TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR simhall och evenemangshall Fastigheterna Forellen 15, delar av Gimmersta 1:1 och Bollmora 1:94 m fl i Tyresö Centrum inom Tyresö kommun, Stockholms län.
2(13) HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUD- DRAG Bakgrund Simhallen Till detta förslag till detaljplan hör en plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser, en genomförandebeskrivning, en fastighetsförteckning, en riskanalys, ett gestaltningsprogram och denna beskrivning med bilagor. Det finns behov av att kunna ersätta den starkt nedslitna simhallen med en ny byggnad och på sikt göra det möjligt att bygga en större evenemangshall intill. För att möjliggöra detta krävs dels en större byggrätt och dels en bättre fungerade anslutning mot Bollmoravägen. Aktuellt planförslag ingår som en av de första detaljplaneetapperna i planprogrammet för förnyelse och utveckling av Tyresö centrum. Etappen omfattar simhallen, isrinken samt park- och vägområden. Planförslaget omfattar en del infrastrukturförändringar vilka centrumprogrammet bedömde nödvändiga för centrums omdaning och trafiksituation. Kommunstyrelsens planberedning gav därför i november 2006 stadsbyggnadskontoret i uppgift att upprätta en detaljplan för området. I planuppdraget ingår att planlägga området för idrottsändamål och möjliggöra en ny cirkulationsplats i korsningen mellan Bollmoravägen och Tyresövägen med ny infart till Simvägen. Till detaljplanen har ett gestaltningsprogram upprättats. Programmet anger mål och riktlinjer för utformningen av området i syfte att hela området slutligen utvecklas till en attraktiv entré till Tyresö centrum. Ett planförslag har varit utställt för granskning under hösten 2007. En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken ska användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i Plan- och bygglagen, läs mer om planprocessen på sista sidan. Syfte Detaljplanens syfte är att utreda möjligheten att bygga en simhall och andra byggnader avsedda för idrotts- och kulturändamål med tillhörande parkeringar inom planområdet. Samtidigt förbereds i planen en framtida utbyggnad av en cirkulationsplats i korsningen mellan Bollmora- och Tyresövägen samt en ny tillfart till Simvägen.
3(13) golfbana Bollmorav Mc Donalds p-plats Tyresövägen Befintliga bostäder simhall isrink förskola ishall bollplaner Tyresö centrum Otrofoto med markerat planområde. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet avgränsas i norr av Tyresövägen och i öster av Bollmoravägen. I söder angränsar fastigheten Stenbiten 1 ( Bo Klok) och förskolan Båten och i väster ligger gräsbollplanerna. Areal Planområdet omfattar totalt cirka 41 000 kvm. Markägoförhållanden Forellen 15 och 16, Bollmora 1:94, Bollmora 2:1 och Gimmersta 1:1 ägs av Tyresö kommun. Bävern 2 ägs av Bertlin & Co i Handen AB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen.
4(13) Översiktliga planer Översiktsplanen för Tyresö kommun, antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 1998, anger att området är avsett för idrottsändamål och naturmark. Aktuellt planförslag överens-stämmer med översiktsplanens inriktning. Gällande planer Planområdet omfattar följande gällande planer: - Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Bollmora centrum norra Kv Forellen, Gösen m fl, fastställd 1975-05-27. Den föreskriver område för idrottsändamål och allmänplatsmark, gata/parkmark. Mycket av marken är omfattas av byggförbud. - Stadsplan för industriupplag, Fnyskområdet, fastställd 198508-29. Den föreskriver vägområde i korsningen mellan Tyresövägen och Bollmoravägen. - Norr om Tyresövägen gäller detaljplan för Golfbana på Fnysken från 1998 som föreskriver golfändamål. Planprogram Stadsbyggnadskontoret har under 2006 tagit fram ett program för förnyelse och utveckling av Tyresö centrum. Syftet med programmet är att hitta lägen för nya bostäder, utöka de kommersiella lokalerna samt utveckla de offentliga miljöerna, sportanläggningarna och infrastrukturen runt Tyresö centrum. Programmet har antagits av kommunfullmäktige, 15 mars 2007. Aktuellt planförslag överensstämmer med programmets inriktning. Behovsbedömning Lokaliseringen enligt detaljplanen bedöms som lämplig. Detaljplanen innebär ingen skada på ekologiskt känsliga områden eller riksintressen. Effekterna av förutsättningarna och risker bedöms som hanterbara utan att riktvärden överskrids. Inga nationella, regionala eller kommunala miljömål åsidosätts. Detaljplanen bedöms därmed inte innebära någon betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kap 11, med beaktande av förordningen 1998:905 bilaga 2 och 4. Planförslaget bedöms inte heller leda till några negativa effekter på människors hälsa och säkerhet. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därmed inte behöva upprättas. Ett separat dokument med en behovsbedömning och miljöchecklista har upprättats inför planarbetet.
