (IV) startades om på tre pilotkliniker i slutet av september. Användarna har upplevt det som hyfsat lätthanterat i den nya Cosmic-versionen, även om det finns viss förbättringspotential. En plan har gjorts upp för införande på fler kliniker under våren 2019.