Processrapport augusti 2014

Förskola i utveckling Framtidens skola Uppdrag koppling Förskola i utveckling - Framtidens skola Kävlinge kommun Processrapport augusti 2014 Gunilla Fridh, Rose-Marie Bergman för uppdraget Förskola i utveckling - Framtidens skola

Innehåll 2 Uppdragsbeskrivning Koppling Förskola i utveckling - Framtidens skola... 3 Koppling Förskola i utveckling - Framtidens skola... 4 Rapportdel 1: Inledande beskrivning av förskolan... 4 Granskningsområde: Organisation och rutiner... 4 Rapportdel 2: Granskningsområde: Kvalitetsmätningar... 7 Qualis... 8 Granskningsområde: Utveckling och lärande... 10 Granskningsområde: Trygghet och trivsel... 11 Granskningsområde: Delaktighet... 13 Granskningsområde: Dokumentation... 14 Granskningsområde: Stödåtgärder... 15 Granskningsområde: Övergångar förskola-förskoleklass... 18 Rapportdel 3 ; fokusområden... 20 Kort beskrivning av arbetet inom fokusområdena under läsåret:... 21 Språk och kommunikation... 21 Matematik... 21 Naturvetenskap och teknik... 21 IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg... 21 Tillgång till digitala verktyg... 22 Uppdragsförtrogenhet... 22 Kultur... 22 Analys och åtgärder... 23

Uppdragsbeskrivning Koppling Förskola i utveckling - Framtidens skola 3 Inledning Kommunstyrelsen har gett kommundirektören i uppdrag att genomföra ett antal åtgärder i samband med antagande av budget 2014. Denna uppdragsbeskrivning ligger som grund för genomförandet av kopplingen av förskolans pedagogiska uppdrag mot arbetet med Framtidens skola. Det politiska direktivet Att uppdra åt kommundirektören att under året hitta rutiner för hur förskolans viktiga pedagogiska uppdrag kopplas mot det pågående arbetet med Framtidens skola. Syfte Syftet är att kvalitetssäkra kopplingen den röda tråden mellan förskolans pedagogiska verksamhet och det utvecklingsarbete som pågår inom ramen för projektet Framtidens skola. Genomförande Samverkansformerna samt erfarenhets- och kunskapsutbytet mellan verksamheterna behöver utvecklas, i syfte att uppnå en kontinuitet och helhetssyn som främjar varje barns utveckling och lärande. Tydliga mål och delmål för övergångar mellan förskola, förskoleklass och fritidshem, ska gemensamt definieras och formuleras. Handlingsplaner och rutiner ska upprättas alternativt ses över. Det är viktigt att ta tillvara det som redan fungerar bra och det utvecklingsarbete som redan pågår. Positiva erfarenheter och framgångsrika metoder i arbetet med Framtidens skola bör tas tillvara. Den nya skollagen och de nya läroplanerna lägger grunden för arbetet. Utvecklingsarbetet ska ta fasta på aktuell forskning och omvärldsorientering ska ge inspiration och nya perspektiv. Arbetet ska präglas av dialog, delaktighet, samförstånd och samarbete. Arbetet leds av skolcheferna, men rektorer och förskolechefer har nyckelroller och ska aktivt bidra till att mål, strategier och aktiviteter får den delaktighet och den förankring som krävs för att lyckas.

