DET EKONOMISKA LÄGET APRIL 19
Läs mer på http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konjunkturprognos/
Innehåll Sammanfattning... Internationell ekonomi... Större osäkerhet än vanligt i den globala ekonomin...7 Finansiella marknader...8 Flackare avkastningskurva...8 Dollarstyrka och historiskt svag krona...9 Ränteskillnaderna i Europa har minskat...9 BNP och efterfrågan... 1 Något lägre investeringar under 19...11 Lägre framtidstro bland hushållen ger begränsad effekt på konsumtionen...11 Offentlig konsumtion påverkas av demografiskt betingade kostnadsökningar...13 Svensk export påverkas av avmattningen i världshandeln...13 Svagare samband mellan kronan och exportmarknadsandelarna...1 fördjupningsruta: Kronkursen och dess effekter... 1 Högt kapacitetsutnyttjande minskar effekterna på exporten av en svagare krona...16 Kronförsvagningen slår mer på vinsterna än på exportvolymerna...16 Produktion, timmar och produktivitet... 17 fördjupningsruta: Tudelad lånemarknad... 19 Arbetsmarknad... Robust utveckling på arbetsmarknaden sedan 16... Stark sysselsättningsökning inom offentlig sektor... Tjänstebranscherna driver sysselsättningstillväxten inom privat sektor... Åter positiva anställningsplaner men fortsatta rekryteringsproblem...3 Fortsatt svårt läge för utrikes födda på arbetsmarknaden...3 Svagare utveckling framöver... Inflation och penningpolitik... Stabilisering av inflationen nära procent i omvärlden men svagt fallande trend... Stigande kostnadstryck men den underliggande inflationen fortsatt dämpad... Mjukare centralbanker efter svagare konjunktursignaler...6 Ytterligare Riksbankshöjningar ligger i korten men i mycket måttlig takt...7 Regional ekonomi... 8 Näringslivsstrukturen i länen utgör grunden...8 Stor regional skillnad i sysselsättningstillväxt...9 Framtidstron förstärks bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag...9 Rapportförfattare... 31 DET EKONOMISKA LÄGET 3
Sammanfattning Svagare internationell konjunktur Toppen för den svenska högkonjunkturen är passerad Stor brist på arbetskraft och tudelad arbetsmarknad Risken för en sämre ekonomisk utveckling är stor Företagen behöver finansiering för att förbli konkurrenskraftiga Den internationella konjunkturen har börjat mattas av. Vi ser oroande tendenser i utvecklingen av världshandeln och den globala industriproduktionen växer allt långsammare. Sverige är ett litet land med stort omvärldsberoende som påverkas negativt av en svalare efterfrågan på exportmarknaden. Det finns en rad osäkerhetsfaktorer i den globala ekonomin som kan påverka tillväxten negativt. Handelstullar och protektionistiska strömningar kan komma att öka ytterligare framöver. Det skulle innebära försämrade tillväxtförutsättningar för många av världens ekonomier. I Europa påverkar osäkerheten kring vilket brexitavtal som kommer att tecknas och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för EU, Storbritannien och i förlängningen Sverige. Tillsammans med osäkerhet kring hur den svenska bostadsmarknaden kommer att utvecklas gör dessa risker att utvecklingen framöver kan bli mer dämpad än vad som syns i de prognosticerade tillväxtsiffrorna. Den svenska ekonomin befinner sig alltjämt i högkonjunktur. Tillväxttoppen är dock passerad sedan en tid tillbaka och tillväxttakterna kommer gradvis att sakta in ytterligare framöver. Det är främst bostadsinvesteringarna som tynger tillväxten. Inbromsningen i bostadspriserna och de utökade amorteringskraven har gjort att nybyggandet fortsätter att minska i år. Den fortsatta lågräntepolitiken gör att hushållen inte tyngs nämnvärt av detta och konsumtionen väntas fortsätta att öka under kommande år. En fortsatt hård internationell konkurrens som påverkar allt fler branscher och individer bidrar till att inflationen blir måttlig framöver. Svårigheterna att få upp det underliggande inflationstrycket gör att Riksbanken går mycket varsamt fram med kommande räntehöjningar. Kronkursen har varit en viktig variabel för räntepolitiken den senaste tiden. Vi konstaterar i rapporten att kronan har betydelse för hur företagen väljer att sätta sina priser på internationella marknader. Härvidlag blir kronkursen betydelsefull för konkurrenskraft och svenska företags marknadsandelar. Arbetsmarknaden har utvecklats väl under en tid. Sysselsättningsgraden har ökat, arbetslösheten minskat och fler är i arbete. Det råder dock stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Den dåliga matchningen har gjort att rekryteringsproblemen nu är mycket stora. Tillsammans med svalare konjunkturutsikter bidrar detta till att arbetslösheten inte sjunker ytterligare utan stabiliseras kring dagens nivå. För att Sverige på sikt ska kunna förbli en konkurrenskraftig ekonomi krävs att företagen har tillgång till finansiering. I denna konjunkturrapport fördjupas analysen kring företagens möjligheter att få extern finansiering. Detta har gjorts genom en riktad enkät till Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Analysen visar att finansieringsmöjligheterna är tudelade. Möjligheterna att låna i bank är sämre för nystartade och yngre företag samt för företag utan tillgångar som kan användas som säkerhet. Det riskerar att leda till att färre företag startas och att strukturomvandlingen påverkas. Nyckeltal Årlig procentuell förändring om inte annat anges 18 19 BNP,3 (,) 1, (1,8) 1, (1,7) Produktivitet i näringslivet 1, (1,),3 (1,),6 (,9) Timmar 1, (,) 1, (1,1),7 (,8) Sysselsättning 1,8 (1,8) 1,3 (1,),8 (,6) Arbetslöshet,3 6,3 (6,3) 6, (6,3) 6, (6,) KPIF,1 (,) 1,8 (1,9) 1,6 (1,8) Reporänta, -, (-,) -, (-,1),1 (,) Anm: 1 Kalenderkorrigerad, årsgenomsnitt, 3 procentuell andel av arbetskraften, 1-7 år, procent. Källor: Macrobond, Riksbanken, SCB och Svenskt Näringsliv.
