1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1: Bedömning av förskolansmåluppfyllelse Bilaga 2: Resultat -senastekommungemensamma föräldraenkäten Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Smöret Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Kerstin Renströmförskolechef Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad 2012-09-15 Reviderad -- Version -- Giltighetstid --
2 Inledning Förskolan Smöret är belägen i stadsdelen Östra Ersboda och består av fem avdelningar. Fyra avdelningar öppnades i januari 1983 och den femte tillkom 1994, då en en-avdelningsförskola flyttades hit och länkades samman med huvudbyggnaden. Verksamheten är organiserad i två grupper med äldre och tre grupper med yngre barn. En småbarnsavdelning Idet är öppnings- och stängningsavdelning. Barn som går till förskoleklass kommande höst, träffas en gång per veckan i Guldfåglarna. Där får de uppleva och delta i aktiviteter med flera jämnåriga kamrater. En pedagog från varje arbetslag har tillsammans med förskolechef ingått i förskolans ledningsgrupp som träffats en gång i veckan. Under läsåret har barnantalet varierat från 71 barn i augusti till 82 barn from februari. Den 3:e oktober fanns 71 barn placerade på förskolan. Av dem var 51 barn 1-3 år och 20 barn 4-5 år. Presentationen nedan visar barnens födelseår och antal. 2006 10 barn 2007 13 barn 2008 18 barn 2009 16 2010 14 Könsfördelningen bland barnen har varit något ojämn med ca 40 % flickor och 60 % pojkar. De flesta av barnen har bott inom Östra Ersboda, endast några är boende i Marie- området. Under året har 30 barn börjat och 24 slutat vid förskolan. Av dem som slutat, börjar9barn förskoleklass hösten 2012. Pedagoger som arbetat på samma avdelning har bildat ett arbetslag. De har ansvarat för verksamheten på den egna avdelningen samt för en del gemensamma aktiviteter. Det sistnämnda har främst gällt de äldre barnen, men vid vissa tillfällen har aktiviteterna omfattat alla barn. Arbetslagen har hjälpts åt med öppningar och stängningar på avdelningen Idet. Öppethållandet har varit 6.30-18.00 och vid behov 6.00-18.30. Förskolechef och pedagoger har skrivit detta dokument, som beskriver en del avförskolan Smörets verksamhet under läsåret. Innehållet bygger på pedagogernas skattning av verksamheten med hjälp av BRUK, dokumentationer, reflektioner, barnenkäter, föräldraenkäter och synpunkter från föräldrar. Svarsfrekvensen för den kommungemensamma föräldraenkäten har varit låg för de tre år som redovisas i detta dokument. I fjol svarade 34 föräldrar av 81, vilket motsvarar 42 %. Resultatet har därför varit svårt att bedöma. I april i år gjordes en egen föräldraenkät på förskolan, med ett urval frågor från fjolårets enkät. Svarsfrekvensen blev 73 % (60 svar av 82). Resultatet gav genomgående en mycket positivt bild av verksamheten och pedagogernas arbete.
