KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN MEDVERKANDE STOCKHOLMS HAMN AB Mattias Sandell Utredningsledare Gun Rudeberg Övergripande prjektledare Anne Wallinder Kvalitetsgranskning ATKINS SVERIGE AB Gunnar Hammarström Uppdragsansvarig Ketil Kindestam Uppdragsledare Nils-Erik Ångman/Sara Janssn Uppdragsledare Astrid Fernström Uppdragsadministratör, Samrådsredgörelse, Studerade alternativ & Markanvändning Sara Janssn Teknikansvarig Miljö Rickard Sandberg Risk Lisa Kullendrff Miljö Marie Jakbi Miljö Tm Billingham Landskap & Gestaltning Eva-Lena Nilssn Markanvändning, Kmmunikatiner, Samrådsmaterial & Rapprtlayut Malin Åberg-Wennerhlm Gestaltning Per Svenssn Spårteknik Kent Olssn Elteknik Martin Nyberg Elteknik Olf Sandén Signalteknik Anders Janzn Geteknik Gesigma/Tyréns Bergteknik & Hydrlgi Reinertsen Knstbyggnader 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund ch syfte 10 2.1 Bakgrund 10 2.2 Förstudiens syfte 10 2.3 Gegrafisk avgränsning 11 2.4 Övriga pågående arbeten 11 3 Mål 13 3.1 Prjektmål 13 3.2 Transprtplitiska mål 13 3.3 Risk ch säkerhet 14 3.4 Natinella miljökvalitetsmål 14 3.5 Reginala ch lkala miljömål 14 4 Planeringsprcessen vid byggande av järnväg 15 5 Förutsättningar 17 5.1 Markanvändning 17 5.2 Kmmunikatiner 20 5.3 Landskapsbild 23 5.4 Naturmiljö 26 5.5 Kulturmiljö 29 5.6 Bendemiljö 30 5.7 Naturresurser 36 5.8 Rekreatin ch friluftsliv 37 5.9 Geteknik 39 5.10 Bergteknik 40 5.11 Hydrlgi 40 5.12 Spårteknik 40 5.13 Signalteknik 41 5.14 Elteknik 41 6 Studerade alternativ 42 6.1 Nllalternativ 42 6.2 Alternativ 1 42 6.3 Alternativ 2 42 6.4 Alternativ 3 43 6.5 Alternativ 5 43 6.6 Alternativ 6 44 6.5 Avfört alternativ 45 6.6 Teknisk utfrmning 46 7 Samråd 50 7.1 Samråd i prjektet 50 8 Knsekvensbeskrivning 53 8.1 Markanvändning ch kmmunikatiner 53 8.2 Landskapsbild 58 8.3 Naturmiljö 62 8.4 Kulturmiljö 65 8.4 Bendemiljö ch hälsa 66 8.6 Naturresurser 73 8.7 Rekreatin ch friluftsliv 75 8.8 Miljöpåverkan under byggtiden 77 8.9 Hydrlgi 78 9 Risk ch säkerhet 79 9.1 Riskanalys 79 9.2 Riskbedömning 80 9.3 Tänkbara riskreducerande åtgärder 82 10 Åtgärder 83 10.1 Miljöskyddsåtgärder 83 10.2 Gestaltning brar 87 10.3 Lagar ch tillstånd 91 11 Övergripande anläggningskstnader 92 12 Samlad bedömning 93 13 Källr 106 3
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN 1 SAMMANFATTNING 1.1 BAKGRUND Stckhlms Hamnar påbörjade under 2005 en tillståndsprcess för utbyggnad av hamnen samt drift av hamnverksamhet. I samband med tillståndsprcessen påbörjades en ny detaljplaneläggning av mrådet. För att kunna transprtera gds sm är lastat på järnvägsvagnar från ch till hamnen erfrdras en järnvägsanslutning mellan hamnen ch den befintliga Nynäsbanan. Järnvägsanslutningen planeras parallellt med hamnutbyggnaden. Under 2006 tg Stckhlms Hamnar fram Förstudie Industrispår till hamnen Stckhlm-Nynäshamn, Nrvikudden för industri spåret till hamnen på Nrvikudden. Beslut tgs att upprätta järnvägsplan för alternativ 2. I samband med arbetet med järnvägsplanen ch dess samråd framkm synpunkter ch uppgifter vilket inneburit ett behv av att kmplettera den tidigare förstudien. Arbetet med järnvägsplan för alternativ 2 har avbrutits ch förstudien kmpletteras med ytterligare alternativ. 1.2 FÖRSTUDIENS SYFTE OCH MÅL Syftet med förstudien m industrispår till hamnen på Nrvikudden är att studera järnvägsanslutningen från Nynäsbanan till hamnen på Nrvikudden, i vilken lika tänkbara lösningar studeras. Förstudien behandlar inte knsekvenserna på Nynäsbanan. Målet för delprjektet förstudie för industrispår till hamnen Stckhlm-Nynäshamn, Nrvikudden, är att hitta möjliga sträckningar för ett industrispår till hamnen med hänsyn till funktinalitet, miljö, hälsa ch kstnad. 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR Nrvikudden ligger nrr m ljeraffinaderiet Nynäs Refining AB ch nrdöst m tätrten Nynäshamn. Området gränsar till den anlagda våtmarken Alhagen, väg 73, ett mindre verksamhetsmråde samt bstadsmrådet Hacktrp. Nrr m Alhagens våtmark ligger Kalvö industrimråde. Utredningsmrådet mfattar ett cirka 3,5 km långt ch upp till 2,5 km brett mråde från Älgviken i nrr till Hacktrp i söder, Kvarnängen i väster ch Nrvikudden i öster. Nynäshamns hamn samt hamnen vid Nrvik är av riksintresse för sjöfarten enligt kmmunens översiktsplan. Farleden in mt Nynäshamn är av riksintresse för sjöfart. Väg 73 utgör riksintresse för kmmunikatin. Transprter till ch från hamnen kmmer att ske i frm av fartyg samt landtransprter på järnväg ch väg. Landskapsanalysen visar att förstudiemrådet kan delas upp i tre mråden med lika landskapskaraktär: skg/dlngslandskap i nrr, den anlagda våtmarken Alhagen i öster samt bebyggelsemrådena i söder. De skgs- ch bergmråden sm finns inm utredningsmrådet är typiska för naturen i de södra delarna av Stckhlms skärgård. Den översiktliga naturinventeringen sm genmfördes i kmmunen 1988-1990 har identifierat ett mråde av mycket högt/högt naturvärde inm utredningsmrådet. Området benämns Karlsta-Nrvik ch ligger väster m Alhagens våtmark. Under en inventering 2005, utförd av Skgsvårdsstyrelsen, definierades flera mråden inm utredningsmrådet med höga naturvärden. Två mråden registrerades sm nyckelbitper ch i fyra mråden hittades naturvärdesbjekt. Inm utredningsmrådet finns inga riksintressen eller reginala intressemråden ur kulturmiljösynpunkt. Det finns ett antal byggnader sm är klassade av kmmunen sm kulturhistriskt värdefulla. Inm utredningsmrådet finns ett flertal frnlämningar. Idag förekmmer ingen bullrande verksamhet på Nrvikudden. Området nrr ch öster m udden är därför idag relativt stört. Nynäsbanan går idag genm ett vattenskyddsmråde sm inrymmer såväl en ytvattentäkt (Älviken) sm en grundvattentäkt. Av Nynäshamns över- 4