Internationell ekonomi Internationell ekonomi Tillväxten i den globala ekonomin har börjat sakta in. Detta syns bland annat i svagare tillväxt i den globala industriproduktionen där framför allt avancerade ekonomier växer långsammare än tidigare (se diagram 1). Framåtblickande indikatorer för tillverkningsindustrin har också sjunkit, vilket gör att den globala industrikonjunkturen bedöms bli svagare än tidigare. Handelsflödena har påverkats av en svagare efterfrågan och ökad osäkerhet. Tillsammans med att en del tullar och tariffer utökats och diskussionen om protektionistiska inslag blivit allt vanligare i debatten har de försämrade konjunkturutsikterna gjort att tillväxten i den globala handeln har minskat (se diagram ). Många prognosmakare har den senaste tiden reviderat ned synen på global tillväxt någon eller några tiondelar då fjolåret innebar svagare BNP-utfall och försämrat förtroende hos företag och hushåll i många avancerade ekonomier. Till viss del påverkar den negativa riskbilden med diskussionen om tullar och tariffer, en möjlig hård brexit och osäkerheten kring den kinesiska ekonomin. Man ska dock komma ihåg att förutsättningarna för tillväxt skiljer sig åt mellan olika regioner i världen. Dels beror detta på var i konjunkturcykeln olika marknader befinner sig, dels på strukturella faktorer där skilda tillväxtpotentialer har betydelse för den ekonomiska aktiviteten framöver. Dessutom har osäkerhets faktorerna i den globala ekonomin ofta en regional prägel med större potentiella effekter på vissa regioner. Sedan finanskrisen har de låga räntorna och det penningpolitiska stimulanspaketet som sattes in i flertalet länder bidragit till stigande ekonomisk aktivitet och till att framtidsutsikterna förbättrades. Penning- och finanspolitiska stimulanspaket gjorde att konjunkturen gradvis förstärktes i många länder vilket har gjort att det så kallade produktionsgapet sedan en tid är positivt i fler länder än tidigare. 1 I och med att en del länder nu står inför en konjunkturell avmattning kommer tillväxttakterna att sjunka framöver. För penningpolitiken tycks räntebotten vara nådd i de flesta länder och många centralbanker har börjat strama åt penningpolitiken. En stramare penningpolitik med högre räntor är att vänta framöver, vilket påverkar den ekonomiska aktiviteten bland hushåll och företag negativt. De senaste månaderna har förvisso mjukare tongångar hörts från en del håll och bland andra ECB och Riksbanken väntas avvakta med kommande räntehöjningar längre än vad som tidigare kommuni cerats. Detta gör att vi kan förvänta oss en expansiv penningpolitik under lång tid framöver. 1 1 - -1 DIAGRAM 1: Global industriproduktion Årlig procentuell förändring, fasta priser, kalenderkorrigerad 199 1993 199 199 1996 1997 1998 1999 1 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 19-1 Globalt Tillväxtekonomier Avancerade ekonomier - Källa: CPB World Trade Monitor. 1 1 - DIAGRAM : Global handel Årlig procentuell förändring, månadsdata, 1 månaders glidande medelvärde, fasta priser 1993 199 199 1996 1997 1998 1999 1 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 19-1 Världshandel Import, utvecklade länder -1 Import, tillväxtekonomier Snitt världshandel, 1993-18 - Källa: Macrobond. I den amerikanska ekonomin råder högkonjunktur. Tillväxten har sedan en tid varit god och amerikanska hushåll har gynnats av låga räntor och minskade arbetslöshetsrisker. Både finans- och penningpolitiken har understött konjunkturutvecklingen med sänkta skatter och låga räntor. I och med en hög BNP-tillväxt under 18 har den amerikanska ekonomin hittills visat sig relativt motståndskraftig mot avmattningen i den globala ekonomin. I år väntas dock tillväxten i den amerikanska ekonomin börja mattas av. Konjunkturen har toppat och tillväxttakterna sjunker gradvis framöver. Den amerikanska centralbanken har de senaste åren höjt räntan ett flertal gånger men framöver råder osäkerhet om räntehöjningstakten. 1 Med produktionsgap avses hur långt BNP-nivån är ifrån dess potentiella nivå. Potentiell BNP är den storlek på ekonomin som skulle råda om ekonomin var i konjunkturell balans, vilket är när varken hög- eller lågkonjunktur råder. DET EKONOMISKA LÄGET
Internationell ekonomi 6 6 TABELL 1: BNP i omvärlden Årlig procentuell förändring, fasta priser DIAGRAM 3: Inköpschefsindex tillverkningsindustrin Säsongsrensad månadsdata Tyskland Euroområdet Italien Frankrike mars 16 mars 17 mars 18 mars 19 Källa: Markit genom Macrobond. 18 19 Norge 1,7 1,9 1,9 Danmark 1, 1,7 1, Finland,3 1,8 1, Tyskland 1,,9 1, Euroområdet 1,8 1,1 1,3 Storbritannien 1, 1,3 1, USA,9, 1,9 Kina 6,7 6, 6, Källor: Macrobond och Svenskt Näringsliv. En del bedömare tror till och med att en sänkning ligger i korten. Samtidigt kommer stödet från finanspolitiken successivt att klinga av. Sammantaget väntas svalare konjunkturutsikter göra att tillväxten mattas av under 19. Amerikansk BNP väntas växa med, procent 19 och 1,9 procent (se tabell 1). Tillväxten i euroområdet har mattats av under slutet av 18. Det är främst Italien och Tyskland som bidragit till avmattningen med svagt fallande BNP under det andra halvåret i fjol i dessa länder. Den tröga tillväxten i euroområdet väntas fortsätta under 19. Förtroendeindikatorer i företagssektorn har sjunkit och i tillverkningsindustrin är inköpschefsindex lägre än på mycket länge och under -nivån som man brukar förknippa med tillväxt (se diagram 3). Det är främst tyska inköpschefer som uppvisar dystra framtidsutsikter. Eftersom Tysklands BNP utgör en knapp tredjedel av hela euroområdets blir tysk tillväxt avgörande för hur hela euroområdet kommer att utvecklas under 19. Det finns många osäkerhetsfaktorer som kan komma att tynga tillväxten i Europa framöver. Då många länders handel med Kina är omfattande påverkas euroområdet av eventuella handelshinder och försvagad efterfrågan därifrån. Den mest påtagliga osäkerheten för den ekonomiska aktiviteten i stora delar av Europa har dock att göra med Storbritanniens utträde ur EU och hur utträdesvillkoren kommer att gestalta sig. En hård Brexit kan komma att tynga tillväxtsiffrorna mer än i vårt grundscenario. Sammantaget bedöms tillväxten i Europa ha toppat 17 och sedan dess har utvecklingen varit svagare. Framöver väntas den långsammare tillväxttakten fortsätta och euroområdet kommer att växa med 1,1 procent 19 och 1,3 procent (se tabell 1). En stor del av den internationella politiska debatten handlar i nuläget om hur ett