Årsredovisning 2012
INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under 2012 6 Ny årsredovisning utifrån ny styrmodell 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision 2019 boende, arbete, lärande 9 Ett samhälle i utveckling 15 Vård och omsorg för individens behov 18 Utbildning för dynamisk framtid 21 Rikt kultur, idrotts och föreningsliv 23 En effektiv kommun 28 Personalredovisning 31 Sammanställning av indikatorer 7 FINANSIELLA RAPPORTER 38 Ekonomisk sammanfattning 40 Finansiell analys 44 Sammanställd redovisning 47 Kommunala bolag 50 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 52 Noter 59 Driftredovisning 60 Investeringsredovisning 61 Upplysningar om redovisningsprinciper 63 Revisorernas rapport 37 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 1
Politisk organisation Aktiebolaget Alingsås Rådhus, ABAR Kommunfullmäktige Alingsås & Vårgårda Räddningstjänstförbund Alingsås Energi AB Alingsås Futurum Alingsåshem AB Kommunstyrelsen Fabs AB Barn- och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturoch fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag. Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun. Tillsammans med näringslivet har den ideella föreningen Alingsås Futurum funnits. Föreningens verksamhet upphörde den 31 december 2012 i samband med införandet av ny organisation för näringslivsfrågor. 2 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
Större frihet för alingsåsaren! Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är nu dags att summera år 2012 och jag vill först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det gångna året och för de insatser som gjorts för våra invånare. För trettonde året i rad redovisas ett positivt resultat vilket är glädjande. Men det finns samtidigt tydliga varningssignaler inför kommande år. Årets resultat innehåller till stor del återbetalningar av engångskaraktär vilket sammantaget ger oss utmaningar i det nödvändiga arbetet med att upprätthålla långsiktig ekonomisk balans. Alingsås kommun har ett relativt sett högt skatteuttag och årets nettokostnadsnivå indikerar att vi på sikt måste organisera oss på ett effektivare sätt. För att möta behoven hos en åldrande befolkning men också för att kunna tillgodose uppväxande generationers rätt till utbildning i världsklass. Allt vi gör i kommunen tar sin självklara utgångspunkt i den enskilda människan. Den enskilda människans rätt till frihet och självbestämmande. Min uppgift som förtroendevald är att skapa förutsättningar för denna frihet. Den enskilda människan har också rätt att kräva hög kvalitet i våra gemensamma välfärdstjänster. Min uppgift som förtroendevald är att säkerställa att varje skattekrona används effektivt och med högsta möjliga kvalitet. Årets redovisning innehåller fler mått på kvalitet och effektivitet än tidigare och jag är nöjd över att vi genom enkäter och olika undersökningar sätter den enskilda människans omdöme i fokus. Många indikatorer utvecklas i rätt riktning, men inte alla. En del är trögrörliga och svåra att påverka. Men sammantaget ger kommuninvånarnas omdömen oss en bra grund att stå på när vi fortsätter att utveckla vår verksamhet. Arbetet för att öka friheten och möjligheten för alingsåsaren att kunna påverka har även gett resultat under året. Som första västsvenska kommun införde vi kundval inom ramen för Lagen om valfrihetssystem inom särskilda boenden. Sedan länge har vi en etablerad valfrihet inom hemtjänsten som förstärks med samma möjlighet när behov av ett särskilt boende uppstår. En självklar reform om man vill öka kommuninvånarnas möjlighet till frihet och självbestämmande! Vi blir bättre och bättre i vårt miljöarbete och jag vill påstå att vi inom många områden ligger i framkant bland Sveriges kommuner. Att begreppet hållbarhet finns med i vår övergripande vision syns inte minst i byggandet av det framtida Alingsås. Stadsskogens skola blev först i Sverige att som skolbyggnad certifieras som nollenergihus. Certifieringen innebär att byggnaden varje år producerar lika mycket energi som den förbrukar. Under året påbörjades även införandet av fastighetsnära insamling vilket innebär att villaägaren enkelt kan sortera sina förpackningar direkt hemma i istället för att åka till återvinningsstationen. Alingsås var den första kommunen i Göteborgsregionen som införde systemet i ordinarie sophämtning och införandet fortsätter fram till hösten 2014. Alingsås är attraktivt och Alingsås växer vilket är en förutsättning för att på sikt kunna utveckla våra välfärdstjänster. Men det ställer också krav på oss som organisation. Att förbättra vår kvalitet och vår service under svängningar i konjunkturer ställer oss inför ständiga utmaningar. Men utan utmaningar står vi stilla och jag kan ändå se att vårt stabila ekonomiska utgångsläge gör att vi kan möta framtidens behov på ett bra sätt. Med erfarenheter från det gångna året fortsätter vi nu att gemensamt utveckla framtidens Alingsås! Alingsås i mars 2013 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 3
Händelser under 2012 BoDagar-mässan större än någonsin BoDagar i Alingsås fyllde 10 år 2012. Det firades med deltagande av fler branscher och nya utställare samt med mer aktiviteter och längre öppettid. Mässan hade flyttats till september och årets tema var Framtidens boende. Fokus låg, som alltid, på boendet som helhet. Ett lysande år för Lights in Alingsås Under de fem veckor under hösten som ljusinstallationerna i Alingsås satt uppe, lockade de till 85 000 besök. Och 7 800 personer valde att gå någon av de 261 officiella ljusvandringar som arrangerades. Alingsås stora barnkalas lockade storpublik Världens längsta barnkalas, 505 meter, dukades upp på Kungsgatan för barn i alla åldrar sista helgen i augusti. Det bjöds på barnunderhållning i Järtas park. Det rådde knappast brist på aktiviteter för både små och stora barn i Alingsås centrum. De som gillade fart och fläkt kunde bland annat njuta av ett härligt lådbilsrace. De kramiga kunde få en bamsekram av just Bamse, och för de trolleri och showsugna var Tobbe Trollkarl det självklara valet, skrev Alingsås Tidning. 4 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