SAMMANFATTNING siktsplan framgår att befintliga grundvattentäkter är känsliga för påverkan ch förändringar inm dessa mråden bör utredas nga. Hela kusten mfattas av riksintresse för miljöbalken enligt 4 kapitlet 2. Det innebär att turismens ch friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av explateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Nynäshamns fördjupade översiktsplan klassar Alhagen sm ett värdefullt ch lättillgängligt rekreatinsmråde. Alhagen är ett rekreatinsmråde för bland annat bende i de närliggande mrådena nrra Nynäshamn, Hacktrp ch Kalvö. Mellan väg 73 ch Nynäsbanan i nära anslutning till Hacktrps bstadsmråde finns en äng sm nyttjas till rekreatin ch friluftsliv. 1.4 STUDERADE ALTERNATIV Ett nllalternativ ch sex utredningsalternativ har studerats. 1.4.1 NOLLALTERNATIV Förutm att jämföra de lika alternativen med varandra jämförs de med en trlig utveckling m järnvägen inte byggs ut, ett s.k. nllalternativ. Nllalternativet definieras till år 2025 ch innebär att hamnen ch det angränsande verksamhetsmrådet är fullt utbyggt, men hamnen saknar järnvägsanslutning. Kalvö industrimråde antas utbyggt i enlighet med det detaljplaneprgram sm är framtaget. 1.4.2 ALTERNATIV 1 Järnvägen viker av från Nynäsbanan i höjd med Älgvikens före detta statin för att sedan passera över våtmarks- ch vattenskyddsmrådet söder m sjön Älviken. Järnvägen dras sedan genm skgsmarkerna väster m Kalvö. Vid Kalvö dras järnvägen över åkrarna ch går sedan genm Alhagens nrdöstliga del, innan den når Nrvikudden ch den planerade hamnen. 1.4.3 ALTERNATIV 2 I alternativ 2 börjar järnvägen vid Nynäsbanan i höjd med Hammarhagens industrimråde, strax nrr m Hacktrps bstadsmråde. Alternativ 2 har tre underalternativ, 2a-c. Omgivningsglimtar. I alternativ 2a ch 2b ansluter industrispåret Nynäsbanan söder m Hammarhagens vägbr ch placeras därefter på en bank över fältet nrr m Hacktrp. Spåret i alternativ 2c ansluter till Nynäsbanan nrr m Hammarhagens vägbr ch förläggs längre brt från Hacktrp. Vidare placeras spåret utmed Hammarhagsvägen i nrra delen av fältet mellan Hacktrp ch Hammarhagen. För alternativ 2c studeras även förutsätt- 5
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN ningarna för att delvis däcka över järnvägen mt Hacktrp. Syftet med varianten 2c är att finna förutsättningar för att minska påverkan på bstadsmrådet. De tre delalternativen krsar under väg 73 vid ungefär samma punkt. Alternativ 2a ch 2b har samma dragning från Nynäsbanan fram till cirka 500 meter nrr m väg 73 där de skiljer sig åt. Alternativ 2a frtsätter i samma riktning medan alternativ 2b viker av lite åt söder. Alternativ 2a ch 2b strålar därefter samman ute på udden. Alternativ 2c ansluter till alternativ 2b:s sträckning efter passagen med väg 73. För samtliga underalternativ 2a-c placeras bangården mellan Blmmenstrp ch Nrvikudden ch sträckningen in till ch genm hamnmrådet blir i princip densamma. 1.4.4 ALTERNATIV 3 Järnvägens krridr går i samma ungefärliga sträckning ch principiella utfrmning sm i utredningsalternativ 2b ch 2c fram till väg 73. Alternativet viker av mt söder ch placeras i en krtare tunnel fram till det planerade verksamhetsmrådet. Järnvägen passerar genm det planerade verksamhetsmrådet för att sedan nå Nrvikudden. 1.4.5 ALTERNATIV 5 Alternativ 5 viker av från Nynäsbanan längre nrrut ch längre brt från befintlig bstadsbebyggelse än alternativ 2 ch 3. Spåret krsar Nynäsvägen nrr m Hammarhagens industrimråde ch går sedan parallellt med Nynäsvägen innan det viker av mt Nrvikudden i samma sträckning sm UA2. Alternativ 5 är indelat i fyra underalternativ, 5a-d. 1.4.6 ALTERNATIV 6 Lantmäteriet Fastighetskartan 2006 Hamnmråde NCCs verksamhetsmråde Utredningsalternativens krridrer. Industrispårets läge är i förstudieskedet ungefärligt ch spåralternativen föreslås ligga inm respektive krridr (UA = Utredningsalternativ). Spåret i alternativ 6 går av från Nynäsbanan i höjd med vattenverket ch svänger österut med en snäv kurva direkt söder m vattenverket. Spåret krsar väg 73 på det öppna fältet. Denna krsningspunkt kmmer att kräva att väg 73 höjs på en längre sträcka så att industrispåret kan passera under en ny vägbr. Alternativet passerar strax sydst m Kalvö industrimråde ch nrdväst m Kalvövägen. Spåret går sedan ut på den öppna åkermarken väster m Kalvö gård för att i höjd med alternativ 1:s linjedragning mt hamnen ansluta till densamma ch dess bangård. 6
SAMMANFATTNING 1.5 AVFÖRT ALTERNATIV 1.5.1 ALTERNATIV 4 Transprterna till hamnen förslås enligt alternativet gå på befintliga Nynäsbanan på dess sträckning genm Nynäshamns tätrt. Från dagens passagerarhamn förlängs järnvägen delvis på tidigare banvall fram till ljeraffinaderiet. Järnvägen passerar sedan raffinaderiet för att till slut nå Nrvikudden. Alternativet har i ett tidigt skede av studierna avfärdats då det befinns vara lämpligt för ett genmförande ch har därför inte studerats vidare. Skälen till detta är flera. 1.6 SAMRÅD Samrådet genmfördes sm ett skriftligt samråd. En infrmatinsbrschyr skickades ut till berörd allmänhet samt myndigheter ch rganisatiner. I brschyren beskrevs samtliga studerade alternativ, ett nllalternativ samt deras knsekvenser samt varför förstudien kmpletteras. Samrådshandlingen återfinns sm en bilaga till denna förstudie. Samrådet annnserades även i Nynäshamns Psten. 1.7 SAMLAD BEDÖMNING 1.7.1 MILJÖPÅVERKAN Alternativ 1 ch 6 uppfyller sämst bestämmelserna för hushållning med mark ch vatten i miljöbalken 3 kap. Alternativ 1 ch 6 är ckså de alternativ sm genm att bryta upp en ny infrastrukturkrridr medför störst miljöpåverkan. Alternativ 2a, 2b, 2c ch 3 ligger inm samma krridr ch skiljer sig åt genm avståndet från Alhagen ch Hacktrp samt att ett alternativ på en mindre sträcka går genm tunnel. Dessa alternativ passerar nära Hacktrp (alternativ 2c ca 50 m längre ifrån) ch innebär där str påverkan på bendemiljö ch närrekreatin. I övrigt har dessa alternativ mindre miljöpåverkan än alternativ 1 ch 6. Alternativ 5 bedöms medföra minst miljöpåverkan av alternativen då det passerar längre från Hacktrp ch innebär betydligt mindre störningar för bendemiljö ch närrekreatin i Hacktrp än alternativ 2 ch 3, i övrigt har det liknande miljöpåverkan sm alternativ 2. 1.7.2 NATIONELLA MILJÖMÅL Samtliga järnvägs alternativ bidrar till de natinella miljömålen Begränsad klimatpåverkan ch Frisk luft, det gör däremt inte nllalternativet. Alternativ 2 ch 3 bidrar inte till En gd bebyggd miljö, resterande alternativ inklusive nllalternativet innebär ett begränsat bidrag till detta mål. Nllalternativet, alternativ 2 b-c ch 3 bidrar till målet Ett rikt växt- ch djurliv, alternativ 2a ch 5a-d bidrar i begränsad mfattning till detta mål, alternativ 1 ch 6 bidrar inte till detta mål. 1.7.3 RISK Av den riskanalys sm genmförts i anslutning till förstudien framgår att nllalternativet, alternativ 2a, 3 ch 6 är sämre ur risksynpunkt än alternativ 1, 2b-c ch 5. Av synpunkter från Räddningsverket framgår att 2, 3 ch 5 är att föredra då alternativ 1 ch 6 innebär passager över kmplicerade markförhållanden samt intrång i vattenskyddsmråden. 1.7.4 TRANSPORTPOLITISKA MÅL Nllalternativet ch alternativ 6 bidrar inte till de transprtplitiska målen, alternativ 1 innebär ett begränsat bidrag, alternativ 2, 3 ch 5 bidrar till de transprtplitiska målen. 1.7.5 ANLÄGGNINGSKOSTNADER OCH TEKNISK GENOMFÖRBARHET Alternativ 1 har den högsta anläggningskstnaden av de studerade alternativen 1-3 ch 5. Den höga kstnaden står att finna i svåra grundläggningsförhållanden 7
