Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik



Relevanta dokument
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Annan pedagogisk verksamhet

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Borgviks förskola och fritidshem

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Svalövs Bästa Förskola

Särskilt stöd i förskolan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tjänstegarantier för Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan för förskolan

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Läroplan för förskolan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Arbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Individuella utvecklingsplaner IUP

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Järnboås förskola 2014/2015

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

SKAPANDE UTVECKLAR OCH STIMULERAR

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Transkript:

Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1

Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun: unika naturkvaliteter, en levande landsbygd och ett friluftsliv av högsta klass en trygg och omväxlande miljö att växa upp och åldras i en storstadsnära kommun som attraherar och ger människor och företag spännande utvecklingsmöjligheter Detta innebär att alla barn i Höörs kommun skall ha en god barn- och ungdomstid. Allt arbete med barn och ungdomar i Höörs kommun ska ske med utgångspunkt i FN:s barnkonvention som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. I det följande sätts ord på en god barn- och ungdomstid samt förväntningar på barnens föräldrar. Dessutom sätts ord på krav, som ställs på Höörs Kommun och medarbetarna i kommunen. En god barn- och ungdomstid Alla barn skall växa upp med omtänksamma och engagerade vuxna Barn skall ha kärlek. Det enskilda barnet skall möta vuxna, som uppfyller dess behov av omsorg. Barn skall möta vuxna som är förmögna till att ta ansvar för dem och skydda dem. Barn skall möta vuxna som ger dem förtrolighet och tillit. Det enskilda barnet skall lyssnas till och respekteras på dess egen utvecklingsnivå. Alla barn skall ha en bra uppväxt Barn skall trivas, ha självförtroende och utvecklas på ett bra sätt. Barn ska ha tydliga gränser. Det enskilda barnet ska ha en meningsfull vardag som barnet kan hantera. Det enskilda barnet ska ha möjlighet att utvecklas kroppsligt och intellektuellt. Det enskilda barnets medvetenhet om sin inlärningsprocess skall stöttas. Det enskilda barnet skall ges kulturella värderingar präglat av mångfald. Alla barn ska ha gemenskap Det enskilda barnet ska ha vänner. Barn ska ha möjlighet att använda sin fantasi och kreativitet i samvaron med varandra. Barn ska lära sig att acceptera varandra trots olikheter och utveckla positiva normer och värderingar i samvaron med varandra. Barn ska tillägna sig och omfatta samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Alla barn skall lära sig att göra val Det enskilda barnet skall ha medbestämmande över sin vardag. Det enskilda barnet skall uppleva att eget inflytande också betyder eget ansvar. Alla barn skall veta att de är bra på något. 2

Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för barnets utveckling och trivsel Föräldrarnas kärlek, trygghet och omsorg i hemmet är grundläggande för det enskilda barnets liv. Föräldrarna har ett avgörande inflytande på barnets liv och ansvaret för att stimulera och stötta barnet i dess utveckling. Höörs Kommun skall i samspel med föräldrarna medverka till att barnet får en bra barndom Medarbetarna i Höörs Kommun skall: ge det enskilda barnet den nödvändiga stöttningen i närmiljön. skapa sammanhang i den kommunala insatsen. arbeta med utgångspunkt från alla barns hälsa och trivsel. ge barnen reella valmöjligheter. anpassa krav och möjligheter till det enskilda barnets utvecklingsnivå. ge erbjudanden som tillgodoser det enskilda barnets behov. vara positiva förebilder. Från ord till handling Ovanstående synsätt skall speglas i kommunens mål och medarbetarnas arbetssätt. Detta medför att krav och ambitioner skall inarbetas och följas upp i kommunens ordinarie modell för målstyrning. Följande inriktningsmål och effektmål skall därför synliggöras och utvecklas hos berörda nämnder och verksamheter de kommande åren. Familjesamarbete Det är föräldrarna som är huvudansvariga för sina barn och familjens situation. Därför skall den kommunala insatsen alltid som förstahandsalternativ genomföras på hemmaplan i nära samarbete med föräldrarna. föräldrarna skall alltid ha möjlighet att delta som en aktiv och likvärdig part i överläggningar och beslut om barnets situation. medarbetarna skall samarbeta med föräldrarna och ta fasta på barnets och familjens styrkor och resurser. vid tillfällen då samarbetet med föräldrarna är svårt eller inte möjligt, har medarbetarna ett särskilt ansvar att söka nya vägar till ett samarbete. föräldrarna skall kunna få nödvändig stöttning och rådgivning i sin föräldraroll. alla medarbetare skall få en överblick av familjerådgivande och stöttande insatser. barnets framtida möjligheter skall beaktas vid val av insatser. 3

Tidiga insatser En tidig och /eller förebyggande insats skall prioriteras högt i det dagliga arbetet. Det är bättre för barnet att få hjälp vid en tidig tidpunkt innan problemet hunnit växa. den kommunala insatsen skall bygga på föräldrarnas och medarbetarnas gemensamma bild av barnets resurser. den tidiga föräldrar/barn relationen skall ha särskild uppmärksamhet i insatsen. medarbetarna skall arbeta med fokus på tidiga och/eller förebyggande insatser och reagera snabbt på ogynnsam utveckling hos barn. det enskilda barnet skall alltid veta vilken medarbetare barnet kan vända sig till med frågor och problem. Övergång i ett barns liv Övergången från ett utvecklingsskede till ett annat skall alltid vara en positiv utmaning för barnet. det skall vara dialog mellan föräldrar och de involverade medarbetarna vid skifte från ett utvecklingsskede till ett annat. Detta ska dokumenteras i en plan. övergången från familjedaghem eller förskola till skola kräver särskild uppmärksamhet. det enskilda barnet skall ha möjlighet till en aktiv fritid med vuxenkontakt. medarbetarna skall vara orienterade om möjligheterna till olika aktiviteter med inriktning på att vägleda barn, särskilt om de inte blir stöttade hemifrån. när barnet har särskilda behov krävs ökad samverkan mellan berörda verksamheter. Hälsa Hälsa skapas och främjas genom en helhetssyn på människan. Det hälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. i det hälsofrämjande arbetet med barn skall familjens inflytande och medansvar ingå. det enskilda barnet skall stärkas i att vara aktivt skapande. barnet skall stöttas i att etablera positiva normer och vänskapsband. allt hälsofrämjande arbete skall ske med utgångspunkt från en helhetssyn på individen. 4

Stärka gemenskapen Självkänsla handlar om att vara trygg i sig själv medan självförtroende baseras på att göra saker. Båda grundläggs till stor del i barndomen och förutom föräldrarnas arbete i denna riktning ska medarbetarnas insatser bidra till att barnets/ungdomens självkänsla och självförtroende bibehålls och utvecklas. det skall fokuseras på det enskilda barnets utvecklingsmöjligheter och det skall finnas respekt för varje enskilt barns särdrag. för att stötta barnets positiva kontakt med andra människor skall barnets sociala och personliga ansvarsmedvetenhet stärkas. lek och andra aktiviteter, som kan ge barnet ökad självkänsla skall främjas. aktiviteter, som kan ge hela familjen gemenskap skall främjas. det enskilda barnet skall ha insikt och förståelse i eget och andras kulturarv. en ömsesidig förståelse och integration ska skapas mellan barn från olika kulturer. 5