Vägplan Väg E4, Ullånger - Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 Vägplan Väg E4, Ullånger - Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län

2 Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger Docksta. PM Riskanalys Upprättad av: Gisela Liss, Vectura Uppdragsansvarig: Jimmy Dahlbom, Vectura Distributör: Trafikverket, Härnösand, Besöksadress: Nattviksgatan 8 Telefon: , Texttelefon:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG UNDERLAG FÖRUTSÄTTNINGAR Trafik Geologi Naturresurs Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Farligt gods Ledningar Markanvändning och bebyggelse Miljöfarlig verksamhet Klimat- och sårbarhetsanalys METOD OCH ARBETSGÅNG Begrepp och definitioner Arbetsmetodik GROV RISKANALYS Riskinventering Riskobjekt Skyddsobjekt Riskidentifiering Risker Vibrationer och markrörelse Ras, skred och kollaps av konstruktion Påkörning av fornlämning eller i känsliga natur- och kulturområden Grumling av vattendrag Spridning av förorening i mark/vägkropp Spill/Olycka med förorenande ämnen (ej farligt gods) Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka Olycka med farligt gods Olycka hos närliggande miljöfarlig verksamhet Sabotage Bedömning av risknivå FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER Byggskedet Driftskedet ROBUSTHET SAMMANFATTNING REFERENSER

4 BILAGOR: BILAGA 1:. BERÄKNING AV SANNOLIKHET FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS (FREKVENSBERÄKNINGAR) 4

5 1 Uppdrag På uppdrag av Trafikverket upprättar Vectura vägplan för E4 mellan Ullånger och Docksta. Projektet omfattar mötesseparering (1+2 väg med mitträcke) och GC-väg. Detta dokument är en riskutredning för vägplanen och belyser risker i såväl bygg- som driftskedet. I riskutredningen ingår att titta på risk för skada på person, egendom, miljö och transportförsörjning. Syftet är att identifiera, analysera och minimera risker i bygg- och driftskedet. Eventuella riskreducerandeåtgärder föreslås. En jämförelse av riskerna med nuvarande situation görs. 2 Underlag Samarbete med övriga teknikområden inom projektet har utgjort ett viktigt underlag i samband med framtagande av denna riskanalys. Övrigt material som använts är: Förstudien Länskartor Sveriges länsstyrelser ( Brunnsarkivet SGU ( Riskanalysen har utförts enligt Vägverkets publikationer 2005:54 Handledning- riskanalys vald vägsträcka 1 och 2005:55 Fördjupning riskanalys vald vägsträcka 2. 3 Förutsättningar Vägplanen för Väg E4, delen Ullånger-Docksta omfattar cirka 10,5 km. Vägens bredd uppgår i dag till 13 meter. Projekteringen av mitträcke mellan Ullånger och Docksta har gjorts utifrån att hastigheten uppgår till 100 km/h samt att kortare avsnitt med lägre hastighet får förekomma. 5

6 Figur 1. Geografisk omfattning av projektet. 6

7 En gång- och cykelväg byggs enligt förstudiens alternativ 2a mellan Ullånger och Docksta. Hela sträckan anläggs på den norra/västra sidan om E4. Anläggande av gång- och cykelväg ger ett sammanhängande gång- och cykelstråk från Ullångers norra infart till Docksta södra infart. Planskild passage sker genom underfart i Skoved sektion km 17/820. Vissa sträckor av gång- och cykelvägen terränganpassas och separeras från E4. Andra avsnitt åtskiljs med en fyra meter bred kantremsa eller, om det är ett väldigt lite avstånd till E4, avskiljs gång- och cykelvägen med ett räcke. Kortare avsnitt av gång- och cykelvägen kommer att samlokaliseras med ersättningsvägar. Gång- och cykelvägen får en enhetlig bredd om 3,5 meter på sträckan mellan Ullånger och Mäjavägen och på sträckan Kustladan till Docksta. Dessa sträckor beläggs även med asfalt och kommer att belysas och vinterväghållas. Mellanliggande avsnitt, delen Mäjavägen till Kustladan, får en grusfarbana och ingen belysning. Sträckan vinterväghålls ej. I anslutning till gång- och cykelväg samt till fornlämning Vibyggerå Raä 9:1 anläggs en naturrastplats. Bussfickor för av- och påstigning förläggs på fickor längs E4. Längs E4 anläggs vändslingor och öppningar i mitträcke med kanalisationer vilka medge vänstersväng. För att möjliggöra en enklare men säker passage av E4 projekteras en så kallad Fattigmanslösning. Den innebär att väggrenen utvidgas i höger körfält där trafikanten kan avvakta mötande trafik för säker passage. Längs aktuell vägsträcka finns idag inte något viltstängsel. I föreliggande vägplan avses inte heller några viltstängsel att sättas upp. 3.1 Trafik Trafikmängden år 2010 var 5630 fordon varav 1120 (20 %) tung trafik. I arbetet med vägplanen har prognosåret 2038 (20 år efter färdigställandet) varit utgångspunkt. Det innebär att trafikmängden beräknas uppgå till 6700 fordon per dygn varav 1800 (27 %) tunga fordon. Idag samsas oskyddade trafikanter med fordonstrafik på E4.an. 3.2 Geologi Väg E4 och nysträckningen av GC-vägen följer kusten i en storkuperad topografi, där höjdpartier utgörs av berg med ett tunnare moräntäcke. Längs några partier går vägen fram i mer låglänt terräng och där förekommer lösa sediment av lera och även av sulfidlera. Delar av sträckan ligger i starkt lutande terräng, vilket har inneburit att väg E4 delvis måste byggas på relativt höga bankar med branta slänter. På sträckan finns några utpekade riskområden där skred tidigare inträffat. 3.3 Naturresurs En kommunal vattentäkt med tillhörande vattenskyddsområd finns inom fastighet Docksta 5:70, ca 600 meter norr om vägplanens slut. Vattenskyddsområdet södra avgränsning ligger ca 200 meter norr om vägplanens område. Fler brunnar (både energi- och övriga brunn) finns inom 100 m från befintlig längs med hela sträckan enligt SGU:s nätbaserade tjänst Brunnsarkivet. 7