3 Förutsättningar Inom stadsdelen Östra Ersboda finns många olika kulturer representerade. I fördelningen av viktat tillägg är Smöret en av Umeås förskolor med högt sociokulturellt index, och som därför fått ta del av denna extraresurs. Gården som omger förskolan är stor, har inslag av naturtomt och gränsar till ett mindre skogsparti. På gården finns förutom sandlådor, gungor och annan lekutrustning även planteringar med träd, buskar och andra växter. I närområdet finns stora grönområden, ett mindre centrum med affär och Folkets Hus som bland annat inrymmer kafé och bibliotek. Förskolan Smöret har en stabil kärna tillsvidareanställd personal, samt ett fåtal vikarier som anställts enstaka dagar. Med utökad grundbemanninghar vikariebehovet kunnat begränsas, då arbetslagen klarat viss frånvaro själva och genom samarbete mellan avdelningarna. Det har ibland varit någon pedagog som gått över till den avdelning som behövt hjälp eller att barn hälsat på en annan avdelning. Oftast har det varit deras gamla avdelning eller den de ska flytta över till senare. Under våren har en husvikarie varit anställd, som i stort täckt behovet av timvikarier. I förskolan är kontakten med föräldrar viktig. Förutom vardagliga samtal erbjuds föräldrasamtal en gång per år eller oftare vid behov. Ibland förs dessa samtal med hjälp av tolk.av de barn som varit placerade har ca 1/3 invandrarbakgrund. Detta ger goda förutsättningar för våra barn att möta olika kulturer, att se likheter och olikheter. Ibland finns språksvårigheter och kulturella skillnader i mötet med föräldrar, vilket ställer extra stora krav på pedagogernas kompetens och tid. Samarbete med habilitering, socialtjänst och elevhälsan har förekommit. Några barn har fått modersmålsträning, dock inte alla vars föräldrar önskat detta. Personalbemanningen i årsarbetare består av10,6 förskollärare och 7,0barnskötare fördelat på 18 personer.from årsskiftet tog måltidsservice över köket med 1,0 kock. Bemanningenminskades vid övertagandet med 25 % ekonomibiträde. Förutom de som nu arbetarpå förskolan, finns ytterligare tre personer anställda enär föräldraledig, en studieledig och en långtidssjukskriven. Förskolan delar förskolechef med förskolan Pilbacken. En förskollärare på Smöret 15 % och en på Pilbacken 5 % arbetar som administrativt stöd för förskolechef. Kompetensutvecklingen har inriktats på att ge alla medarbetare en gemensam bas för utveckling av verksamheten, som detta läsår varit inriktat på språk, matematik och uppföljning/utvärdering. Enskilda personer har dessutom fått riktad kompetensutveckling utifrån sina individuella behov. Några pedagoger har deltagit i nätverket Luren. Under våren har 10 av pedagogerna påbörjat PIM utbildning, varav en har slutfört utbildningen.
4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden (obligatorisk) Vår utgångspunkt generellt sett är, att förskolas verksamhet minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med övriga förskolor i Umeå kommun. Vi definierar styrkor som områden där bedömningen av måluppfyllelsen sätts högt. Att barn, föräldrar, pedagoger trivs med varandra och att föräldrarna är trygga med att lämna sina barn på förskolan, är viktigt eftersom det är en av grundstenarna för lärande och utveckling. Vi definierar svagheter/utvecklingsområden som områden där förskolan kan förbättras och utvecklas, eftersom det är viktigt att lyfta fram och erbjuda god kvalité inom alla delar av förskolans uppdrag. Barnens arbetsmiljö Vårt mål har varit att barnen ska känna sig trygga och vill komma till förskolan. Miljön på förskolan ska vara lättåtkomlig, inspirerade och tillåtande, där barnen kan utvecklas som individer och kamrater. Utifrån barngruppens utveckling och behov har vi förändrat lekmiljöerna kontinuerligt.barnen har självakunnat välja aktiviteter och material som funnits lättillgängligt. Under året hardet skett en stor utveckling hos barnen, när det gäller att göra egna val och slutföra aktiviteter. Genom barnenkät, utvecklingssamtal med föräldrar och föräldraenkät har det visat sig att alla barnen har trivts bra på förskolan. I årets föräldraenkät framkom att föräldrar är nöjda med både bemötande och trivsel på förskolan. Pedagogernas arbete med stöd från elevhälsa och habilitering, har gjort attbarn med särskilda behov har nått goda resultat. Målet att utveckla utemiljön vintertid med isbana och inköp av skridskor, var mycket uppskattat av barn och föräldrar. Föräldrarådet tog på sig att skotta banan på söndagar. De upptrampade och skottade gångarna i snön blev inte matematiska former men uppskattades ändå.reflexbanan blev inte av eftersom ingentog ansvar för genomförandet.de planerade gemensamma lekarna har fungerat bra under hela hösten, men upphörde efter februari. Isfestivalen var trevlig med föräldrafika och istavlor. Isskulpturerna blev inte som planerat på grund av att det var så väldigt kallt. Ventilation och ljudmiljö på avdelningen Klippan upplevs mindre bra och behöver därför åtgärdas. Fastighetsägaren har informerats och påbörjat mätningar.
