Rapport från små skolor i utveckling, med uppdrag: att påverka strukturer. Projektet små skolor i utveckling landade i rätt tid, men ändå fel. Skolorna har ett behov av samarbete över både kommun- och länsgränser som genom IT tekniken skulle kunna lösa många problem. Det pågår en översyn från olika håll på hur IT kan användas i skolan. SKL är aktiva. Det kommer riktlinjer från EU om IT och lärande. Det finns en stor medvetenhet att både Sverige och EU har halkat efter många andra länder. När det gäller kommunernas IT-satsning i skolorna så finns det ingen röd tråd. Många kommuner satsar stort och både elever och läare arbetar med IT som verktyg för pedagogiken. I andra kommuner finns få datorer och skolorna låser till och med in elevernas mobiltelefoner under dagen. Inte ens lärarna har en egen dator. När vi letade skolor för projektet fick vi ett stort gensvar, både kommunpolitiker och skolorna ser en möjlighet i att använda IT i undervisningen. När vi besökte skolorna och valde ut vilka som skulle vara med i projektet insåg vi snart att detta projekt också måste arbeta med att bryta strukturer. Det största hindret vi mötte var det faktum att i Sverige är det bara tillåtet att driva IT baserad undervisning på distans i grundskolan när det gäller hemspråk. Dessutom räcker det inte med utvecklingsvilliga lärare. De måste ha stöd av rektorn och inte minst av kommunpolitikerna för att kunna utveckla skolan. Behov av nytänkande Utöver de rent lagliga överträdelser som måste till för att utveckla IT pedagogiken så behövs det ett nytänkande inom politiken i synen både när det gäller skolornas organisation och undervisningens utformning. Ska Sverige hävda sig i världen måste det in ett helt nytt tänkande bland skolpolitiker. Då handlar det inte längre om en skola ett hus, det handlar samverkan mellan skolor, det handlar om nya roller för pedagogerna och det handlar om att utnyttja de möjligheter som finns med IT baserad undervisning. Börjar ansvariga politiker se helheten kommer de att förstå att det som de kallar den nödvänliga nedläggningen av skolor är helt irrelevant. Mitt arbete i projektet blev därför att försöka förstå vad framtidens lärande handlar om, hur tekniken kan användas och sprida mina erfarenheter och den kunskap jag fått under resans gång vidare till politikerna. Referensgruppen Den referensgrupp vi knöt till projektet har spelat en väldigt stor roll i mitt arbete. Där har jag fått arbeta med skolpolitiker, Mats Söderberg på SKL, Skolverket, Lärarförbunden, professorer mycket kunniga i ämnet, IT- experter där framför allt Eva Pethrus på Microsoft som öppnat många dörrar till forskning världen över om framtidens lärande. Jag har själv fått göra en otrolig kunskapsresa och nu vill vi egentligen inte alls avsluta projektet. Vi vill ta ett steg till!
