PM Risk och säkerhet. Underlag till detaljplan för ett industriområde inom fastigheten Sika 4:23 i Frötuna församling, Norrtälje kommun

Norrtälje kommun Vägverket Konsults Uppdragsnummer: 33070099 PM Risk och säkerhet Underlag till detaljplan för ett industriområde inom fastigheten Sika 4:23 i Frötuna församling, Norrtälje kommun

DOKUMENTDATA Typ Riskanalys Datum Mars 2008 Konsult Uppdragsledare Handläggare Intern granskning Vägverket Konsult Elaine Hallin Gisela Liss och Åsa Malmborg Jeanette Stenman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 RISKIDENTIFIERING...5 GROV RISKANALYS...5 1 UPPDRAG... 7 2 UNDERLAG... 7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 3.1 ALLMÄNT... 8 3.2 GEOTEKNIK OCH HYDROLOGI... 9 3.3 NATURMILJÖ... 10 3.4 KULTURMILJÖ... 10 3.5 FARLIGT GODS... 10 3.6 LEDNINGAR... 11 3.7 MILJÖFARLIG VERKSAMHET... 11 4 METOD OCH ARBETSGÅNG... 12 4.1 BEGREPP OCH DEFINITIONER... 12 4.2 ARBETSMETODIK... 13 5 GROV RISKANALYS... 15 5.1 RISKINVENTERING... 15 5.2 RISKER I OMGIVNINGEN SOM KAN PÅVERKA INDUSTRIN... 16 5.3 RISKER MED INDUSTRIN SOM KAN PÅVERKA OMGIVNINGEN... 19 5.4 RISKER I INDUSTRIN SOM KAN PÅVERKA INDUSTRIN... 23 5.5 BYGGSKEDET... 25 5.6 BEDÖMNING AV RISKNIVÅ... 26 5.7 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER... 27 5.8 ROBUSTHET VID TRAFIKAVBROTT... 30 6 KÄLLFÖRTECKNING... 31

Sammanfattning Bakgrund Programområdet ligger cirka fem kilometer söder om Norrtälje centrum och gränsar i väster till väg 276 (Kustvägen) och i norr till den enskilda vägen mellan Kustvägen och Sika by. Området utgör en del av fastigheten Sika 4:23 och omfattar totalt cirka 30 hektar mark som huvudsakligen består av delvis avverkad skogsmark. Eftersom man i dagsläget inte vet vilken typ av industrier det kommer bli i området hålls denna riskanalys allmän och endast en grov riskanalys har genomförts. Enskild prövning kommer att ske för alla tillkommande verksamheter i området med betydande miljöpåverkan. Området ligger i sin helhet inom riksintresset för militära verksamheter. Norr om programområdet ligger militära övningsfält och söder om området ligger Penningby slotts ägor med marker dominerade av skogsmark. Öster om området ligger Sika by med omnejd och i väster ligger byn Lönsvik med grönområden runtomkring. Programområdet ligger strax söder om ett stort område som är klassat som bullerstört område. Vatten- och avloppsledningsnät finns inte att tillgå i programområdet eller dess närhet. Inte heller finns planer på att, i dagsläget, bygga ut kommunens befintliga VA-nät i Görlaområdet så långt söderut som till Sika. En färskvattenbrunn planeras öster om plangränsen, vilken ger begränsade mängder vatten. På sikt planeras programområdet att ingå i kommunens VA- och verksamhetsområde. Vidare avser kommunen att initiera lösningar för omhändertagande av sådant avloppsvatten som kan jämställas med avloppsvatten från ordinära bostadshushåll samt dagvatten från området. Väg 276 förbinder Norrtälje med Åkersberga och Rosenkälla. Hastigheten på vägen är på den aktuella sträckan 90 km/h. Den är en rekommenderad sekundär färdväg för farligt gods och trafikmängden på vägen är ca 4300 fordon per dygn. Jordarten i det planerade området utgörs främst av sandig morän. Bitvis förekommer berg i dagen. I områdets nordöstra del finns ett område med glaciallera. Det finns en 70kV kraftledning som gränsar till området i sydväst samt en teleledning under jord längs väg 276. Ett reservat för en till 70kV ledning finns också med i planeringen. Fler ledningar kommer att anläggas i samband med utbyggnaden av industriområdet. Dessutom finns en 3G-mast i områdets nordvästra del. 4

Riskidentifiering Följande oönskade händelser är identifierade: Påkörning av kulturmiljöobjekt eller fornlämning Meterologiska fenomen Vibrationer och markrörelse Elektromagnetisk strålning Trafikolycka Olycka med farligt gods Utsläpp av miljöfarliga ämnen Ändring av grundvattenytans läge Sabotage Elolycka Grov riskanalys Riskanalysen har utförts enligt Länsstyrelsen i Stockholms län rapport nr 15:2003 och Räddningsverkets publikation Värdering av risk och handbok för riskanalys P21-182/97. Påkörning av kulturmiljö och fornlämningar Den främsta risken för skada på kulturmiljöer är att de under byggskedet av misstag blir påkörda och förstörda av byggmaskiner. Risken kan minska om lämningarna hägnas in under byggtiden. Meteorologiska fenomen Vid kraftig vind och/eller kraftigt regn kan föremål falla ned från höga byggnader. Från 3Gmasten kan till exempel en antenn från masten falla ned och orsaka stor skada (döda och svårt skadade) om någon befinner sig under masten. Vibrationer och markrörelse Under byggskedet kan byggnader och konstruktioner utsättas för vibrationer från olika aktiviteter inom arbetsområdet. Sprängning, schaktning och packning är exempel på anläggningsarbeten som orsakar vibrationer. I dagsläget är den enda byggnaden en 3G-mast inom området som kan bli påverkad av vibrationer. Masten är mycket stabilt anlagd. En vidare vibrationsutredning kan dock klargöra om några risker föreligger i samband med masten i byggskedet. Elektromagnetisk strålning Högspänningsledningar ger ifrån sig elektromagnetisk strålning. I dagsläget finns inga rekommenderade skyddsavstånd eller gränsvärden för arbetsplatser, men människors rädslor bör ändå tas på allvar och försiktighetsprincipen följas. Personintensiva verksamheter bör övervägas att inte placeras nära kraftledningen. Trafikolycka Risken för trafikolyckor under byggskedet blir störst där anläggningsarbete kommer att utföras intill de trafikerade vägarna. För att minska risken för trafikolyckor byggs vägkorsningen vid avfartsvägen till Sika by om till en mer trafiksäker korsning. 5