8 3.4 Naturmiljö Hela vägplaneområdet ligger inom område av riksintresse för naturmiljö (Höga Kusten). Miljöns utgörs av tätortsnära skogsområden samt brukad skogs- och jordbruksmark. Ett antal bäckar passerar i trummor under nuvarande E4. Naturobjekt från söder till norr Naturvårdsobjekt tas löpande fram av respektive länsstyrelse vilket ingår i deras rullande naturvårdsplanering. Naturvårdsobjekten ska bestå av områden med kända höga naturvärden. De delas in i tre klasser där 1 är högst. Betesmark nära E4.an mellan Ullånger-Docksta är utmärkt som ett naturobjekt. Idag är den dock överväxt med sly och har förmodligen förlorat mycket av sitt tidigare höga naturvärde. Ett skogsområde öster om E4 utgör både naturobjekt (Länsstyrelsen), sumpskog (Skogsstyrelsen) samt är medtaget i kustinventering för Västernorrlands län. I Råbäcken sektion km 17/495 finns havsöring och stationär öring. Sätrabäcken sektion km 20/615 passerar under E4 i en stentrumma och därefter ett rör under Dockstavarvet och därefter mynnar i havet. Idag vandrar ingen fisk upp i bäcken. Ingen information om fiskförekomst i de övriga bäckarna längs vägsträckningen har framkommit. Inom fastigheten Stensland 2:1 ligger blockrik betesmark på ömse sidor om bäckravin km 12/500 13/900. Inom aktuell vägsträcka har följande skyddade arter inrapporterats: Åkerrättika, Raphanus raphanistrum Utter, Lutra lutra 3.5 Kulturmiljö I Världsarvet Höga kusten har landhöjningen en central betydelse och områdets förhistoriska och historiska lämningar har ett nära samband med hur landskapet utvecklats och förändrats över tid. Parallellt med dagens E4 finns sträckor efter äldre vägsträckningar bevarande Fasta fornlämningar Längs kuststräckan mellan Ullånger och Docksta finns registrerade fornlämningar i form av rösen och stensättningar. Dessa ligger på nivåer över havet som motsvarar bronsålderns strandlinje (30-35 meter). Arkeologisk utredning kommer att genomföras i två etapper och avslutas våren 2014, inom den mark som kommer att tas i anspråk för byggande av gång- och cykelväg i syfte att identifiera och fastställa samtliga fornlämningar i utredningsområdet. Ett större sammanhängande odlingslandskapsavsnitt är utpekat i Kramfors kommuns kulturmiljöprogram samt i länets bevarandeprogram för odlingslandskapet. Landskapsmiljön i Råbäckens dalgång i Skoved är ett öppet och välhävdat odlingslandskap som utbreder sig på ömse sidor om dalgången och även på den östra sidan om E4. Området hyser såväl landskapsbild- såväl som turistiska värden vilka är starkt kopplade till dess agrara värden. Bebyggelsemiljön inom fastighet Äskja 4 2 ligger omedelbart norr om och invid E4. Miljön är medtagen i kommunens kulturmiljöprogram. Omedel- 8

9 bart väster om aktuell vägplan ligger Vibyggerå gamla kyrka och Sätra by som är utpekade kulturmiljöer i Kramfors kommuns kulturmiljöprogram. På fastigheten Skoved 3:11, omedelbart väster om E4 och ligger en så kallad Ångermanlandsgård. Sedan 2004 är den ett byggnadsminne. 3.6 Friluftsliv Höga Kusten är sedan år 2000 utpekat som ett av UNESCO s världsarv. Vägsträckan mellan Ullånger och Docksta går genom ett storslaget landskap som är viktigt ur rekreations- och friluftslivssynpunkt och området lockar många turister. I Ullånger och Docksta finns småbåtshamn och härifrån går även turbåtar till Ulvön och andra öar i Höga kusten. Vandringsled Högakustenleden sträcker sig mellan Hornöberget vid Ångermanälvens mynning och Varvsberget i Örnsköldsvik. Två sträckor av leden ligger i anslutning till E4; Ullånger-Skoved och Skoved-Skuleberget. Den förstnämnda går via lokalvägar och stigar över Mäja och upp till Sjöland. I Sjöland går leden längs E4 fram till Skoved där den åter viker av åt väster ända till Sätra och Docksta. I höjd med Skoved korsar leden E4 och går ut till utsiktsplatsen på Fäberget. Vandringsleden Vildmarksleden har tillkommit på lokalt initiativ och går från Almsjönäs ner till Äskja invid E4:an. I och kring Ullånger finns även en cykelled med ett flertal sevärdheter längs vägen som även den har tillkommit på lokalt initiativ. Den av Cykelfrämjandets utpekade Cykelspåret går från Ystad till Haparanda och på aktuell sträcka går leden idag uteslutande längs E4. Badplats vid havet finns i Sjöland. Skoterlederna korsar E4 vid Äskja samt genom koport under E4 Skoved. Kustladans camping, vandrarhem och stugby finns i Skoved. Anläggningen lockar turister såväl som besökare från trakten. Många barnfamiljer från Ullånger och Docksta åker sommartid och badar i anläggningens pool och spelar minigolf. Vid arrangemang med till exempel dans vid campingen kommer flera hundra människor till lokalen med bil, cykel eller via båt som angörs i Skovedsviken. Skogsmarkerna i anslutning till E4 nyttjas för jakt, bär och svampplockning. Två rastplatser mot havet finns för trafikanter i norrgående körfält invid E4. En i höjd med Globerget och en ligger strax söder om Docksta. 3.7 Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods på väg delas in i olika klasser beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till, se Tabell 1. 9

10 Tabell 1. Farligt godsklasser enligt ADR-s (vägtransporter) respektive RID-S (järnvägstransporter). Klass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Omfattar fasta eller flytande ämnen som genom kemisk reaktion kan alstra gaser med sådan temperatur, sådant tryck och sådan hastighet att de kan skada omgivningen samt föremål som innehåller ett eller flera explosiva ämnen eller pyrotekniska ämnen. T.ex. Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser Omfattar rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser. Gaser är ämnen som vid 50 C har ett ångtryck över 300 kpa eller är fullständigt gasformiga vid 20 C och normaltryck 101,3 kpa. T.ex. gasol, acetylen, klor, ammoniak, kväve etc. Klassen delas in i tre delklasser: 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 2.3 Giftiga gaser Omfattar vätskor som har en flampunkt på högst 60 C samt ett ångtryck på högst 300 kpa vid 50 C och inte är fullständigt gasformiga vid 20 C och normaltrycket 101,3 kpa. T.ex. Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier. Omfattar brandfarliga ämnen och föremål, okänsliga explosivämnen, självreaktiva och självantändande ämnen samt ämnen som vid reaktion med vatten utvecklar brandfarliga gaser. T.ex. kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. Klassen delas in i tre delklasser: 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Omfattar ämnen som inte nödvändigtvis är brännbara, men som vid avgivande av syre kan orsaka brand eller underhålla brand hos andra ämnen samt organiska peroxider. T.ex. Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. Klassen delas in i två delklasser: 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 10