Forskningen John Hattie. Tidiga betyg eller inte? Mindre klasser? Frågorna är oviktiga när det handlar om att förbättra skolresultaten. Den som kan göra skillnad är läraren, menar professorn och pedagogen John Hattie. Han är en av många forskare som jag träffat under projektet. Hattie hade vi möte med i Nya Zeeland när vi var där. Hans slutsats är att läraren och andra goda ledare i skolan är de som kan göra skillnad. Men istället för att bygga ett långsiktigt system med professionella lärare. För att kunna göra skillnad måste läraren ständigt utvärdera sin egen insats. Läraren kan genom att jämföra elevtest gjorda före och efter en speciell aktivitet utvärdera varför resultatet förändrades. Hans bok Synligt lärande för lärare har nästan blivit kult bland lärare och pedagoger i Sverige. 21 century skills Jag har också under resan gång fått insyn i framtidens lärande. 21 century skills är något som många länder arbetar efter och i höst har även SKL startat upp ett projekt. Det är 250 forskare från över 60 länder som har presenterat vad eleverna behöver lära sig för att få jobb i framtiden. Mycket av det som den svenska skolan lär ut idag kommer inte att ge studenterna några jobb i framtiden. Den typ av undervisning som behöver ske passar precis in på det idéer vi har i projektet. Det handlar om IT och datorer som verktyg för en pedagogik som bland annars ska ge eleverna samarbetsförmåga, kritiskt tänkande och förmåga att lösa problem. Här är en introduktion till 21 century skills. Learning to collaborate with others and connect through technology are essential skills in a knowledge-based economy. ATC21S started with a group of more than 250 researchers across 60 institutions worldwide who categorized 21st-century skills internationally into four broad categories: Ways of thinking. Creativity, critical thinking, problem-solving, decision-making and learning Ways of working. Communication and collaboration Tools for working. Information and communications technology (ICT) and information literacy Skills for living in the world. Citizenship, life and career, and personal and social responsibility Putting Concepts Into Practice The ATC21S project has now moved from conceptual to practical, working with two skills that span all four categories: Collaborative problem-solving. Working together to solve a common challenge, which involves the contribution and exchange of ideas, knowledge or resources to achieve the goal. ICT literacy learning in digital networks. Learning through digital means, such as social networking, ICT literacy, technological awareness and simulation. Each of these elements enables individuals to function in social networks and contribute to the development of social and intellectual capital.
Att förändra strukturer Tänk om det vore enkelt att förändra strukturer! Kanske är det tur att det är en långsiktig, svårarbetad och seglivad utmaning. Det gör nämligen arbetet väldigt utmanande och roligt. Även om vi har samma strukturer idag som vi hade när projektet började vill jag påstå att vi har hittat lönndörren in till förändring och förnyelse. Jag vill också påstå att vi har byggt upp ett nätverk, ett litet kluster som drivs av samma övertygelse och samma utmaningar. Målet är att förbättra skolornas möjligheter att hävda sig i en stenhård konkurrens i en global värld. Att opinionsbilda om en ny skola Det började med tretton skolor som alla ville överleva. De trodde nog mer projektet som en räddande ängel än som ett redskap att själva förändra sin situation. Detta trots att vi varit tydliga med att vår målsättning inte var att rädda skolor utan att förändra pedagogiken och lyfta in IT tekniken. Det började också med att en majoritet av politikerna ansåg att småskolor var en belastning och att de egentligen borde läggas ner. Vi delade upp arbetet så Cecilia Andersson skötte kontakten med skolorna och jag fick uppdraget med att påverka den politiska nivån. Eftersom vi inte skulle lägga oss i enskilda politikers arbete i kommunerna måste påverkan till förändring komma från de organisationer som har ansvar för skolans utformning och utveckling. SKL och Mats Söderberg är en viktig klustermedlem. SKL hade precis påbörjat ett förändringsarbete om skolan. Målsättningen var givetvis en skola som kunde hävda sig internationellt och ge eleverna den utbildning som krävs för framtidens arbetsmarknad. De var också angelägna om IT som verktyg för pedagogiken. SKL såg givetvis den massdöd av småskolor som pågår i landet. Microsoft och Eva Pethrus är en viktig länk i mitt kluster. Hon är programchef för partnerskap och lärande. Hon har gett mig tillgång till forskare och pedagoger som arbetar för framtidens skola. Jag bekostade också själv en resa till Australien, Nya Zeeland och Singapore som Lärarförbundet och Microsoft ordnade för skolledare och politiker. Där fick jag en inblick i hur dessa länder arbetar både med IT pedagogik och det lärande som ska ge ungdomarna en plats på arbetsmarknaden. Jag har tillbringat väldigt mycket tid med att prata med ansvariga politiker och organisationer som arbetar med skolan.