100 meter lång graffitivägg i Alingsås Alingsås största konstnärliga utsmyckning genom tiderna är en cirka 100 meter lång graffitivägg vid Järnvägsgatan 13. Väggmålningen skapades i augusti 2012 under ledning av konstnären Carolina Falkholt, NUG. Konstnärer utöver Carolina var: Emanuel Kollbratt, Linnea Aldeman, Joel Hjort & Arvid Gustavsson. Under våren 2013 kommer målningen att utökas med ytterligare 50 meter på byggnadens framsida. Många nyetableringar inom handel i och utanför stadskärnan I den redan attraktiva stadskärnan etablerade sig inom en fyraveckorsperiod hösten 2012 inte mindre än fyra nya butiker. På bilden syns Emelie Wedlin, butikschef för, och Pia Rautio, delägare i, Casa Store. Det är inte bara i Alingsås stadskärna som handeln expanderar. I de gamla industrilokalerna och i anslutning till ICA Maxi kommer köpcentrat Vimpeln att öppna hösten 2013. Även Bolltorps handelsområde med nära anslutning till centrum är tänkt att bli en attraktiv handelsplats. Event- och handbollsarenan Estrad började byggas Under 2012 har byggandet av Estrad Alingsås påbörjats. Redan första advent 2012 gjordes 100 parkeringsplatser klara, eftersom parkeringsbehovet är stort i staden. Estrad ska bli en modern arena för kultur, konferens, event och sport. Genom ett perfekt läge och en flexibel utformning ska den vara tillgänglig för allt och alla. Arenan kommer att kunna att ta emot en publik på 2 800 personer och slutligen ha 595 nya parkeringsplatser. Estrad invigs den 19 april 2013. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 5
Ny årsredovisning utifrån ny styrmodell Den nya styrmodellen I Vision 2019 har kommunfullmäktige pekat ut den långsiktiga färdriktningen för kommunen. Utifrån visionen har fullmäktige sedan antagit prioriterade mål för mandatperioden. Målen beskriver den politiska majoritetens ambitioner med Alingsås utifrån den ekonomiska ramen. För att kunna följa upp målen finns det indikatorer för ekonomi, volym och kvalitet som visar utvecklingen över tid. För att målen skall nås behöver förändringar genomföras i verksamheterna. Dessa uttrycks som åtaganden för respektive nämnd. Men för att kommunen skall utvecklas i riktning mot målen räcker det inte med förändringar. Det är också viktigt att verksamhet som fungerar väl och bidrar till måluppfyllelsen fortsätter att fungera väl. Därför är en väl fungerande internkontroll också en viktig del av styrmodellen. Den nya årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över det gångna året. Fullmäktiges ledamöter är därför den huvudsakliga målgruppen för årsredovisningen. Detta är den första årsredovisningen som är gjord utifrån Alingsås nya styrmodell. Årsredovisningen har därför fått en ny struktur, som utgår ifrån de tolv prioriterade målen med indikatorer. De tolv utifrån kommunfullmäktige beslutade målen är: I Alingsås kommun: är det tryggt, säkert och välkomnande finns goda möjligheter till arbete och företagande finns det attraktiva boendemöjligheter råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet finns det valfrihet och självbestämmande utvecklas vården och omsorgerna för individens behov ger utbildningen kunskaper för en dynamisk framtid har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktig hållbar utveckling minskar vi vår klimatpåverkan genom energieffektiv omställning Analysen har fått ett större utrymme än tidigare och hela kommunkoncernens utveckling i riktning mot målen är i fokus. Beskrivningarna av arbetet under året och nämndernas uppföljning av varje åtagande är viktiga underlag för analysen, men finns inte med i själva årsredovisningen. Underlaget från nämnderna finns istället samlade i ett separat beslutsunderlag till årsredovisningen. Tidigare år har separat uppföljning av miljömål, folkhälsomål och policy för funktionshinderfrågor gjorts och samlats i en bilaga till årsredovisningen. Eftersom detta är tvärsektoriella områden som stödjer flera av de prioriterade målen ingår dessa i den samlade analysen i årsredovisningen. Finansiella rapporter med analys återfinns i ett eget kapitel i årsredovisningen. Här finns en djupanalys av den ekonomiska situationen utifrån de finansiella rapporterna och verksamheternas ekonomiska redovisning. En sammanfattande personalredovisning finns också med i årsredovisningen. 6 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
MÅLUPPFYLLELSE 7 8 Vision 2019 boende, arbete, lärande 9 Ett samhälle i utveckling 15 Vård och omsorg för individens behov 18 Utbildning för dynamisk framtid 21 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 23 En effektiv kommun 28 Personalredovisning 31 Sammanställning av indikatorer
Vision 2019 boende, arbete, lärande Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2008 114 8 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
Ett samhälle i utveckling Alingsås kommun är ett samhälle i utveckling, med växande befolkning, fler bostäder och fler företag. Utvecklingen går också mot ett mer tryggt, välkomnande och hållbart samhälle, men det är en långsam förändring i rätt riktning. För att medborgarna skall bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen är det framför allt bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som behöver prioriteras. I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Trygga medborgare men stora skillnader i olika områden Alingsås kommun ska vara tryggt, säkert och välkomnande för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Alingsås. Tryggheten i den vuxna befolkningen har ökat något under de senaste sju åren enligt polisens trygghetsundersökning (2011). Den upplevda tryggheten skiljer sig dock beroende på var man bor i kommunen. Antal anmälda brott relativt oförändrade Antalet anmälda brott över tid befinner sig på en relativt konstant och stabil nivå. Dock är det stor variation inom olika typer av brott. Ett fortsatt brottsförebyggande arbete är därför angeläget. Kommunen har under 2012 arbetat både med generella och riktade insatser för att uppnå målet att det i Alingsås är tryggt, säkert och välkomnade. Under året har exempelvis tekniska förvaltningen beskurit buskar och träd runt skolvägarna för att de ska upplevas tryggare och bli säkrare. Kommunens brottsförebyggande råd (BRÅ) har under året reviderat överenskommelsen mellan polisen och kommunen i det brottsförebyggande arbetet. Detta har resulterat i bland annat att man initierat en ny struktur för samarbetet kring ungdomar med riskbeteende och ungdomar generellt. Fler invånare De sista tio åren har folkmängden ökat med ca 0,8% per år. Det beror både på positivt flyttningsnetto och att det föds många barn. På senare tid och i en framtida prognos har ett större antal flyktingar från helt andra samhällsförutsättningar kommit till Sverige. Bland annat innebär det att många är analfabeter. Det ställer andra krav på kommunens mottagande och välkomnande. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras 2012 2011 Alingsås 58 58 Medel riket 60 60 Kommunstorlek 30 000 49 999 57 56 Antalet brott skall minska 2012 2011 2010 Antal anmälda brott 3 184 3 168 4 005 Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka 2012 2011 ÅK 2 Alingsås 96 95 Medel GR 95 96 ÅK 5 Alingsås 92 90 Medel GR 93 92 ÅK 8 Alingsås 91 90 Medel GR 89 91 Gymn 2 Alingsås 90 86 Medel GR 89 90 Befolkningsmängden skall öka 2012 2011 2010 Antal 38 355 38 053 37 796 Oförändrad trivsel och trygghet bland eleverna Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan ligger på samma goda nivå 2012 som den gjorde 2011. Verksamheterna har på olika sätt arbetat med frågan som kan ha bidragit till nivån. Det har under året gjorts särskilda utbildningsinsatser kring funktionshinderfrågor inom förskolan och skolan till exempel inom projektet Lust att Lära och genom projektet Motverka onödig ohälsa. Upplevelsen är att både barn och elever har blivit tryggare med ökad kunskap om bemötande och hur det är att leva med funktionsnedsättning. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 9
Ett samhälle i utveckling Goda arbetsmöjligheter, men hög ungdomsarbetslöshet Även om Alingsås kommun har en betydande utpendling främst mot Göteborg och utgör en del av den lokala arbetsmarknadsregionen kring regioncentrat, har kommunen en hög självförsörjningsgrad på cirka 80%. Den relativt höga självförsörjningskvoten visar att Alingsås är en framgångsrik kommun när det gäller att skapa arbetstillfällen inom kommunen. Att behålla en hög självförsörjningsgrad är positivt för att skapa underlag för handel, service- och tjänstenäringar och för att det ska finnas arbetsmöjligheter nära invånarna. Ungdomsarbetslösheten har dock varit konstant hög under de senaste åren och särskilda satsningar genomfördes med anledning av detta under året. En utökad samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetslivet kommer att bl a generera nya yrkesutbildningar som Byggingenjör med energioptimering. Projektet Plug in som riktar sig till ungdomar avhoppade från skolan eller i riskzon för avhopp har redan visat effekter såsom återgång i studier. Vissa insatser görs även för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få arbete. Här finns en potential för ytterligare insatser inom kommunens organisation. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Fler nystartade företag Näringslivet i Alingsås kommun består till största delen av småföretag. De största branscherna, vid sidan av offentlig verksamhet, är handel och tjänster. Antalet nystartade företag i kommunen ökar. De nystartade företagen sysselsätter relativt få personer, men ger å andra sidan en bred bas för näringslivet i kommunen. I linje med de tre strategierna inom industri, handel och besöksnäring skapades under året bland annat ett klusterprojekt inom tunnplåt, byggnation av två handelsplatser inom staden påbörjades och en fikafest ordnades i kaféstadens anda. Sämre placering i näringslivsrankingen Resultaten i näringslivsrankingen har varit ostabila och med en vikande trend under flera år. Under de senaste två åren accelererade nedgången. Resultatet pekar på att det finns ett stort behov av bättre kommunikation mellan kommun och näringsliv, varför nya kanaler, forum och nyhetsbrev började utvecklas under året. Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras 2012 2011 Alingsås 52 52 Medel riket 47 47 Kommunstorlek 30 000 49 999 49 53 Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler 2012 2011 2010 Antal registrerade under året Prel. 304 256 253 Självförsörjningsgraden skall öka 2012 2011 2010 Alingsås i.u. 80%* 77%* * Uppskattning Kommunens näringslivsranking skall förbättras 2012 2011 Ranking 116 50 10 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
I Alingsås finns DET attraktiva boendemöjligheter Många nya bostäder men inte tillräckligt många Kommunens boendeplanering utgår från Vision 2019 och syftar till att Alingsås skall vara en attraktiv kommun att bo i, med möjligheter till ett variationsrikt och integrerat boende. Under 2012 byggdes ca 120 bostäder, vilket är betydligt fler än året innan. De nya bostäderna tillkom i främst vattennära attraktiva lägen centralt i Alingsås. Flertalet av projekten var förtätningar inom befintliga bostadsområden. Utvecklingen av det nya området Stadsskogen fortsatte med nya bostäder, förbättringar av tillgängligheten till grönområdena och Träffpunkten med skola, allaktivitetshall och torg i områdets mitt. Skolan blev klar vid årsskiftet och Träffpunkten blir klar i sin helhet under 2013. Projektet genomförs med hög ambitionsnivå gällande hållbarhet och skolan blev Sveriges första certifierade nollenergi-skola. Till en större mångfald och fler boendemöjligheter bidrog även de 18 trygghetsboenden för äldre som skapades i Sollebrunn och Alingsås och de förbättrade förutsättningarna för individer med funktionsnedsättningar att själv välja sin bostad. Former för att stimulera ett byggande av prisvärda småhus och små hyreslägenheter påbörjades och är fortsatt angeläget att utveckla vidare under 2013 då efterfrågan på dessa bostadstyper kan förväntas öka. Även om bostadsbyggnationen ökade under 2012 har omfattningen varit lägre än förväntat, trots generellt sett goda planeringsförutsättningar. Bolånetaket och det osäkra konjunkturläget påverkar försäljningen av främst nya småhus och i viss mån även bostadsrätter. Bostäder, kommunikationer och fritidsmöjligheter behöver prioriteras För att medborgarna skall bli mer nöjda med att bo och leva i kommunen visar medborgarundersökningen att det i första hand är bostäder som behöver prioriteras, men även fritidsmöjligheter och kommunikationer. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen skall förbättras 2012 2011 Alingsås 56 59 Medel riket 58 59 Kommunstorlek 30 000 49 999 58 60 Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler 2012 2011 2010 Totalt 122 60 72 varav flerbostadshus 92 35 23 varav bostadsrätter 61 23 varav hyresrätter 31 0 varav småhus 30 25 49 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 11