11 Klass Ämne 6 Giftiga ämnen m.m. 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Beskrivning Omfattar ämnen som kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor genom inandning, hudabsorption eller förtäring av relativt små mängder samt smittförande ämnen. T.ex. Arsenik, bly och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Klassen delas in i två delklasser: 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen Omfattar ämnen som innehåller radionuklider med aktivitetskoncentration och totalaktivet som överstiger värden enligt ADR-S respektive RID-S. T.ex. medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Omfattar ämnen som genom kemisk inverkan angriper vävnad i hud och slemhinnor som de kommer i kontakt med. T.ex. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. Omfattar bl.a. ämnen och föremål som kan vara hälsofarliga vid inandning som fint damm, som vid brand kan bilda dioxider eller som vid brand avger brandfarliga ångor. T.ex. gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Med hänsyn till riskerna som förknippas med transporter av farligt gods finns det särskilda anvisningar kring vilka vägar som först och främst ska användas för dessa transporter. Det rekommenderade vägnätet för transporter av farligt gods delas upp i primära och sekundära transportleder. De primära vägarna bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och ska användas för genomfartstransporter. På dessa vägar går det ofta stora mängder av farligt gods och det kan normalt förekomma transporter av flera olika typer. De sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter för farligt gods. De sekundära transportlederna ska normalt inte användas för genomfartstrafik. Väg E4 utgör en s.k. primär transportled för farligt gods. Detta innebär att vägen rekommenderas för transporter med farligt gods, även genomfartstransport. Det finns inga restriktioner för olika farligt godsklasser och teoretiskt sett kan därför transporter av i stort sett samtliga klasser av farligt gods passera förbi detaljplaneområdet. Det finns ingen heltäckande statistik över hur stora mängder farligt gods som transporteras på svenska vägar. Vad gäller vägtransporter av farligt gods visar MSBs kartläggning att E4 mellan Ullånger och Docksta klassas till den lägsta kategorin sett till transporterade antal ton ( ), för den månad när mätningarna utfördes 3, se Tabell 2. Dock bygger kartläggningen på en frivillig enkätundersökning samt att transporter med utlandsregistrerade lastbilar saknas i undersökningen. De verkliga siffrorna är troligen högre än de redovisade. 11

12 Tabell 2. Farligtgodsmängder på väg E4, under september ADR-klass 1 Explosiva ämnen och föremål Brandfarliga gaser Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Giftiga gaser - Flöde av farligt gods (antal ton) 3 Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosiva ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Totalt Ledningar Luft och markburna ledningar för tele, el, va, fiber och fjärrvärme kan förekomma inom vägområdet. Ledningar kan finnas både längsgående E4anoch korsande. En större kraftledning korsar E4 i Äskja och i Sjöland. 3.9 Markanvändning och bebyggelse E4 mellan Ullånger och Docksta kantas omväxlande av skog- och jordbruksmark. I princip längs hela vägsträckningen finns tätare grupperingar respektive spridd bostadsbebyggelse. Tillverkningsindustrier finns i början och i slutet av sträckan. Barn som bor längs E4 får idag skolskjuts till och från skolan i Docksta och Ullånger. Skolskjutsen för högstadieelever stannar på E4 i närheten av barnens hem eller vid anslutande väg och barnen måste korsa E4 antingen på morgon- eller kvällsturen. Skolskjutsen för yngre elever stannar så att barnen inte behöver korsa E4. 12

13 3.10 Miljöfarlig verksamhet I närområdet finns en tillståndspliktigt miljöfarliga verksamhet. Ullångers reningsverk renar avloppsvatten och verksamheten har prövningsnivå B. I Ullånger finns en bensinstation (OKQ8) nära E4an Klimat- och sårbarhetsanalys Ett regionalt klimat och sårbarhetsanalys tog fram 2010 över Västernorrlands län av SIG och SMHI. Från den utredningen visar Figur 2 identifierade riskobjekt och Figur 3 identifierade riskområden. Figur 2. Riskobjekt i Klimat och sårbarhetsutredningen 13

14 Figur 3. Riskområden i Klimats och sårbarhetsutredning. Röda områden visar utredningsområde för ras och skred (etapp 1a MSB) och gröna områden visar förutsättningar för erosion (SGI). 14

15 4 Metod och arbetsgång 4.1 Begrepp och definitioner Risk: möjligheten av att en oönskad händelse kan inträffa (innehåller två dimensioner) en förekomst av en händelse, en sannolikhet en omfattning av en händelse, en konsekvens Oönskad händelse: en händelse som inträffar plötsligt och oväntat, och som kan medföra negativa konsekvenser för miljö, människor, egendom eller infrastruktur Skyddsobjekt/skadeobjekt: En del av det omgivande landskapet (miljö, människor, egendom eller infrastruktur) eller vägstransportsystemet som är av ett stort värde eller kan drabbas av stora negativa konsekvenser till följd av oönskade händelser Riskobjekt: något som kan leda till oönskad händelse Sannolikhet: uttrycker graden av möjlighet för ett visst utfall en bedömning som grundas på observationer eller bedömarens kunskaper och förmåga statistisk term som anger relativ frekvens för ett visst utfall (probabilitet) Konsekvens: en följd av en föregående händelse. Här uttryckt som värdet av skada hos ett skyddsobjekt Risknivå: mått på riskens storlek, en sammanvägning av sannolikhet för och konsekvens av en händelse Riskreducerande åtgärd: åtgärd som syftar till att minska risk genom att minska sannolikheten för händelsen eller/och konsekvensen av händelsen Robusthet: ett mindre sårbart och mer uthålligt vägsystem mot inre och yttre störningar. 4.2 Arbetsmetodik I det inledande arbetet utförs en riskidentifiering. Vid en riskidentifiering studeras var allvarliga skadehändelser kan inträffa (riskobjekt), vilken typ av skadehändelse som kan inträffa (t.ex. kollision, översvämning, skred) och vad som kan drabbas (skyddsobjekt). I det fortsatta arbetet analyseras och värderas de identifierade riskerna så att en jämförelse kan göras av risknivåerna i de olika aspekterna. För de oönskade händelserna görs en subjektiv bedömning av sannolikhet och konsekvens. För vissa händelser kan statistik användas som underlag för uppskattningen. I de flesta fall måste objektsspecifika förutsättningar ligga till grund för bedömning av sannolikhet. Sannolikheten bedöms enligt en femgradig skala. 15