Olycka med farligt gods Då farligt gods redan transporteras på väg 276 är det av stor vikt att en säker trafiklösning utformas, både gällande infarten till området samt för vägarna inom området. Räddningstjänstens insatstid till området är ca 10-20 minuter. En beredskapsplan bör utformas för att möjliggöra en effektiv sanering. Utsläpp av miljöfarliga ämnen Planen kommer att erbjuda plats för miljöstörande verksamheter, vilket innebär risker, som är svårbedömda i dagsläget, då man inte vet verksamheternas art och karaktär. En haveriskyddsdamm för omhändertagande av föroreningar vid en eventuell olycka/läckage kommer att anläggas. Ändring av grundvattenytans läge En grundvattensänkning kan vara både tillfällig och permanent. Vid påverkan av grundvattennivån vid schakter är grundvattensänkningen ofta tillfällig. Avledningssystemet för dagvatten kan dock orsaka permanent grundvattensänkning utanför de hårdgjorda ytorna. Vegetationen utanför området bedöms inte komma att påverkas. Den planerade färskvattenbrunnen öster om området, som skall försörja området initialt, ligger i ett område där salt riskerar att tränga in från djupare grundvattenlager och förorena vattnet i brunnen. Sabotage Med sabotage avses skador som orsakas av människor. Detta kan ibland kopplas samman med händelser som explosioner eller trafikolyckor. För att undvika sabotage rekommenderas inhägning av de delar av området där sabotagerisken är som störst. Elolycka Då en högspänningsledning (70 kv) gränsar till området finns risk för elolycka. Höga fordon eller föremål kan vid ovarsamhet komma i kontakt med ledningen. Om högspänningsledningen faller och blir liggande på marken utgör de en stor fara för människor och djur. Personintensiva verksamheter bör undvikas nära kraftledningen. 6

Lönsvik Väg 276 Sika by Figur 1.1, Översiktskarta 1 Uppdrag Denna riskanalys har utarbetats för en detaljplan inom fastigheten Sika 4:23 i Norrtälje kommun. Detaljplanen kommer att erbjuda tomter för miljöstörande verksamheter samt uppställningsplatser av olika slag. Detta dokument är en riskanalys för detaljplanen och belyser risker för såväl tilltänkt industri som omgivning. I riskanalysen ingår att titta på risk för skada på person, egendom och miljö. Riskanalysen begränsas till detaljplaneområdet. Syftet är att identifiera, värdera och ta fram riskreducerande åtgärder. Riskanlaysen gäller för både bygg- och driftskedet. 2 Underlag Riskanalysen har utförts enligt Räddningsverkets publikationer Värdering av risk (P21-182/97) och Handbok för riskanalys (U 30-626/02) samt Länsstyrelsen i Stockholms län rapport nr 15:2003 Riskanalyser i detaljplaneprocessen. Övrigt material som använts är: Detaljplaneprogram med ritning MKB för detaljplaneprogrammet Samrådsredogörelsen för detaljplaneprogrammet 7

3 Förutsättningar 3.1 Allmänt Programområdet ligger cirka fem kilometer söder om Norrtälje centrum och gränsar i väster till väg 276 (Kustvägen) och i norr till den enskilda vägen mellan Kustvägen och Sika by. Området utgör en del av fastigheten Sika 4:23 och omfattar totalt cirka 30 hektar mark som huvudsakligen består av delvis avverkad skogsmark. En mängd andra typer av industrier kan bli aktuella. Eftersom man i dagsläget inte vet vilken typ av industrier det kommer bli i området hålls denna riskanalys allmän och endast en grov riskanalys har genomförts. Området ligger i sin helhet inom riksintresset för militära verksamheter. Norr om programområdet ligger militära övningsfält och söder om området ligger Penningby slotts ägor med marker dominerade av skogsmark. Öster om området ligger Sika by med omnejd och i väster ligger byn Lönsvik med grönområden runtomkring. Bostäder finns i Sika by, ca 1 km från planområdet, och i Lönsvik, med närmsta hus ca 600 m från planområdet. Programområdet ligger strax söder om ett stort område som är klassat som bullerstört område. Vatten- och avloppsledningsnät finns inte att tillgå i programområdet eller dess närhet. Inte heller finns planer på att, i dagsläget, bygga ut kommunens befintliga VA-nät i Görlaområdet så långt söderut som till Sika. Kommunen har därför företagit undersökningar med syfte att initialt kunna bruka områdets eget vatten samt omhänderta avloppsvatten lokalt. På sikt planeras programområdet att ingå i kommunens VA- och verksamhetsområde. Vidare avser kommunen att initiera lösningar för omhändertagande av sådant avloppsvatten som kan jämställas med avloppsvatten från ordinära bostadshushåll samt för dagvatten. Väg 276 förbinder Norrtälje med Åkersberga och Rosenkälla. Hastigheten på vägen är på den aktuella sträckan 90 km/h. Den är en rekommenderad sekundär färdväg för farligt gods och trafikmängden på vägen är ca 4300 fordon per dygn. Sikavägen föreslås byggas om i samband med att industriområdet byggs så att en säkrare trafikkorsning med väg 636 uppnås (se streckad linje i figur 3:1 för ungefärlig vägsträckning). 8

Väg 276 Sika by Sikavägen Skyddsvärd biotop Kraftledning Figur 3.1: Ungefärligt läge för området 3.2 Geoteknik och hydrologi Det planerade detaljplaneområdet ligger inom Limmarens tillrinningsområde. Den naturliga avrinningen sker främst via Månsjön som ligger nordöst om området, sedan vidare till Limmaren. En mindre del av området, i söder, avvattnas av en bäck i söder vilken sedan rinner ut i sjön Limmaren. Den västra delen av området vid väg 276 ligger nära vattendelaren mot Kyrksjöns tillrinningsområde. Kyrksjön tillhör i sin tur i sjön Lommarens avrinningsområde. Jordarten i det planerade området utgörs främst av sandig morän. Bitvis förekommer berg i dagen. I områdets nordöstra del finns ett område med glaciallera. Det finns inga skyddsområden för vattentäkter som berörs av detaljplanen. En hydrogeologisk undersökning har utförts och ett borrhål öster om området med kapacitet om 2000 l/h ska användas för vattenförsörjningen av området. Denna vattenmängd är ej tillräcklig för en brandpost dimensionerad för brandkänsliga verksamheter, såsom träindustri, (sågverk etc.) vilket innebär att sådana verksamheter inte kan etablera sig förrän kommunalt VA erhållits. 9