Ett samhälle i utveckling I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Alingsås möjligheter till utveckling hänger samman med hur väl infrastrukturen svarar mot behoven av pendling och leveranser av varor och tjänster. Alingsåsarna nöjda, men kommunikationerna kan bli ännu bättre Alingsåsarna är mer nöjda med kommunikationerna både jämfört med medel i riket och jämfört med motsvarande storlek på kommun. Nivån är i stort sett den samma som 2011. Samtidigt är kommunikationer ett av de områden som lyfts fram som ett viktigt förbättringsområde om den totala upplevelsen av att bo i kommunen skall öka. Fortsatt utveckling av Västra Stambanan och E20 är angelägen och under året medverkade kommunen på olika sätt i detta arbete. Trafikverket påbörjade åtgärdsvalsstudier för Västra Stambanan inom Västra Götaland samt för vändspår i Alingsås station i syfte att öka kapaciteten på banan. Planeringen av E20 gick vidare genom en mer detaljerad planering av E20 Bälinge Kristineholm till motorvägsstandard. Denna planering möjliggjorde även att utvecklingen av ett nytt verksamhetsområde norr om Borgen kunde påbörjas. Utvecklingen av E20 behöver hållas samman med utvecklingen av de centrala delarna av staden. Därför var kommunen också aktiv i Trafikverkets förberedelser inför arbetsplanen för E20 genom staden. Under året vidtogs även särskilda insatser för att skapa fler pendelparkeringar för både bilar och cyklar inför införandet av trängselskatt i Göteborg vid årsskiftet 2012/2013. Antalet meter gång- och cykelvägar ökar Under kommande ombyggnation av E20 och stationsområdet i Alingsås kan medborgarnas upplevelser av infrastrukturen påverkas negativt då framkomligheten under byggperioden blir sämre. För kommunen blir det viktigt att underlätta för lokal gång-, cykel- och biltrafik så långt som möjligt. Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras 2012 2011 Alingsås 66 67 Medel riket 59 58 Kommunstorlek 30 000 49 999 62 65 Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka 2012 2011 2010 Alingsås 85 km 79 km 60 km Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas* 2012 2011 Alingsås 96,8% 97,3% Riket 100,0% 100,0% Medel GR i.u 104,7% *Indikatorns förändring behöver analyseras närmare. 12 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Goda livsmiljöer handlar om att samhället utformas så att alla ges möjlighet att bli delaktiga. Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet, som kommunfullmäktige antog i december 2012, höjer kraven på vad som behöver uppfyllas för att uppnå en tillgänglig och användbar miljö. På sikt kommer detta att bidra till att det som byggs i Alingsås, i kommunal regi, inte behöver anpassas i samma utsträckning och möjliggör för fler människor att delta i samhället. En tillgänglig kollektivtrafik minskar behovet av alternativa transporter och bidrar till ett hållbart samhälle. Under 2012 har ytterligare tre hållplatser blivit tillgänglighetsanpassade. När det gäller aktiva transporter om hur barn tar sig till skolan har ca 60% av barnen som bor i tätorten svarat att de åker bil en gång eller flera gånger i veckan. Att minska skjutsandet till skolan är viktigt, eftersom det påverkar både barns hälsa och vår miljö. Fältsekreterare för att stötta ungdomar i vardagen Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor och av levnadsvanor. Under 2012 påbörjades en ny samverkan med hälso- och sjukvården där målet är att hitta långsiktiga strategier för att förebygga fetma bland barn. Under året var det 2,7% av de minsta och 4,1% av de äldsta barnen som hade fetma. I den senaste drogvaneenkäten framkom att 49% av 17-åriga pojkar i Alingsås var intensivkonsumenter av alkohol. Under året har kommunen anställt fyra fältsekreterare för att hjälpa och stödja ungdomar att ha en så bra vardag som möjligt. Det finns samhällsekonomiska vinster med att fortsätta arbetet med barn och ungas levnadsvanor. Luftföroreningarna minskar Halterna av luftföroreningar i Alingsås tätort och halterna av vattenföroreningar i sjöar och vattendrag i Alingsås kommun har under det senaste decenniet minskat och för luftföroreningar överskrids inte de nationella kraven för något ämne. För några av luftföroreningarna med tydlig koppling till biltrafik har dock minskningen i starkt trafikerade delar av centrala Alingsås planat ut (partiklar) eller till och med ökat något (bensen, kvävedioxid) de senaste åren. När det gäller vattenföroreningar är det viktigt att fortsätta med insatser inom en rad områden, bland annat för att minska övergödningen i Anten via åtgärder i avrinningsområdet som helhet. Fortsatta kalkningsinsatser i försurningsdrabbade sjöar i skogslandet är också nödvändiga. När det gäller avfallshantering och vardagsresor krävs fortsatt målmedvetet och långsiktigt arbete. Fastighetsnära insamling, utökad kollektivtrafik, anläggande av våtmarker Under 2012 har alla förvaltningar bidragit till det allmänna miljöarbetet i kommunen via det generella miljömålsarbetet och därmed är det prioriterade målet som helhet närmare att nås än tidigare. Några exempel på åtgärder är inventeringar av djurhållande lantbruk och enskilda avlopp i Antens avrinningsområde, anläggandet av våtmarker, införandet av fastighetsnära insamling hos villaägare, samt utökad helg- och nattrafik inom kollektivtrafiken. Fler åtgärder behövs Trenderna är tydliga inom de flesta områdena och möjligheterna att nå det övergripande målet är samma som i landet som helhet: det krävs fortsatt mycket arbete för att nå fram till en utveckling som kan sägas vara långsiktigt hållbar. Beslut om åtgärder krävs på flera nivåer; globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Med vidtagna åtgärder under 2012 är Alingsås kommun ändå på rätt väg inom de områden som täcks in av indikatorerna. Förankring av utvalda värden med berörda och rutiner för uppföljning behöver göras och utvecklas under 2013. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 13