16 1. Extremt liten sannolikhet 2. Mycket liten sannolikhet 3. Liten sannolikhet 4. Viss sannolikhet 5. Påtaglig sannolikhet I kapitel 5 beskrivs samtliga identifierade risker, såsom trafikolycka, farligt godsolycka etc. Figur 4 visar en tabell med kortfattad förklaring till hur värderingen av sannolikhet utförs. För samtliga oönskade händelser beskrivs vilka förhållanden som krävs för att viss, liten, respektive mycket liten sannolikhet föreligger. Begreppen och definitionerna av den femgradiga skalan är hämtade från Handledning Riskanalys vald vägsträcka 1. Konsekvenserna av en oönskad händelse summeras och händelserna delas sedan in i en femgradig skala. Vid en översiktlig riskanalys är det tillräckligt att beskriva skadeomfattning och konsekvens enbart för de intressen som påverkas mest. 1. Mycket liten konsekvens 2. Liten konsekvens 3. Stor konsekvens 4. Mycket stor konsekvens 5. Katastrofal konsekvens Sannolikheten och konsekvensen av en oönskad händelse vägs sedan samman till en riskklass. För illustration av riskklasser, se riskmatrisen i Figur 4. Riskmatrisen har delats upp i tre riskklasser beroende på hur angelägna riskreducerande åtgärder bedöms vara. Riskklass 1, hög risknivå, godtas i allmänhet inte Riskklass 2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas Riskklass 3, låg risknivå, godtas i allmänhet Därefter bedöms vilka riskreducerande åtgärder som är motiverbara, främst i riskklass 2 och 3 och effekten av den riskreducerande åtgärden. Observera att åtgärder även kan vara motiverbara i riskklass 1. 16

17 1 gång på : 10 år 100 år Påtaglig Sannolikhet 5 Viss 1000 år Liten år Mycket liten år Extremt liten 1 miljon år , Mkr Mycket Liten Stor Mycket Kataliten stor strofal Årsrisk 10 Mkr 1 Mkr 0,1 Mkr 0,01 Mkr Konsekvens Riskklasser i matrisen: Klass 3, hög risknivå, godtas i allmänhet inte Klass 2, måttlig risknivå, säkerhetsåtgärder ska övervägas Klass 1, låg risknivå, godtas i i allmänhet Sannolikhet Ord Siffror 1 gång på 1 Extremt liten per år år 1 miljon år 2 Mycket liten per år år år 3 Liten per år år år 4 Viss per år 100 år 1000 år 5 Påtalig per år 10 år 100 år Konsekvens Ord Siffror 1 Mycket liten <0,1 Mkr 2 Liten 0,1-1 Mkr 3 Stor 1-10 Mkr 4 Mycket stor Mkr 5 Katastrofal >100 Mkr Figur 4. Riskmatris med risknivåer. 17

18 5 Grov riskanalys 5.1 Riskinventering Riskobjekt Följande riskobjekt är identifierade: Trafiken på E4 och dess anslutningar. Transporter med farligt gods på E4. Uppställningsplats för farligt gods vid Globerget. Dåligt belyst korsning E4/väg 825. Osäkra sidoområden med branta slänter, bergskärningar nära vägen. Plankorsningar, bl.a. måste oskyddade trafikanter passera E4 i plan. Korsande skoterleder i plan. Avsaknad av viltstängsel längs E4. Förorenad mark kan finnas på ett flertal platser längs sträckan, bl.a. vid ett tankställe i Äskja och nedlagd impregneringsanläggning i Ullånger. Skredriskområdena vid Inviksån (i Ullånger) och havsviken vid Docksta utpekade av Räddningsverket (2008). Miljöfarliga verksamheter, bl.a. bensinstation. Närliggande elledningar (både mark- och luftburna). Närliggande vattendrag (översvämning) Skyddsobjekt Följande skyddsobjekt är identifierade: Trafikanter (även gång- och cykeltrafik som inte är separerad längs E4an). Barn med skolskjuts längs E4 som måste korsa E4an i plan. Bostäder och arbetsplatser nära vägen. Vårdcentral, skolor, affärer mm i Ullånger och Docksta. Natur- och kulturmiljövärden. Bl.a. är höga kusten är världsarv för kultur- och miljövärden samt riksintresse för friluftsliv. Rekreationsområden, bl.a. Sjöland badplats, Ullångers idrottsplats, Camping i Skoved, fiske i Inviksån och Rådbäcken. Skoterledsnätet Vatten och grundvattenförekomster, bl.a. vattenskyddsområdet i Docksta och viktig grundvattengeotop vid Ullånger. Brunnar i närområdet. Fornlämningar, bl.a. finns ca 30 st. fornlämningar kring Docksta. Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m. Bottenhavet och vattendrag Byggnader nära vägen 18

19 5.1.3 Riskidentifiering Tabell 3 visar oönskade händelser som är identifierade. Tabell 3. Identifierade oönskade händelser. Oönskade händelser Vibrationer och markrörelse pga. sprängning, packning mm. Ras, skred och kollaps av konstruktion (även tillfälliga konstruktioner) Påkörning av fornlämning eller i skyddsvärd kultur- och naturområde Identifierade i Byggskedet JA JA JA Identifierade i Driftskedet Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Grumling av vattendrag JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Spridning av befintlig förorening i mark/vägkropp Spill (olycka med förorenade ämnen (ej farligt gods) Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka JA JA Olycka med farligt gods Olycka hos närliggande miljöfarlig verksamhet JA JA JA Nej (sannolikheten för att en olycka ska ske just under byggtiden anses så liten, att händelsen inte bedöms vara relevant) Nej (sannolikheten för att en olycka ska ske just under byggtiden anses så liten, att händelsen inte bedöms vara relevant) Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Sabotage JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Ja JA JA 5.2 Risker Vibrationer och markrörelse Risk för vibrationer och markrörelse är främst aktuellt i byggskedet. Schaktning och packning är exempel på anläggningsarbeten som orsakar vibrationer då sprickor och sättningar kan uppstå i närliggande byggnader och konstruktioner. Om sprängning sker kan tillfälligt oväntat höga vibrationer uppkomma. Sprängnings-, schaktnings- och packningsarbeten kommer att bli aktuellt i byggskedet. Områden med lösa sediment av lera förekommer. 19