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN vid Älvikens ch Alhagens våtmarksmåde, mfattande behv av tätskikt vid passagen över vattenskyddsmrådet, en lång br vid Älviken respektive en relativt lång br vid yttre delen av Alhagen, samt en relativt mfattande bergskärning genm berget på Nrvikudden även m den är krtare än för alternativ 2. Ut tekniskt ch eknmiskt hänseende är alternativ 1 mindre lämpligt för genmförande. Alternativ 2 ch 3 har sinsemellan liknande kstnader men de beräknas bägge vara endast cirka hälften så stra sm kstnaden för alternativ 1. De påtagligaste kstnaderna för alternativ 2 ch 3 är kstnaderna för de mfattande bergsschaktarbetena, vilka för bägge alternativen upptar cirka hälften av anläggningskstnaden. Underalternativet 2c beräknas vara ca 30-40 miljner dyrare än alternativ 2a ch b. Skillnaden uppstår genm att ny br behövs över Hammarhagsvägen, mläggning av Hammarhagsvägen, en överdäckning av järnvägen, ch att flera ledningar behöver parallellförflyttas då de annars skulle hamna under den nya järnvägen på en längre sträcka. För alternativ 3 blir de ttala massrna från järnvägsbygget någt mindre med en tunnel ch då del av spåret förutsätts gå över del av det mråde sm NCC avser explatera ch mhänderta bergmassrna från. Alternativ 3 har ur ett ttalt eknmiskt perspektiv för hela hamnprjektet inklusive utbyggnaden av verksamhetsmrådet en nackdel jämfört med alternativ 2. Alternativ 3 innebär en begränsning av tillgänglig mark för verksamhetsmrådet särskilt då järnvägen kmmer skära igenm mrådet så att det inte kan planeras ch nyttjas på effektivaste sätt. Ut tekniskt ch eknmiskt hänseende bedöms både alternativ 2 ch 3 vara lämpade för genmförande. Alternativ 5 med dess underalternativ bedöms ksta ca 100 miljner mer än alternativ 2 ch 3 ch ca 100 miljner mindre än alternativ 1 ch intar en mellanställning. Berende på vilken kmbinatin av underalternativ sm väljs kan kstnaden kmma att variera några tital miljner. Alternativ 5 har liksm alternativ 2 stra bergsskärningar längs med Alhagen men har även en djup bergskärning längs med väg 73:s östra sida. Denna ytterligare bergsskärning är den främsta rsaken till alternativets större kstnad. Alternativet innebär även flera vägmläggningar ch brbyggen för väg 73, Hammarhagsvägen ch gång- ch cykelvägen vilket även bidrar till en ökad kstnad. Passagen nära vattenverket innebär även att flera vatten- samt avlppsledningar behöver flyttas eller åtgärdas på annat vis. Alternativet bedöms vara teknisk ch eknmiskt genmförbart men innebär jämfört med alternativ 2 ch 3 ändå en betydligt större kstnad. REKOMMENDATION FÖR FORTSATT ARBETE Alternativ 2 med underalternativ b ch c samt alternativ 5 med alla underalternativ bedöms vara de alternativ sm bäst uppfyller gällande mål ch bestämmelser. Alternativ 6 bedöms inte vara lämpligt ur ett järnvägstekniskt ch funktinellt hänseende samt att alternativet även bidrar till en str påverkan på mliggande marker ch dess nyttjande. Vidare bedöms alternativ 3 inte vara lämpligt främst på den påverkan det ger på det möjliga markutnyttjandet av verksamhetsmrådet samt en placering inm ljeraffinaderiets skyddsmråde. En järnvägsutredning föreslås upprättas för alternativ 2 ch 5. I utredningen bör det mindre fördelaktiga alternativet 1 även studeras för att erhålla en mer fullständig jämförelse mellan dessa tre alternativ sm bedöms genmförbara. 1.8 MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER För att möjliggöra en sänkning av bullernivån till de riktvärden sm anges i Naturvårdsverket ch Banverkets plicy bör bullerskyddsåtgärder utföras. Bullerskyddsåtgärderna kan vara uppsättande av bullerskyddsskärmar, bullervallar, fönsteråtgärder, förflyttning av uteplatser ch svrum. Samtliga alternativ passerar mer eller mindre ett vattenskyddsmråde med risk för att vattentäkten kan förrenas, dels vid farligt gds lycka, 8
dels av diffusa förreningar. Detta medför stra kstnader för skydd ch beredskap särskilt för alternativen sm växlas av/på Nynäsbanan inm skyddsmrådet. 1.9 ÖVERGRIPANDE ANLÄGGNINGSKOSTNADER Osäkerheten i ttalsumman för respektive utredningsalternativ är ungefär +/- 20 %. Följande påslag har använts, där angiven prcentsats är relaterad till entreprenadkstnaden: Prjektering 11 % Byggledning 12 % Oförutsedda händelser 10 %. UA1 (MKR) UA2 (MKR) UA3 (MKR) UA5 (MKR) UA6 SUMMA ANLÄGGNINGSKOSTNAD 353-645 353 319 439 Ej beräknad pga. 399 (UA2c) järnvägstekniskt lämplig. Prjektkstnad. 9
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN BAKGRUND OCH SYFTE 2 BAKGRUND OCH SYFTE 2.1 BAKGRUND I Nynäshamn finns idag en hamn för främst passagerartrafik. I anslutning till Nynäs Refining ljeraffinaderi finns även en hamn för ljefartyg. Nynäshamn har med sitt stra segelfria djup ch gda inseglingsmöjligheter mycket gda förutsättningar för båttrafik ch hamnverksamhet. Planer på att utöka hamnverksamheten till Nrvikudden har funnits sedan en längre tid. Sedan 1970-talet har mrådet planerats ch förberetts för hamn- ch industriverksamhet. Utöver detaljplaneläggning pågick under åren 1999-2004 två tillståndsärenden för hamnverksamheten vid Nrvikudden enligt Miljöbalken. Dessa ärenden mfattade dels en prövning av en fullt utbyggd hamn för gdstrafik bestående av rr (gds på hjul), cntainrar, bulkhantering (förpackat gds) samt färjetrafik, dels med mindre bulk- ch r-r-hamn. Tillståndsprövningarna fördes ej fram till beslut eftersm Stckhlms Hamn AB av lika skäl lade ner arbetet. Stckhlms Hamn AB har sedan dess frtsatt planera för en ny hamn på Nrvikudden ch påbörjade under 2005 en ny tillståndsprcess för utbyggnad av hamn samt drift av hamnverksamhet. Enligt planerna kmmer hamnen i framtiden att ta emt både gds i frm av rr ch ll, men planerna mfattar inte passagerartrafik. I samband med tillståndsprcessen påbörjades en ny detaljplaneläggning av mrådet. För att kunna transprtera gds sm är lastat på järnvägsvagnar från ch till hamnen erfrdras en järnvägsanslutning mellan hamnen ch den befintliga Nynäsbanan. Järnvägsanslutningen planeras parallellt med hamnutbyggnaden. Hamnutbyggnaden i sig kmmer att regleras genm detaljplan enligt Planch bygglagen samt genm tillstånd enligt Miljöbalken. Anläggande av en ny järnvägsanslutning regleras enligt Lagen m byggande av järnväg. Vid anläggande av en ny järnväg krävs att alternativ studeras i en förstudie vilket är det första frmella steget i planeringen för en järnvägsanläggning. 