Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Relevanta dokument
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

A study on the role of patient, hospital and health care system factors for continuing care of adolescents with complex chronic conditions

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Forskning och utveckling - vad är på gång?

MEDFÖDDA HJÄRTFEL OCH BARN OC H UNGA 7.5HP

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Regionhabiliteringen i Göteborg

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2016/2017

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Vägledning för en god palliativ vård

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Avancerad omvårdnad vid medfödda och förvärvade hjärtsjukdomar hos barn och unga 7.5hp

PsoReg. Register för systembehandling av Psoriasis. Årsrapport september 2007

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

Forskningsläget nationell och internationell utblick

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Kunskapsluckor och framtid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Hälsa historiskt perspektiv

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Samordnad utveckling för god och nära vård

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Delaktighet och patientmedverkan

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

CV Ewa- Lena Bratt. Arbetslivserfarenhet

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

4. Behov av hälso- och sjukvård

Psykisk hälsa i primärvård

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Kvalitetssäkring av hälsoundersökning enligt BBIC

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Fosterkardiologins betydelse för barn med medfödda hjärtfel; Nu och i framtiden

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

Transkript:

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet

Medfödda hjärtfel i Sverige >50 000 personer med medfött hjärtfel Barnsjukvård <18 år 20 000 Vuxensjukvård >18 år >30 000

Hur kan vi förbättra överföringen från barn- till vuxensjukvård?

Syfte Att utveckla ett personcentrerat och strukturerat övergångsprogram för unga med kroniska sjukdomar Att undersöka effekten avseende delaktighet, självbestämmande och egenvårdsförmåga Utvärdera de hälsoekonomiska aspekterna av överföringsprogrammet Stepstones är generisk som idé men ska i ett första steg utvecklas och testas för personer som har medfödda hjärtfel

Nationellt samarbetsprojekt Barnhjärtmottagningar och GUCHmottagningar vid alla sju universitetssjukhus i Sverige Umeå Uppsala Stockholm Örebro Linköping Göteborg Lund

Att utveckla ett överföringsprogram - en komplex intervention Medical Research Council (MRC) Intervention mapping

1. Behovsbedömning och inventering Vad är det rådande kunskapsläget när det gäller överföring från barn- till vuxensjukvården för unga kroniska sjukdomar? Litteraturgenomgång Riktlinjer Vetenskapliga studier

Riktlinjer och rekommendationer Flertalet internationella riktlinjer stödjer betydelsen av att stödja och förbereda ungdomar med långvariga sjukdomstillstånd inför och under överföring till vuxenlivet och vuxensjukvården

European Academy of Paediatric Consensus Statement adolescents with chronic conditions Överföringsplan Överföringskoordinator Överföringsklinik Ett nära samarbete mellan både barn och vuxensjukvård Mazur et al 2018

Scientific Statement from the American Heart Association -adolescents with congenital heart disease It should provide uninterrupted health care that is patient centered, age and developmentally appropriate and comprehensive. It should include age-appropriate education about medical conditions and promote skills in communication, decision making, self-care, and selfadvocacy. It should foster greater personal and medical independence and a greater sense of control over health, healthcare decisions, and psychosocial environment. Sable et al 2011

Asp et al 2015, Burström et al 2015, Burström et al 2017, Bratt et al 2017, Burström et al 2018 (submitted), Burström et al 2018 (submitted) 2. Behovsbedömning och inventering Intervjuer av ungdomar och unga vuxna med samt deras föräldrar Hur ser ungdomar, unga vuxna och föräldrar på överföringsprocessen? Vilka behov har de och hur vill de att vården ska se ut?