3.3 Naturmiljö Planområdet är en liten del av ett stort sammanhängande skogsområde som sträcker sig framför allt söder och väster om området. Inom planområdet finns inslag av gräs- och torvbevuxna sänkor och våtmarker. Våtmarkerna i området finns ej upptagen i länsstyrelsens våtmarksinventering. Området finns inte med i Skogsstyrelsens förteckning över värdetrakter i Norrtälje kommun. Söder om utredningsområdet finns ett naturvärdesobjekt (enligt skogsvårdsstyrelsen) som markerats i figur 3. Området består av blandsumpskog med högörtdominerad vegetation och värdefull kärlväxtflora. Detta objekt ligger strax utanför programområdet med en mellanliggande höjd. Månsjön ligger strax norr om utredningsområdet och där finns en av få naturliga lokaler för den rödlistade svarthakedoppingen. Detta bedöms (enligt Roslagens ornitologiska förening) vara en av länets mest betydelsefulla häckningsplatser för arten. Månsjön ligger inom Mellingeholms skjutfält, vilket nu är under nedläggning. Ytvatten från programområdet avrinner både norrut till Månsjön och österut till Limmaren. Limmaren har varit övergödd och är utpekad som känslig biotop. 3.4 Kulturmiljö Det aktuella området är beläget inom den sydvästra delen av Sika bys ägor. En arkeologisk utredning har dock genomförts med anledning av aktuellt detaljplaneprogram. Med undantag av ett boplatsområde från bronsåldern i södra delen har planområdet få kulturhistoriska lämningar. Lämningarna kommer huvudsakligen från bronsålder och äldre järnålder. Två lämningar efter tidiga eller tillfälliga boplatser hamnar i ett sådant läge att de troligen behöver tas bort. Länsstyrelsen kommer i ett senare skede att avgöra vilka av lämningarna som ska klassas som fornlämningar och som kommer att slutundersökas och tas bort. 3.5 Farligt gods Väg 276 är rekommenderad färdväg för farligt gods (sekundära vägnätet). Det sekundära vägnätet är främst till för lokala transporter från det primära vägnätet samt för leverantörer eller mottagare av farligt gods. Det sekundära vägnätet bör inte användas för genomfartstrafik. ÅDT för trafiken på sträckan är ca 4300 fordon/dygn och tung trafik är ca 7 procent (300 fordon per dygn). Hur stor del tung trafik som kommer att vistas i industriområdet är svårt att uppskatta, då det ej är fastställt vilka verksamheter som kommer att bedrivas. 100 fordon per dygn tung trafik uppskattas i denna riskanalys som underlag för bedömningen. 10

På den aktuella sträckan finns inga uppgifter om farligt gods, men på väg 276, strax söder om den aktuella sträckan, finns enligt Räddningsverket både brandfarliga och petroleumtransporter av klass 3 (ADR). Det är troligt att en del av transporterna fortsätter till Norrtälje, men flertalet går enligt statistik från Räddningsverket till bensinstationerna längs väg 278 söder om planområdet. Uppgifter om transporter av farligt gods är hämtade från Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, en publikation från Räddningsverket. Rapporten bygger på enkäter som år 1998 skickats ut till företag som hanterar farligt gods. 3.6 Ledningar I sydvästra gränsen till planområdet finns en kraftledning på 70 kv och längs väg 276 går en teleledning under jord. Fler ledningar kommer att anläggas i samband med utbyggnaden av industriområdet. Dessutom finns en 3G-mast i områdets nordvästra del. 3.7 Miljöfarlig verksamhet De verksamheter som idag finns inom eller i närheten av området som klassificeras som miljöfarliga enligt miljöbalken är: -3G-mast i nordöstra delen av området -Kraftledning på 70 kv i sydvästra gränsen till området 11

4 Metod och arbetsgång 4.1 Begrepp och definitioner Risk: möjligheten av att en oönskad händelse kan inträffa (innehåller två dimensioner) en förekomst av en händelse, en sannolikhet en omfattning av en händelse, en konsekvens Oönskad händelse: en händelse som inträffar plötsligt och oväntat, och som kan medföra negativa konsekvenser för miljö, människor, egendom eller infrastruktur Skyddsobjekt/skadeobjekt: En del av det omgivande landskapet (miljö, människor, egendom eller infrastruktur) eller vägstransportsystemet som är av ett stort värde eller kan drabbas av stora negativa konsekvenser till följd av oönskade händelser Riskobjekt: något som kan leda till oönskad händelse Sannolikhet: uttrycker graden av möjlighet för ett visst utfall en bedömning som grundas på observationer eller bedömarens kunskaper och förmåga statistisk term som anger relativ frekvens för ett visst utfall (probabilitet) Konsekvens: en följd av en föregående händelse. Här uttryckt som värdet av skada hos ett skyddsobjekt Risknivå: mått på riskens storlek, en sammanvägning av sannolikhet för och konsekvens av en händelse Riskreducerande åtgärd: åtgärd som syftar till att minska risk genom att minska sannolikheten för händelsen eller/och konsekvensen av händelsen Robusthet: ett mindre sårbart och mer uthålligt vägsystem mot inre och yttre störningar. 12

4.2 Arbetsmetodik I det inledande arbetet utförs en riskidentifiering. Vid en riskidentifiering studeras var allvarliga skadehändelser kan inträffa (riskobjekt), vilken typ av skadehändelse som kan inträffa (t.ex. kollision, översvämning, skred) och vad som kan drabbas (skyddsobjekt). I det fortsatta arbetet analyseras och värderas de identifierade riskerna (oönskade händelserna) så att en jämförelse kan göras av risknivåerna av detaljplanens konsekvenser i de olika aspekterna. För de oönskade händelserna görs en subjektiv bedömning av sannolikhet och konsekvens. För vissa händelser kan statistik användas som underlag för uppskattningen. I de flesta fall måste objektsspecifika förutsättningar ligga till grund för bedömning av sannolikhet. Sannolikheten bedöms enligt en femgradig skala. 1. Extremt liten sannolikhet 2. Mycket liten sannolikhet 3. Liten sannolikhet 4. Viss sannolikhet 5. Påtaglig sannolikhet I kapitel 5 beskrivs samtliga identifierade risker, såsom trafikolycka, farligt godsolycka etc. Figur 4.1 visar en tabell med kortfattad förklaring till hur värderingen av sannolikhet utförs. För samtliga oönskade händelser beskrivs vilka förhållanden som krävs för att viss, liten, respektive mycket liten sannolikhet föreligger. Begreppen och definitionerna av den femgradiga skalan är hämtade från Handledning Riskanalys vald vägsträcka, VV Publikation 2005:54. Samhällsriskkriterier är satta utifrån Räddningsverkets FoU rapport Värdering av risk (P21-182/97). Konsekvenserna av en oönskad händelse summeras och händelserna delas sedan in i en femgradig skala. Vid en översiktlig riskanalys är det tillräckligt att beskriva skadeomfattning och konsekvens enbart för de intressen som påverkas mest. 1. Mycket liten konsekvens 2. Liten konsekvens 3. Stor konsekvens 4. Mycket stor konsekvens 5. Katastrofal konsekvens Sannolikheten och konsekvensen av en oönskad händelse vägs sedan samman till en riskklass. För illustration av riskklasser, se riskmatrisen i Figur 4.1. Riskmatrisen har delats upp i tre riskklasser beroende på hur angelägna riskreducerande åtgärder bedöms vara. Riskklass 3, hög risknivå, godtas i allmänhet inte Riskklass 2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas Riskklass 1, låg risknivå, godtas i allmänhet Därefter bedöms vilka riskreducerande åtgärder som är motiverbara, främst i riskklass 2 och 3. Observera att åtgärder även kan vara motiverbara i riskklass 1. De föreslagna riskreducerande åtgärderna redovisas under kapitel 5.7. 13