Rapportering 4 Rapportering av arbetets status ska muntligen rapporteras till styrgruppen för Framtidens skola en gång per kvartal. Rapport överlämnas till Bildningsnämnden och Kommunstyrelsen under kvartal 3, 2014. Koppling Förskola i utveckling - Framtidens skola Inledning Skolcheferna för förskola och grundskola leder och har ansvar för uppdraget. Utvecklingsstrateg och kvalitetsstrateg kommer att bistå med hjälp. Förskolechefer och rektorer har nyckelroller och ska aktivt bidra till att mål, strategier och aktiviteter får den delaktighet och den förankring som krävs för att lyckas. Hur uppdraget Förskola i utveckling - Framtidens skola ska följas upp och rapporteras beskrivs i uppdragsbeskrivningen. Rapporten överlämnas till Bildningsnämnden och Kommunstyrelsen kvartal 3, 2014 Rapportdel 1: Inledande beskrivning av förskolan Med denna beskrivning avses att skapa en bild av våra förskolor gällande var förskoleverksamheten befinner sig. Med beskrivning och analys som underlag kan vi sedan ta ut riktning för det fortsatta arbetet med en koppling till Framtidens skola. Rapporten utgår från dokument som sammanställts på Bildningskansliet under läsåret och omfattar den kommunala förskoleverksamheten samt statistik från Skolverkets databaser. (Uppgifterna avser 15 okt 2013.) Granskningsområde: Organisation och rutiner Organisation Måttet barngrupper och avdelningar redovisas i Skolverkets statistik. (Uppgifterna avser 15 okt 2013.) Personaltäthet Måttet personaltäthet redovisas som antal inskrivna barn per personal i Skolverkets statistik. (Uppgifterna avser 15 okt 2013.) Statistiken avser antalet personal uttryckt i antal heltidstjänster, anställda i oktober 2013. Detta innebär att vi får en ögonblicksbild av läget på mätdagen. I realiteten varierar personaltätheten under

året beroende på antalet inskrivna barn. I statistiken ingår vikarier men inte resurser eller personal anställda kortare tid än två månader. Kävlinge har i snitt 6,1 barn per anställd, riket 5,4 och Skåne 5,4 barn per anställd. 5 Antal barn per anställd Snitt Skåne Snitt Kävlinge Dösjebro Skönadal Henkelstorp Söderpark Brynstenen Tolvåker Bullerbyn Kompassen Ljunggården Nya Dala Lackalänga Stinsgården Rinnebäck Korsbacka Emyhill Arvidsborg 5,4 6,1 6,7 6,5 6,1 6,6 6,6 5,2 6,5 6,5 6,3 6,1 5,8 5,8 6,6 5,7 5,1 6,6 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Antal barn per anställd I diagrammet ovan ska tas i beaktande att Stinsgården, Tolvåker samt Lackalänga samtliga är förskoleenheter med 1 2 resursavdelningar. En resursavdelning inkluderar 3-5 barn, som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Här finns högre personaltäthet än vad som är vanligt och personalen har specialkompetens. Förskollärartäthet Måttet Förskollärartäthet redovisas som antal barn per förskollärare i Skolverkets statistik. (Uppgifterna avser 15 okt 2013.) Statistiken avser antalet förskollärare uttryckt i antal heltidstjänster, anställda i oktober 2013. Kävlinge har i snitt 44% förskollärare vilket ger 13,8 barn per förskollärare. Rikssnittet är 56% vilket är 9,6 barn per förskollärare och i Skåne 58% vilket är 9,4 barn per förskollärare.

Antal barn per förskollärare, andel högskoleutbildad personal 6 Snitt Skåne 58 % Snitt Kävlinge 44% Dösjebro 33% Skönadal 51% Henkelstorp 27% Söderpark 62% Brynstenen 61% Tolvåker 45% Bullerbyn 58% Kompassen 56% Ljunggården 36% Nya Dala 43% Lackalänga 41% Stinsgården 54% Rinnebäck 44% Korsbacka 20% Emyhill 38% Arvidsborg 48% 9,4 10,6 10,9 11,6 11,3 11,5 10,7 * Siffrorna är hämtade från Skolverkets databas Jämförelsetal 12,9 13,8 14,3 14,1 13,7 13,8 15,2 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 17,3 20,2 22,5 29,0 Reflektion / kommentar I diagrammen ovan kan vi utläsa att såväl antalet barn per personal som antalet barn per utbildad förskollärare är högre än rikssnittet för samtliga förskolor, med två undantag, Emyhill och Tolvåker. Vad gäller andelen högskoleutbildad personal är siffrorna för Kävlinge betydligt lägre än motsvarande för riket. Dessutom är diskrepansen stor mellan de olika förskolorna i kommunen. I läroplanen ges omfattande riktlinjer för förskollärarens ansvar för att arbetet på förskolan sker i enlighet med målen i läroplanen. Brister i behörig, högskoleutbildad personal kan ge följder på förskollärarnas arbetsbelastning och på kvalitén i verksamheten. På Korsbacka förskola som sticker ut i statistiken ovan finns åtgärder insatta, bland annat har ytterligare förskollärare rekryterats inför hösten 2014 samt att en specialpedagog, anställd i förskoleteamet, har ett uttalat uppdrag riktat åt Korsbacka förskola. En del av kommunens cirka 150 barnskötare har genomgått en riktad utbildning i samarbete med Högskolan i Kristianstad, totalt 20 hp, i områden Förskolepedagogik / Psykologi / Matematik samt Språk och kommunikation