Vilka är ungas vårdbehov om vi frågar dom? Att hantera det dagliga livet Sjukdomsspecifik kunskap Orsak och förekomst, symtom Utbildning, karriär Yrkesmässiga aspekter Graviditet och förlossning Preventivmedel och sex Rökning, alkohol, droger, Asp et al 2015, Burström et al 2015, Burström et al 2017, Bratt et al 2017, Burström et al 2018 (submitted), Burström et al 2018 (submitted)

Vilka är ungas vårdbehov om vi frågar dom? Att kommunicera sin hälsa och sitt tillstånd Information om vuxensjukvård Stöd av föräldrarna Asp et al 2015, Burström et al 2015, Burström et al 2017, Bratt et al 2017, Burström et al 2018 (submitted), Burström et al 2018 (submitted)

Utvecklade en idé till ett överföringsprogram

Expertpanel Patienter Specialister i ungdomsmedicin Föräldrar Vårdpersonal Patientföreningen Internationella forskare Metodexperter

Överföringsprogrammet Åtta komponenter: 1. Överföringskoordinator 2. Skriftlig personcentrerad överföringsplan 3. Undervisning och information om bla hjärtfelet, behandling, hälsa 4. Hög tillgänglighet per telefon, e-post och sms 5. Information om den mottagande enheten i vuxensjukvården 6. Träffa andra unga med hjärtfel 7. Stöd till föräldrar 8. Samordnad överföring till vuxensjukvård

Programdesign

Design Möte med överföringskoordinatorn Träffa andra unga med hjärtfel Överföring till vuxensjukvård Umeå Uppsala Stockholm Örebro Linköping Göteborg Lund 16 år 17 år 18 år 18.5 år

Utfall EMPOWERMENT Egenvårdskapacitet Delaktighet i vården

Utfall För ungdomarna: Empowerment primärt utfall Ansvar och delaktighet avseende sin hälsa Kunskap om diagnos och behandling Medvetenhet om hälsovanor och livsstil Livskvalitet och självskattad hälsostatus För föräldrar: Ansvar/delaktighet

Långsiktiga utfall Möte med med överföringskoordinatorn Träffa andra unga med hjärtfel Överföring till vuxensjukvård 12-14 år 16 år 17 år 18 år 18.5 år 25 år

Om det fungerar vad kostar det då? Personalkostnader Träning/upplärning av specialistsjuksköterskor Patientrelaterade kostnader (tid för besök etc) Tid för administration Tid för möten, telefon, sms, e-post Utrustning

Betydelse Ge vetenskapligt stöd för om överföringsprogrammet: ökar empowerment, egenvårdsförmåga, kunskap, delaktighet och ansvar inför överflytten till vuxensjukvård har hälsoekonomiska fördelar

Betydelse Långsiktigt finns potential att studien ge stöd för om överföringsprogrammet: minskar risken att unga avslutar sin medicinska uppföljning minskar risken för komplikationer minskar hälso- och sjukvårdskonsumtionen ökar livskvalitet och välbefinnande

Uppföljning av ungdomar med långvarig sjukdom medfödda hjärtfel

Syfte Hur stor andel patienter har fortsatt respektive upphört med sin medicinska uppföljning efter överföring till vuxensjukvården? På vilken vårdnivå sker eventuell uppföljning?

Syfte Vilka patientnära faktorer predikterar att patienter inte följs upp? Vilka sjukhusrelaterade faktorer predikterar att patienter inte följs upp?

Design och urval Longitudinell internationell multicenterstudie Inklusionskriterier Medfött hjärtfel Född 91, 92, 93 Umeå Uppsala Stockholm Örebro Linköping Göteborg Lund

Datainsamling Patientjournal Ålder Kön Diagnos Är patienten under uppföljning? Var vilken vårdnivå? Avstånd till närmaste specialistmottagning Tidigare hjärtoperationer/kateteriseringar Tidigare uppföljning Utbildningsnivå

Sjukhus Personal och bemanning Antal Profession Fortbildning Tillgänglig utrustning Överföringsrutiner Datainsamling

Vilka konsekvenser får detta avseende morbiditet, mortalitet och vårdkonsumtion?

Morbiditet, vårdkonsumtion och mortalitet Patientjournaler Patientregistret Dödsorsaksregistret SwedCon

Betydelse Hur många patienter som borde vara under medicinsk uppföljning och som inte är det Möjlighet att identifiera faktorer som kan påverka varför personer som borde vara under uppföljning och inte är det Minska den rådande kunskapsluckan när det gäller den ofullständiga uppföljningen av unga med medfödda hjärtfel i Sverige

TACK http://www.stepstones-project.org/sv/