5 Barnens lärande De mål som ställts i läroplanen när det gäller språk, matematik, skapande, lek och rörelse har till stor del uppnåtts. Alla avdelningar har arbetat med ett gemensamt tema sagan om Guldlock och de tre björnarna, där dessa områden har ingått. Material för arbete med matematik har köpts in och ett Mattetek har färdigställts. Sång, musik, rörelselekar, rim och ramsor har förekommit kontinuerligt.i det dagliga arbetet med barnen stimuleras språket genom att de får beskriva och berätta. Att läsa böcker varje dag har bidragit till samtal och reflektion kring texterna. Barnen har tränat sig att använda språket vid konfliktlösning. Alla avdelningar har arbetat med tecken som stöd TSS. Några barn har haft hemspråksundervisning under året. En tydlig utveckling i barnens språk kan ses, genom systematiska dokumentationer. Tack vare att förskolan får viktade pengar kan antalet barn i grupperna hållas nere och med högre personaltäthet.detta gör att barnens med behov av stöd bättre kan tillgodoses. Enligt årets föräldraenkät har föräldrarna varit nöjda med utvecklingssamtalen och att vi har stimulerat barnens nyfikenhet och lust till lärande. Alltför många föräldrar svarade vet inte på frågan om möjlighet att utveckla matematiska begrepp, bygga och konstruerasamt utveckla motoriken. Arbetetpå dessa områden har kanske inte tydliggjortsför föräldrarna lika mycket, som arbetet med språk och förmåga att kommunisera. Informationen till föräldrarna behöver därför förbättras. Barnens personliga och sociala utveckling Genom att erbjuda barnen en varierande och föränderlig miljö med bra material, aktiviteter, stimulans och utmaningar har barnsens självförtroende, nyfikenhet och lust att lära utvecklats. Pedagogerna har varit lyhörda inför barnens tankar och funderingar och fördjupat sig i olika ämnen genom att låna böcker eller söka information viaintranätet. Stor vikt har lagts vid att lära barnen samarbete genom att bygga och konstruera, spela spel och leka. Samarbetet mellan barnen har utvecklats mycket under året, dåbarnen utvecklat sin förmåga att samspela och kommunisera. Två avdelningar har arbetat med barnen i ett gemensamt tekniskt projekt, där intresset för bilder och utforskande av enkel teknik utvecklats med hjälp av digitalkamera. Årets föräldraenkät visar att 77 % av föräldrarna tycker att förskolan lyckats bra med att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära, några föräldrar 22 % svarade att de inte vet.