brittiskt utträde ur EU kan komma att te sig. Osäkerhetsfaktorerna är många, vilket har haft negativ inverkan på investeringsklimatet i Storbritannien. Både utländska och inhemska investeringar har tyngts sedan folkomröstningen 16. Arbetsmarknaden har trots försämrade tillväxtutsikter lyckats förbli stark med låg arbetslöshet och stigande löneökningstakt. Detta har gjort att hushållens konsumtion ännu inte har påverkats i någon större utsträckning. Det är snarare oron för investeringsklimatet som dämpar tillväxten framöver. BNP-tillväxten bedöms bli knappt 1, procent per år under prognosperioden men osäkerheten är stor om hur effekterna av brexit slår på den ekonomiska aktiviteten framöver. På tillväxtmarknaderna har utvecklingen varit relativt god under de senaste åren. Efterfrågan i den globala ekonomin ökade och tillväxtekonomierna växte tidigare relativt synkroniserat. Den senaste tiden har utvecklingen varit något dystrare, delvis beroende på inbromsningen i ett antal avancerade ekonomier. I Kina har den medvetna förändringen av ekonomisk aktivitet från investerings- och exportdriven tillväxt till mer av inhemskt genererad tillväxt inneburit en nedväxling i BNP-tillväxten (se tabell 1). För att tillväxten ska upprätthållas på acceptabla nivåer har den kinesiska regeringen genomfört skattelättnader och genom sin centralbank gjort kreditgivningen mer expansiv. Detta för dock med sig problem i branscher med överkapacitet och kan spä på redan existerande obalanser i den kinesiska ekonomin. Tillsammans med osäkerheten kring hur handelskonflikten utvecklar sig medför detta en ökad risk på lite längre sikt (se riskavsnittet nedan). 6 DET EKONOMISKA LÄGET
Internationell ekonomi Sammantaget gör främst inbromsningen i euroområdets tillväxt, samt de något försiktigare tillväxtutsikterna i USA, att den globala tillväxten väntas växa långsammare under prognosperioden än de senaste två åren. Prognoserna för den globala ekonomin är betingade på att osäkerhetsfaktorerna beskrivna nedan inte realiseras, vilket med andra ord innebär att det blir en ordnad brexit och att de globala handelshindren inte ökar nämnvärt. Större osäkerhet än vanligt i den globala ekonomin Det finns flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka den ekonomiska utvecklingen i den globala ekonomin framöver. Många av nedåtriskerna är av politisk karaktär och osäkerheterna om hur de påverkar realekonomin är hög. Brexit och hur möjligheterna för Storbritannien ser ut efter ett utträde har diskuterats flitigt sedan folkomröstningen. Det har stundtals varit intensiva förhandlingar dels mellan EU och Storbritannien, dels internt i det brittiska parlamentet. Ännu har det inte skapats klarhet i hur ett slutligt utträdesavtal kan komma att se ut. Det finns även fortfarande en viss sannolikhet för en ny folkomröstning även om Theresa May i dagsläget motsätter sig det. Det är därmed fortsatt en relativt osäker process som ligger framför oss. Hur Storbritannien kommer att lämna EU är därför fortfarande oklart och hur hård eller mjuk brexit blir påverkar den ekonomiska och politiska utvecklingen i Europa och Storbritannien under lång tid framöver. Om det blir en avtalslös brexit kommer troligtvis transporterna genom Calais och in i EU att bli mycket långsamma i och med ett kraftigt förändrat tullför farande jämfört med nuläget. Sådana handelshinder bedöms påverka den ekonomiska utvecklingen på bägge sidor om Engelska kanalen negativt. Då Sverige har en omfattande handel med Storbritannien kan förändrade handelsrelationer påverka vår utrikeshandel negativt, framför allt på kort sikt. Hur väl förberedda våra svenska företag är för dessa förändringar påverkar sannolikt de omedelbara effekterna på omsättning och tillväxt framöver. Brexit kommer troligtvis att få effekter inte bara på ett ekonomiskt plan utan även på ett mer övergripande politiskt plan om hur EU i framtiden kommer att utvecklas. Eventuellt kommer olika hastigheter i EU-samarbetet vidareutvecklas, vilket kan skapa spänningar som är svåra att överblicka. Den stora migrationen till EU under 1 tydliggjorde problem hur länderna sins emellan gemensamt löser kommande flyktingvågor till Europa. Det är mycket troligt att människor på flykt i framtiden också kommer att söka sig till Europas länder, vilket ånyo kommer sätta samarbetsförmågan inom EU på prov. De protektionistiska inslagen i den amerikanska handelspolitiken kan komma att påverka världshandeln negativt. Än så länge är det huvudsakligen Kina som har adresserats i diskussionen om ökade inslag av tullar och tariffer. Den ekonomiska tillväxten är i många länder beroende av en så friktionsfri utrikeshandel som möjligt. Om de protektionistiska inslagen i den globala handeln ökar ytterligare påverkas förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i många länder. Vikten av sunda handelsrelationer blir också tydlig när börserna reagerar relativt kraftigt på diverse handelspolitiska uttalanden. Än så länge är vi långt ifrån regelrätta handelskrig men osäkerheten om den framtida globala handelspolitiken bedöms ändå vara betydande. De offentliga skulderna är på många håll i världen höga. Detta innebär att utrymmet för expansiv finanspolitik vid kommande lågkonjunkturer är begränsat. Därför riskerar konjunktursvackan nästa gång bli mer utdragen och djupare än om de statsfinansiella musklerna i många ekonomier skulle varit större. För många länder, bl.a. inom EU, finns dessutom risker kopplade till den långsamma normaliseringen av penningpolitiken som gör att en framtida ekonomisk konjunkturnedgång kan bli svårare att möta med stimulerande räntepolitik jämfört med vad som har varit fallet historiskt. Sammantaget utgör den lägre fallhöjden i termer av möjligt finans- och/eller penningpolitiskt utrymme en begränsning för stabiliseringspolitiken de kommande åren. Förändringar i valutakurser påverkar företag och konsumenter. I och med den ökade globaliseringen och de alltmer sammanlänkade värdekedjorna blir däremot den samlade effekten av valutakursfluktuationer svårare än tidigare att bedöma (se fördjupningen Kronkursen och dess effekter). Utöver effekter på företagens möjligheter att priskonkurrera och på de priser som konsumenter möter får framför allt dollarkursen effekt på en del nationer med stora statsskulder. En starkare dollar innebär problem för framför allt en del tillväxtländer som har, såväl privat som offentlig, upplåning i dollar. Räntebetalningarna ökar i inhemsk valuta för dessa länder som kan få problem att finansiera sig på internationella marknader. Tidigare exempel på sådana länder är Argentina och Turkiet som har varit satta under hård press till följd av dollarförstärkningen. Om dollarn stärks ytterligare kan fler ekonomier få problem och de eventuella spridningseffekterna till den globala ekonomin kan komma att öka. Riskerna för svensk ekonomi brukar i stor utsträckning vara förknippade med en hög skuldsättning i hushållssektorn. Svenska hushåll är högt skuldsatta ur ett internationellt perspektiv. Att hushållens skulder har ökat är delvis ett resultat av en dysfunktionell bostadsmarknad. Ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet skulle göra att bostadsmarknadens funktionssätt underlättas och att prisökningstakten på bostäder inte blir lika hög som den var fram till för drygt ett år sedan. Bostadspriserna har nu stabiliserats men den höga skuldsättningen kan i en kommande konjunkturnedgång fortfarande innebära problem för en del hushåll. En minskad konsumtion kan då innebära en förstärkt nedgång i aggregerad BNP och en djupare lågkonjunktur. DET EKONOMISKA LÄGET 7
Finansiella marknader 6 3 1-1 6 3 1-1 DIAGRAM : Styrräntor Procent, veckomedelvärden 7 6 3 1 6 7 8 9 1 11 1 Källor: Federal Reserve, ECB och Riksbanken. DIAGRAM : Långräntor Procent, veckomedelvärden 17, 1, 1, 1, 7,,,, -, -, 6 Källa: Macrobond. 7 8 DIAGRAM 6: Börsindex Veckomedelvärden 9 1 11 13 1 Sverige, OMX Affärsvärlden index, vänster USA, S&P, index, höger Källor: Nasdaq MX, Standard & Poor's. USA, Federal Funds Target Rate Euroområdet, Deposit Facility Sverige, reporänta 1 13 1 1 16 1 17 Sverige Tyskland USA 16 18 17 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 19 DIAGRAM 7: Avkastningskurvan i USA Skillnad mellan -årig och 1-årig statsobligationsränta Källa: Macrobond. år 1 år 1978 198 198 198 1986 1988 199 199 199 1996 1998 6 8 1 1 1 19 18 3 3 1 1 16 18 1 år år Finansiella marknader Ökad konjunkturoro präglade utvecklingen på de finansiella marknaderna under slutet av 18. Börserna i Stockholm och New York sjönk med närmare procent och långräntorna föll tillbaka tydligt. De svagare konjunktursignalerna ledde efterhand till att kommunikationen från central bankerna blev mjukare och att man reviderade ned sina inflationsoch tillväxtprognoser. Detta var särskilt tydligt för ECB som i samband med räntebeskedet i mars också kommunicerade att en första räntehöjning skulle komma senare än vad man tidigare räknat med och tidigast under. ECB lanserade också ett nytt utlåningsprogram till bankerna och deklarerade att centralbankens innehav av obligationer inte skulle minska under överskådlig tid även om nettoköpen upphört. Även Federal Reserve har reviderat ned sina tillväxtprognoser om än i betydligt mindre grad än ECB. Prognoserna från ledamöterna i den amerikanska centralbanken innebär också en tydlig förändring av prognosen för styrräntan. Från att tidigare ha räknat med ytterligare två ränte höjningar under 19 är nu bedömningen från Feds ledamöter att det inte blir några räntehöjningar i år. På marknaden har det dessutom börjat spekuleras i att nästa steg från Fed blir en sänkning av styrräntan. Även i Sverige har tillväxtutsikterna försvagats sedan i höstas, samtidigt som inflationen blivit lägre än vad Riksbanken räknat med. Riksbanken höjde visserligen räntan i december från -, procent till -, procent (se diagram ) men sänkte samtidigt sin prognos för framtida räntehöjningar. Vid räntemötet i februari hölls såväl reporäntan som prognoser över styrräntan oförändrad. Sedan räntemötet i februari har två nya inflationsutfall publicerats som båda varit klart lägre än Riksbankens prognos. Svagare tillväxtutsikter och i efterhand mjukare centralbanker har bidragit till att marknadsräntorna sjunkit (se diagram ). Den amerikanska 1-åriga statsobligationen föll från 3, procent i slutet av november till,7 procent vid årsskiftet, för att därefter sjunka ytterligare till under, procent i slutet av mars månad. I Tyskland har långräntan sjunkit under nollstrecket för första gången sedan 16 och den svenska motsvarigheten ligger bara några tiondelar över den tyska nivån. Samtidigt som nedgången i långräntorna avspeglar en försämrad konjunkturbild har de bidragit till att ge stöd åt börserna. En stor del av höstens nedgång har återhämtats under 19 med uppgångar på mellan 1 1 procent sedan årsskiftet. Uppgången innebär att börsens värdering ökat och nu ligger nära ett historiskt genomsnitt mätt med vinstförväntningarna för 19 (se diagram 6). Flackare avkastningskurva Utvecklingen på den amerikanska räntemarknaden har inneburit att skillnaden mellan räntor på längre löptider och papper med kortare löptider minskat. På ekonomspråk talar man om att avkastningskurvan blivit flackare. När räntorna på kortare löptider blivit högre än räntorna på längre löptider brukar man tala om att avkastningskurvan i nverterat. Historiskt har en sådan utveckling förebådat en recession i amerikansk ekonomi. Det vanligaste måttet på avkastningskurvan i USA är skillnaden mellan den -åriga och 1-åriga statsobligationen. Fortfarande är den 8 DET EKONOMISKA LÄGET
Finansiella marknader -åriga räntan lägre än 1-årsräntan men skillnaden har minskat påtagligt (se diagram 7). Om man istället ser till skillnaden mellan tremånadersräntan och räntan på 1-åringen har det redan skett en invertering av avkastningskurvan. Samtidigt kan konstateras att även om en invertering av avkastningskurvan historiskt har signalerat en kommande recession i USA har tidseftersläpningen mellan en invertering och en kommande recession ofta varit lång och ibland uppgått till ett par år. Dollarstyrka och historiskt svag krona På valutamarknaden har den amerikanska dollarn fortsatt att förstärkas. På senare tid har kursen mot euron legat kring 1, 1,3, det vill säga väsentligt starkare än ett historiskt genomsnitt. Dollarstyrkan kan i hög grad kopplas till en förhållandevis stark amerikansk ekonomi och väsentligt högre räntor än i Europa. I takt med att konjunkturen i Europa stabi liseras och den amerikanska ekonomin mattas av finns förutsättningar för att dollarn rör sig ned mot vad som kan betraktas som en mer normal nivå gentemot euron. Den amerikanska styrräntan har förmodligen kulminerat medan nästa steg för ECB bedöms vara en höjning om än rätt avlägsen. Noteras kan också att det brittiska pundet, trots den tilltagande osäkerheten kring Brexit, varit relativt stabilt och till och med stärkts