En gång på 10 år Påtaglig 5 Sannolikhet 100 år Viss 4 1000 år Liten 3 10 000 år Mycket 2 liten 100 000 år Extremt 1 liten 1 miljon år 1 0,1 2 1 3 10 4 100 5 Mkr Mycket Liten Stor Mycket Kataliten stor strofal Konsekvens Riskklasser i matrisen: Klass 3, hög risknivå, godtas i allmänhet inte Klass 2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder bör övervägas Klass 1, låg risknivå, godtas i allmänhet Sannolikhet Ord Siffror 1 gång på 1 Extremt liten 10-5 -10-6 per år 100 000 år 1 miljon år 2 Mycket liten 10-4 -10-5 per år 10 000 år 100 000 år 3 Liten 10-3 -10-4 per år 1 000 år 10 000 år 4 Viss 10-2 -10-3 per år 100 år 1000 år 5 Påtalig 10-1 -10-2 per år 10 år 100 år Konsekvens Ord Siffror 1 Mycket liten <0,1 Mkr 2 Liten 0,1-1 Mkr 3 Stor 1-10 Mkr 4 Mycket stor 10-100 Mkr 5 Katastrofal >100 Mkr Figur 4.1: Riskmatris med risknivåer. 14

5 Grov riskanalys 5.1 Riskinventering 5.1.1 Riskobjekt Följande riskobjekt är idetifierade: Väg 276 Sikavägen Kraftledning 3G-mast 5.1.2 Skyddsobjekt Följande skyddsobjekt är identifierade: Månsjön Limmaren Kyrksjön Naturvärdesobjekt söder om utredningsområdet Ett tiotal fornlämningar bestående av rösen, stensättningar gravhögar, gravrösen, labyrintrest, härdar och torplämningar Sika by 5.1.3 Riskidentifiering Tabell 5.1 visar oönskade händelser som är identifierade. En uppdelning i tre olika tänkta påverkansscenarier har gjorts för att få mer överskådlig riskbild. Tabell 5.1: Oönskade händelser. Oönskade händelser Omgivnings påverkan på industrin Industrins påverkan på omgivningen X Industrins påverkan på industrin Påkörning av kulturmiljö eller fornlämningar Meterologiska fenomen X Vibrationer och markrörelse X Elektromagnetisk strålning X Trafikolycka X X X Olycka med farligt gods X X X Utsläpp av miljöfarliga ämnen X X Ändring av grundvattenytans läge X X Sabotage Elolycka X X 15

5.2 Risker i omgivningen som kan påverka industrin Nedan listas de risker i omgivningen som kan komma att påverka verksamheter i planområdet. 5.2.1 Meterologiska fenomen Risk finns för att föremål kan falla ned från höga byggnader, särskilt vid stark vind och kraftig nederbörd. I detaljplanområdet finns idag en 3G-mast på 72 meter som även planeras att använda i fortsättningen. Risk finns att antenn kan lossa från en hög höjd och skada personer eller egendom i närheten. Ingen risk för islossning finns i dessa områden eftersom det handlar om ett område utan starka vindar från kusten och utan extrema temperaturer. Utifall någon skulle träffas av en antenn finns risk för personskada och skada på egendom. Sannolikheten är extremt liten men skulle det hända finns mycket stor risk för dödsfall. Sannolikhet: extremt liten Konsekvens: mycket stor 5.2.2 Trafikolycka Med trafikolyckor avses kollisioner mellan ett antal fordon eller mellan fordon och oskyddade trafikanter. Risken för trafikolycka är relevant överallt där det förekommer någon form av trafik. Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar ett bebyggelsefritt område på 25 m från väg där farligt gods kör. Kontorsbebyggelse tillåts 40 meter från vägen, men personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från vägen om de kommer att inrymma människor som har svårt att utrymma, se Figur 5.1. För mer specifika uppgifter om olyckor med farligt gods, se kapitel 5.2.3. En olycka på väg 276 invid industriområdet kan orsaka skada för människor och verksamheter i vägens närhet. Eftersom korsningen in till industriområdet byggs om till en mer trafiksäker korsning än idag bedöms risken som liten för skadade och dödade i trafikolyckor i korsningen. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 16

Figur 5.1. Riktlinjer för säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län som är hämtade från Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Rapport 2000:01. 5.2.3 Olycka med farligt gods Med en farligtgodsolycka avses en olycka där en skada uppstår på tanken eller behållaren som det farliga ämnet förvaras i och det farliga ämnet kommer ut. Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen och deras toxicitet och fysikaliska egenskaper varierar. Personskador kan uppstå vid olyckor med farligt gods där det farliga ämnet består av gasol, ammoniak, bensin, eldningsolja, fenol och svavelsyra. Allvarliga konsekvenser för människor uppstår främst vid olyckor med gasol, ammoniak eller bensin (döda eller svårt skadade). Då farligt gods redan transporteras och möjligen i högre grad kommer att transporteras på väg 276 i och med industriområdet är det en förutsättning för bedömningen att säkra trafiklösningar till och från industriområdet tillskapas. 17