Skolledarresurser Måttet skolledarresurs redovisas som antal barn per skolledare enligt siffror lämnade till Skolverkets statistik. (Uppgifterna avser 15 okt 2013.) Förskoleverksamheten är indelad i tio områden och 10 förskolechefstjänst. Sex av områden består av två förskolor. Siffror inom parantes anger antal avdelningar. 7 Antal barn per 100% skolledare Antal barn per 100% skolledare Snitt Riket Snitt Kävlinge (10) Dösjebro (6) Henkelstorp Skönadal (14) Brynstenen Söderpark (9) Tolvåker (9) Kompassen Bullerbyn (10) Ljunggården (8) Lackalänga Nya Dala (12) Stinsgården (10) Korsbacka Rinnebäck (10) Arvidsborg Emyhill (11) 142 168 135 192 151 132 176 145 203 158 170 201 0 50 100 150 200 250 Antal barn per 100% skolledare Reflektion / kommentar Resursmått barn per förskolechef ger en förenklad bild. Det finns flera andra faktorer som påverkar uppdraget, antal förskolor, samarbete med grundskola, inkludering av resursavdelningar samt områdets socioekonomiska struktur. I riket är snittet 130 barn per förskolechef för kommunal verksamhet. I Kävlinge ligger Dösjebro, som har tät koppling till grundskolan, under detta snitt. Även Tolvåkers förskola, som har två resursavdelningar, ligger i närheten av rikets siffror. I övrigt ligger Kävlinge klart över snittet i landet räknat på antal barn per ledare. Flexlaget Inom förskoleverksamheten har det sedan några år tillbaka funnits åtta anställda tillgängliga för korttidsvikariat. Inför höstterminen 2013 genomfördes en omorganisation i syfte att utveckla ett mer flexibelt vikariesystem för att därigenom också uppnå en bättre kontinuitet och stabilitet. Målet var också att minska antalet timanställda. Flexlagen samlades under en förskolechef, utökades med 25 tillsvidareanställda samtidigt som det infördes nya rutiner och riktlinjer.

I nuläget sker all vikarieanskaffning till förskolan, både långtidsvikariat och korttidsvikariat, genom flexlagets administration. Flexlaget består av tillsvidaranställd personal med utbildning/erfarenhet, vid behov rekryteras även visstidsanställda. 8 Därutöver finns även en vikariebank med timanställda. Antal timvikarier per läsår Snitt 13/14 Snitt 12/13 2000 2200 2400 2600 2800 3000 3200 3400 3600 Under läsåret 2013/2014 och läsåret 2012/2013 var antalet vikarietimmar per månad i snitt 3172 timmar respektive 3500 timmar. Reflektion/Kommentar Antalet fast anställda i flexlaget har ökat något, från åtta till i snitt 11 under läsåret. Antalet timanställda är i princip är oförändrat. Ansvarig chef har i uppdrag under hösten, att öka antalet fast anställda och minska antalet timanställda. Antalet fast anställda kommer då att ha dubblerats i förhållande till situationen vid införandet av flexlaget. Rapportdel 2: Granskningsområde: Kvalitetsmätningar Granskningsområdet Kvalitetsmätningar innehåller Qualisdokumentation Qualis Tre av kommunens förskolor har Qualisgranskats under läsåret. På Qualis hemsida anges att totalt 60 förskolor granskats under läsåret varav 14 inte certifieras. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng och att kvalitetssteg 3 uppnåtts inom samtliga elva granskningsområde. Maxpoäng är 126 och en av våra förskolor ligger tillsammans med en annan förskola på läsårets högsta resultat av samtliga Qualisgranskade förskolor. Kompassens förskola 107 poäng, Brynstenens förskola med 75 poäng och Emyhills förskola med 69 poäng. 13 av våra 15 förskolor är nu Qualisgranskade, alla med certifieringsresultat. Ett led i Qualisarbetet är enkäter. Under 2013 har 1181 föräldrar besvarat Qualisenkäten - med frågor om hur de upplever barnets förskola samt vilka