Ett samhälle i utveckling I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning En energieffektiv omställning för att minska de klimatpåverkande utsläppen handlar både om energieffektiviseringsåtgärder, minskat användande av fossila bränslen och ökad andel förnyelsebar energi. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser per person i Alingsås under en rad av år minskat beroende på en mängd samverkande faktorer. Till exempel har en stor mängd oljeeldade villapannor bytts ut till pellets, ved eller bergvärme. Bilar och byggnader är mer energieffektiva och samtidigt är en större andel av den totala energianvändningen i samhället förnybar. Detta har varit positivt. Statistiken för växthusgasutsläpp i Alingsås kommun visar dock att mycket arbete ändå kvarstår och att frågan om energianvändning och hur denna beräknas är komplex. Istället för en fortsatt minskning har utsläppen av växthusgaser istället ökat med 28% på bara två år. En rad samverkande faktorer ligger bakom och det är nödvändigt att se på långa tidsserier och tänka långsiktigt snarare än att jämföra enstaka år. Den enskilt viktigaste förklaringen är att 2008 var ett förhållandevis varmt år och 2010 var ett kallt år, med extra användning av energi, oljeeldad spetslast i fjärrvärmen, mer koldioxid i elmixen och större (beräknade) metanutsläpp från vedeldning hos enskilda hushåll. Energianvändningen per person ökade med 5%, vilket är förhållandevis lågt med tanke på den stora skillnaden i temperatur mellan de båda åren. Totalandelen förnybar energi inom sektorerna värme, transport och industri minskade dock mellan 2008 och 2010 med 8 %-enheter till 35% främst beroende på att det i 2010 års nordiska elmix var en dubbelt så stor andel fossilkraft. Nya siffror på indikatorer inom miljöområdet saknas Eftersläpningen av statistiken inom miljöområdet blir extra tydlig när det handlar om energi- och klimatområdet. Den senast tillgängliga statistiken för att kunna beräkna indikatorerna är två år gammal. Det är därför inte möjligt att göra en utvärdering av läget för år 2012, men som helhet är möjligheterna att nå detta mål samma som för landet som helhet: det krävs fortsatt hårt arbete inom alla samhällssektorer för att nå klimatutsläpp som på sikt är globalt hållbara. Fortsatta energieffektiviseringsåtgärder och åtgärder för att öka andelen förnybar energi är nödvändiga under överskådlig framtid. Många av de insatser som krävs ligger inte inom den kommunala sfären utan kräver regionala, nationella eller globala överenskommelser. Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska kg koldioxidekvivalenter/inv. 2012 2010 2008 Alingsås i.u 3 951 3 096 Total energianvändning per invånare skall minska kwh/inv. 2012 2010 2008 Alingsås i.u 24 417 23 190 Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka 2012 2010 2008 Alingsås i.u 35% 43% Energieffektivisering och energirenovering av fastigheter och VA Under 2012 har de kommunala bolagen och förvaltningarna genom sitt dagliga arbete på olika sätt fortsatt bidra till att ett på sikt kunna nå det prioriterade målet. Exempel på konkreta åtgärder är arbetet med att energieffektivisera kommunens fastigheter, de fortsatta energirenoveringarna som görs i allmännyttans hyresbestånd och de energieffektiviseringsåtgärder som genomförts av tekniska förvaltningens VA-avdelning. Vidare har åtgärder vidtagits under året i syfte att underlätta för cyklister och för att få fler alingsåsare att åka kollektivt. 14 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
Vård och omsorg för individens behov I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Alingsås kommun prioriterar omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning som är en av samhällets viktigaste uppgifter. Omsorgen bygger på respekt för individens integritet och en rätt till självbestämmande. Organisationen bygger på att möta ett behov som förändras över tid och kommunen säkerställer nyetablering av trygghetsboende när efterfrågan ökar. Kommunen har som målsättning att aktivt arbeta med kvalitetssäkring. Det arbetet har kommit olika långt inom organisationen men är under uppbyggnad. Genom olika indikatorer mäts effekten av organisationens insatser och de ger också nödvändiga styrsignaler. Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka I tabellen syns rankingen bland Sveriges kommuner, som görs efter procentandel inom hemtjänsten respektive särskilt boende som sammantaget är nöjda med hjälpen. Även avvikelsen från standardkostnaden visas. Standardkostnad är den kostnad kommunen skulle ha haft om verksamheten bedrevs till en i riket genomsnittlig ambitions och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Kvalitén i relation till redo visad kostnad ska öka 2012 2011 2010 Ranking hemtjänst 173 136 142 Ranking särskilt boende 59 83 149 Avvikelse från standardkostnad i.u 6,0% 10,5% Äldre mer nöjda med sitt boende Hemtjänsten i Alingsås har under de senaste åren haft en ranking i mittfåran av Sveriges kommuner, under 2012 har dock Alingsås försämrats med 37 placeringar. Vård- och äldreomsorgen har under år 2012 präglats av stor aktivitet avseende arbetet med att förbättra både kvalitet och ekonomi genom få ökad nöjdhet bland äldreboenden samtidigt som personalbemanningen har anpassats till den ekonomiska ramen. Vård- och äldreomsorgen lägger särskilt fokus på social gemenskap och aktiviteter i det särskilda boendet. Inom området Hemtjänst har efterfrågan ökat stort under året men ökningen har planat ut det sista kvartalet. Under 2012 har larmorganisationen förändrats och larmen går nu direkt till hemtjänstpersonalen. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 15