20 Konsekvenser Under byggskedet kommer byggnader och konstruktioner att utsättas för vibrationer från olika aktiviteter inom arbetsområdet. Anläggningsarbeten kan orsaka vibrationer, vilket kan leda till att sprickor och sättningar kan uppstå i närliggande byggnader och konstruktioner. Skadornas uppkomst och omfattning beror på hur kraftiga vibrationer som alstras, hur dessa sprids och hur känsliga byggnaderna är för vibrationer. Avståndet är en viktig faktor, men man bör även titta på vattenkvot i marken och jordarter. Vibrationer sprids lättare i finkorniga jordar med hög vattenkvot. Erfarenheter visar att riskerna för skador i känsliga konstruktioner kan börja vid 4-6 mm/s. Svängningar omkring 1 mm/s kan upplevas som störande, men ljudisoleringsåtgärder kan oftast minska olägenheten. Bebyggelse Bebyggelse och byggnader förekommer inom 100 m från vägen. Befintliga byggnader kan skadas av vibrationsalstrande markarbeten under bygget av förbifarten. Ledningar Ledningar finns i närheten och kan skadas av v anläggningsarbete som medför vibrationer under byggskedet. Vid schakter kan även markrörelser uppstå som kan skada ledningar. Brunnar Flera brunnar finns inom 100 m från E4an. Brunnar i närheten av anläggningsarbete kan under byggskedet skadas av vibrationer. Vid schakter kan även markrörelser uppstå som kan skada brunnar. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Ras, skred och kollaps av konstruktion I samband med bl.a. djupa skärningar, dåliga geotekniska förhållanden och eroderande vattendrag finns risk för ras och skred som kan påverka både omgivningen och vägen. Risken för skred kan öka vid stora nederbördsmängder, snabb avsänkning av vattenytan eller vid ökad belastning. Med kollaps av konstruktion avses brott i byggda konstruktioner, t.ex. väg, bro eller grundförstärkning. Konstruktioner kan kollapsa och skada trafikanter, anläggningsarbetare, andra i omgivningen mm. Längs sträckan finns några utpekade riskområden där skred tidigare inträffat. Områden med risk för ras och skred samt erosion visas i Figur 3. Delar av sträckan ligger i starkt lutande terräng, vilket har inneburit att väg E4 delvis måste byggas på relativt höga bankar med branta slänter. Riskpunkter som har direkt med stabilitet att göra har utretts i Beräknings PM, Geoteknik. Den nya anläggningen bör inte innebära förhöjda risker vid 20

21 dessa punkter. Övriga riskpunkter har åtgärdats sedan tidigare (permanentspont) eller hanteras av Structor som har hand om avvattningsfrågor (de senare gäller rikspunkter för trummor). Vid granskningen har en ny risk identifierats vid ny busshållplats till höger om väg E4 i km 13/700, som för närvarande utreds. Byggskedet Under byggskedet finns risk för kollaps av geokonstruktioner för bro, brostöd, lansering av bro och byggnadsställningar. Vid höga bankar och djupa skärningar finns risk för ras och skred, vilket kan medföra kollaps av konstruktion. Vid vattendrag kan det finnas risk för skred. Upplag av massor kan utlösa skred. Risk för skred finns också i samband med stora urgrävningar och vid nedpressning. Höga bergskärningar medför risk för ras. Konsekvenser Ras och skred medför oftast lokala miljökonsekvenser. I anslutning till vatten kan påverkan bli mer märkbar och orsaka grumling, vilket försämrar för vattenlevande organismer. Kollaps av konstruktion medför oftast liten påverkan på miljön. Vid värdefulla vattendrag och sjöar kan konsekvenserna bli större, liksom på platser där många personer vistas. Konsekvensen för egendom kan bli mycket stora vid en kollaps av t.ex. bro. Människor i närheten kan också skadas. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: viss Konsekvens: stor Driftskedet I driftskedet kan t.ex. en vägsbank eller bro rasa på grund av konstruktionsfel eller materialfel. Vid höga bankar och djupa skärningar finns risk för ras och skred, vilket kan medföra kollaps av konstruktion. Höga bergskärningar medför risk för ras. Konsekvenser Ras och skred medför oftast lokala miljökonsekvenser. I anslutning till vatten kan påverkan bli mer märkbar och orsaka grumling, vilket försämrar för vattenlevande organismer. Kollaps av konstruktion medför oftast liten påverkan på miljön. Vid värdefulla vattendrag och sjöar kan konsekvenserna bli större, liksom på platser där många personer vistas. Om någon av broarna eller tunnlarna kollapsar under driftsfasen måste trafiken stoppas under en längre tid. Konsekvensen för egendom kan bli mycket stora vid en kollaps av t.ex. bro. Människor i närheten kan också skadas 21

22 Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: viss Konsekvens: stor Påkörning av fornlämning eller i känsliga natur- och kulturområden Risken bedöms främst vara aktuell i byggskedet. Byggskedet Flera naturobjekt och fasta fornlämningar finns i närområdet och riskerar att skadas under byggskedet. Konsekvenser Fornlämningar och naturobjekt kan skadas om de t.ex. blir påkörda under byggskedet. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Grumling av vattendrag Risken förekommer främst i byggskedet. Byggskedet I samband med byggnation av t.ex. trummor finns risk för grumling. Konsekvenser Grumling kan påverka vattendrags ekosystem och bl.a. få konsekvenser för lekande fisk. Förorenat dagvatten från t.ex. förorenande dikesslänter kan påverka naturmiljön. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: viss Konsekvens: liten Spridning av förorening i mark/vägkropp Risken förekommer främst i byggskedet 22