Aktiviteter Tillsammans med SKL har jag genomfört två seminarier inriktade på politiker och skolledare. Ett seminarium på Skolriksdagen där vi slog oss in i hård konkurrens och fyllde en sal om 300 personer med temat: Så här skapas en framtid för små skolor Befolkningen minskar i stora delar av landet, men alla barn har rätt till en bra utbildning. Hur är det möjligt att skapa livskraft i små skolor genom kreativ pedagogik, användande av närsamhällets dolda tillgångar samt digitala klassrum? Gör skolan till utvecklingsnav! Samtal kring pågående initiativ; upplev kraften i goda exempel. Medverkande: Marit Enbuske, förvaltningschef barn & utbildning, Övertorneå kommun och Eva Pethrus, Microsoft Moderator: Lotta Gröning, Föreningen Hela Sverige ska leva Ett uppföljande och fördjupande seminarium den 14 oktober 2013 på temat: Små skolor i utveckling eller Avveckling? Teman var: Vad säger forskningen? Hela Sverige Ska leva (Cicci Andersson och Lotta Gröning) berättade om skolprojektet och våra erfarenheter. Lokala exempel Ny teknik - nya arbetssätt Erfarenhet distanslärande Medborgardialog Tillsammans med Eva Pethrus kommer vi att genomföra en tredje seminariedag den 20 januari 2014 som inriktar sig till lärare och politiker i de 13 skolor som deltar i projektet. Tema; Modern teknik och pedagogik och vi får möta några av de främsta pedagogerna på området.. Eva Pethrus, Microsoft, som också finns med i referensgruppen för projektet, berättar om; Det Nya arbetslivet. Samtal och möten och nya projekt Den 28 november till 1 december 2012 var jag inbjuden av Microsofts Partners and learning Global Forum i Prag. Det var ett event för världens bästa lärare och skolledare som använde tekniken som medel i undervisningen. Över 500 lärare, politiker, rektorer från hela världen deltog. Jag och Eva Pethrus har uppvaktat näringsdepartementet och IT minister Anna-Karin Hatt. Vi fick tid med bland andra statssekreterare Daniel Johansson. Vi hade ett mycket givande och utvecklande samtal.
Jag och Eva Pethrus har uppvaktat Arbetsförmedlingens generaldirektör och fick gehör för vår projektidé. Tillsammans med Soledad Grafeuille som är biträdande avdelningschef på Arbetsförmedlingen och arbetar vi fram ett nytt projekt om en lärarbas på nätet. Där arbetslösa lärare ska kunna undervisa via nätet till skolorna där de saknar kompetens i vissa ämnen eller på annat sätt behöver stöd i undervisningen. Jag har pratat med riksdagspolitiker från alla partier. Jag har pratat med media och skrivit egna artiklar, skrivit på facebook. Jag har pratat med Näringslivets tankesmedja Ratio och VD Nils Karlsson där vi nu planerar vi en konferens i januari tillsammans med Eva Pethrus om framtidens lärande. Till sist: nu har politiker och skolledare från andra kommuner börjat höra av sig till projektet. Jag är inbjuden till Säffle kommun för att träffa politiker och lärare i syfta att visa på nya vägar när det gäller skolan. De har anmält sig till att vara med om vi skulle starta ett nytt projekt. Draghjälp! EU håller nu på att utarbeta en strategi på temat; Opening up Education. Det handlar om innovativt lärande och undervisning genom att använda IT-tekniken. Alla skolor ska ha bredband, elever och lärare datorer och axess till nätet. EU arbetar ni fram riktlinjer från nätets tillgänglighet, till att utveckla lärandet och en policy för politiker och utvecklingsstrategier. Det är nu det börjar hända saker när det gäller skola och IT-baserad undervisning. Ett nytt projekt Det är synd att sluta här! Vi kommit till fas där vi kan nå ett genombrott. Mitt förslag är ett nytt projekt med tre skolor där rektorer, politiker och lärare satsar för fullt på utveckling och IT- pedagogik. Dessa skolor får varsin mentorskola som ligger i framkant och kan visa vägen. Lotta Gröning