Vård och omsorg för individens behov Nöjda hemtjänsttagare Enligt nöjd kund-index som är beslutade för hemtjänst och äldreboenden så har 89 procent svarat att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sin hemtjänst och 86 procent att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sitt boende. De relativt höga siffrorna är ett gott betyg till kommunens omsorgsarbete och indikerar att organisationen är på rätt väg. Alingsås kommun ingår i Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Det övergripande målet med Senior alert är att kunna förebygga skador och främja hälsan hos de äldre personer som söker vård och omsorg. I Alingsås kommuns har 268 boende av totalt 365 boende i särskilt boende blivit riskbedömda i Senior alert. Nöjd-kund-index inom social omsorg är under utveckling Ett nöjd-kund-index för social omsorg har ännu inte tagits fram i Alingsås kommun. Här pågår ett utvecklingsarbete inom kommunen för att kunna ta fram olika typer av undersökningar som fångar upp hur målgruppen för omsorgen upplever vilken kvalitet man erhåller. Under 2012 fanns ett särskilt åtagande att minska antalet dygn som barn/ungdomar befinner sig i insatser utanför vårdnadshavarens hem samt minska antalet vårddygn för placerade vuxna med berorendeproblematik, vilket gett resultat. Ett färdigt koncept för Samverkan inom SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) har arbetats fram under året och planeringen är att arbetet inom denna verksamhet skall kunna starta upp 2013. Själva konceptet bygger på en tydlig struktur och ett samarbetssätt mellan polis, skola, socialtjänst och fritid. Konceptet har prövats i andra kommuner och har inneburit förbättrade förutsättningar för samarbete mellan polis och kommunala förvaltningar. Inom social omsorg i Alingsås kommun har större interna organisatoriska förändringar genomförts under året, i syfte att bland annat stödja en verksamhetsutveckling mot färre biståndsbedömda insatser till förmån för mer serviceinriktade insatser. Genom att ha ett ökat serviceperspektiv i kombination med att alltid se till individens behov, arbetar Alingsås kommun aktivt med beslutade bemötandestrategier, mål och information. Kommande demografiska förändringar ställer krav De kommande årens demografiska förändringar kommer att ställa krav på ett effektivt resursutnyttjande. Kommunen planerar för att införa fler tekniska lösningar och individanpassade hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Samtidigt krävs nya arbetsmetoder och ett förändrat synsätt på yrkesroller inom omsorgen. Fördelningen mellan särskilt boende och hemtjänst ser ut enligt nedanstående tabell förutsatt att dagens fördelning mellan hemtjänst och särskilt boende även gäller framöver. Omsorgsbehov utifrån befolkningsutveckling 2012 2015 2019 Särskilt boende 423 438 467 Hemtjänst 645 669 714 Antalet äldre i Alingsås kommun kommer att öka med närmare 50 procent mellan 2010 och 2035. År 2019 kommer det att finnas ungefär 9 200 pensionärer i Alingsås kommun, jämfört med dagens cirka 7 400. Skall Alingsås kommun även i framtiden kunna erbjuda god vård och omsorg krävs ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Redan idag visar det arbetet ett positivt resultat. Kombinationen ökade volymer och hög ambitionsnivå kräver också ett kontinuerligt effektiviseringsarbete. Främst bör det arbetet få högsta prioritering inom social omsorg, som har ett stort utvecklingsarbete framför sig. Vård och omsorg sker i hemmiljö utifrån individens behov Vård och omsorg sker allt mer i hemmet utifrån den enskildes individuella behov, vilket medfört en ökad efterfrågan på hemtjänst. Vård och äldreomsorgen har de senaste åren genomgått en omställning där äldreboenden successivt konverterats om till trygghetsboenden. Vården och omsorgen sker i större utsträckning i den äldres hem, och i allt mindre utsträckning på ett så kallat äldreboende, vilket medfört att efterfrågan på hemtjänst ökat. Inom social omsorg ökar på sikt trycket på försörjningsstöd, och inom funktionshinderområdet tillkommer nya målgrupper, vilket visar på ett ökat behov av omsorg. Under året har fler vuxna med beroendeproblematik behövt vård men färre barn och ungdomar har haft behov av placering i familjehem. Högre standardkostnader i Alingsås Alingsås kommun har en högre standardkostnad för sin äldreomsorg än vad jämförbara kommuner har. Visserligen har standardkostnaden sjunkit de senaste åren efter olika effektivitetshöjande åtgärder från verksamheten, men det höga kostnadsläget kvarstår. En av målsättningarna som verksamheten eftersträvar är att ha god kontroll på sin nettokostnadsutveckling i förhål- 16 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
lande till pris- och löneökningar under året. Vård- och äldreomsorgen har under 2012 klarat den målsättningen och visar ett litet överskott i jämförelse med budget. Vård och omsorg dyrare i Alingsås än i andra kommuner Social omsorg i Alingsås kostar mer per brukare än andra jämförbara kommuner i Sverige. Därför har verksamheten arbetat fram en handlingsplan för att få en budget i balans. Handlingsplanen har inte gett full effekt under året så verksamheten visar på ett stort underskott i jämförelse med budget. Alingsås kommun uppvisar goda resultat utifrån ledorden kvalitet och volym i de områden där mätningar har utförts, däremot kostar vård och omsorg mer här än i jämförbara kommuner. Här samspelar flera olika faktorer som måste analyseras närmare kommande år för att säkerställa möjligheterna för god vård och omsorg. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 17
Utbildning för en dynamisk framtid I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Utbildning för en dynamisk framtid innebär en bra skola, duktiga lärare, moderna läromedel och engagerade elever för att vara konkurrenskraftig i framtiden. Alingsås har som målsättning att vara en kommun som sätter kunskap och lärande i fokus. Genom goda studieresultat ges förutsättningar till en dynamisk framtid. Kommunen arbetar för att stärka samarbetet med det lokala näringslivet och därigenom finna bra praktikplatser. Målsättningen är att kunskapsresultaten i Alingsås skolor skall vara bland de bästa i landet. En avgörande faktor är undervisningens kvalitet. Kommunen verkar för att den som undervisar i ett ämne har pedagogisk kompetens och ämnesteoretisk behörighet. Dessutom fortsätter skolan IT-satsningen i såväl grundskola som gymnasium. Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Skolmiljön Kunskap & lärande 2012 2011 2012 2011 Förskolan Alingsås 92 91 Förskolan Alingsås 95 95 Medel GR 89 i.u Medel GR 93 i.u ÅK 2 Alingsås 72 73 ÅK 2 Alingsås 96 95 Medel GR 74 75 Medel GR 95 95 ÅK 5 Alingsås 71 73 ÅK 5 Alingsås 91 91 Medel GR 72 71 Medel GR 91 90 ÅK 8 Alingsås 64 64 ÅK 8 Alingsås 80 79 Medel GR 61 62 Medel GR 76 79 Gymn 2 Alingsås 56 60 Gymn 2 Alingsås 72 72 Medel GR 69 70 Medel GR 76 77 Äldre elever inte nöjda med skolmiljön Indikatorn för skolmiljö och kunskap och lärande visar att eleverna är mer nöjda med det inre skolarbetet än den fysiska arbetsmiljön. En generell förklaring kan vara att äldre skolbyggnader inte är byggda för att möta dagens undervisningsform. Indikatorn visar även att förskolebarn överlag har en mer positiv syn på både skolmiljö, kunskap och lärande än vad de äldre eleverna har. Upplevd kvalitet hos barn och ungdomar från förskolan till gymnasiet sjunker i takt med att åldern stiger både i Alingsås och inom Göteborgsregionens kommuner i övrigt. Ju äldre elever desto högre krav är en möjlig slutsats. Däremot är det värt att notera att gymnasiets elever i årskurs 2 anser sin skolmiljö både försämrats mot förra året och i jämförelse med GR. Det indikerar att åtgärder behöver vidtas. 18 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