6 Lärande för hållbar utveckling Förkolan fick utmärkelsen Förskola för hållbar utveckling 2010. De områden för utvecklingsarbetet som valts är: Hälsa och livsstil Alla människors lika värde Vår utemiljö Förskolans arbete med hälsa och livsstil, innebär att barnen erbjuds en sund livsstil med inriktning på goda matvanor och lek och rörelse. På förskolan serveras bra mat, bra mellanmål med mycket frukt och grönsaker. Det har hänt att föräldrar velat bjuda på kakor och glass vid högtider, vilketgjort att vi fått förklara förskolans inriktning och avböjt deras generositet. Detta kan dock vara svårt när inget gemensamt språk finns och det kan då bli missförstånd. På förskolan finns rikligatillfällen förbarnen att röra sig både ute och inne. Barnen tycker om att komma till förskolan och har goda relationer till kamrater och pedagoger. Detta visas genom att barnen är glada och frågar efter varandra, när de kommer till förskolan och föräldrarna har uttryckt detta i föräldraenkäten. Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete. Likabehandlingsplanen tillika planen mot kränkande behandling reviderades under hösten, då även barnenkäten reviderades. Föräldrarna har tagit del av innehållet vid inskolning och föräldraråd. Arbetet med mångfald har varit begränsat i form av planerade aktiviteter, men är levande i vardagen på förskolan, där varje barn varit en tillgång för gruppen. Några pedagoger har deltagit i konferensen Flerspråkighet i fokus, vilken gett goda lärdomar och reflektioner. Genom föräldraenkäter, barnenkät och samtal med föräldrar framkommer att barnen har roligt och trivs tillsammans. Förskola och hem Under höstenterminen 2012 gjordes en omstart av föräldrarådet, som varit vilande ett år då alltför få föräldrar kommit. Föräldrarådet har haft tre möten där tre representanter från förskolan deltagit samt minst en förälder/anhörig från varje avdelning. Alla föräldrar erbjuds föräldrasamtal en gång per år eller vid behov. Fler föräldrar var nöjda/ganska nöjda med utvecklingssamtalen i år 87 % jämfört med 65 % 2011.Vid båda tillfällena fanns många föräldrar som svarat vet inte 12 % 2012respektive 24 % 2011. Detta kan bero på att barnen nyligen börjat på förskolan och att utvecklingssamtal inte hunnit genomföras, eller den låga svarsfrekvensen 2011 som var 42%.
7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Långsiktiga mål 2012-2014 Fortsatt arbete med Hållbar utveckling. Utmärkelse 2010 - ny ansökan ht 2013. Hälsa och livsstil Alla människors lika värde Vår utemiljö Öka barnens inflytande i sin egen lärprocess genom att: - utveckla ett processinriktat arbetssätt. - utveckla metoder för dokumentation i vardagen. - avsätta tid för analys och reflektion. Öka samarbetet mellan pedagoger och avdelningar genom att: - se möjligheter - söka kunskap / lära av varandra - se förskolan som en enhet hjälpas åt till framgång Förbättra föräldrasamverkan genom att: - utveckla informationen - utveckla mötesforum Utveckla arbetet med IKT Kortsiktiga mål 2012-2013 Utveckla utomhusmiljön genom att göra reflexbana, genomföra isfestivalenoch planera fler gemensamma aktiviteter med barnen. Öka barnens inflytande, genom att diskutera och använda dokumentationer som underlag för hur arbetslaget ska gå vidare i arbetet med barnens lärande. Inköpen till avdelningarna samordnas och diskuteras mera, för ökadprogression i utmaningarna för barnen. Arbetet med matematik behöver planeras och synliggöras tydligare utifrån läroplanen. Informationen till föräldrarna ska förbättras genom månadsbrev och att datum för föräldrafika samordnas. Ledningsgruppen utformar en mall för uppföljning och representanterna ansvarar för genomförandet på sin avdelning. Alla pedagoger ska vara klara med PIM och fått ut komptiden innan sommaren 2013.
8 Likabehandlingsplanen tillika plan mot kränkande behandling revideras under hösten med stöd av skolverkets planforskola. Arbetet med flerspråkighet och mångfald behöver utvecklas.