5(13) FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Sammanfattning av miljökonsekvenser Den miljö- och hälsoaspekt som har bedömts som viktigast att belysa i planarbetet är utredning av risker för transporter med farligt gods. Sammanfattningsvis bedöms den planerade markanvändningen inte innebära några betydande konsekvenser för miljö, hälsa eller hushållning med naturresurser, se även ovan under behovsbedömning. Trafikbuller Planförslaget omfattar inga bostäder eller annan verksamhet med riktvärden för trafikbuller. Detaljplanen tillåter endast anläggningar för idrottsändamål, evenemangshall och tillhörande serviceanläggningar. Tyresövägen Tyresövägen planeras att omvandlas från motorväg till en huvudgata med lägre hastighet, 50 km /h, från den planerade cirkulationsplatsen vid Wättingegårdsväg. Den reducerade hastigheten bedöms komma att minska trafikbullernivåerna i närområdet. Det finns även goda möjligheter att skapa trafikbullerskyddade utomhusmiljöer med hjälp av byggnadernas placeringar mot Tyresövägen. Transporter med farligt gods Tyresövägen trafikeras med transporter med farligt gods. Inför planläggningen har kommunen låtit ta fram en riskanalys som belyser riskerna och föreslår riktlinjer och skyddsåtgärder. Planförslaget ska ta hänsyn till resultatet i denna riskanalys utförd av Brandkonsult, utgåva 1, 2007-03-05. Byggnader inom planområdet ska utföras med beaktande av riskerna för olyckor vid transporter med farligt gods. Planens genomförande förutsätter att hastighetsbegränsningen till 50km/h är genomförd på Tyresövägens sträckning längs planområdet. På plankartan regleras att bebyggelse inte får uppföras närmare än 25 meter från Tyresövägens körbana. Entréer får inte anordnas vända mot Tyresövägen. Ur riskhänsyn ska marken närmast Tyresövägen anordnas med en marklutning som förhindrar att brinnande vätska vid olycka rinner från vägen och ned på idrottsområdet. Utförandet av markupphöjningen måste dock ske med hänsyn till de geotekniska förhållandena, se nedan. Radon Mark och berggrundsförhållandena inom planområdet har bedömts vara av s.k. lågrisktyp avseende markradon. För att säkerställa risknivån ska en markradonundersökning genomföras inför bygglovsskedet och resultatet ska redovisas för Miljö- och byggnadsnämnden.
6(13) Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i området. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som inte tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. Mark och vegetation Planområdet innehåller inga ekologiskt särskilt känsliga miljöer eller miljöer med högt klassade naturvärden. Planförslaget tar inga grönområden i anspråk. Huvuddelen av planområdet är hårdgjort och exploaterat med simhall, isrink, vägytor och parkeringar. Del av planområdet längs Tyresövägen utgörs av en gräsbevuxen slänt och utanför simhallen står enstaka träd av mindre värde. Geotekniska förhållanden Kommunen har i augusti 2007 låtit utföra en geoteknisk under sökning för planområdet, (WSP, 1009 5039, 2007-08-17). Utredningen redovisar att området utgörs ytligt av ett lager fyllnadsmassor ca 2,0-2,5 m. Under fyllnadsmassorna förekommer ett mindre lager, ca 1 m, av högförmultnad torv varpå följer upp till ca 5 m lera med inslag av gyttjig lera. Under leran återfinns ett lager av silt eller sand som övergår mot djupet till en fastare friktionsjord (morän). Sonderingsstopp mot sten eller block har erhållits på ca 2-13 m djup. Utredningen visar att planerade byggnader kommer att behöva stödpålas. Lastkompensation med ett eller flera källarplan medför kortare pålar alternativt plintgrundläggning inom vissa delar. Nackdelen är att grundvattenytan ligger ca 1,3 m under nuvarande markyta vilket medför att temporär grundvattensänkning måste utföras i byggskedet. Konstruktionen måste även utföras om vattentät samt att stödpålar måste dimensioneras med hänsyn till dragkrafter. Schaktning i jord skall utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. Schakt i lera (djupare än ca 2 m) utförs med släntlutning 1:2 eller flackare. Eftersom sättningar uppkommer vid uppfyllning där lös lera och torv förekommer bör planerad markyta anpassas till befintliga nivåer. Vid eventuell uppfyllnad över nuvarande markyta kan det bli aktuellt med grundförstärkningsåtgärder för hårdgjorda ytor, ledningar m m. Utredningen rekommenderar att en kompletterande geoteknisk undersökning utförs inför grundläggningsprojektering av tillkommande byggnader. Markuppfyllnader och schaktningsarbeten får endast utföras efter särskild sättnings- och stabilitetsutredning.