Projekt för ökad lust att lära Den årskurs som utmärker sig neråt i index-skalan är åk 8 och det är framför allt på frågan om skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Förvaltningen arbetar med projektet Lust att lära under år 2012/2013 som är ett led i tidigare arbete med systematisk skolutveckling. Projektet ska stärka pedagogers kompetens att möta elevers lust att lära. Andelen elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan skall öka 2012 2011 2010 Alingsås 92,5 95,1 92,1 Medel riket 87,5 87,7 88,1 Medel GR 91,3 90,8 91,6 Effektiv grundskola Enligt indikatorn visar grundskolorna i Alingsås på goda studieresultat. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan är fler än vad genomsnittet visar för både riket och Göteborgsregionens kommuner. Det indikerar att undervisningskvaliteten följer kommunens målsättning. Samtidigt har indikatorn sjunkit jämfört med år 2011 och är därför viktig att bevaka så att utvecklingen inte går åt fel håll. Det är många faktorer som samspelar för att nå bra studieresultat bland annat barnens stöd av föräldrar och familjesituationen. Under 2012 har kommunen erbjudit olika former av föräldrastöd, där basen har varit familjecentralen i Alingsås och Familjens hus i Bjärke. Båda mötesplatserna har besökts flitigt av föräldrar. Föräldrastödet under året har både handlat om mötesplatser, utbildningar, föreläsningar och stöd i hemmet. Dessa insatser lägger en grund för att öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom ökar barns möjligheter till ett gott liv och ökad psykisk hälsa. Skolans IT-satsning av lärverktyg 1 1 (En dator per elev) i skolår 7 9 har gett effekt. Det har underlättat arbetssätten för pedagogerna som haft möjlighet att planera mer likvärdigt för alla. Det är dock för tidigt att kunna läsa av effekten på elevernas måluppfyllelse. Projektet Lust att lära har till syfte att öka barns och elevers entreprenöriella lärande. En stor satsning har under året skett för att fördjupa lärarnas förtrogenhet med den nya läroplanen och de nya kursplanerna. I dessa nya styrdokument är det entreprenöriella lärandet ett centralt förhållningssätt. Det kommer igen i kommunens satsning på att öka tillgången till digitala verktyg. Under 2012 startade Alingsås KomTek upp. Med lek och teknik finner många barn och elever lustfyllda vägar till lärande. Det är ännu för tidigt att läsa av effekterna av insatserna i elevernas kunskapsresultat. Lärare i klasser som fått 1 1 vittnar dock om en bättre arbetsro i klassrummen. Utvärderingarna från insatserna inom KomTek är översvallande positiva från både elever och lärare. Elever som inte hittat vägar till lustfyllt lärande i andra sammanhang finner här arenor att visa sina förmågor. Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 19
Utbildning för en dynamisk framtid Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka 2012/2011 2011/2010 2010/2009 Alingsås 71,9 75,6 74,2 Medel riket 77,2 76,6 76,3 Medel GR 78,7 78,1 77,1 Krafttag krävs för gymnasiet Indikatorerna för gymnasieutbildningen har inte utvecklats enligt kommunens målsättning. Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom 4 år har minskat. Även indikatorn för elevernas bedömning av skolmiljön har utvecklats negativt. Statistiken är dock beräknad på samtliga 16 18-åringar boende i Alingsås. Alströmergymnasiets verksamhet omfattar 60% av dessa. Gymnasieskolan har ett pågående förändrings- och utvecklingsarbete. Det har till syfte att både möta ungdomars efterfrågan på utbud av utbildningar och förbättra undervisningen. Utvecklingsarbetet syftar också till att öka motivationen till lärande och närvaro samt att i tid sätta in stödjande resurser. Arbetet har pågått länge och intensifierats ytterligare efter kritik från Skolinspektionen 2010. Volymmässigt växer utbildningssidan underifrån med stor tillströmning av förskolebarn. Här har förskoleverksamheten klarat att leverera platser inom 4-månadersgränsen genom snabb utbyggnad. Gymnasiet brottas med vikande efterfrågan på utbildningsplatser på hemmaplan samtidigt som årskullarna framöver minskar. För gymnasiet erfordras det ett krafttag för att klara den ökade konkurrensen bland gymnasieutbildningar, där det finns fler platser att tillgå än det finns elever i rätt ålder. Alingsås kommuns gymnasieskola erbjuder i nuläget en bredd i sitt utbud för att kunna ge de som önskar en möjlighet att stanna i hemkommunen för studier. Ett brett utbud kostar när elevantalet sjunker, men det är inte bara en ekonomisk fråga. Indikatorerna signalerar samtidigt att gymnasiet har problem på fler nivåer. Målsättningen att Alingsås skall erbjuda utbildning för en dynamisk framtid ställer krav på riktade åtgärder inom en snar framtid. 