2.2 KOMPLETTERING AV FÖRSTUDIEN Under 2006 tg Stckhlms Hamnar fram Förstudie Industrispår till hamnen Stckhlm-Nynäshamn, Nrvikudden för industri spåret till hamnen på Nrvikudden. Fyra alternativa dragningar av spåret studerades. Beslut tgs för att genmföra alternativ 2 via Hacktrp ch längs med Alhagen fram till hamnmrådet. Under våren 2007 påbörjades ett arbete med järnvägsplan för det valda alternativet. I samband med arbetet med järnvägsplanen ch dess samråd framkm synpunkter ch uppgifter vilket inneburit ett behv av att kmplettera den tidigare förstudien. Arbetet med järnvägsplan för alternativ 2 har avbrutits. Denna förstudie är därför en kmplettering av den tidigare vilken har utökats med studier av ytterligare dragningar av industrispåret sm jämförs med de tidigare studerade alternativen. Förstudien har även uppdaterats ch till viss del marbetats för de tidigare alternativen till följd av att ny kunskap har framkmmit. Förra förstudien gjrdes betydligt mer mfattande än vad sm är brukligt i förstudieskedet. De kmpletterade beskrivningarna i denna förstudie eftersträvar att hålla samma detaljeringsnivå sm de tidigare. 2.3 FÖRSTUDIENS SYFTE I förstudiearbetet ska förutsättningarna för den frtsatta planeringen klarläggas. Upplysningar ch synpunkter från allmänhet, myndigheter ch rganisatiner ska integreras i ett tidigt skede i planeringen. Förstudiearbetet handlar m att hitta alternativa lösningar. Ett annat syfte är att redvisa hur de frtsatta studierna ska genmföras. Ytterligare ett syfte med förstudien är att den ska ge underlag för länsstyrelsens bedömning av m prjektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med förstudien m industrispår till hamnen på Nrvikudden är att studera järnvägsanslutningen från Nynäsbanan till hamnen på Nrvikud- 10
den, i vilken lika tänkbara lösningar studeras. En förstudie tgs fram under 2006 ch denna förstudie är en kmplettering av den tidigare. Förstudien ska utgöra underlag för val av vilket/vilka av de alternativa lösningarna för järnvägsanslutningen sm ska utredas vidare. Den här förstudien behandlar inte knsekvenserna på Nynäsbanan. För mer infrmatin m det hänvisas till Banverkets regeringsuppdrag Nynäsbanan Uppdrag att utreda knsekvenserna för järnvägssystemet av en framtida hamn i Nrvik samt Förstudie Nynäsbanan - Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn-Västerhaninge. 2.3 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Utredningsmrådet avgränsas i nrr av befintlig järnväg på sträckan mellan Älgvikens före detta statin ch Björsta. Västerut sträcker sig mrådet längs med Nynäsbanan. Österut sträcker sig mrådet över våtmarks- ch vattenskyddsmrådet söder m sjön Älviken ch mfattar även skgs-, hag- ch åkermarkerna kring Kalvö. Området mfattar hela Alhagens våtmark fram till Nrvikudden. I söder sträcker sig mrådet från bstadsmrådet Hacktrp ch längs med Nrvikvägen fram till Nrvikudden. För ett av alternativen sm studerats mfattas även mrådet mellan befintligt spår vid Nynäshamns hamn ch Nrvikudden inklusive mrådet för Nynäs Refinings ljeraffinaderi. I vissa fall har ett större mråde beaktats där externa mständigheter påverkar förstudiens förslag till lösningar. 2.4 ÖVRIGA PÅGÅENDE ARBETEN Parallellt med järnvägsplaneringen pågår flera andra utredningar m främst hamnens ch angränsande mrådens kmmande användning ch utfrmning. Lantmäteriet Fastighetskartan 2006 Studiemråde Nynäshamns kmmun upprättar parallellt förslag på detaljplan för Nrvikudden baserat på tidigare samrått detaljplaneprgram. Detaljplanehandlingen med dess miljöknsekvensbeskrivning tas fram av miljö- ch samhällsbyggnadskntret, för vilket knsultfirman WSP anlitats. Stckhlms Hamn AB har tagit fram en tillståndsansökan för hamnverksamhet. Tillståndsärendet mfattar anläggande ch drift av en hamn för rr- ch cntainerverksamhet samt anläggningsarbeten i vatten. Arbetet mfattar även en miljöknsekvensbeskrivning. Detta arbete sker enligt miljöbalkens regler. Stckhlms hamnar har anlitat knsultfirman SWECO 11
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN BAKGRUND OCH SYFTE VIAK för detta arbete. Tillståndsansökan lämnades in i februari till Miljödmstlen sm kungjrde i maj. Yttranden har inkmmit sm ska besvaras av hamnen under hösten 2007. I september 2005 påbörjade Vägverket en mbyggnad av väg 73, delen mellan Älgviken ch Frs. Vägen beräknas vara klar 2009. Banverket planerar att förlänga plattfrmarna ch bygga mötesspår mellan Västerhaninge ch Nynäshamn på Nynäsbanan. De första åtgärderna beräknas vara klara 2009. Detta har studerats i förstudien Nynäsbanan Kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn-Västerhaninge från 2004. Banverket har även på regeringens uppdrag utrett möjligheterna att möjliggöra gdtrafik på Nynäsbanan i studien Nynäsbanan Knsekvenser för järnvägssystemet av en framtida hamn i Nrvik, från 2006. 12
3 MÅL 3.1 PROJEKTMÅL Det övergripande prjektmålet är att hamnen på Nrvikudden ska utgöra en mdern ch miljöanpassad rr- ch cntainerhamn nära Stckhlmsreginen. Hamnen kmmer att generera betydande gdstransprter på land till ch från lika delar av Stckhlmsreginen men även i hög grad till andra delar av Sverige. Hamnens läge i Stckhlmsreginen innebär i sig att den ttala mängden av långväga landtransprter mellan Stckhlmsreginen ch andra hamnar ch rter kan minskas. Transprterna till ch från den nya hamnen kan ske både med lastbil ch med tåg. Genm att möjliggöra gdstransprter på järnväg minskar den ttala miljöbelastningen, medges säkrare transprter, ökas transprtvlymerna (jämfört med vad lastbilstrafik kan medge) ch ökas hamnens effektiva räckvidd till ch från lika mråden i Sverige. Målet för delprjektet förstudie för industrispår till hamnen Stckhlm-Nynäshamn, Nrvikudden, är att hitta möjliga sträckningar för ett industrispår till hamnen med hänsyn till bland annat funktinalitet, miljö, hälsa ch kstnad. 