9 Slutord Den reviderade läroplanen har inneburit, att förskolans inre organisation förändrats. En ledningsgrupp med en representant från varje arbetslag har tillsatts. Dess uppdrag behöver utvecklas ytterligare, för att säkra och utveckla kvalitén i verksamheten. Barns språk är sedan många år tillbaka ett prioriterat område i arbetet på förskolan, då arbetsmaterial och verktyg för kartläggning samlats. Arbetet framöver blir därför att förfina det arbete som redan görs och att fördjupa kunskaperna om arbetet med flerspråkiga barn. Även arbetet med matematik kan utvecklas. Arbetet med uppföljning och utvärdering behöver förenklas och göras till en rutin, som känns konstruktiv och inte alltför tidskrävande av pedagoger. Dokumentation och uppföljning måste alltmer bli en del av vardagsarbetet. I år har vi gjort en egen föräldraenkät på förskolan, med några utvalda frågor från förra årets enkät. Svarsfrekvensen blev i år 73%, jämfört med 42% i fjol. Genomgående var resultatet bättre än tidigare år på de frågor som fanns med. Förskolans uppdrag är omfattande, men det viktigaste är tryggheten för våra barn. I samtal med föräldrar, har de sagt sig vara nöjda med vår verksamhet, att de tycker pedagogerna är kompetenta och att barnen har roligt på förskolan. De resurser som förskolan fått genom nuvarande viktning, har möjliggjort en högre grundbemanning med färre barn i grupperna. Detta har varit positivt för både barn och pedagoger. Under våren har en husvikarie varit anställd, något som upplevts så positivt av pedagoger att en anställning planeras även till hösten. Rörligheten bland boende i området, har inneburit många in- och utskolningar men har minskat jämfört med tidigare år. Förskolan renoverades senast 1994 och behöver renoveras och anpassas till dagens verksamhet och nuvarande behov. Arbetsplatser för pedagoger är planerat och beställt. Umeå 15 september 2012 Kerstin Renström förskolechef
Bilaga 1 10
11
12 Bilaga 2 Resultat från den kommungemensamma föräldraekäten Svarsfrekvens för förskolan Smöret: 2007 51% 2009 53% 2011 42% Sammanfattning Umeå Tabell 1: Barnens arbetsmiljö (%) 2007 2009 2011 2011 Fysisk miljö 94 94 91 87 Trygghet och trivsel 95 98 90 96 Inflytande och delaktighet 83 81 56 75 Lugn och ro 71 81 50 63 Beröm/uppmuntran 92 88 98 94 Medelvärde 87 88 77 83 Umeå Tabell 2: Barnens lärande (%) 2007 2009 2011 2011 Pedagogisk verksamhet 82 84 84 88 Utvecklingssamtal 76 76 65 78 Individuellt stöd 92 62 82 88 Medelvärde 83 74 77 85 Tabell 3: Barnens personliga Umeå och sociala utveckling (%) 2007 2009 2011 2011 Stöd i att utveckla gott självförtroende 92 91 77 86 Stimulera nyfikenhet och lust att lära 90 88 74 89 Träna ditt barn att samarbeta 86 81 77 87 Medelvärde 90 87 76 87
13
14 Fördjupningstabeller Umeå Tabell 4: Fysisk miljö (%) 2007 2009 2011 2011 Stimulerande utemiljö 95 93 94 90 Stimulerande innemiljö 92 95 88 91 Medelvärde 94 94 91 87 Umeå Tabell 5: Trygghet och trivsel (%) 2007 2009 2011 2011 Trygg i förskolan 95 98 88 97 Trivs i förskolan 97 97 94 98 Bemötande vid hämtning/lämning 96 92 85 94 Respekterad för den hon/han är 92 98 88 93 Medelvärde 95 96 89 96 Umeå Tabell 6: Inflytande och delaktighet(%)2007 2009 2011 2011 Former för föräldrainflytande 71 76 59 81 Ta tillvara synpunkter på verksamheten 87 81 54 71 Uppmuntra barnen till inflyt./delaktighet 92 86 56 72 Medelvärde 83 81 56 75 Umeå Tabell 7: Stimulans och variation (%) 2007 2009 2011 2011 Stimulera, ge möjlighet att utveckla.. Motorik 95 88 82 92 Skapande verksamhet 92 91 79 90 Bygga och konstruera/skapa 84 83 88 85 Språk och kommunikation 87 93 85 92 Matematisk begreppsbildning 50 67 82 82 Medelvärden 82 84 84 88