något de senaste månaderna. Den svenska kronan har, till många bedömares förvåning, fortsatt att försvagas under 19, även om det skett en viss återhämtning på senare tid. Den viktigaste förklaringen till de senaste årens svaga krona är den förda penningpolitiken och Riksbankens önskan om att få upp inflationen genom att försvaga kronan. De senaste månadernas försvagning är dock mer svårbegriplig. Visserligen har tillväxtutsikterna för svensk ekonomi blivit svagare men nedjusteringarna av tillväxtprognoserna har varit betydligt större för euroområdet än för Sverige, vilket snarast skulle tala för en starkare krona. Samtidigt brukar kronan utvecklas svagt i en miljö där den internationella konjunkturen försvagas. Låga inflationsutfall i Sverige har troligen också bidragit till att hålla nere kronan på svaga nivåer genom att förväntningarna om fortsatta ränte höjningar från Riksbanken minskat. Bedömningen framöver är ändå att kronan i dagsläget är fundamentalt undervärderad och att den återhämtar sig något från dagens nedpressade nivåer. I KIX-termer innebär det en förstärkning med cirka procent från dagens nivåer kring 1 till cirka 11, vilket fortfarande är en svagare nivå än genomsnittet sedan mitten av 199-talet på knappt 113. Det skulle innebära att en euro i slutet av kostar 1 kronor jämt och en dollar 8,6 (se diagram 8). I viss mån kan den svaga kronan ses som någonting positivt om den kan bidra till att mildra avmattningen i svensk ekonomi genom en förstärkt konkurrenskraft. Samtidigt kan konstateras att det finns flera skäl som talar för att kronförsvagningen får mindre effekter på den reala ekonomin än tidigare (se fördjupningen Kronkursen och dess effekter). Ett sådant skäl är att importinnehållet i exporten blivit allt större med åren. Ett annat skäl är att kapacitetsutnyttjandet i företagen för närvarande är högt och att det råder brist på arbetskraft. Detta talar för att företagen är mindre benägna än tidigare med att sänka sina priser i utländsk valuta för att vinna marknadsandelar och öka exportvolymerna. 13 1 11 1 7 6 3 1 9 8 7 6 DIAGRAM 8: Växelkurser mot USD och EUR Veckomedelvärden SEK/EUR och SEK/USD SEK per EUR SEK per USD SEK per EUR SEK per USD Källor: Riksbanken och Svenskt Näringsliv. 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 DIAGRAM 9: Ränteskillnader mot Tyskland Tioåriga statsobligationsräntor Italien Spanien Frankrike Portugal Irland 19 13 1 1 16 17 18 19 Källa: Macrobond. Snarare låter man den svagare kronan slå igenom i ökade vinstmarginaler. Samtidigt kan man tycka att de förbättrade vinst marginalerna borde leda till en ökad investerings aktivitet. En förhöjd osäkerhet kring den internationella konjunkturen gör dock sannolikt att företagen tvekar inför att bygga ut sin kapacitet. Ränteskillnaderna i Europa har minskat Under 18 steg ränteskillnaden kraftigt mellan italienska och tyska statsobligationer (se diagram 9). Utlösande faktorer var till en början resultatet i parlamentsvalen med framgångar för Lega och femstjärnerörelsen. När så den nytillträdda regeringen presen terade sitt budgetförslag som innebar ett väsentligt högre budget underskott än vad föregående regering räknat med, steg de italienska räntorna ytterligare. Som mest var ränteskillnaden mot Tyskland 3 ränte punkter, men efter en del kompromissande med EU har ränteskillnaden fallit tillbaka. Man kan också konstatera att räntorna i tidigare krisländer som Portugal sjunkit tydligt de senaste åren och att ränteskillnaderna för andra länder varit stabila eller svagt sjunkande. DET EKONOMISKA LÄGET 9
BNP och efterfrågan 6 3 1-1 - -3 - - -6 7 6 3 1-1 DIAGRAM 1: BNP-bidrag Årlig procentuell förändring av BNP, respektive bidrag i procentenheter, kalenderkorrigerade fasta priser 7 8 9 1 Konsumtion Offentlig konsumtion Investeringar Nettoexport Lager BNP 11 Källor: SCB och Svenskt Näringsliv. 1 13 1 DIAGRAM 11: BNP per capita Årlig procentuell förändring, fasta priser - Källor: SCB och Svenskt Näringsliv. 1 TABELL : Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, fasta priser 16 17 18 19 17 18 19 BNP,1,3 1, 1, BNP, kalenderkorrigerad,, 1, 1,3 Hushållens konsumtion, 1, 1,8, Offentlig konsumtion,,9 1,1 1,6 Fasta bruttoinvesteringar 6, 3,3 -,6 1,8 Export 3, 3, 3,, Import,8,9, 3, Lager,1,,, Källor: SCB och Svenskt Näringsliv. BNP BNP per capita Genomsnittlig BNP-tillväxt -18 Genomsnittlig BNP per capita-tillväxt -18 1 11 1 13 1 1 16 17 18 19 BNP och efterfrågan Svensk ekonomi fortsatte att växa i god takt under 18, trots att konjunkturen mattats av. Det tredje kvartalet 18 var BNP-tillväxten negativ (mest driven av tillfälligheter i hushållens konsumtion) men det sista kvartalet i fjol rekylerade tillväxten. Den starka avslutningen på 18 får positiva effekter på helårssiffran för 19. Svensk BNP ökade med,3 procent 18, något snabbare än den genomsnittliga tillväxttakten de senaste 1 åren. Under de senaste åren har bostadsinvesteringarna varit en stark tillväxtmotor för svensk ekonomi, där framför allt nybyggandet, men också ombyggnadsinvesteringarna, har växt snabbt. Förra året bromsade bostadsinvesteringarna in, som en följd av en svagare prisutveckling och av skärpta amorteringskrav. Hushållens konsumtion bidrog positivt till tillväxten, men införandet av nya bonus-malus regler påverkade bilkonsumtionen negativt från och med tredje kvartalet 18. Under 18 började konjunkturen mattas av. Både efterfrågan i omvärlden och i Sverige dämpades (se diagram 1 och tabell ). Inbromsningen i BNP-tillväxten är närmast att likna vid en normal konjunkturavmattning snarare än inledningen av en recession. Flera av indikatorerna som visade tydligt fallande trender i slutet av 18 har på senaste tiden börjat stabiliseras. Byggindustrin har visserligen dragit i bromsen men detta gäller framför allt bostadsbyggandet, medan andra delar av verksamheterna fortsätter att öka. Kapacitetsutnyttjandet fortsätter att vara högt inom industrin, men de flesta investeringar som planeras är inte för att höja kapaciteten utan snarare för att effektivisera produktionsprocesserna och minimera flaskhalsar. Samtidigt kan konstateras att de senaste årens uppgång gör att investeringarna kommer att ligga kvar på en hög nivå även om nu tillväxten mattas av tydligt. Medan omvärldsefterfrågan fortsätter att svalna något under prognosåren bidrar en fortsatt svag krona i viss mån till att exporten fortsätter att växa, om än i långsammare takt än tidigare. Under de kommande åren kommer hushållens konsumtion att växa i måttlig takt när räntorna sakta börjar stiga och arbetsmarknaden går in i en lugnare fas. Dessutom gör osäkerheten på bostadsmarknaden och den åldrande befolkningen att försiktighetssparandet hos hushållen fortsätter att vara högt. Sammanfattningsvis bedöms BNP-tillväxten bli 1, procent 19 och 1, procent (se diagram 1 och tabell ). En annan dimension av tillväxten belyses när man analyserar utvecklingen av BNP per capita. Under prognosåren förväntas befolkningen växa snabbt medan BNP-tillväxten planar ut. Således blir tillväxttakten av BNP per capita betydligt svagare samtliga prognosår än snittet 1 18. (se diagram 11). 1 DET EKONOMISKA LÄGET