3.2 TRANSPORTPOLITISKA MÅL Riksdagen har antagit följande övergripande transprtplitiska mål: Transprtplitiken ska säkerställa en samhällseknmiskt effektiv ch långsiktigt hållbar transprtförsörjning för medbrgarna ch näringslivet i hela landet. Järnvägen kan bidra till detta mål genm att utvecklas så att en större andel av transprterna, såväl persn- sm gdstransprter, utförs av spårburen trafik. jämställt transprtsystem, anses inte relevant för denna studie då endast gds kmmer att transprteras på industrispåret. ETT TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM Transprtsystemet ska utfrmas så att medbrgarnas ch näringslivets grundläggande transprtbehv kan tillgdses. Detta innebär bland annat närhet till järnvägsstatiner, restider samt standarden på den fysiska utrustningen, frdnen ch banan. EN HÖG TRANSPORTKVALITET Transprtsystemets utfrmning ch funktin ska medge en hög transprtkvalitet för medbrgarna ch näringslivet. Begreppet transprtkvalitet innefattar bl.a. krav på hög punktlighet ch gd transprteknmi för gdstransprter. EN SÄKER TRAFIK Järnvägen mfattas av nllvisinen - ingen persn ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafiklyckr. EN GOD MILJÖ Transprtsystemets utfrmning ch funktin ska anpassas till krav på en gd ch hälssam livsmiljö för alla, där natur- ch kulturmiljö skyddas mt skadr. En gd hushållning med mark, vatten, energi ch andra naturresurser ska främjas. EN POSITIV REGIONAL UTVECKLING Transprtsystemet ska främja en psitiv reginal utveckling genm att dels ut jämna skillnader i möjligheterna för lika delar av landet att utvecklas, dels mtverka nackdelar av långa transprtavstånd. Det övergripande målet är nedbrutet till sex delmål. Det sjätte målet, Ett 13
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN MÅL 3.3 RISK OCH SÄKERHET Järnvägen mfattas av nllvisinen, ingen ska allvarligt skadas eller dödas inm järnvägen. Banverket arbetar med följande mätbara mål: Riskerna i järnvägstransprtsystemet ska successivt minska. Särskilt ska åtgärder sm syftar till barns säkerhet pririteras. Antalet lyckr vid plankrsningar mellan väg ch järnväg ska minska i en takt sm mtsvarar en halvering till år 2007, räknat från 1996 års nivå. Antalet urspårningar i tågtrafiken ska minska i en takt sm mtsvarar en halvering till år 2009, räknat från 1999 års nivå. Antalet elöverbryggningar per rullande femårsperid ska minska i en takt sm mtsvarar en halvering till år 2005 jämfört med år 2000. För närvarande mkmmer i Sverige ca 25 persner per år i järnvägsrelaterade lyckr. Av dessa är ca 10 plankrsningslyckr. Övriga lyckr är bland andra ellyckr, arbetslyckr för järnvägspersnal, påkörningar ch plattfrmslyckr. Sedan 1990 har inga resenärer sm befunnit sig i tåg mkmmit i tåglyckr (urspårningar/kllisiner) i Sverige. De miljökvalitetsmål sm bedöms vara relevanta i utredningen av industrispår till hamnen Stckhlm-Nynäshamn, Nrvikudden är: - Begränsad klimatpåverkan - Frisk luft - Ett rikt växt- ch djurliv - Gd bebyggd miljö 3.5 REGIONALA OCH LOKALA MILJÖMÅL Stckhlms läns miljömål fastställdes i maj 2006. Miljömålen bygger på de natinella miljömålen, men behandlar inte Strslagen fjällmiljö ch Ett rikt växt- ch djurliv. De reginala miljömålen har sikte på år 2010. Värt att ntera från de reginala miljömålen Gd bebyggd miljö är: Antalet människr sm utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden sm riksdagen ställt sig bakm för buller i bstäder har minskat med 5 prcent till år 2010 jämfört med år 1998. Nynäshamns kmmun har ännu inte utarbetat några lkala miljömål sm direkt knkretiserar de natinella eller reginala miljömålen. 3.4 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Regeringens övergripande mål för det miljöplitiska arbetet är att till nästa generatin kunna överlämna ett samhälle, där de stra miljöprblemen i Sverige är lösta. Sverige skall internatinellt vara en pådrivande kraft ch ett föregångsland för eklgiskt hållbar utveckling. I april 1999 antg riksdagen mål för miljökvaliteten inm 15 mråden. 2005 antgs ytterligare ett miljömål, Ett rikt växt ch djurliv. Målen beskriver den kvalitet ch det tillstånd för Sveriges miljö, natur- ch kulturresurser sm är eklgiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd sm ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. 14
4 PLANERINGSPROCESSEN VID BYGGANDE AV JÄRNVÄG Förändringar i järnvägsnätet följer en lagstadgad planeringsprcess. Innan den frmella planeringsprcessen initieras har ett idéskede genmgåtts, där behv ch tänkbara lika alternativa lösningar översiktligt studerats. Den frmella planeringen av järnvägsbyggande är en prövningskedja, se bilden på nästa sida, i vilken både järnvägsbyggaren ch övriga samhället medverkar. Den nrmala planeringsprcessen består av förstudie, järnvägsutredning ch järnvägsplan. De första två skedena syftar framförallt till att göra avvägningar mellan allmänna intressen. I järnvägsplanen sker avvägningar mellan allmänna ch enskilda intressen. Planeringsprcessen är utfrmad för att uppfylla gällande lagar ch förrdningar. Under hela planeringsprcessen är samråd med allmänheten, myndigheter ch andra intressenter en viktig del för att nå ett gtt slutresultat. I Järnvägsplanen bearbetas det valda alternativet från järnvägsutredningen i detalj. Där preciseras bland annat hur mycket mark sm behöver tas i anspråk ch anges mera detaljerat hur prjektet avses att genmföras. Även järnvägsplanen ska innehålla en miljöknsekvensbeskrivning sm ska vara gdkänd av länsstyrelsen. Samråd ska ske, enligt 2 kap 5 lag m byggande av järnväg, med berörda fastighetsägare, kmmuner ch länsstyrelser samt andra sm kan ha ett väsentligt intresse i saken. En järnvägsplan fastställs av Banverket efter samråd med berörda länsstyrelser. För att få teknisk underlag till en järnvägsplan utförs fta en så kallad systemhandling. Inför genmförandet tas mer detaljerade tekniska handlingar fram i frm av bygghandlingar. Förstudien är det första frmella steget i den fysiska planeringsprcessen. I en förstudie studeras lika principlösningar ch lösningarnas kstnader ch nyttr beskrivs. Syftet är att ta fram ett underlag för att välja vilka genmförbara lösningar sm skall studeras vidare. Vid utarbetande av förstudien samråder järnvägsbyggaren med berörd allmänhet, rganisatiner, myndigheter m fl. Efter samråd skall länsstyrelsen bedöma m prjektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genm att förstudien syftar till att finna genmförbara alternativ kan de lösningar, sm av någn anledning anses lämpliga att genmföra, avfärdas. I det fall att förstudien inte leder fram till endast ett genmförbart alternativ så kan de återstående alternativen studeras vidare i en järnvägsutredning. I en järnvägsutredning jämförs de återstående alternativen för att utreda vilket alternativ sm är det lämpligaste att genmföra. I samband med järnvägsutredningen ska en miljöknsekvensbeskrivning upprättas sm ska vara gdkänd av länsstyrelsen. I de fall länsstyrelsen, i samband med en förstudie, har beslutat att järnvägsprjektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samrådskretsen utökas, enligt 6 kap 5 miljöbalken, med övriga statliga myndigheter, de kmmuner, den allmänhet ch de rganisatiner sm kan antas bli berörda. 15