23 Byggskedet Flera utpekade förorenade områden finns längs sträckan. Ej kända föroreningar kan också påträffas. I samband med markarbeten i och i närheten av dessa områden finns en risk för spridning av föroreningen. Schakt i sulfidjord kan bli nödvändig i det fall nya trummor byggas. Konsekvenser Konsekvenserna beror främst på viket ämne som sprid. Skada kan ske på vattendrag, vattenresurser och naturmiljöer. Då sulfidjord ligger öppet ovan grundvattennivån sker en oxidering och urlakning av svavelsyra uppstår, vilket kan medföra försurning av omgivningen. Om sulfidjorden deponeras eller täcks med täta material bedöms konsekvenserna som liten. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: viss Konsekvens: liten Spill/Olycka med förorenande ämnen (ej farligt gods) Risken förekommer främst i byggskedet. Byggskedet Olyckor med brandfarliga, explosiva och förorenande ämnen kan ske genom hantering och lagring av sådana ämnen i samband med anläggande och drift av industrier och verksamheter. Under byggskedet är sannolikheten ganska stor att någon form av kemikalieutsläpp sker, dock oftast av liten omfattning. Med kemikalieutsläpp avses plötsliga utsläpp av miljöfarliga kemikalier i fast, flytande eller gasform. I värsta fall kan ämnena sedan explodera eller börja brinna. Konsekvenser Om miljöfarliga ämnen läcker ut i naturen kan grundvattnet och vattendrags kvalitet påverkas. I värsta fall kan skyddsvärda grundvattenförekomster påverkas. Ett mindre läckage borde kunna tas om hand innan det når grundvatten under förutsättning att saneringsinsatser startas i tid. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 23

24 5.2.7 Ändring av grundvattenytans läge/översvämning I vägplaneskedet finns ingen detaljprojektering vilket kan göra att denna risk endast kan bedömmas översiktligt. Byggskedet Med ändringar av grundvattenytans läge avses plötsliga och oförutsedda djupa skärningar och andra djupa schakt under grundvattenytan. Intill schakter i samband med byggandet av vägen kan grundvattensänkningar uppstå. Detta är en medveten påverkan och redovisas i miljöbeskrivningen. Oväntade och plötsliga konsekvenser av en grundvattenpåverkan kan förekomma och behandlas i analysen. Det kan handla om att grundvattennivån sänks i samband med bygget. Detta kan i sin tur medföra ras eller skred. Sannolikheten för att en översvämning ska inträffa precis under byggtiden är mycket liten. Dock finns risk för grundvattensänkning i samband med djupa skärningar, främst vid den nya vägporten i km ca 17/800. I övrigt så kan det vara en mindre påverkan på många delsträckor längs hela sträckan där den nya GC-vägen ligger i skärning eller/och där bakslänten skär upp i terrängen åt vänster. Konsekvenser Grundvattensänkningar kan orsaka skadliga sättningar i närliggande konstruktioner/byggnader och avvattning av naturresurser och naturmiljöer. Hur stort område som drabbas av grundvattensänkningen beror på jordens genomsläpplighet. Täta jordar, såsom lera och finkornig morän, medför mindre sänkhastighet jämfört med mer genomsläppliga jordar, såsom exempelvis sand. Enskilda brunnar kan påverkas negativt av grundvattensänkning. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Driftskedet Om en vägbank skadas av höga vattenflöden kan det bero på vägkonstruktionens utformning, möjliga vattenflöden och vattennivåer och vilka tillsynsoch förstärkningsmöjligheter som väghållningen planeras för. Vägskador av vattenflöden kan uppstå vid i princip två skilda förhållanden: Korsande vattenflöde vid vägtrumma eller sidotrumma med dämning, överströmning och erosion. Sidoerosion i naturligt vattendrag parallellt med väg, antingen som erosion av rinnande vatten eller av vågor. En annan viktig faktor vid bortspolning av bank är vägtrummans tillstånd (skick). Enligt de inventeringar som gjort av bortspolade trumlägen var många trummor deformerad eller kan antas ha varit otät. Stentrummor är i princip omöjliga att utföra helt täta. Om trumman är otät kan lokalt mycket höga hydrostatiska tryckgradienter uppstå vid dämning som kan medföra inre erosion. 24

25 Dämning och därmed höga vattennivåer vid truminlopp kan uppkomma på grund av igensättning av trumman eller av att trumman är underdimensionerad p.g.a. att man missbedömt storleken på 50-årsflödet. Igensättning kan uppkomma dels av grus, stenar och block dels av träd och buskar. Även mera finkorniga jordmassor från skred eller brustna fördämningar kan sätta igen inloppet. Längs norrlandskusten är marken mycket kuperad, vilket medför att om ett ovanligt kraftfyllt skyfall inträffar kan relativt små vattendrag fort översvämmas. Det anses därför relevant att belysa denna risk närmare. Utgångspunkten är att skador ofta inträffar vid höga flöden med återkomsttider mellan 50 och 200 år. För att få med samtliga objekt med dessa flöden som kan ha hög risknivå (ligger i den övre delen av zonen mellan riskklass 2 och 3) väljs 2 Mkr som gräns för de sammanlagda konsekvenserna. Normalt är egendomsskador och finansiella skador dominerande. I nedanstående diagram (Figur 5) visas en uppskattning av egendomsskador och finansiella skador vid olika bankhöjder, ÅDT och vägförlängning genom omledningsväg. Diagrammet som gäller för 9 m vägbredd, 90 km/h och med en omledningsväg med motsvarande standard bygger på erfarenheter från verkliga fall när det gäller återställningskostnader och avstängningstider. Produkten av ÅDT och vägförlängning i km bestämmer storleken på den finansiella kostnaden. Avstängningstidens längd beroende på aktuell bankhöjd är inkluderad i diagrammet. Figur 5. Skadekostnad för bortspolad vägbank i trumläge. (E=återställningskostnad, F=finansiell kostnad, ÅDT= årsmedeldygnstrafik och vägförlängning genom omledning L (km). Flera trummor planeras i samband med byggnationen, utformningen av dessa är av stor betydelse. Konsekvenser Även om inga allvarliga personskador hittills inträffat i Sverige i samband med bortspolning av vägar kan man inte helt bortse från denna risk. För trafikanter innebär större skador på väg eller bro en uppenbar risk för trafikolycka. Om skadan inte hinner upptäckas i tid kör fordonet in i området. Möjligheten att hinna stanna är minst i mörker, efter vägkrön och kurvor. Hastighet, nivåskillnader och släntlutningar är avgörande för hur allvarligt våldet blir. Hamnar fordonet i vatten finns risk för drunkning. Vid en bortspol- 25