BNP och efterfrågan Något lägre investeringar under 19 Under högkonjunkturen har de fasta bruttoinvesteringarna bidragit starkt till tillväxten. Framför allt blev bostadsinvesteringarna särskilt höga fram till hösten 17, när bostadspriserna började falla och inbromsningen i bostadsproduktionen inleddes. Den senaste tiden har signalerna från bostadsmarknaden varit blandade. Under 18 har antalet påbörjade nya lägenheter minskat jämfört med åren innan, men nivån är fortfarande hög (se diagram 1). Förväntningarna på ett års sikt inom byggmarknaden fortsätter att falla (se diagram 13). Samtidigt visar SCB:s statistik för bygglov att fallet i antal bygglov för flerbostadshus har brutits, och situationen verkar vara på väg att stabiliseras (se diagram 1). Även nedgången i bostadspriserna tycks ha upphört (se diagram 1). Det finns ett fortsatt stort behov av bostäder, med tanke på den höga befolkningstillväxten och den stora bostadsbristen på många håll i Sverige. Det är alltjämt brist på arbetskraft som anges som det främsta hindret av byggföretagen själva för att öka produktionen, men otillräcklig efterfrågan har blivit ett ökande hinder det senaste året (se diagram 16). Även inom industrin är bilden blandad. Industrins kapacitetsutnyttjande är högt (se diagram 17) men många företag tycks tveka innan de påbörjar nya stora investeringsprojekt. Å ena sidan visar SCB:s investeringsenkät från februari en lägre investeringsnivå 19 än 18 inom tillverkningsindustrin. Å andra sidan visar Svenskt Näringslivs företagarpanel för första kvartalet 19 att företagen har positiva investeringsplaner det kommande halvåret (se diagram 18). På lite längre sikt behöver företagen möta efterfrågan och då behöver de öka produktionskapaciteten. Förutsättningarna för att investera kommer därmed att finnas om också företagens framtidsförväntningar är tillräckligt goda. Dessutom kommer räntorna förbli låga och tillgången till finansiering i många fall vara relativt god (se fördjupningen Tudelad lånemarknad). Sammantaget bedöms de fasta bruttoinvesteringarna falla marginellt under 19 för att sedan öka något under. Lägre framtidstro bland hushållen ger begränsad effekt på konsumtionen Under 18 hade hushållens konsumtion en volatil utveckling främst på grund av nya regler inom fordonsbeskattningen som introducerades den första juli 18 (se diagram 19). Bortser man från denna typ av tillfälliga faktorer går svensk ekonomi nu in i en fas där hushållens konsumtion växer i en takt som är i linje med ett historiskt genomsnitt. Under förra året föll förtroendet bland svenska hushåll, och befinner sig nu under det historiska genomsnittet (se diagram ). Fjolårets svagare trend i konsumentförtroendet har dock brutits de senaste två månaderna i år. Även antalet nyregistrerade bilar visar på att bilkonsumtionen håller på att återhämta sig, även om nivån för närvarande är fortsatt lägre än tidigare. Tillsammans med relativt goda indikatorer för detaljhandeln och i SCB:s konsumtionsindikator talar detta för en relativt god utveckling av konsumtionen framöver. 1 1 1 8 6 8 6 - DIAGRAM 1: Antal påbörjade lägenheter Glidande medelvärde, 3 kvartal 1997 1998 Småhus Flerbostadshus 1999 1 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 Anm.: De sista kvartal är uppräknade med den genomsnittliga underskattningen de senaste åren. Källor: SCB och Macrobond. DIAGRAM 13: Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt Säsongrensade nettotal, kvartalsdata 1 11 1 13 1 1 16 17 18 - Källa: Konjunkturinstitutet. DIAGRAM 1: Bygglov Glidande medelvärde, 3 kvartal 16 Småhus Flerbostadshus 1 1 1 8 6 1996 1997 1998 1999 1 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 Anm.: Rådata, de sista kvartal är inte uppräknade med den genomsnittliga underskattningen de senaste åren. Källa: SCB. DET EKONOMISKA LÄGET 11
BNP och efterfrågan DIAGRAM 1: Bostadspriser Årlig procentuell förändring 1 Bostäder Hus 3 DIAGRAM 18: Företagarpanelen; investeringsförväntningar på 6 månaders sikt Normaliserade nettotal, kvartalsdata 1 1-1 - 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 19 - -1 1 16 17 18 19-3 - Anm.: Normaliseringen av nettotalen (andel högre-andel lägre) innebär att de är uttryckta som avvikelse från medelvärdet i termer av antal standardavvikelser. Ett positivt värde tyder på en starkare tillväxt än det historiska genomsnittet medan ett negativt värde indikerar en svagare tillväxt. Källa: SCB. Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel. 8 7 DIAGRAM 16: Främsta hinder inom byggindustrin Månadsdata, nettotal, säsongsrensat Otillräklig efterfrågan Brist på maskinkapacitet Brist på arbetskraft,, DIAGRAM 19: Hushållens konsumtion Kvartal procentuell förändring, säsongsrensad data 6 1, 3 1,, 1, -, 1 11 1 13 1 1 16 17 18 1 16 17 18 19 Källa: Konjunkturinstitutet. -1, Källa: SCB. 9 9 DIAGRAM 17: Kapacitetsutnyttjande inom tillverkningsindustrin Procent, säsongsrensat Kapacitetsutnyttjande, SCB Snitt 1-18, SCB serie Kapacitetsutnyttjande, KI Snitt 1-18, KI serie 13 1 DIAGRAM : Konsumentförtroende Normaliserade nettotal Konsumentförtroende Makroindex Mikroindex 8 8 7 7 6 1 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 11 1 9 8 7 6 7 8 9 1 Källa: Konjunkturinstitutet. 11 1 13 1 1 16 17 18 19 1 DET EKONOMISKA LÄGET