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN PLANERINGSPROCESSEN VID BYGGANDE AV JÄRNVÄG Förstudie Järnvägsutredning Järnvägsplan Bygghandling Kan ev uteslutas m alternativa lösningar saknas Alternativ 1 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativ 3 Alternativa lösningar studeras De möjliga lösningarna studeras Det valda alternativet studeras ch fastläggs Planeringsprcessen vid byggande av järnväg enligt Lagen m byggande av järnväg. Om alternativa lösningar saknas ch endast ett alternativ återstår efter en förstudie kan planeringen nrmalt frtsätta direkt med järnvägsplan. I ett sådant fall krävs ingen järnvägsutredning. 16
5 FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 MARKANVÄNDNING Nynäshamns kmmun tillhör Stckhlms län ch ligger cirka sex mil sydst m Stckhlm. Kmmunen mfattar den södra delen av bergsplatån sm bildar Södertörn. Området för den planerade hamnen gränsar till riksintresse för ttalförsvaret (Herrön-Yxlö). 5.1.1 BOENDE OCH NÄRINGSLIV I Nynäshamns kmmun br idag cirka 25 000 innevånare varav cirka 80 prcent i tätrterna Nynäshamn, Ösm, Srunda, Stra Vika eller Grödby. Centralrten har cirka 13 000 invånare. Närheten till Stckhlm har medfört att stra mråden längs med kusten har explaterats för fritidsbebyggelse ch det finns för närvarande cirka 4000 fritidshus. Det råder i dagsläget str efterfrågan på bstäder ch prgnser för beflkningsökningen pekar på frtsatt inflyttning till kmmunen. Radhusmrådet Hacktrp. De bstadsmråden sm ligger närmast det studerade mrådet är Hacktrp ch Kullsta, vilka ligger cirka två kilmeter från Nrvikudden, söder m väg 73. Det finns idag cirka 800 företag i kmmunen varav cirka 70 prcent är ensamföretagare. År 2004 förvärvsarbetade nästan 12 000 av invånarna i Nynäshamn kmmun. Kmmunen är starkt berende av några större arbetsplatser, bland annat Nynäs Refining AB (ljeraffinaderi). Nynäs Refining AB ligger i anslutning till Nrvikudden. Nynäshamns hamn ligger öster m Nynäshamns tätrt. På sydsidan m väg 73 finns ett mindre verksamhetsmråde, Hammarhagen, sm kan nås från Hacktrp via en gång- ch cykelväg. Nrr m Hammarhagens verksamhetsmråde, längs med väg 73 vid Kalvö trafikplats, finns Vattenverket Berga. Det är ett kmbinerat yt- ch grundvattenverk. Nrr m Alhagens våtmark ligger Kalvö industrimråde. Nynäshamns hamn samt hamnen vid Nrvik är av riksintresse för sjöfarten enligt kmmunens översiktsplan. Farleden in mt Nynäshamn är av riksintresse för sjöfart. 5.1.2 MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN Nynäshamns kmmun äger marken längs infartsleden ch mark väster m Hacktrp ch längs med Alhagens våtmark. Nynäshamns kmmuns markinnehav inm planmrådet mfattas av cirka 50 ha. NCC äger mark sm planeras för verksamhetsmråde sydväst m det planerade hamnmrådet. NCCs markmråde avgränsas i sydväst av infartsleden vid Hacktrp, i nrdväst av Alhagens våtmark, i sydöst av Nynäs Refining AB:s raffinaderi samt i nrdöst av fastigheten Kalvö 1:25. NCCs mråde mfattas av fastigheterna Kalvö 1:11, 1:12, 1:14 samt 1:17 ch vilka främst är avsedda för arbetsmråde. Marken nrr m NCCs markmråde utgörs av fastigheten Kalvö 1:25 sm ägs av Stckhlms Hamn AB sm planeras för hamn- 17
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN FÖRUTSÄTTNINGAR verksamhet. Fastigheten mfattar cirka 110 ha, varav cirka 60 ha är vattenmråde. I Alhagens våtmark, väster m NCCs mråde, sker slutlig rening av avlppsvatten från avlppsreningsverken i kmmunen. 5.1.3 KOMMUNALA PLANER, FRAMTIDA MARKANVÄNDNING ÖVERSIKTSPLANERING Ett prgram för en ny kmmunmfattande översiktsplan för Nynäshamns kmmun var ute på samråd under periden januari februari 2007. Översiktsplanen anger att Stckhlms hamnar har för avsikt att anlägga en gdshamn på Nrvikudden. Vidare nämns att ett järnvägsspår kmmer att behöva byggas för transprter till ch från hamnen ch att alternativ för hur spåret ska dras ch var det ska anslutas till Nynäsbanan studeras i en förstudie. Den gällande översiktsplanen för Nynäshamns kmmun sm helhet antgs i juni 1991 ch aktualitetsförklarades i ktber 1998. Översiktsplanen anger att Nrvik-Kalvö- mrådet bör användas för bland annat tyngre industri ch hamnverksamhet samt småindustri ch handel. I översiktsplanen finns reservat för ny järnväg från en hamn på Nrvikudden, mt Nynäsbanan med anslutning nrr m Nynäshamns stad. En fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad antgs av kmmunfullmäktige i september 2004. I planen anges att Nrvikudden bereds för en utbyggnad av hamn ch industrimråde ch att möjligheterna för spårförbindelse till Nrvikudden bör behållas. ANGRÄNSANDE DETALJPLANER Nynäshamns stad är till största delen detaljplanelagd med någt undantag. Stadsplan för Hammarhagens industrimråde, S 202, fastställd 1981-05-06 gäller för mrådet närmast Nynäsbanan. Planen anger läge för stickspår från Nynäsbanan till Nrvikudden, men genmförandetiden har gått ut. Vattenverket Berga mfattas av planen. Stadsplan för Kalvö industrimråde, S 214, fastställd 1986-01-30, är en del av mrådesplan för Nrvik-Kalvö industrimråde. Stadsplanen överensstämmer i huvudsak med mrådesplanen. Områdesplanen för Nrvik- Kalvömrådet antgs av kmmunfullmäktigt 1979-12-18 sm ett handlingsprgram för framtida markanvändning ch detaljplanering. Enligt mrådesplanen avses planmrådet bland annat användas för kmmande industri inm Kalvö samt sekundärled ch industrispår till Kalvö ch allmän hamn vid Nrvik. Detaljplan för Nrvik industrimråde, S 221, fastställdes 1988-04-08 ch mfattar fastigheterna Kalvö 1:11-1:19 m fl. Planen mfattar i strt det mråde sm för närvarande detaljplaneras för hamnen på Nrvikudden ch anger hur det tänkta industrimrådet skulle planeras för både hamnch industriverksamhet. Genmförandetiden har gått ut. En ändring har genmförts för del av detaljplanerna för Nrvik industrimråde 1:11-1:19 m fl, Dp 734A ch 734B, vilken vann laga kraft 1994-07-20. Detaljplanen innebär att genmförandetiden förnyades för mrådet. Detaljplan för våtmark Alhagen vann laga kraft 1996-05-08 ch mfattar delar av fastigheterna Kalvö 1:6 ch Nynäshamn 2:154 m fl. Detaljplanen redvisar utfrmningen av våtmarken. I detaljplanen anges att en järnvägsförbindelse sedan länge planerats till den framtida hamnen på Nrvikudden ch att den kmmer att passera under infartsleden ch frtsätta intill planmrådets sydöstra gräns. Våtmarken har avgränsats så att möjligheten att bygga järnvägen finns kvar. Detaljplan för ny infartsled, Dp 762, vann laga kraft 1997-12-04 ch mfattar delar av fastigheterna Kalvö 1:22 ch Nynäshamn 2:154 m fl. Detaljplanen redvisar den nya sträckningen av riksväg 73 inm Nynäshamns tätrt, från Kalvö industrimråde till hamnen. I detaljplanen anges att den nya infartsleden har utfrmats med hänsyn tagen till behvet av att 18