synpunkter de har på verksamheten. En sammanställning av enkätsvaren presenterades i början av 2014. 9 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2012 2013 Då vi betraktar de genomsnittliga svaren för Qualisenkäten kan vi se att det är små variationer från förra året. Dock måste vi bryta ner resultaten för att konstatera förändringar på enhetsnivå. En översiktlig bild av föräldrars nöjdhet med förskolan i Kävlinge kommun får man av enkätens sista fråga. Observeras bör; Söderpark, har flyttat under året och inte genomfört mätning 2013. Kompassen var nystartad 2012. Jag är totalt sett nöjd med mitt barns förskola 2012 2013 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Totalt har nöjdheten minskat något i Kävlinge kommun men fortfarande uppger 89% av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del är nöjda med förskolans verksamhet. Vi kan se en spridning av resultatet från de föräldrar som är mest nöjda med sin förskola, 97% till de som är minst nöjda, 73 %.

Reflektion / kommentar 10 Totalt sätt är föräldrar nöjda med sitt barns förskola. Det finns dock anledning för en del enheter att analysera sina värden för att komma tillrätta med de nedåtgående värdena. Som underlag för ett vidare analysarbete har vi valt ett antal områden att göra djupare analys av. Nedan redovisas tre, för projektet Förskola i utveckling - Framtidens skola, viktiga frågor: Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel samt Delaktighet. Överlag finns mycket positivt att utläsa i de olika enkäterna trots att resultatet är något sämre än vid förra mätningen. Ett område utmärker sig och visar ett högre resultat än förra årets enkät, delaktigheten i utvärderingen. Detta kan vi se som ett kvitto på förskolornas kvalitetsarbete och att uppföljningar fått en större genomslagskraft. Förbättringsområden identifieras, åtgärder sätts in, som sedan kommuniceras med föräldrar. Det får till följd att förskolan kan påvisa både en vilja och en positiv inställning till att arbeta med ständiga förbättringar inom respektive område. Granskningsområde: Utveckling och lärande Utvecklande verksamhet 100,0 2012 2013 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Flera förskolor har fått ett något sämre resultat än föregående år. Variationen mellan förskolornas resultat för de föräldrar som instämmer helt /delvis att förskolorna driver en utvecklande verksamhet ligger mellan 66 % och 95%.

Jag får vara med och påverka, hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. 11 100,0 2012 2013 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot På frågan om föräldrarna kan påverka barnens lärande på förskolan svarar drygt hälften av de föräldrar som besvarar enkäten att de instämmer helt eller delvis. Dock finns enheter där endast cirka en fjärdedel av föräldrarna håller med. Reflektion / kommentar Föräldrars påverkansmöjligheter rörande barns utveckling och lärande varierar mellan förskolorna. Det finns ett varierat utvecklingsbehov för förskolorna att arbeta med denna fråga som också är ett uttalat mål i verksamhetsplanen. Alla föräldrar erbjuds två utvecklingssamtal per år. Detta är en fråga som uppmärksammats tidigare och som diskuteras på alla föräldramöte och föräldraråd då enkätsvaren redovisas. Granskningsområde: Trygghet och trivsel Mitt barn trivs på förskolan. 100,0 2012 2013 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot

Liksom vid förra årets mätning anger föräldrarna att barnen trivs på sina förskolor. Detta gäller samtliga enheter som visar relativt höga mätvärden. De flesta förskolor visar små upp- och nedgångar. 12 Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkningar. 100,0 80,0 2012 2013 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Arbetet mot kränkningar är det område som sjunkit mest. Här finns utvecklingsmöjligheter för att förbättra kommunikationen om arbete mot kränkande behandling på flera förskolor. Reflektion / kommentar Trots att man inte uppfattar att skolorna arbetar mot kränkningar fullt ut, så trivs barnen. Värdegrundsarbetet är ett stort och prioriterat område i förskolans verksamhet. Samtliga förskolor arbetar med att bygga goda relationer och att genom samarbetsövningar förebygga utanförskap och kränkningar. Barnen tränas allt efter ålder och mognad hantera och lösa konflikter samt att reda ut missförstånd. Förskolorna kommer att i kommunikation med föräldrarna ytterligare förtydliga att och hur förskolan arbetar med likabehandling samt göra enheternas likabehandlingsplaner kända.