Vid bedömning av risker för personskador till följd av farligtgodsolycka används säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län, se Figur 5.1. Konsekvensen av en olycka med farligt gods beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, utsläppets storlek, väderförhållanden och avstånd mellan olycksplatsen och skadeobjekt. Personskador Vid utsläpp av farligt gods kan olika typer av personskador uppstå. Konsekvenserna beror på typ av ämne, mängd och avstånd till olycksplatsen. De ämnen som bedöms kunna ha störst påverkan på människor är utsläpp av klor, gasol och ammoniak. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.2.4 Sabotage Med sabotage avses skador som orsakas av människor. Detta kan ibland kopplas samman med händelser som explosioner eller trafikolyckor. Risken för sabotage kan öka om det finns motstånd mot tänkt verksamhet. Eftersom det finns boende på gångavstånd från planområdet finns en viss risk för att obehöriga tar sig in på området. Eftersom planen förväntas ge upphov till miljöfarliga verksamheter kan konsekvenserna bli stora om ett sabotage skulle utlösa en olycka. Sannolikhet: mycket liten Konsekvens: stor 5.2.5 Elektromagnetisk strålning Högspänningsledningar ger ifrån sig elektromagnetisk strålning. I dagsläget finns inga rekommenderade skyddsavstånd eller gränsvärden för arbetsplatser, men människors rädslor bör ändå tas på allvar och försiktighetsprincipen följas. På arbetsmiljöverket pågår arbete med att ta fram gränsvärden gällande avstånd från kraftledningar till arbetsplatser. Arbetet beräknas bli färdigt 2012. Många människor upplever obehag att vistas under en längre tid nära en kraftledning och vid mycket hög strålning finns risker för muskel- och nervsmärta. Konsekvensen bedöms i detta fall utefter människors upplevda rädsla och enligt försiktighetsprincipen. Sannolikhet: mycket liten Konsekvens: stor 18

5.3 Risker med industrin som kan påverka omgivningen Nedan följer risker med verksamheter i industriområdet som kan påverka omgivningen. Risker hanteras både i anläggningsskedet och driftskedet och innefattar risker som kan vara tänkbara i ett område med planerad karaktär. 5.3.1 Påkörning av kulturmiljö eller fornlämningar Den främsta risken för skada på kulturmiljöer är att de under byggskedet av misstag blir påkörda och förstörda av byggmaskiner. De lämningar som finns i området består bland annat av härdar, stensättningar och bostadslämningar. Många lämningar är i dagsläget under markytan. De kulturhistoriska lämningarna i området har ett stort kunskapsvärde. Själva lämningarna är svåra att upptäcka och det kan vara svårt att se en lämning om inte utmärkning skett. Konsekvenserna av en påkörning är mycket olika beroende på vilken lämning som körts på. Vissa är lätta att återskapa till den status de var i när de hittades, medan andra kan skadas och kunskapsvärdet minskas. Sannolikhet: viss Konsekvens: mycket liten 5.3.2 Vibrationer och markrörelse Schaktning och packning är exempel på anläggningsarbeten som orsakar vibrationer då sprickor och sättningar kan uppstå i närliggande byggnader och konstruktioner. Om sprängning sker kan tillfälligt oväntat höga vibrationer uppkomma. Skadornas uppkomst och omfattning beror på hur kraftiga vibrationer som alstras, hur dessa sprids och hur känsliga byggnaderna är för vibrationer. Avståndet är en viktig faktor, men man bör även titta på vattenkvot i marken och jordarter. Vibrationer sprids lättare i finkorniga jordar med hög vattenkvot. Denna bedömning avser endast anläggningsskedet då man i dagsläget inte kan förutse hur verksamheter kommer bedrivas i industriområdet. Området har inte vibrationskänsliga jordar och den enda byggnaden i närheten är den 3G-mast som står i nordöstra delen. Masten är grundlagd med betonggjutning och har stag åt flera håll. Sannolikheten att något skulle falla från masten på grund av vibrationspåverkan eller att själva masten ska skadas bedöms som extremt liten i anläggningsskedet. Risken för påverkan på elledningen bedöms också som extremt liten. Sannolikhet: extremt liten Konsekvens: mycket stor 19

5.3.3 Trafikolycka Med trafikolyckor avses kollisioner mellan ett antal fordon eller mellan fordon och oskyddade trafikanter. Risken för trafikolycka är relevant överallt där det förekommer någon form av trafik. Risken är störst i byggskedet då trafik kan förekomma där man normalt inte förväntar sig att fordon kör. Långsamgående fordon kan ibland behöva färdas på vägar med hög tillåten hastighet. Sikavägen i ny sträckning utgör både färdväg för de som bor eller ska till Sika by samt transportväg för fordon inom industriområdet, vilket ökar risken för olycka i och med att industriverksamheter bedrivs vid en väg som allmänheten nyttjar. En trafikolycka orsakar ofta personskador och i värsta fall dödsfall. Ju lägre hastigheten är desto mindre är risken för dödsfall och allvarligt skadade. Trafikflödet är relativt lågt och hastigheten på Sikavägen är låg, men konsekvenserna för oskyddade trafikanter kan ändå vara stora då det bedöms vara stor andel tung trafik på vägen, särskilt i byggskedet. Oskyddade trafikanter bedöms dock i stor utsträckning ta den gamla Sikavägen som kommer att bli en gång- och cykelväg. Om drivmedelstanken går sönder och ett läckage sker finns risk för påverkan på miljön. Dessa risker behandlas vidare under kap 5.3.5 Utsläpp av miljöfarliga ämnen (ej farligt gods). För att minska risken för trafikolyckor har vägarna inom området samt in- och utfarten till området planerats med stor hänsyn till trafiksäkerhet. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.3.4 Farligt gods Med en farligtgodsolycka avses en olycka där en skada uppstår på tanken eller behållaren som det farliga ämnet förvaras i och det farliga ämnet kommer ut. Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen och deras toxicitet och fysikaliska egenskaper varierar. Personskador kan uppstå vid olyckor med farligt gods där det farliga ämnet består av gasol, ammoniak, bensin, eldningsolja, fenol och svavelsyra. Allvarliga konsekvenser för människor uppstår främst vid olyckor med gasol, ammoniak eller bensin (döda eller svårt skadade). Konsekvensen av en olycka med farligt gods beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, utsläppets storlek, väderförhållanden och avstånd mellan olycksplatsen och skadeobjekt. För samtliga scenarier har tiden mellan utsläpp och sanering en avgörande betydelse för konsekvenserna av en olycka med farligt gods. Ur miljösynpunkt bedöms konsekvenserna med förutsättning att ett fungerande haveriskydd finns etablerat. En spridning kan dock ske till recipienten om haveriskyddet inte proppas tillräckligt snabbt. En annan risk är att haveriskyddsdammen torkar ut och därmed inte fungerar som oljeavskiljare. 20