anlägga planskilda krsningar med järnvägar sm planeras till en eventuell hamn på Nrvikudden. Detaljplanen anger mråde för järnvägstrafik för ett spår från Nynäsbanan mt Nrvikudden, vid bstadsmrådet Hacktrp. Detaljplan för Nrviks trafikplats ch ny väg till Nrvik, Dp 770, vann laga kraft 2000-02-21. Detaljplanen anger vägmråde för trafikplats Nrvik ch för Nrvikvägen. PÅGÅENDE DETALJPLANERING Parallellt med planeringen av industrispåret pågår ett detaljplanearbete på kmmunen för att ta fram en ny detaljplan för den planerade hamnen ch angränsande verksamhetsmråde (NCCs fastighet). Syftet med planen är att möjliggöra anläg gande av hamn med tillhörande företags- ch lgistikmråde ch ett anslu tande industrispår från Nynäsbanan fram till hamnmrådet. Dp 762 Väg 73 Nynäsbanan S214 Dp 752 S202 Dp 762 S221 Dp 734 B S221 Dp 734 A Dp 770 Dp 734 B Verksamhetsmråde (NCC) Hamnmråde (Stckhlms Hamn AB) S221 Angränsande detaljplaner samt de planerade verksamhets- ch hamnmrådena. Planlagt industrispår Hacktrp Utdrag ur detaljplanen för ny infartsled (Dp 762). Ett detaljplaneprgram för del av fastigheten Nynäshamn 2:154 ch Kalvö 1:6 var ute på samråd ch remiss under tiden 10 juli 31 augusti 2007. Avsikten med detaljplaneprgrammet är att pröva möjligheten att skapa fler industritmter vid Kalvö ch att anlägga båtuppläggningsplatser i anslutning till industrimrådet. För större delen av prgrammrådet gäller detaljplan S 214. Nrra delen av prgrammrådet är inte detaljplanelagd. ÖVRIG PÅGÅENDE PLANERING Parallellt med detaljplanearbetet för hamnen ch järnvägens planering pågår tillståndsprövning enligt miljöbalken för hamnen. Tillståndsansökan för 19
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN FÖRUTSÄTTNINGAR I grannskapsparken vid Hacktrp finns ett antal dag-, spill- ch vattenledningar. Vid Hammarhagsvägens vändplan finns en pumpstatin. Luftledningar för elkraft krsar grannskapsparken. Ett stråk av VA- ledningar löper till ch från Kalvö industrimråde. Kalvö industri-- mråde Öster m väg 73, med en början nrr m Hammarhagens verksamhetsmråde ch söderut, löper en luftledning för elkraft parallellt med väg 73. Luftledningar för elkraft krsar även väg 73 strax söder m Vattenverket Berga för att sedan gå i en nrdöstlig sträckning. hamnen lämnades in i februari till Miljödmstlen sm kungjrde den i maj. Yttranden har inkmmit sm ska besvaras av hamnen under hösten 2007. 5.1.4 TEKNISK FÖRSÖRJNING Prgrammrådet i detaljplaneprgrammet för Kalvö industrimråde (prgramhandling, Nynäshamns kmmun). Ett större stråk bestående av fem vattenledningar ch tre tryckavlppsledningar krsar väg 73 vid Slberga ch frtsätter söderut på östra sidan av väg 73 mt Vattenverket. Från Vattenverket frtsätter VA- ledningsstråket, på östra sidan av Nynäsbanan, in mt Nynäshamns tätrt. 5.1.5 GASLEDNING Reservat för gasledning finns med i kmmunens översiktsplan, strax väster m Nrvikudden. Av planen framgår att byggnader ch anläggningar inm den 400 meter breda krridren bör endast byggas m de inte kmmer i knflikt med den planerade ledningen. Kntakter med kmmunen visar att gasledningen inte längre är aktuell. 5.2 KOMMUNIKATIONER 5.2.1 VÄGNÄT Väg 73, delen mellan Älgviken ch Frs, har länge varit en av de mest lycksdrabbade vägarna i landet ch i september 2005 påbörjades en utbyggnad av vägen. Den nya vägen kmmer till str del att följa nuvarande väg 73, förutm väster m Landfjärden där den får ny sträckning. Vägen beräknas vara klar 2009. Sträckan Älgviken Frs har idag två körfält ch kmmer efter utbyggnaden att få fyra körfält. Vid planeringen av industrispårets dragning till hamnen bör hänsyn tas till att väg 73 eventuellt i framtiden även får fyra körfält söder m Älgviken, förbi Hammarhagens verksamhetsmråde ch Alhagen. Väg 73 utgör riksintresse för kmmunikatin. 20
Ombyggnader av väg 259 (Södertörnsleden) finns med i Vägverkets länsplan. Arbete pågår med att tidigarelägga den resterande utbyggnaden av vägen. Den beräknas stå klar år 2013. Arbete pågår för att undersöka möjligheten att införa begränsningar för genmfart av tung trafik på väg 225. Det har förutsatts att en sådan begränsning införs när Södertörnsleden är färdigbyggd. Detta medför att ingen tung trafik till ch från hamnen antas ske på väg 225 efter 2015. Landtransprter från hamnen kmmer att ske på framför allt väg 73 mt Stckhlm ch 259 mt Stckhlms sydvästra förrter. Från hamnmrådet finns en cirka två kilmeter lång anslutningsväg, Nrvikvägen, sm byggdes i samband med den nya infartsleden till Nynäshamn. Nrvikvägen ansluter Nrviks trafikplats planskilt till väg 73. Nrvikvägen kmmer att utnyttjas för transprter till ch från hamn-, företags- ch lgistikmrådena ch mkring 6000 frdn kmmer att trafikera vägen per dygn, vid fullt utbyggd hamn. Inm mrådet för den planerade hamnen ch verksamhetsmrådet finns en befintlig väg sm idag nyttjas sm tillfartsväg till bland annat trpen Hacktrp ch Blmmenstrp. Denna väg nyttjas även av VA- förvaltningen för deras frdn sm försörjningsväg till våtmarken. 5.2.2 GÅNG- OCH CYKELNÄT I Alhagen, sm är ett rekreatinsmråde för Nynäshamnsbrna, finns stigar ch grusvägar. Området är lättillgängligt med parkeringsplats i väst vid Kalvö. Alhagen kan ckså nås via en gångbr över väg 73 ch grusvägar förbi Blmmenstrp. Trpen Blmmenstrp ch Nrvik kan nås via grusvägar ch stigar inne i mrådet. Dessa vägar ingår i ett rekreatinsstråk. En gång- ch cykelväg sm förbinder bstadsmrådet Hacktrp ch Hammarhagen, söder m väg 73, används bland annat av sklungdmar på deras väg till ch från gymnasiesklan. Gångvägen sm förbinder Hacktrp ch Hammarhagen - riktning mt Hacktrp. 5.2.3 TRAFIK TILL OCH FRÅN HAMNEN Transprter till ch från hamnen kmmer att ske i frm av fartyg samt landtransprter på järnväg ch väg. Banverket ch Stckhlms Hamn AB har gjrt bedömningen att målpunkterna för gds från hamnen på Nrvikudden framförallt är Stckhlm ch Mälardalen. I etapp 1 bedöms att 15 prcent av landvlymen av cntainers transprteras med järnväg. Etapp 3 bedöms siffran vara 25 prcent. Tabell 1. Tabellen visar trafi kmängder till ch från hamnen. Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Tåg per vardag ch riktning 2 3 6 Lastbilstransprter på 425 850 1233 Nrviksvägen per dag 21