Granskningsområde: Delaktighet Som förälder känner jag en delaktighet i förskolans utvärdering 13 100,0 80,0 2012 2013 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg BrynKomp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Denna mätning visar ett högre genomsnittligt värde än vid förra årets mätning. Dock kan vi se att det finns en stor variation mellan förskolorna med värden som varierar mellan 37 och 87 %. Som förälder känner jag till förskolans mål 100,0 80,0 2012 2013 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Det finns en potential på en del enheter att förbättra kommunikationen för att nå förskolans mål.

Jag får god och kontinuerlig information från förskolan 14 100,0 80,0 2012 2013 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Reflektion / kommentar Det finns brister i förskolans kommunikation med föräldrarna vilket också framkom i förra granskningsområdet. Det handlar om att skapa ett samspel mellan förskolan och föräldrarna vilket är en förutsättning för en delaktighet och för att förskolan i samarbete med föräldrar verkar för barnens utveckling. Granskningsområde: Dokumentation Utvecklingssamtalet bygger på pedagogisk dokumentation av mitt barns utveckling och lärande. 100,0 80,0 2012 2013 60,0 40,0 20,0 0,0 Emy Arv Lac ND Ljg Bryn Komp Bul Rin Kor Dös Skö Hen Sti Sp K-To Tot Ovanstående bild är hämtad från Qualismätningen. Totalt är förra årets mätning något bättre än innevarande år men liksom för andra granskningsområden är variationerna stora mellan olika enheter.

Reflektion / kommentar 15 I förskolans reviderade läroplan finns ett helt nytt område som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling. Pedagogisk dokumentation är en förutsättning för att driva en kvalitetssäkrad verksamhet och för att ge barn och föräldrar ett aktivt inflytande över barnets lärande. Det åligger varje förskollärare att ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt följs upp och dokumenteras. Granskningsområde: Stödåtgärder Området Stödåtgärder granskar andel barn med behov av särskilt stöd samt fördelning av barns svårigheter. Förskolan ska anpassa och utveckla verksamheten för alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Förskolan ska ha helhetssyn på barnet och dess behov och erbjuda verksamhet och omsorg så att barnet utvecklas. Förskolan samverkar och är ett stöd för familjerna i ansvaret av fostran, utveckling och lärande. Förskolechef, förskollärare och arbetslag på förskolan har ansvaret för det särskilda stödet, enligt Skollagen och Lpfö 98/10. Förskoleteamet, som är ett verksamhetsstöd, ger handledning när barn behöver extra stöd i förskolan. I samarbete med personal och föräldrar görs barnets förskoletid så utvecklande och positiv som möjligt och verksamheten anpassas efter barnets behov. Det är också teamet som fördelar resurser som är avsatta för särskilt stöd utifrån behov. Det finns ett samverkansdokument mellan förskola/skola och socialtjänsten som ger riktlinjer och rutiner för hur samverkan mellan de två verksamheterna ska fungerar.

Barn i behov av stöd förskola 1-5 år, 2014, fördelning pojke/flicka 16 pojkar flickor 6,5% 2,8% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 7,0% Kartläggning av barn i behov av stöd i förskolan görs utifrån bedömning av stödbehov eftersom bedömning av enskilda barn inte ska göras i förskolan. Antalet uppdrag kring barn som behöver extra stöd är högre än resultat utifrån kartläggning. Antal pojkar är högre än flickor vilket det stämmer överens med andra undersökningar och forskning. Andel barn i behov av stöd på resp enhet Söderpark/Brynstenen Tolvåker Stinsgården Skönadal Nya Dala/Lackalänga Ljunggården Korsbacka /Rinnebäck Henkelstorp/Myrstacken Emyhill/Arvidsborg Dösjebro Bullerbyn/Kompassen 1% 1% 3% 2% 4% 4% 5% 7% 7% 10% 12% Barn i behov av stöd på resp enhet 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0%10,0%12,0%14,0% Tolvåker, Stinsgården och Lackalänga har resursavdelningar vilket medför högre andel barn i behov av särskilt stöd.