Bebyggelseområden Nuvarande bebyggelse 7(13) Befintliga anläggningar inom planområdet utgörs av simhallen, en isrink samt parkeringar. Parkeringarna nyttjas av besökare till både simhallen och ishallen. Isrinken och simhallen Ny bebyggelse Föreslagen markanvändning är idrotts- och kulturändamål. Markanvändningen tillåter simhall, evenemangshall och idrottsanläggningar med tillhörande servicebyggnader såsom mindre butiker, café/restaurang. Byggnaderna ska annonsera sig utåt mot Tyresövägen, och området i sin helhet ska utformas som en tilltalande ny entré till kommunens centrum. Detta med syfte att bebyggelsen inte ska upplevas som en baksida sett från Tyresövägen. Planförslaget innebär att byggnader för idrottsändamål får uppföras med en byggnadshöjd som högst uppgår till 16 meter. I planbestämmelser regleras att byggnadsvolymerna ska brytas ned i skala. Det sker genom att olika delar av byggnaderna utformas med olika takhöjder, och på så sätt skapas en variation i arkitekturen. Byggnader ska utformas med en god anpassning till omgivningen, gällande skala, utformning, materialval och färgsättning. Mot lokalgatan (Simvägen) ska byggnaderna utformas med delvis lägre höjder och tydliga entréer. Entréer till simhallen och evenemangshallen ska kunna samutnyttjas. Fasaderna ges färger som harmoniserar med omgivningen. Platsen framför entréerna ska utformas som ett entrétorg. Angående utformningen se bilagt gestaltningsprogram. Området och de nya lokalerna ska planeras med utgångspunkt att erbjuda god tillgänglighet för funktionshindrade.
8(13) Byggrätt Kartan visar föreslagen byggrätt för anläggningar för idrottsändamål. Gestaltningsprogram Till planförslaget hör ett gestaltningsprogram med mål och riktlinjer för hur området ska gestaltas och utföras. Programmet avser utformning av byggnader, gatumiljöer, parkmiljö, entréer, markplanering samt riktlinjer för byggnaders placering. Se bilagt gestaltningsprogram. Landskapsbild/ stadsbild Området ligger i anslutning till Bollmoradalen vilken är en viktig dalgång för rekreation i centrala Tyresö. Planområdet tar inget nytt grönområde i anspråk i dalen. De nya byggnadsvolymerna, för simhall och evenemangshall, kan komma att bli relativt stora och framträdande sett från Tyresövägen. Byggnaderna och den nya cirkulationsplatsen, kommer tillsammans att bli en av huvudentréerna in till Tyresö centrum. Den nya bebyggelsen ska annonsera sig ut mot Tyresövägen. Byggnaderna bör med en god gestaltning och placering bli ett tillskott i stadsbilden och minskar upplevelsen av det idag storskaliga gaturummet. Träd- och buskplanteringar kan ge en mjuk inramning av de större byggnadsvolymerna.
9(13) Tyresövägen Isrink/konstgräsplanen kan kvartstå enligt denna illustration. Illustrationen visar hur en ny simhall och ny evenemangshall (ishockeyrink m m) kan placeras inom planområdet med gemensam entré från Simvägen. Utbyggnaden kan även komma att ske etappvis, läs mer i gestaltningsprogrammet. Samtliga illustrationer utförda av Tengbom Stockholm, 2007-08-29. Illustration, möjlig fasad vid Simvägen Illustration, möjlig fasad vid Tyresövägen.
10(13) Gång- och cykelbanor Det centrala läget i stadskärnan innebär mycket goda förutsättningar att gå, cykla och utnyttja kollektiva färdmedel till och från idrottshallen. Planerad omgestaltning av Simvägen inom planområdet syftar även till att skapa en gång- och cykelväg genom området. Gator och trafik Planförslaget möjliggör en ny cirkulationsplats i korsningen mellan Tyresövägen och Bollmoravägen med en ny tillfart till Simvägen. På sikt kan lokalgatan förlängas ytterligare med en anslutning till Dalgränd. Den nya dragningen av Simvägen ger även förutsättningar att på sikt komplettera med bostadsbebyggelse på andra sidan gatan, sydöst om planområdet. Inom planområdet föreslås Simvägen utformas som en stadsgata med kantstensparkering, till skala och utformning anpassad belysning, trädplaneringar och en gång- och cykelväg. Simvägens bredd är anpassad för att möjliggöra även för busstrafik i framtiden. Kartan visar föreslagen cirkulationsplats i korningen mellan Tyresö- och Bollmoravägen samt ny infart till Simvägen. Kollektiva färdmedel Närmaste busshållplats ligger på Bollmoravägen ca 200 meter från planområdet och vid busstorget i Tyresö Centrum. På sikt kan även busstrafik trafikera Simvägen, om lokalgatan förlängs åt sydväst och leds vidare till Tyresö centrum.