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE - INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN FÖRUTSÄTTNINGAR 5.2.4 NYNÄSBANAN På den befintliga järnvägen mellan Stckhlm ch Nynäshamn, Nynäsbanan, finns i dagsläget begränsad möjlighet att under lågtrafik nyttja järnvägsspåren för gdstrafik under dagtid. Nynäsbanan har enkelspår på delsträckan Västerhaninge till Nynäshamn med endast två mötesstatiner vilket kraftigt begränsar banans kapacitet. Nynäsbanan trafikeras till allra största delen av persntrafik i frm av pendeltågstrafik. Pendeltågstrafiken är hårt belastad i rusningstid ch tågen utnyttjas nära kapacitetsmaximum under den mest trafikerade timmen (maxtimmen) under mrgnrusningen. Banan trafikeras med två pendeltåg per timme under högtrafikperiderna ch ett tåg i timmen under lågtrafikperiderna. Två tåg per timme ch riktning är vad den enkelspåriga delen idag praktiskt kan klara. Detta styrs av att de två mötesstatinerna Tungelsta ch Ösm utnyttjas fullt för möten. Banan är pga. av de begränsade mötesmöjligheterna mycket störningskänslig då försenade möten påverkar andra tåg på banan ch får längre knsekvenser för tåg längre nrrut mt ch förbi Stckhlm. Plattfrmarna på mötesstatinerna är krta, drygt 100 meter ch rymmer inte fullånga pendeltåg eller längre gdståg. PLANERAD UTBYGGNAD AV NYNÄSBANAN Banverket planerar flera åtgärder för att minska störningskänsligheten ch för att öka banans kapacitet. Detta baserar sig detta främst på den förstudie för Nynäsbanan sm Banverket tg fram år 2004. För att påskynda arbetet har Banverket tidigarelagt vissa av åtgärderna ch Strstckhlms lkaltrafik har försktterat pengar till Banverket sm ett lån. Ombyggnadsarbetet är indelat i tre etapper: Etapp 1 - Förlängning av plattfrmar mellan Västerhaninge ch Nynäshamn ch mötesspår på statinerna Tungelsta ch Ösm. Plattfrmarna ges en längd av cirka 250 meter. Åtgärden medför att bandelen kan trafikeras med fullånga pendeltåg. Till ch frånkpplingar av vagnar i Västerhaninge kan då upphöra. Till ch frånkpplingen tar av restiden ch innebär fta störningar. Arbetet sm främst är en åtgärd för pendeltågstrafiken påbörjades med detaljprjektering våren 2006 ch i augusti 2008 beräknas plattfrmsförlängningarna vara klara. Arbetet har påbörjats. Etapp 2 - Två nya cirka 250 meter långa mötesspår vid statinerna Segersäng ch i Hemfsa byggs, vilket innebär att tåg även kan mötas/köras m på dessa statiner. Åtgärden bidrar ytterligare till att minska störningskänsligheten på banan med dess följdknsekvenser nrrut. Ett försenat tågmöte i Tungelsta eller Ösm kan alternativt ske på någn av de nya mötesstatinerna utan att bägge tågen blir försenade. Arbetet beräknas vara färdigt hösten 2009. Etapp 3 - Förlängning av dubbelspåret från Västerhaninge söderut mt Tungelsta ch eventuellt fram till Hemfsa statin. Åtgärden innebär att tågmöten sm idag sker i Tungelsta alternativt i Hemfsa efter etapp 2 kan ske i farten ch inte stillastående vid någn av de bägge mötesstatinerna. Detta ökar flexibiliteten ch minskar störningskänsligheten. Åtgärden kan även innebära att kapaciteten kan ökas med ytterligare ett till två tåg per timme i rusningstrafik. Arbetet beräknas vara färdigt tidigast hösten 2009. Syftet med åtgärderna är i första hand att förbättra trafikeringsmöjligheterna med pendeltåg. Till viss del kan åtgärderna även gagna en utveckling av gdstrafiken. Med de trafikeringsscenarier för nuvarande ch framtida pendeltågstrafik, sm Banverket ch Strstckhlms lkaltrafik har, kmmer det dck inte finnas utrymme för gdståg under dagtid. För detta krävs ytterligare åtgärder. Utanför rusningstid ch under nattetid då inga pendeltåg körs finns möjligheter att köra gdstrafik. Hösten 2005 gav regeringen Banverket ett uppdrag att utreda förutsättningarna för att bygga ut Nynäsbanan för att medge gdstrafik. Detta uppdrag gavs sm en följd av planerna på utbyggnad av hamnen på Nrvikudden. Rapprten sm färdigställts under ktber 2006 drar slutsatsen att för att kun- 22
na medge en knkurrenskraftig gdstrafik så behöver den trafiken även kunna köras på dagtid. Banverket knstaterar att järnvägen erbjuder ett långsiktigt hållbart trafiksystem för framtiden, men transprtlösningar på land måste alltid gynna en affärsmässig gdshantering på krt sikt. Därför är det trligtvis avgörande att gdståg kan köras alla tider på dygnet. Gdstrafi k nattetid Det finns inte tillräckligt med möjligheter för pendeltåg att köra förbi nrrgående gdståg i Jrdbr. I Älvsjö är det svårt för södergående gdståg sm kmmer från gdsbangården att kmma förbi Älvsjö persnbangård ch till Nynäsbanan under högtrafik. Med en ökad aktivitet på Älvsjö gdsbangård saknas det tillräckligt långa spår ch det saknas spår för att ta emt en ökad trafik. Enligt Banverkets bedömning finns det utrymme på Nynäsbanan att köra 1-4 gdståg i vardera riktningen nattetid. Utöver de åtgärder sm nämnts van krävs även följande åtgärd: Kraftförsörjningen på Nynäsbanan måste åtgärdas. Gdstrafi k i lågtrafi k Högtrafik är mellan 7-10 samt 13-19 ch lågtrafik är mellan 11-12 samt 20-22. För att kunna köra ungefär 6 gdståg (i en riktning) i lågtrafik under ett dygn, eller 3 tåg i vardera riktningen, samt 1-4 gdståg nattetid måste följande åtgärder vidtas: Dubbelspårssträckan måste förlängas ytterligare från Tungelsta ända fram till Hemfsa. Kraftförsörjningen på Nynäsbanan måste åtgärdas. Gdstrafi k i högtrafi k För att kunna trafikera både med utökad pendeltågstrafik ch gdståg under högtrafik måste ett antal brister på Nynäsbanan åtgärdas: Det finns inte tillräckligt med längre sträckr av dubbelspår för att gdståg ska kunna trafikera Nynäsbanan samtidigt sm pendeltåg. Om det ska vara möjligt att köra gds under högtrafik, utan att påverka pendeltågen negativt, så krävs enligt rapprten följande åtgärder: Dubbelspår Tungelsta-Nynäsgård Sidspår där tåg kan mötas i Jrdbr Ny utfart vid Älvsjö gdsbangård ch en mindre mbyggnad av Älvsjö bangård. För utförligare beskrivning hänvisas till Banverkets Förstudie Nynäsbanan kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn Västerhaninge, BRÖT PM 25/2004 samt Nynäsbanan uppdrag att utreda knsekvenserna för järnvägssystemet av en framtida hamn i Nrvik, BRÖT PM 15/2006. Nynäsbanan utgör riksintresse för kmmunikatin i egenskap av järnväg till allmän hamn. 5.3 LANDSKAPSBILD Utredningsmrådet är beläget på en urbergsplatå sm ingår i mrådet Södertörn. Området mfattar ett ca 3,5 km långt ch upp till 2,5 km brett mråde från Älviken i nrr till Hacktrp i söder, Kvarnängen i väster ch Nrvikudden i öster. Landskapsanalysen visar att förstudiemrådet kan delas upp i tre mråden 23