BNP och efterfrågan Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas bra och enligt KI:s baro meter bedömer hushållen risken för att bli arbetslös som fortsatt låg. Övriga grundförutsättningar för konsumtionsutvecklingen är fortfarande positiva låga räntor och ett i utgångsläget högt sparande i hushållssektorn. Räntorna fortsätter att vara låga, även om de kommer att stiga något framöver. Det senaste årets osäkerhet på bostadsmarknaden har bidragit till ökat sparande. Om osäkerheten om framtida bostads priser skingras framöver finns grundförutsättningar för en god konsumtion sutveckling framöver. Hushållens konsumtion bedöms öka med 1,8 procent 19 och, procent (se tabell ). Därmed är det framför allt hushållens konsumtion som bidrar till att hålla uppe BNP-tillväxten under prognos åren. 1, 1,,, -, DIAGRAM 1: Offentlig konsumtion Kvartal procentuell förändring, säsongsrensad data 1 11 1 13 1 1 16 17 18 Offentlig konsumtion påverkas av demografiskt betingade kostnadsökningar Under åren med hög migration till Sverige växte framför allt den statliga offentliga konsumtionen kraftigt. Flyktinginvandringen har minskat sedan dess, vilket bidrog till att tillväxttakten i den offentliga konsumtionen 17 och 18 minskade markant (se diagram 1). Framöver kommer en stor del av utgifterna kopplade till integreringen av nyanlända att hamna i kommunsektorn. I denna sektor finns dessutom ett underliggande tryck uppåt på utgifterna till följd av den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och fler yngre. Detta bidrar till en högre efterfrågan på välfärdstjänster såsom skola, sjukvård och äldreomsorg. De demografiska utmaningarna kommer dock få störst genomslag på kommunal konsumtion bortom prognoshorisonten. Om inte produktiviteten i sektorn kan öka kommer utgiftshöjningarna vara oundvikliga om välfärdsåtagandet ska kunna bibehållas framöver. -1, Källa: SCB. 3 3 1 1 DIAGRAM : BNP-andelar Andelar av BNP i löpande pris, procent Hushållens konsumtion Fasta brutto investeringar 6 8 1 Offentlig konsumtion Nettoexport 1 1 16 18 Sammantaget bedöms ökningstakten för den offentliga konsumtionen bli 1,1 procent 19 och 1,6 procent. Dessa ökningstakter gör att den offentliga konsumtionen som andel av BNP ligger konstant på ca 6 procent av BNP (se diagram ). Källor: SCB och Svenskt Näringsliv. DIAGRAM 3: Utveckling av svensk export Index, 1993 = 1 Svensk exportmarknad Svensk export Svensk export påverkas av avmattningen i världshandeln Under 18 växte svensk export relativt starkt, men mycket av utvecklingen berodde på fjärde kvartalet och tillfälliga faktorer. Den svaga kronan bidrog troligen också till utvecklingen och kommer att påverka exporten framöver (se fördjupningen Kronkursen och dess effekter). Effekten av den svaga valutan syns även i utvecklingen av utländsk konsumtion i Sverige (tjänsteexport), som hade en markant ökning under förra året, medan svensk konsumtion utomlands (tjänsteimport) föll 18. De senaste sju åren har den svenska exportmarknaden för varor och tjänster växt med lägre takter än på 199- och -talet. Svensk export har ökat ännu långsammare (se diagram 3). Detta betyder att Sverige har tappat marknadsandelar på våra exportmarknader, trots de senaste årens försvagning av växelkursen. 3 3 1 1 1993 199 1997 1999 1 3 7 Källor: Svenskt Näringsliv och Konjunkturinstitutet. 9 11 13 1 17 19 Tillväxten av världshandeln mattades av under 18 (se diagram ). Av tradition brukar svensk varuexport, som har en stor andel insats- och investeringsvaror, växa starkt i tider av globala konjunkturuppgångar. En stor transaktion som registrerades både som tjänsteexport men också som negativ investering, och som därmed inte hade effekt på BNP totalt. DET EKONOMISKA LÄGET 13
BNP och efterfrågan 1,,8,6, DIAGRAM : Nettoexportens bidrag till BNP Bidrag till BNP-tillväxten i procentenheter respektive procentuell andel av BNP Bidrag till BNP-tillväxten, vänster Andel av BNP, höger 7 6 Men eftersom omvärlden och i synnerhet Europa (som är Sveriges största exportpartner) bedöms gå in i en lugnare tillväxtfas (se avsnittet Internationell ekonomi), bedöms även efterfrågan på svensk export dämpas framöver. Detta syns även i SCB:s indikator för exportorderingång. Samtidigt är orderböckerna fyllda enligt SCB:s indikator och företagen producerar för att hinna leverera det som redan är beställt.,, -, 7 8 9 1 11 1 -, -,6 -,8-1, Källor: SCB och Svensk Näringsliv. 13 1 1 16 17 18 19 3 Vår bedömning av svensk export av varor och tjänster är att det inte blir någon dramatik i utvecklingen. Det rör sig snarare om en gradvis avmattning i exportutvecklingen framöver. Till viss del dämpar den svaga kronan effekterna av avmattningen i efterfrågan. Kronan väntas förbli fortsatt svag under hela prognosperioden. En svag krona gynnar många av våra exporterande företag även om länken mellan kronkurs och exportframgångar blivit mindre tydlig i och med alltmer integrerade värdekedjor. Den totala exporten ökar med 3, procent 19 och, procent (se tabell ). Idag är export och import tätt sammanlänkade, framför allt för varor. För att kunna exportera behöver flertalet exporterande företag importera insatsvaror till sin produktion. Ett allt högre importinnehåll i konsumtionen och investeringarna gör att importen i ökande grad drivs av övriga BNP-komponenter. Under 18 växte importen i lägre takt vilket lyfte BNP-utvecklingen. 3 Bedömningen är att svensk import kommer att öka med, procent 19 och 3, procent. (se tabell ). Netto exporten kommer att bidra positivt till tillväxten 19, men negativt (se diagram ). Den svenska kronan fortsätter att vara historiskt svag. KIX-index, som mäter kronans kurs gentemot Sveriges viktigaste handelspartners, låg i mars månad på drygt 11, viket var den svagaste nivån sedan finanskrisen och långt svagare än genomsnittet sedan år på drygt 11. Motsvarande genomsnitt mot euron var drygt 9,3 att jämföras med kursen i mars på 1,. Enligt till exempel Riksbankens bedömning skulle kronan idag vara drygt 1 procent svagare än vad man betraktar som en normal nivå. Den svaga kronan är dock inget nytt fenomen utan försvagningen har pågått en längre tid med en klar koppling till penningpolitiken och Riksbankens strävan att få upp inflationen. 3 Det är nettot av export minus import som läggs till BNP. Av denna anledning leder en högre importutveckling, allt annat lika, till en lägre BNP-utveckling. Svagare samband mellan kronan och exportmarknadsandelarna Samtidigt har effekterna på utrikeshandeln av växelkursens försvagning de senaste åren varit måttliga. Till exempel har överskotten i handelsbalansen, som andel av BNP, minskat. En svagare växelkurs stärker den kostnadsmässiga konkurrenskraften och gör exporten billigare och importen dyrare vilket gynnar exporten och missgynnar importen. Sålunda borde man kunna förvänta sig ökade exportvolymer, en bättre handelsbalans och ökade exportmarknadsandelar som en effekt av kronförsvagningen. Tittar man på utvecklingen av kronan och Sveriges exportmarknadsandelar kan man också se ett sådant samband historiskt (se diagram ). Såväl vid den stora devalveringen 198 som när kronan släpptes fri 199 ökade de svenska exportvolymerna väsentligt mer än tillväxten på Sveriges exportmarknader. Efter kronförsvagningen i samband med finanskrisen och under de senaste årens kronförsvagning är det dock svårare att se någon tydlig effekt på exportmarknadsandelarna. 1 DET EKONOMISKA LÄGET