Fördelning av barns svårigheter 17 Nyanlända invandrare, saknar svenskt språk Fys funktionshinder och svårare sjukdomar Psykosociala svårigheter Tal- och språkstörningar Betydande matematiksvårigheter/dyskalkyli Betydande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Emotionella svårigheter Stora inlärningssvårigheter Utvecklingsstörning * Stora relations-, anpassnings- och/eller Stora koncentrations-, 0,0% 0,2% 0,4% 0,6% 0,8% 1,0% 1,2% 1,4% 1,6% 1,8% 2,0% Fördelning av barns svårigheter Fördelning mellan svårigheter stämmer överens med fördelningen av de uppdrag förskoleteamet har. Behov av stöd i tal/språk/kommunikation är det största området. En ökning av barn med stödbehov inom autismområdet ökar. Ofta upptäcks svårigheterna i förskolan och tidig diagnostisering är, enligt forskning, viktigt för barnets utveckling och det stödbehov familjen behöver. Enligt Förskolans läroplan ska barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Forskning visar att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och flerspråkighet stödjer även övrig kunskapsutveckling. Modersmålsstödet kan fungera som en länk mellan förskolans och hemmets språk. Kävlinge kommun kan erbjuda modersmålsstödjare till barn som har minst en förälder med ett annat modersmål än svenska och att språket används dagligen i hemmet. Reflektion / kommentar Kartläggningen behöver ses över och utvecklas så att den blir ett bättre verktyg för utveckling i förskolan. Då vi har ett ökat antal barn med flerspråkighet/modersmål finns ett behov att utöka kartläggningen ur denna aspekt. Diskussioner kring om vi upptäcker alla barn pågår och ska fortsätta.

Granskningsområde: Övergångar förskola-förskoleklass 18 För att kvalitetssäkra kopplingen den röda tråden mellan förskola och skola är flera utvecklingsprocesser påbörjade Under hösten har en enkätundersökning genomförts om övergången mellan förskola och förskoleklass riktad åt rektorer och förskolechefer med respektive personal. Till stor del 83 procent är man helt eller till stor del nöjd med de formella delarna i övergången, såsom avtalade tidsramar, ansvarsfördelning och informationsspridning. Likaså är man i samma stora uträckning tillfreds med överförandet av informationen om barnens sociala utveckling. Svaren pekar på ett mycket tydligt fokus på överlämnandet av den viktiga informationen kring barn med behov av särskilt stöd. Arbetssätt Fråga 6. Anser du, att överförandesamtalen beskriver förskolans arbetssätt? 4% 46% 12% 38% Ja, helt Ja, till stor del Nej, knappast Nej, inte alls Social utveckling Fråga 4. Anser du, att överförandesamtalen ger en tillfredsställande bild av barnens sociala utveckling? 0% Totalt 17% 53% 30% Ja, helt Ja, till stor del Nej, knappast Nej, inte alls

19 Beträffande frågor som rör information om arbetssätt och kunskapsmässiga mål för verksamheten - såsom språklig och matematisk utveckling samt inom ämnesområdet Naturvetenskap och Teknik återfinns uppenbart ett antal utvecklingsområden. Språk och kommunikation Fråga 7. Är det din uppfattning, att överförandesamtalen beskriver förskolans arbete med barnens språkliga utveckling? 39% 13% 13% 35% Ja, helt Ja, till stor del Nej, knappast Nej, inte alls Matematik Fråga 8: Är det din uppfattning, att överförandesamtalen beskriver förskolans arbete med barnens matematiska utveckling? 22% 39% 13% 26% Ja, helt Ja, till stor del Nej, knappast Nej, inte alls

Naturvetenskap och teknik 20 Fråga 9. Är det din uppfattning, att överförandesamtalen beskriver förskolans arbete med Naturvetenskap och Teknik? 4% 57% 13% 26% Ja, helt Ja, till stor del Nej, knappast Nej, inte alls Reflektion / kommentar Inom samtliga undersökta ämnesområden finns ett stort behov att utveckla överförandesamtalens innehåll för att synliggöra förskolans arbetssätt. Erfarenhetsutbyte är nödvändigt för att få kunskap om de olika skolformernas arbete. I mars 2014 anordnades en workshop för rektorer och förskolechefer i de olika geografiska länkarna. Uppdraget var att rektorer och förskolechefer skulle delge varandra möjligheter att utveckla gemensamma strategier. Rapportdel 3 ; fokusområden För att förverkliga Förskola i Utveckling pågår arbete inom Språk och kommunikation Matematik Naturvetenskap och teknik IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg Uppdragsförtrogenhet Kultur För att kvalitetssäkra kopplingen den röda tråden mellan förskola och skola är flera utvecklingsprocesser påbörjade Där ibland Övergångar förskola-förskoleklass