Miljö Om en olycka skulle ske samtidigt som det regnar extremt mycket och man inte hinner proppa haveriskyddsdammen i tid eller om det är extrema volymer av förorenande ämnen som kommer ut finns risk för att ämnen kommer ut i omgivningen. Inom området finns inga vattendrag. Strax söder om området finns en bäck som går till Limmaren och norr om området ligger Månsjön. Väster om väg 276 går ett vattendrag/dike till Kyrksjön. Ett utsläpp som sker till diken och vattendrag kommer sannolikt att kräva sanering i vatten. Naturliga skydd för en ytvattenrecipient kan vara topografiska hinder och naturliga våtmarker där tillrinnande ytvatten fördröjs och dess innehåll av föroreningar fångas upp av växtlighet eller ackumuleras i bottensediment. Sanering av ytvatten utförs genom utläggning av länsor, uppsugning, slamsugning och omhändertagande av förorenat vatten. Grundvattenresurser Inga kommunala vattentäkter påverkas av projektet Personskador Vid utsläpp av farligt gods kan olika typer av personskador uppstå. Konsekvenserna beror på typ av ämne, mängd och avstånd till olycksplatsen. Vid bedömning av risker för personskador till följd av farligtgodsolycka används säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län, se Figur 5.1. Dessa skyddsavstånd används även för riskbedömning vid kemikalieutsläpp med personskador till följd. De ämnen som bedöms kunna ha störst påverkan på människor är utsläpp av klor, gasol och ammoniak. För samtliga scenarier har tiden mellan utsläpp och sanering en avgörande betydelse för konsekvenserna av en olycka med farligt gods. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.3.5 Utsläpp av miljöfarliga ämnen (ej farligt gods) Olyckor med brandfarliga, explosiva och förorenande ämnen kan ske genom hantering och lagring av sådana ämnen i samband med anläggande och drift av industrier och verksamheter. Under byggskedet är sannolikheten ganska stor att någon form av kemikalieutsläpp sker, dock oftast av liten omfattning. Med kemikalieutsläpp avses plötsliga utsläpp av miljöfarliga kemikalier i fast, flytande eller gasform. Vid ovarsam hantering kan utsläpp ske av t.ex. drivmedel, oljor, lackning och målning. Ämnena kan sedan explodera eller börja brinna. 21

Eftersom ett dagvattenhanteringssystem med en haveriskyddsdamm planeras samt att varje industri med miljöfarlig verksamhet kommer att rena sitt eget spillvatten bedöms riskerna för miljön som relativt små. Om en olycka skulle ske samtidigt som det regnar extremt mycket och man inte hinner proppa dammen i tid eller om det är extrema volymer av förorenade ämnen som kommer ut finns risk för att miljöfarliga ämnen läcker ut i naturen så att grundvattnet och sjöarnas kvalitet påverkas. En annan risk är att haveriskyddsdammen torkar ut och därmed inte fungerar som oljeavskiljare. Risk finns också för att människor i omgivningen kan komma till skada. I och med att släckvatten för större bränder saknas i denna utbyggnadsetapp kan konsekvenser vid storbrand bli mycket omfattande, varför oskyddade lättantändliga verksamheter, såsom träindustri (till exempel sågverk) inte planeras så länge kommunalt VA inte dras till platsen. Sannolikhet: viss Konsekvens: stor 5.3.6 Elolycka Då en högspänningsledning på 70 kv går i gränsen till området finns risk för elolycka. Ett reservat för ytterligare en kraftledning på 70 kv planeras dessutom. Höga fordon eller föremål kan vid ovarsamhet komma i kontakt med ledningen, speciellt under byggskedet. Kombinationen brandfarliga gaser och elektriska spänningsfält kan också ge upphov till brand eller explosion. Ledningen ligger 6,2 m över marken. Om påkörning av ledningen sker och arbetsmaskinen saknar jordningsanordning kan högspänning gå genom arbetsmaskinen och orsaka allvarlig skada eller dödsfall. En nedfallen ledning kan också utgöra en fara för människor och djur. Om exempelvis läckande fordon med brandfarliga gaser kommer i kontakt med spänningsfältet kan brand eller explosion uppkomma. Risken för strömlöshet till hushåll och verksamheter som får ström från den befintliga kraftledningen är vid en elolycka enligt ledningsägaren liten, då reservkapaciteten är stor. Sannolikhet: liten Konsekvens: mycket stor 22

5.3.7 Ändring av grundvattenytans läge Grundvattennivån kan komma att sänkas något i området om dagvattnet från de hårdgjorda ytorna leds bort. Dessutom påverkar den borrade brunnen grundvattenytans läge. Den eventuella grundvattensänkning planområdet medför bedöms inte ge några konsekvenser för naturen utanför området. I samband med brunnens vattenuttag riskerar dock salt grundvatten från djupare grundvattenlager att trängas upp vilket i värsta fall kan leda till förorening av brunnsvattnet. Sannolikhet: mycket liten Konsekvens: stor 5.4 Risker i industrin som kan påverka industrin Nedan följer exempel på olyckor som kan ske i samband med verksamheten i området. Denna analys behandlar olika typer av olyckor som kan vara tänkbara i ett industriområde med tänkt karaktär. 5.4.1 Trafikolycka Med trafikolyckor avses kollisioner mellan ett antal fordon eller mellan fordon och oskyddade trafikanter. Risken för trafikolycka är relevant överallt där det förekommer någon form av trafik. Risken är störst i byggskedet då trafik kan förekomma där man normalt inte förväntar sig att fordon kör. Långsamgående fordon kan ibland behöva färdas på vägar med hög tillåten hastighet. Områdets vägsystem har utformats med stor hänsyn till trafiksäkerhet. Dock kommer inga trottoarer att byggas vilket innebär en risk för oskyddade trafikanter, till exempel de som arbetar inom området. Risken finns också för kollisioner mellan fordon, särskilt i byggskedet. Hastighetsbegränsningen inom området planeras till 50 km/h. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.4.2 Olycka med farligt gods Med en farligtgodsolycka avses en olycka där en skada uppstår på tanken eller behållaren som det farliga ämnet förvaras i och det farliga ämnet kommer ut. Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen och deras toxicitet och fysikaliska egenskaper varierar. Personskador kan uppstå vid olyckor med farligt gods där det farliga ämnet består av gasol, ammoniak, bensin, eldningsolja, fenol och svavelsyra. Allvarliga konsekvenser för människor uppstår främst vid olyckor med gasol, ammoniak eller bensin (döda eller svårt skadade). Konsekvensen av en olycka med farligt gods beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, utsläppets storlek, väderförhållanden och avstånd mellan olycksplatsen och skadeobjekt. 23