26 ning av en väg är möjligheterna för att stoppa trafiken större eftersom hotet tydligare kan observeras innan vägen spolats bort men ibland kan förloppet gå mycket fort vid mycket intensiva regn. Bortspolning av en väg bedöms inte ha någon större påverkan på yt- och grundvattenresurser. Grundvattenskyddsområdena bedöms inte kunna skadas av en bortspolad väg men den kan eventuellt skadas av följdhändelsen att ett fordon med farligt gods kör ner och orsakar ett utsläpp av farligt gods. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Trafikolycka Med trafikolyckor avses kollisioner mellan ett antal fordon eller mellan fordon och oskyddade trafikanter. Risken för trafikolycka är relevant överallt där det förekommer någon form av trafik. De oskyddade trafikanterna är extra utsatta. Byggskedet Sannolikheten för trafikolycka i byggskedet är relativt stor då bl.a. byggtrafik kan förekomma där man normalt inte förväntar sig att fordon kör. E4an kommer även att trafikeras av både allmän trafik och byggtrafik under byggskedet, vilket generellt ger en ökad sannolikhet för trafikolycka. Vid byggarbeten för den nya GC-vägen kommer byggtrafik även att köra där oskyddade trafikanter rör sig. Konsekvenser En trafikolycka medför risk för personskador, i värsta fall dödsfall. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Driftskedet Med mittseparering av E4an och separat GC-väg bedöms säkerheten för trafikanter (även oskyddade trafikanter) att förbättras betydligt jämfört med dagsläget. En viss risk för trafikolycka mellan backande bussar och GC-trafik finns vid bussgaraget (km ca 20/500) i och med att GC-vägen förläggs mellan garaget och E4an. GC-vägen planeras så nära E4an som möjligt för att ge plats åt de backande bussarna, men viss risk för olycka kvarstår. 26

27 Konsekvenser En trafikolycka medför risk för personskador, i värsta fall dödsfall. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Olycka med farligt gods Med en farligt gods olycka avses en olycka där en skada uppstår på tanken (även drivmedelstank) eller behållaren som det farliga ämnet förvaras i och det farliga ämnet kommer ut. Farligt gods utgörs av ett flertal olika ämnen och deras toxicitet och fysikaliska egenskaper varierar. Personskador kan uppstå vid olyckor med farligt gods där det farliga ämnet består av gasol, ammoniak, bensin, eldningsolja, fenol och svavelsyra. Allvarliga konsekvenser för människor uppstår främst vid olyckor med gasol, ammoniak eller bensin (döda eller svårt skadade). Vid bedömning av risker för personskador till följd av farligt gods olycka används zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län se Figur 6. En olycka med farligt gods i byggskedet sker troligtvis till följd av en trafikolycka. Risken för en trafikolycka är visserligen hög i byggskedet, men då bygget kommer att ske under en begränsad tid anses sannolikheten för en olycka med farligt gods som så liten att risken endast bedöms i driftskedet. 27

28 Figur 6. Zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd 4. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods väg och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom förekomma i olika zoner. Driftskedet Sannolikheten för en trafikolycka med farligt gods beror främst på faktorerna vägkategori, hastighetsgräns, typ av behållare och utformning av vägens sidoområde. Sannolikheten att en olycka med farligt gods ska ske minskar på den nya väg E4 då den nya vägen i form av korsningar och trafiksituation för större fordon är betydligt bättre. Sannolikheten för en olycka med farligt gods har uppskattas i Bilaga 1. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska ske på E4an (per km väg) bedöms idag (2010) vara en gång på 1800 år och för scenarioår 2038 (efter föreslagen ombyggnation) bedöms sannolikheten till en gång på 1400 år. Konsekvenser Konsekvensen av en olycka med farligt gods beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, utsläppets storlek, väderförhållanden och avstånd mellan olycksplatsen och skadeobjekt. 28

29 Utifrån beskrivningen i Tabell 4 är det ämnen ur klass 1,2,3,5,6 och 8 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för ett angränsande områden i anslutning till en led med farligt god. Konsekvensen av olyckor med ämnen ur övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet, vilket innebär att skadeområdet normalt begränsas till själva vägsområdet. Tabell 4. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR/RID-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 1 Explosiva ämnen Riskgrupp Risk för massexplosion, splitter och kaststycken. Konsekvensområden kan vid stora mängder vara över 100-tals meter. 2 Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma medför konsekvensområden under 100 m, gasmolnsexplosion medför konsekvensområden under 200 m, BLEVE medför konsekvensområden över 100- tals meter. 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden under 100 m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis begränsade till närområdet. Brand. Konsekvensområden under 100 m. Explosionsartade brandförlopp. Skadeområde över 100-tals meter. 6 Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvensområden vanligtvis begränsade till närområdet. 7 Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvensområden vanligtvis begränsade till närområdet. 8 Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvensområden vanligtvis begränsade till närområdet. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet Konsekvensområden vanligtvis begränsade till närområdet. 29

30 Personskador Vid utsläpp av farligt gods kan olika typer av personskador uppstå. Konsekvenserna beror på typ av ämne, mängd och avstånd till olycksplatsen. De ämnen som bedöms kunna ha störst påverkan på människor är utsläpp av klor, gasol och ammoniak. Flera bostäder finns längs vägen. Miljöskador En olycka farligt gods kan medföra direkt förorening av vattendrag och andra känsliga naturmiljöer. Ett utsläpp som sker till diken och vattendrag kommer sannolikt att medföra sanering i vatten. Sanering av ytvatten utförs genom utläggning av länsor, uppsugning, slamsugning och omhändertagande av förorenat vatten. Samlad bedömning för driftskedet Personskador Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Miljöskador Sannolikhet: liten Konsekvens: stor Olycka hos närliggande miljöfarlig verksamhet Risken är främst relevant i driftskedet. Driftskedet Ullångers reningsverk renar avloppsvatten och ligger ca 350 m från E4an. Reningsverk för avloppsvatten skapar främst obehag i form av luktproblem. Ullångers reningsverk ligger på ett relativt stort avstånd från E4an och bedöms därmed inte utgöra någon fara för trafikanter på E4an eller planerad GC-väg. I Ullånger finns en bensinstation (OKQ8) ca 30 E4an. Vid lokalisering av eventuell nyetablering av bensinstationer bör hänsyn tas till bostäder, kontor etc. För kommunal planering rekommenderas skyddsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län, se Figur 7. Bostäder ska undvikas inom 50 meters avstånd från bensinstationen och motsvarande avstånd för kontor och liknande byggnader är 25 meter. Ombyggnationen medför inte att trafikanter kommer att färdas närmare bensinstationen än idag. 30