20 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv I Alingsås Har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv Alingsås kommun har som målsättning att skapa goda förutsättningar för kultur-, idrotts- och föreningsliv men även förutsättningar för ett bra friluftsliv. Satsningar skall främst ske på barn och ungdomars kultur- och idrottsaktiviteter. Genom samverkan med idrottsföreningar vill kommunen utveckla fler moderna idrottsanläggningar. Alingsåsarna nöjda med fritids- och föreningsutbudet Alingsåsarna är relativt nöjda med kommunens fritids- och föreningsutbud. Indikatorn för nöjd-medborgar-index ligger på en jämn och bra nivå i en relativ jämförelse med både föregående år samt medel i riket och andra jämförbara kommuner i samma storlek. Aktivt utvecklingsarbete Ett aktivt arbete med att utveckla och i vissa fall bygga om kommunens olika kultur- och fritidsanläggningar har pågått under året. Det arbetet har skett i samarbete med olika aktörer, både föreningar och företag. Planer på att skapa ett nytt kulturhus i Alingsås har under året tagit form och beslut väntas under 2013. Under året har flera samarbetsprojekt med föreningslivet pågått med goda resultat. Som följd har bland annat svårighetsgraden på Nolhaga frisbeebana uppgraderats så att banan både passar motionärer och tävlingsspelare, vilket gör att en av deltävlingarna i Sverigetouren kommer att genomförs i Nolhaga under 2013. Nya spontanidrottsplatser har under året tillförts i flera delar av kommunen så att nya målgrupper nåtts. Detta borde kunna bidra till att fler kommuninvånare ökar mängden fysisk aktivitet och minskar sitt stillasittande. Medborgarnas nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud skall förbättras 2012 2011 Alingsås 64 64 Medel riket 59 59 Kommunstorlek 30 000 49 999 60 62 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 21
Rikt idrotts-, kultur- och föreningsliv barn och unga vuxna med funktionsnedsättning att ta del av fritidsaktiviteter. Detta har resulterat i att en ny grupp, musikklubben, har startat på Kulturskolan och att Handbollklubben i Alingsås under året startat träning för unga med funktionsnedsättning. Det sätter Alingsås på kartan eftersom det tidigare bara funnits en handbollsklubb i Sverige som utövat handikapphandboll. Ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv är viktigt för alla och därför måste tillgänglighet finnas även för personer med funktionsnedsättning. Dessa utgör cirka 20% av befolkningen och det krävs därför ett intensifierat arbete för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i verksamheten. Nettokostnaden per aktivitet har minskat utom för kulturskolan Väger man samman nöjd-medborgar-indikatorn med indikatorn för nettokostnader per huvudverksamhet i relation till antal, kan en högre kostnadseffektivitet utläsas mellan åren utom för kulturskolans verksamhet. Nya möjligheter till fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättning Motverka onödig ohälsa är ett projekt som kommunen drivit under året med syfte att skapa nya möjligheter för Kultur- och föreningslivet har klarat utmaningen Alingsås kommun rekommenderas sedan 2011 att (som ett av fem områden) prioritera just kultur för att öka NMI (nöjd-medborgar-index) och kommunens attraktionskraft. Kommunen har aktivt arbetat i olika kulturprojekt under året med konstutställningar och utveckling av det offentliga rummet. Kommunen planerar att öppna Alingsås museum hösten 2014. Under året har en förstudie genomförts och en handlingsplan tagits fram. Museets samlingar kommer kartläggas och saneras vid behov. Kultur- och föreningslivet i Alingsås har klarat utmaningen att skapa fler aktiviteter till lägre kostnad samtidigt som upplevd kvalitet har bibehållits. Möjligheterna att ytterligare effektivisera verksamheten är därför begränsade. Här kan istället krävas en gemensam strategi för hur kommunen tillsammans med föreningslivet planerar för framtiden. Förutsättningarna för ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv är goda i Alingsås. Indikatorerna visar att kommunen är på rätt väg i sitt arbete genom att ge förutsättningarna för ett engagemang och ansvarstagande i det lokala idrotts- och föreningslivet. Ett rikt kultur-, idrottsoch föreningsliv är viktiga parametrar för att trivas, leva och bo i en kommun. Dessutom är en alingsåsare som trivs en god ambassadör för nyinflyttning. Nettokostnaden per aktivitet skall minska. år 2012 År 2011 År 2010 Kr/aktivitet Kr/aktivitet Kr/aktivitet Bibliotek 47 48 46 per besök på biblioteket (inklusive biblioteksfilialer) Musei- och konstverksamhet 156 206 178 per besök Evenemang 105 149 103 per besök Event- & ungdomscenter 118 241 209 per besök Kulturskolan 161 146 138 per elevtillfälle Nolhagahallen* 42 46 32 per besök till badet 22 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun
En effektiv kommun Kommunen kan och måste bedrivas mer effektivt Alingsås kommun både kan och måste bedrivas mer effektivt. Med en åldrande befolkning och stigande förväntningar måste den genomsnittliga nettokostnadsnivån för kärnverksamheten sjunka i förhållande till den strukturanpassade standardkostnaden, vilket kommer att kräva förnuftiga prioriteringar. God ekonomisk hushållning är en grundförutsättning för att kommunen skall utvecklas och över tid tillhandahålla de välfärdstjänster som efterfrågas av alingsåsarna. Hushållning med skatteintäkter och statsbidrag är inte bara genom kommunallagen ett åtagande utan även ett av de tolv prioriterade målen. En allmän definition av effektivitet är uppnådda resultat i förhållande till insatta resurser, eller förenklat vad alingsåsaren får för sina skattepengar. Ett mått på hur effektiv en verksamhet är, måste således bestå av både resultat och kostnad. Att en verksamhet är effektiv i dag betyder inte att den nödvändigtvis är det i morgon. Effektivitet är också en process över tid. Det måste finnas incitament för att anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar i framtiden. Kvaliteten i relation till redovisad kostnad Hur effektiv Alingsås kommun har varit under året skall visas av uppföljningen av de prioriterade målen med tillhörande indikatorer, de beslutade nämndåtaganden och det ekonomiska utfallet. Varje nämnd har, tillsammans med uppföljning av det ekonomiska utfallet, även lämnat en redovisning av sina åtaganden och hur de bedömts vara uppfyllda, som underlag till årsredovisningen. Det är emellertid svårt att utifrån nämndernas underlag dra slutsatser om de har bedrivit en effektiv verksamhet. De mer övergripande indikatorerna visar dock att alingsåsaren är relativt nöjd med att bo och leva i kommunen och att kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Det är emellertid inte samma sak som att Alingsås kommun bedriver en ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras 2012 2011 Alingsås 66 68 Medel riket 60 61 Kommunstorlek 30 000 49 999 61 63 Årsredovisning 2012 Alingsås kommun 23