Personskador Vid utsläpp av farligt gods kan olika typer av personskador uppstå. Konsekvenserna beror på typ av ämne, mängd och avstånd till olycksplatsen. Vid bedömning av risker för personskador till följd av farligtgodsolycka används säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län, se Figur 5.1. Dessa skyddsavstånd används även för riskbedömning vid kemikalieutsläpp med personskador till följd. De ämnen som bedöms kunna ha störst påverkan på människor är utsläpp av klor, gasol och ammoniak. För samtliga scenarier har tiden mellan utsläpp och sanering en avgörande betydelse för konsekvenserna av en olycka med farligt gods. Egendomsskada Eftersom man inte vet vilken typ av verksamhet som kommer att etableras inom området är risken för egendomsskada svårbedömd och svårvärderad. Med större skyddsavstånd minskar generellt risken. Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.4.3 Utsläpp av miljöfarliga ämnen (ej farligt gods) Olyckor med brandfarliga och explosiva ämnen kan dels ske genom hantering och lagring av sådana ämnen i samband med anläggande och drift av industrier eller andra verksamheter inom området. Inom industriområdet är det troligt att en bensin- eller dieselpump uppförs i samband med någon verksamhet. De skyddsavstånd som rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län redivisas i Figur 5.2. I och med att släckvatten för större bränder saknas i denna utbyggnadsetapp kan konsekvenser vid storbrand bli mycket omfattande, varför oskyddade lättantändliga verksamheter, såsom träindustri (sågverk etc.) inte planeras så länge kommunalt VA inte dras till platsen. Sannolikhet: viss Konsekvens: stor 24

Figur 5.2. Riktlinjer för säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län som är hämtade från Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Rapport 2000:01. 5.4.4 Ändring av grundvattenytans läge Grundvattennivån kan komma att sänkas i området till följd av att dagvattnet från de hårdgjorda ytorna leds bort. De naturområden som planeras i industriområdet bedöms inte påverkas av en eventuell grundvattensänkning. I samband med brunnens vattenuttag riskerar dock salt grundvatten från djupare grundvattenlager att trängas upp vilket i värsta fall kan leda till förorening av brunnsvattnet. Sannolikhet: mycket liten Konsekvens: stor 5.5 Byggskedet Det är osäkert vilka verksamheter som kommer att bedrivas i industriområdet. Därför har bara hänsyn tagits till de verksamheter och byggnader som finns idag. De identifierade riskerna i byggskedet är trafikolycka, vibrationer och markrörelse, utsläpp av miljöfarliga ämnen, elolycka, påkörning av kulturmiljö eller fornlämningar och Sabotage. I ovanstående kapitel finns även redogörelser för byggskedet. 25

5.6 Bedömning av risknivå Risknivåerna för oönskade händelser redovisas i tabell 5.1, 5.2 och 5.3. För att göra riskbedömningarna har samtal förts med Telenor, Vattenfall, Räddningstjänsten, Räddningsverket, Norrtälje kommun, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket, Försvarsmakten och övriga teknikområden i projektet. Bedömningen avser risknivåer utan de åtgärder som föreslås enligt kapitel 5.7. Tabell 5.1. Risknivåer för oönskade händelser i omgivningen som kan påverka industrin. Oönskade händelser Sannolikhet Konsekvens Risknivå Meterologiska fenomen 1 4 2 Elektromagnetisk strålning 2 3 2 Trafikolycka 3 3 2-3 Olycka med farligt gods 3 3 2-3 Sabotage 2 3 1-2 Tabell 5.2. Risknivåer för oönskade händelser i industrin som kan påverka omgivningen. Oönskade händelser Sannolikhet Konsekvens Risknivå Påkörning av kulturmiljö eller fornlämningar 4 1 2 Vibrationer och markrörelse 1 4 2 Trafikolycka 3 3 2-3 Olycka med farligt gods 3 3 2-3 Utsläpp av miljöfarliga ämnen 4 2 2 Ändring av grundvattenytans läge 2 3 2 Elolycka 3 4 3 Tabell 5.3. Risknivåer för oönskade händelser i industrin som kan påverka industrin. Oönskade händelser Sannolikhet Konsekvens Risknivå Trafikolycka 3 3 2-3 Olycka med farligt gods 3 3 2-3 Utsläpp av miljöfarliga ämnen 4 2 2 Ändring av grundvattenytans läge 2 3 2 26

5.7 Föreslagna åtgärder En enskild prövning kommer att ske av varje miljöfarlig verksamhet som skall etablera sig i industriområdet. Utöver detta föreslås nedan åtgärder för de risker som identifierats som röda (klass 2-3) i föregående kapitel. Riskreducerande åtgärder för övriga oönskade händelser kommer också att diskuteras under avsnitt 5.7.2. 5.7.1 Riskklass 2-3, röd Med föreslagna åtgärder kan risken bli acceptabel (gul eller grön), men en ny bedömning bör göras för varje risk då mer detaljer finns kring verksamheterna i området. Denna grova riskanalys syftar till att visa var de största riskerna bedöms uppkomma, för att kunna prioritera mellan olika skyddsåtgärder. TRAFIKOLYCKA Risken för trafikolyckor under byggskedet blir störst där anläggningsarbete kommer att utföras intill de trafikerade vägarna. För att minska risken för trafikolyckor rekommenderas att entreprenören upprättar en trafikanordningsplan. OLYCKA MED FARLIGT GODS Miljöskador Den VA-lösning, inklusive haveriskyddsdamm, som planeras i området är dimensionerad för en tankbil utan släp. För att minska riskerna att man inte hinner proppa igen haveriskyddet i tid är det viktigt att en beredskapsplan tas fram som behandlar möjliga scenarier och åtgärder. Egendomskador Byggnader bör placeras och utformas så att riskerna minimeras. T.ex. bör man undvika fönster som vetter mot verksamhet med risk för explosion. Personskador För samtliga scenarier har tiden mellan utsläpp och sanering en avgörande betydelse för konsekvenserna av en olycka med farligt gods. Därför är det viktigt att i samarbete med räddningstjänsten ta fram en beredskapsplan som möjliggör en effektiv saneringsinsats och därmed minimera konsekvenserna av en olycka med farligt gods. Eftersom det innan kommunalt VA dras till platsen inte finns tillräckligt med vatten för att släcka storbränder är det viktigt att inga brandfarliga verksamheter såsom trävaruindustri och sågverk anläggs under denna fas. Byggnader bör placeras så att inte personintensiva verksamheter ligger nära verksamheter med stora risker. Entréer bör placeras så att det inte vetter mot farligt verksamhet. Avstängningsbar ventilation bör övervägas. För den fysiska utformningen kring vägar rekommenderar Länsstyrelsen i Stockholms Län att 25 meter intill vägen bör vara fritt från bebyggelse. Längs vägar tillåts tät kontorsbebyggelse fram till 40 meter från vägen. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från vägen om de kommer att inrymma människor som har svårt att utrymma, se figur 5.1. 27