31 Figur 7. Riktlinjer för säkerhetsavstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län 5. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: liten Konsekvens: liten Sabotage Risken är främst relevant under byggtiden. Byggskedet Under byggskedet är det relativt vanligt att någon from av sabotage sker. T.ex. genom stöld och skadegörelse. Samlad bedömning för driftskedet Gäller alla alternativ: Sannolikhet: liten Konsekvens: stor 5.3 Bedömning av risknivå Risknivåerna för oönskade händelser redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Risknivåer för oönskade händelser i driftskedet. För att göra riskbedömningarna har samtal förts med övriga teknikområden i projektet. Bedömningen är grov och ska ses översiktligt. 31

32 Tabell 5. Risknivåer för oönskade händelser i byggskedet. Oönskade händelser Sannolikhet Konsekvens Risknivå Vibrationer och markrörelse Ras, skred och kollaps av konstruktion Påkörning av fornlämning, naturobjekt eller i skyddsvärda natur- och kulturområden Grumling av vattendrag Spridning av förorening i mark/vägkropp Spill/olycka med förorenade ämnen (ej farligt gods) Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka Sabotage Under byggskedet bedöms samtliga identifierade risker vara av betydelse. Av dessa bedöm ras och skred utgöra störst betydelse. Längs sträckan finns även områden där skred tidigare inträffat. Tabell 6. Risknivåer för oönskade händelser i driftskedet. Oönskade händelser Sannolikhet Konsekvens Risknivå Ras, skred och kollaps av konstruktion Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka Olycka med farligt gods Olycka hos närliggande miljöfarlig verksamhet I driftskedet bedöms risker med ras och skred, översvämning, trafikolycka och olycka med farligt gods vara av betydelse. Även i driftskedet bedöm ras och skred utgöra störst betydelse. 32

33 6 Föreslagna åtgärder Förslag på relevanta skyddsåtgärder utifrån resultatet i grovanalysen. 6.1 Byggskedet Vibrationer och markrörelse Bebyggelse De byggnader som finns inom 100 m från vibrationsarbeten ska en vidare utredning göras i nästa projekteringsskede. För dessa byggnader föreslås vidare utredning enligt Vibration och stöt Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning 6 och Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader 7. I dessa standarder tas riktvärden fram för maximalt tillåten vertikal svängningshastighet för varje byggnad. För de byggnader där det är motiverat ska även syneförrättning föreslås. Ledningar En vidare utredning bör göras för ledningar nära vägen. Brunnar En vidare utredning bör göras för brunnar nära vägen. Ras och skred Delar av marken i det aktuella området har en risk för skred och ras. Utsatta skärningsslänter ska skyddas mot erosion. Massor ska inte lagras på finkorniga jordar där risk för skred förekommer. Vid stora utgrävningar och nedpressningar bör försiktighet vidtas. Vid schakter över 2 m bör en geoteknisk sakkunnig finnas på plats för att säkerställa säkerheten. I allmänhet utvecklas sättningar och sprickor innan skredet går. En särskild uppmärksamhet är önskvärd under byggskedet för att upptäcka tendenser (sättningar och sprickor) på skred. Försiktighet bör vidtas vid arbeten med tillfälliga konstruktioner och konstruktioner under uppförande, för att undvika kollaps. Grumling Särskild varsamhet ska gälla vid arbeten intill vattendrag där speciellt grumling av naturliga vattendrag ska minimeras. Om t.ex. länsar av geotextil läggs ut minskas risken för grumling nedströms. Grumlande arbeten bör om möjligt förläggas till sen höst eller vinter, då den biologiska aktiviteten i systemet är låg. Under denna period är dessutom vattenföringen låg, vilket medför att risken för erosion och grumling är mindre. Materialet skall utläggas med stor försiktighet med grävmaskin. Skopan förs till botten och töms på ett sådant sätt att minsta möjliga borttransport av finmaterial sker för att minimera materialseparation och grumling. 33

34 Arbeten ska planeras så att den totala ytan av vegetationsfri mark under byggskedet minimeras i det område där risk för erosion finns. Detta gäller särskilt under perioder med hög nederbörd. Innan projektstart ska entreprenören ta fram en projektspecifik miljöplan. Känsliga naturområden ska undvikas. Upplagsplatser ska lokaliseras med hänsyn till såväl befintliga naturvärden som mark- och vattenförhållanden och optimering med avseende på transporter. Påkörning av fornlämning Innan projektstart ska entreprenören ta fram en projektspecifik miljöplan. De fornlämningar eller känsliga naturobjekt som riskerar att bli påkörda under byggskedet av arbetsfordon bör stängslas in eller på annat sätt markeras i terrängen. Spill/olycka med förorenande ämnen För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation TDOK 2012:1039 och riktlinje TDOK 2012:93). I 2012:93 regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Entreprenör ska i miljöplan beskriva hantering av förorenande ämnen under byggskedet. Hantering vid vattentäkter, brunnar och naturvärdesområden ska undvikas. Det är viktigt att hanteringen av förorenade ämnen sker på ett korrekt sätt. För att minska konsekvenserna vid ett utsläpp kan det vara lämpligt att personal inom arbetsområdet har vetskap om hur saneringsarbetet ska utföras och hur oljelänsor fungerar. Etableringsplatser ska inte anläggas i känsliga miljöer. Endast miljöanpassad hydraulolja ska användas i fordon och arbetsmaskiner. Maskiner som används i anslutning till vattentäkter ska vara försedda med slangbrottsventil. Entreprenören ska upprätta en avfallsplan innan arbetet påbörjas. Långvarig lagring av farligt avfall ska inte äga rum på byggarbetsplatsen. Farligt avfall ska förvaras inlåst, under tak och invallat samt vara tydligt utmärkt. Stor försiktighet ska iakttas vid arbeten nära vattendrag och Bottenhavet för att undvika utsläpp av oljor m.m. Vid olycka ska Räddningstjänsten larmas omgående för att minimera negativa konsekvenser för vattenkvaliteten. Uppställning av maskiner, tvätt av fordon och lokalisering av drivmedelsupplag ska ske med hänsyn till skyddsområden. Spridning av befintliga förorenade områden Förorenade massor som påträffas i byggskedet ska hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. Inom de identifierade förorenade områdena där osäkerhet råder angående typ och mängd av farligt ämne bör vidare utredningar genomföras för att säkerställa hur massorna bäst ska tas omhand. Schakter bör bedrivas så att övriga massorna som inte har försurande egenskaper särskiljs från sulfidjord. Om sulfidjorden återanvänds ska den täckas så att lakning ej kan ske. Ingen långvarlig lagring bör ske på platsen, utan 34