Kort beskrivning av arbetet inom fokusområdena under läsåret: 21 Språk och kommunikation Genom tidig språklig stimulans utvecklas förmågan som lägger grunden för optimal läs och skrivutveckling. Under året har 32 pedagoger utbildats till sagopedagoger varav hälften nu är klara med sin utbildning. Detta innebär att varje förskola har minst en utbildad sagopedagog. Sagopedagogiken inspirerar och stimulerar pedagogernas förståelse för berättande, sagoläsningen och skriftspråkets betydelse för att läsa och skriva. På alla förskolor arbetar man aktivt med metoden. Samtliga förskolor har en plan för att implementera Bornholmsmodellen som är en beprövad metod för strukturerad språkutveckling. Modellen används för samarbete mellan förskola-förskoleklass-bibliotek. För att säkerställa den fortsatta utvecklingen inom språk och kommunikation kommer förskolechefsgruppen ta del av goda exempel och relevant forskning för att få redskap att utveckla området på respektive enhet. Tre förskolechefer har fått i uppdrag att samordna det kollegiala lärandet i gruppen. Matematik Under året har förskolan anslutit sig till skolans arbete med SKL PISA 2015 genom representation i arbetsgruppen. Detta arbete kommer att fortlöpa fram till 2016. Deltagande i matematiklyftet för förskolan är under planering med beräknad start hösten 2014. Naturvetenskap och teknik I Lpfö 98/10 är naturvetenskap och teknik ett nytt område. Med anledning av detta har samtliga förskolor i Kävlinge kommun genomgått en utbildning som omfattar föreläsningar, handledning och uppföljning på arbetslagsnivå. Ett nätverk har bildats med representation från alla förskolor för att fortsätta stimulera det naturvetenskapliga arbetssättet. Ansvarig för arbetet är en av förskolecheferna. IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg IT-satsningen innebär att samtliga avdelningar har en stationär dator och 1-3 lärplattor och att samtliga Itresurspersoner och förskolechefer har fått utbildning vid införandet. Samtliga förskolechefer har genomgått en ledarskapsutbildning inom pedagogik för ny teknik Under hösten planeras fortsatta utbildningsinsatser. ITpedagogerna träffas regelbundet för utbyte av kunskap, inspiration och erfarenhet. De utgör en viktig del för det fortsatta arbetet.

PIM, praktisk IT-och mediakompetens; målsättningen för PIM är att all pedagogisk personal i Kävlinge genomför utbildningen till och med nivå 3 och certifieras i det kurspaket som Skolverket tagit fram. I maj 2013 var 357 pedagoger igång och 192 var klara med examinationen för nivå 3. Två personer har dessutom examinerats på nivå 4. PIM är avslutat. 22 Tillgång till digitala verktyg 5 4 Datorer och Ipads / avdelnin g (18 barn) 3 2 1 I pad Dator 0 Uppdragsförtrogenhet Enligt Lpfö 98/10 finns ett uttalat uppdrag för såväl förskolechef som förskollärare. Dessutom finns uttalat Arbetslaget skall Detta innebär en skillnad mot tidigare läroplan. Detta innebär ett förändrat ansvar för förskollärare. Drygt 60 förskollärare har genomgått en utbildning i Malmö Högskolas regi kring Förskollärarens ansvar och pedagogisk dokumentation. Sedan tidigare har pedagogiska samtalsledare utbildats för att leda utvecklingsgrupper på respektive förskola. Dessutom har 17 förskollärare genomgått en processledarutbildning som ytterligare förstärkning. Sex av förskolecheferna har genomfört rektorsutbildningen, två är under utbildning. Fyra förskollärare har under läsåret vidarutbildat sig genom den statliga satsningen, Förskolelyftet. Under läsåret har två förskollärare deltagit i förskollärarlyftet i ämnet naturvetenskap och teknik och två i systematiskt kvalitetsarbete. Kultur På varje förskola finns kulturombud. Kulturombuden planerar och förbereder tillsammans den årliga kulturveckan. Barn lär med hela kroppen och alla sina sinnen. Att använda olika uttryckssätt gör att lärandet blir konkret och lustfullt. Genom gemensamt arbete via kulturombuden inspireras och vidareutvecklas pedagogerna att använda alla kulturformer för att locka barn till lärande.