ELOLYCKA Skyddsavstånd enligt Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 1999:5 till kraftledning är för hantering och lagring av brandfarliga varor 30 m och för hantering och lagring av explosiva varor 50 m. Dessa skyddsavstånd bör användas. Vidare bör största förekommande utsvängning vara 3 m. Arbetsmaskiner kan utrustas med jordningsanordning för att minska risken för olyckor. ALLMÄNNA SKYDDSAVSTÅND Nedan listas exempel på skyddsavstånd som rekommenderas av Boverket för vissa miljöfarliga verksamheter. Skyddsavstånden är dimensionerade för avstånd till bostadsbebyggelse och är beroende av områdets utformning, topografi och verksamhetens omfattning och art. Skyddsavstånd till andra verksamheter och kontor finns inte listade. Omlastningscentraler: 500 m Bussterminaler med permanent uppställning: 200 m Omlastningsstation: 500 m Betongindustri: 200 m Betongvaruindustri: 200 m Komposteringsanläggning: 500 m Tillverknings av maskiner (större anläggning): 500 m Tillverkning av maskiner (mindre anläggning): 200 m. 28

5.7.2 Riskklass 2, gul Nedan listas de riskreducerande åtgärder som föreslås för riskklass 1-2. Dessa åtgärder kan också vara motiverbara och bör övervägas med hänsyn till kostnad och nytta av åtgärden. METEOROLOGISKA FENOMEN Höga lössittande föremål med känslighet för vind och vattenmängder bör undvikas. Vid arbeten i 3G-mast används ett skyddsavstånd med en radie på 2/3 av höjden varifrån risk för fallande föremål kan finnas. Inga personintensiva verksamheter bör anläggas inom denna zon. PÅKÖRNING AV KULTURMILJÖ ELLER FORNLÄMNING En noggrann kartläggning och information till entreprenör om var fornlämningar ligger och hur de skall skyddas och eventuellt hägnas in rekommenderas för att minska risken för negativ påverkan under byggskedet. VIBRATIONER OCH MARKRÖRELSE Försiktighet bör vidtas för vibrationsalstrande anläggningsverksamhet och vid arbeten nära 3G-masten rekommenderas en vibrationsutredning för att klargöra behov av skyddsavstånd mm. Denna kan förslagsvis göras utefter Svensk standard SS 02 52 11, Vibration och stöt Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning. ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING Byggnader med personintensiva verksamheter bör övervägas att inte placeras nära kraftledningen. SABOTAGE För att undvika sabotage kan inhängning användas som skydd mot intrång. 3G-masten har klätterskydd och hänglås som skyddar mot obehörigt tillträde. Eventuellt kan masten även hägnas in för att inte ge tillträde till obehöriga. Där inhängning används är det viktigt att utrymningsvägar är välutformade och välkända så att inte de som arbetar inom området riskerar att stängas in. UTSLÄPP AV MILJÖFARLIGA ÄMNEN (EJ FARLIGT GODS) Entreprenör bör i en miljöplan beskriva hantering av förorenande ämnen under byggskedet. I söder nära vattendraget samt i närheten av den nya anlagda brunnen är det särskilt viktigt att hanteringen av förorenande ämnen sker på ett korrekt sätt. Se även åtgärder under Olycka med farligt gods. 29

5.8 Robusthet vid trafikavbrott Robusthet innebär att man trots olika störningar ska kunna upprätthålla funktionen i transportsystemet, och göra det utan negativa effekter på t ex miljön, på såväl kort som lång sikt. Om omledningsvägar saknas, kan ett trafikavbrott medföra omfattande förseningar mm. Detta medför en dålig robusthet. För detaljplan Sika kan väg 278, som nås via E18 och väg 276 ge en möjligt alternativ väg till området, varifrån man via väg 1023 och Lucktorp kan ta sig upp mot Sika på lokalvägar (det handlar om relativt små skogsvägar med en vägbom vid Lucktorp varför vägarnas lämplighet för tung trafik och räddningstjänst bör utredas ytterligare). En annan alternativ väg är väg 988 vid Länna kyrka, vilken är asfalterad och farbar för Räddningstjänstens trafik. ÅTGÄRDER Om standarden inte försämras på dagens alternativa omledningsvägar bör robustheten vara acceptabel. I en beredskapsplan för området kan det vara bra att alternativa vägar för räddningstjänsten märks ut för att underlätta framkomligheten vid ett eventuellt trafikavbrott på väg 276. 30

6 Källförteckning Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter som mast- och stolparbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2000:6 Mast och stolparbete Bättre plats för arbete- Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet, Boverket 2004 Elsäkerhetsverkets föreskrifter om hur elektriska starkströmsanläggningar skall vara utförda samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter, Elsäkerhetsverket ELSÄK-FS 2004:1 Fördjupning Riskanalys vald vägsträcka, Vägverket, Publ 2005:55 Handledning Riskanalys för vald vägsträcka, Vägverket, Publ 2005:54 Industriområde Sika, Norrtälje kommun: Hydrogeologisk utredning -underlag för vattenförsörjning, Arnblom Geo HB, 2006 Kartläggning av vägtransporter med farligt gods, Räddningsverket, Oscarsson C., 2000 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält- en vägledning för beslutsfattare, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens Strålskyddsinstitut Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms Län Rapport 2000:01. Riskanalyser i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholms län rapport nr 15:2003 Uppställning av fordon lastade med farligt gods, Räddningsverket 1998 Värdering av risk och Handbok för riskanalys, Räddningsverket (P21-182/97) och (U 30-626/02) Internet: http://www.gis.lst.se/lanskartor Muntliga referenser: Kontakter med Telenor, Vattenfall, Räddningstjänsten, Räddningsverket, Norrtälje kommun, Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket och Försvarsmakten. 31