11(13) Parkering Parkeringsbehovet för den nya simhallen beräknas kunna lösas inom planområdet genom anordnade av nya parkeringsytor och samma antal parkeringar som i dagsläget dvs ca 120 platser. Utöver det tillkommer några kantstensparkeringar på Simvägen. Utbyggnaden av idrottsanläggningar kan komma att ske i utbyggnadsetapper och parkeringen kan lösas enligt nedan: Etapp 1. Om endast en ny simhall byggs kan markparkering ca 120 platser, anordnas där den gamla simhallen stått. Etapp 2. Om evenemangshallen byggs kan parkering ske i garage under evenemangshallen. En alternativ lösning till garage är att anordna en markparkering, ca 120 platser, där nuvarande ishall står. I Tyresö kommun pågår dessutom ett arbete med att utreda parkeringsbehovet för besökande till hela centrum. Lek och rekreation Bollmoravallen med bollplaner, isrink, ishall finns inom 50 meters avstånd i Bollmoradalen. Service I Tyresö Centrum finns ett stort kommersiellt utbud av butiker, restauranger och vård. Jämställdhet och trygghet De nya anläggningarna för idrottsverksamheten ökar möjligheterna för fler människor att besöka och utöva en idrott i Tyresö. Hela områdets gestaltning med god belysning och mötesplatser, med på sikt nya bostäder söder om planområdet, bedöms sammantaget kunna ge en ökad allmän trivsel och trygghetskänsla. Att idrottsanläggningar ligger i anslutning till centrum medför också att fler ungdomar själva kan ta sig till idrottsanläggningar. Lokalklimat Soliga utomhusmiljöer kan tillskapas mot söder. Bra ljusförhållanden kan skapas inomhus i lokalerna. TEKNISK SERVICE Energi Det finns möjlighet att ansluta bebyggelsen till fjärrvärme. Befintlig transformatorstation, belägen utanför planområdet, norr om Tyresövägen, kan kvarstå. Vatten och avlopp Bebyggelsen inom planområdet ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Befintliga kommunala vatten-, avlopps och spillvattenledningar som genomkorsar planområdet ska säkras med ett u-område.
12(13) Dagvatten Om möjligt bör dagvattnet omhändertas lokalt. Det kan tas omhand genom fördröjningsdammar och utgöra ett positivt inslag i miljön. Dagvatten och spillvatten från området kan kopplas på kommunens dag- respektive spillvattenledning. Större delen av Bollmoraområdet avvattnas via ett allmänt dagvattensystem som avleder vatten i en kulvert i nord-sydlig sträckning genom hela Bollmora och ut i Fnyskdiket norr om Tyresövägen. Diket mynnar vidare till dagvattenanläggningen, Kolardammarna cirka 2 km nedströms Bollmora. Avfallshantering Avfallet från verksamheterna ska källsorteras. Placeringen ska ta hänsyn till tillgängligheten för sophämtningsfordon. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Camilla Klarin på stadsbyggnadsskontoret ansvarar för upprättande av detaljplanen och fastighetsrättsliga frågor. Soon Hammarström från Tengbom Stockholm har svarat för utarbetandet av planförslaget och framtagandet av planhandlingar. I en särskild genomförandebeskrivning behandlas bland annat frågor om tidplan och planekonomi. Genomförandetiden börjar att gälla direkt från det att detaljplanen har vunnit laga kraft och gäller sedan i 5 år. Sara Kopparberg Planchef Soon Hammarström Tengbom Stockholm
13(13) Vad är en detaljplan och hur går det till? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. 1. Program Först ska ett program göras där utgångspunkter och mål för planen anges. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter, föreningar och övriga berörda. 2. Samråd Kommunen tar fram ett samrådsförslag med programmet som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras. 3. Utställning Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i kommunstyrelsen för beslut om utställning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter utställningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter utställningen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagande och genomförande Kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska nu i tur och ordning anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. 5. Laga kraft Om inga överklaganden kommer in vinner detaljplanen laga kraft efter 3 veckor eller när Länsstyrelsen eller Regeringen avgjort ärendet. Först när planen vinner laga kraft kan bygglov behandlas och beviljas.