Analys och åtgärder 23 Utvecklat kvalitetsarbete Förskolechefsgruppen är nyckelpersoner i arbetet för att utveckla förskolans verksamhet. De mätningar som gjorts ligger till grund för det kvalitetsarbete som sker på respektive enhet, men också gemensamt för förskolorna, i kommunen i syfte att nå en likvärdig förskola. Kommunikation Det är tydligt att till exempel arbetet med likabehandling inte når ut till föräldrar trots att intensivt arbete pågår. Kommunikationen med föräldrar och omvärld måste förbättras. Det finns behov att se över befintlig kommunikationsplan och tillse att den används regelmässigt. Läroplanen anger tydligt att föräldrarna har för rättigheter till information, insyn och inflytande och att det är förskolans ansvar att se till att relationerna mellan hem och förskola fungerar. Pedagogisk dokumentation I förskolans reviderade läroplan finns ett helt nytt avsnitt som handlar om systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning utvärdering och utveckling. Detta är ett område som det finns stort behov av kompetensutveckling. För att säkerställa att detta arbete fortgår och vi får en fortsatt utvecklingen inom pedagogisk dokumentation kommer förskolechefsgruppen ta del av goda exempel och relevant forskning för att få redskap att utveckla området på respektive enhet. Tre förskolechefer har fått i uppdrag att samordna det kollegiala lärandet i gruppen. Matematik För att ytterligare stärka matematikundervisningen är det viktigt att lägga en tidig och stabil grund för matematikkunskaperna. Under det kommande året kommer grundskolans matematiksatsningar att även omfatta förskolan. Matematiklyftet: En förskola kommer att följa skolverkets struktur för webbaserad kompetensutveckling under handledning av YY. I SKL Pisa 2015, som är ett projekt som primärt riktas åt grundskolan, deltar även representant från förskolan. Språk och kommunikation Senaste åren har flera satsningar gjorts på språk och kommunikation inom förskolan, Sagopedagogikutbildning och arbetet med Bornholmsmodellen är exempel på dessa satsningar. För att säkerställa att detta arbete fortgår och vi får en fortsatt utvecklingen inom språk och kommunikation kommer förskolechefsgruppen ta del av goda exempel och relevant forskning för att få redskap att utveckla

området på respektive enhet. Tre förskolechefer har fått i uppdrag att samordna det kollegiala lärandet i gruppen. Förebyggande kompetensutveckling i barns tal/språk/kommunikationsutveckling. 24 Naturvetenskap och Teknik Senaste åren har en stor satsning gjorts på naturvetenskap och teknik inom förskolan, där all personal har fått föreläsning, handleding och uppföljning på arbetslagsnivå. Dessutom har flera förskollärare genomgått förskolelyftet i aktuellt ämne. För att säkerställa att detta arbete fortgår och vi får en fortsatt utveckling inom naturvetenskap och teknik är det viktigt att det nätverk som bildats träffas regelbundet och fortsätter och har till uppgift att stimulera det naturvetenskapliga arbetssättet på förskolorna. En förskolechef ansvarar för nätverkets fortsatta utveckling. IT Införandestöd för lärplattor har genomförts med alla IT-resurspersoner och enhetschefer inom förskolan. Förskolecheferna planerar tillsammans med förskolans IT-strategigrupp fortsatta utbildningsinsatser under hösten. Trådlöst nätverk har installerats på samtliga förskolor. Utredning av behovet av ny plattform fortlöper under kommande hösttermin. Övergångar förskola-förskoleklass Det finns ett stort behov att utveckla de överförande samtal som sker mellan förskola- förskoleklass. Ett arbete är påbörjat med geografiska grupper av förskolechefer och rektorer som träffas för att konkret ta fram planer för att förbättra dessa övergångar. Förslag finns att ta fram mötesstrukturer som ökar kunskapen och förståelsen för förskolans och skolans olika uppdrag