FÖRDJUPNINGSRUTA Kronkursen och dess effekter Sverige är dock inte det enda landet där en försvagning av växelkursen fått små effekter på utrikeshandeln. Motsvarande utveckling kunde noteras i Storbritannien där pundet försvagades kraftigt åren 9 13 utan de förväntat positiva effekterna på utrikeshandeln. Effekterna av den kraftiga försvagningen av den japanska yenen 1 1 fick också förvånansvärt små effekter på utrikeshandeln. Erfarenheterna från Storbritannien och Japan är två exempel som rest frågor kring sambandet mellan växelkurs och utrikeshandel och föranlett flera studier från bland annat IMF och OECD i ämnet. Även om resultaten av dessa studier inte ger några entydiga resultat kan man dra några tydliga slutsatser från dem: Effekter av förändrade växelkurser på export och import har minskat över tid. Ökat deltagande i globala värdekedjor, som inneburit att exportörer i allt högre förlitat sig på importerade insatsvaror och tjänster, anges som en viktig förklaring till denna utveckling. Enligt en aktuell studie från Riksbanken skulle till exempel växelkursens effekt på exporten i Sverige vara runt en femtedel lägre när man räknar in deltagande i globala värdekedjor. Växelkursens effekt på exporten beror delvis på kapacitetsutnyttjandet i exportindustrin. I ett läge med högt kapacitetsutnyttjande tenderar en försvagning av växelkursen i mindre grad leda till att företagen sänker sina priser i utländsk valuta för att vinna marknadsandelar då utrymmet för att öka export volymerna då är begränsat. I ett sådant läge slår en försvagning av växelkursen mer direkt på vinstmarginalen. Även efterfrågan på exportmarknaderna spelar in. I fallen med Storbritannien och Japan kan noteras att deras kraftiga växelkurs försvagningar sammanföll med en mycket dämpad utveckling på deras viktigaste exportmarknader i euroområdet och Asien. Växelkursen har blivit mindre viktig för utrikeshandeln i utvecklade ekonomier där industrin tenderar att konkurrera mer med kvalitet än med pris, medan den är viktigare i mindre utvecklade länder som specialiserar sig på mer arbetskraftsintensiv produktion av enklare varor. Det innebär att det ligger närmare till hands för större export företag i utvecklade länder är att man prissätter sina produkter i utländsk valuta, det vill säga att en växelkursförsvagning i hög utsträckning leder till en förbättrad vinstmarginal snarare än en ökad exportvolym. Varaktigheten, eller i vilken grad en växelkursförsvagning uppfattas som varaktig, spelar roll för exportföretagens benägenhet att sänka sina priser i utländsk valuta, eller för importföretagen att höja priserna i svenska kronor. I det korta perspektivet är det också många företag som använder sig av terminssäkringar vilket också gör att det kan dröja innan en växelkursförändring slår igenom på priserna. Mer omstritt är det hur utvecklingen mot en större andel av tjänster i exporten påverkat sambandet mellan växelkurs och utrikeshandel. Det har å ena sidan hävdats att tjänster normalt är mindre priskänsliga än varor och därför påverkas mindre av växelkursförändringar. Vissa studier pekar dock på motsatsen vilket, bland annat skulle kunna förklaras av att importinnehållet i tjänsteexporten är mindre än i varuexporten. 11 9 7 3 1-1 -3 - DIAGRAM : Kronan och exportmarknadsandelar Årlig procentuell förändring 1983 198 198 1986 1987 1988 1989 199 1991 199 1993 199 199 1996 1997 1998 1999 1 3 6 7 8 9 1 11 1 13 1 1 16 17 18 Källor: OECD, Riksbanken. Svag krona Marknadsandelar (vänster) Stark krona Kronan (höger) 1 1 - -1 DET EKONOMISKA LÄGET 1
FÖRDJUPNINGSRUTA DIAGRAM 6: Exporterande företag och synen på kronan Under de senaste åren har den svenska kronan försvagats mot andra valutor. Har ert företag bibehållit priserna på exportmarknaderna i utländsk valuta? 3% 8% 6% Källa: Svenskt Näringslivs Företagarpanel. Ja Nej Vet ej DIAGRAM 7: Importerande företag och synen på kronan Under de senaste åren har den svenska kronan försvagats mot andra valutor. Har ert företag bibehållit priserna på hemmamarknaden? Högt kapacitetsutnyttjande minskar effekterna på exporten av en svagare krona Om man återgår till den svenska utvecklingen kan man konstatera att kapacitetsutnyttjandet i industrin förnärvarande är historiskt högt och att även bristen på arbetskraft ligger på en förhållandevis hög nivå. Därmed kan det vara svårt att öka exportvolymerna på kort sikt och det kan vara en bidragande förklaring till att effekterna på utrikeshandeln från den senaste tidens kronförsvagning varit relativt små. Det kan jämföras med kronförsvagningarna 198 och 199 då kapacitetsutnyttjandet var lågt och det var lätt att snabbt öka exportvolymerna. Dessutom kan man också hävda att försvagningarna 198 och 199 troligen uppfattades som mer bestående, medan det är mer tveksamt hur den stora försvagningen under finanskrisen uppfattades, vilket i viss mån även kan gälla för de senaste årens kronförsvagning som i hög grad kan kopplas till den förda penningpolitiken. Möjligen skulle man kunna förvänta sig att det höga kapacitetsutnyttjandet och den svaga kronan nu borde leda till en utbyggnad av produktionskapaciteten men företagens investeringsplaner verkar inte tyda på detta. Detta skulle delvis kunna tyda på att företagen inte ser dagens nivå på kronan som varaktig, men handlar troligen också om mer negativa förväntningar på konjunkturen framöver. 6% 38% 6% Källa: Svenskt Näringslivs Företagarpanel. Ja Nej Vet ej Kronförsvagningen slår mer på vinsterna än på exportvolymerna För att ytterligare belysa effekterna av kronans försvagning har Svenskt Näringsliv ställt några frågor till medlemsföretagen hur de hanterat de senaste årens växelkursutveckling. Sammanfattningsvis kan konstateras att svaren i stora drag bekräftar bilden av exportföretag som är relativt obenägna att sänka exportpriserna i utländsk valuta till följd av en svagare krona (se diagram 6). Ett liknande mönster kan iakttas för importföretagen som tycks undvika att höja priserna i svenska kronor till följd av växelkursförsvagningen (se diagram 7). Till detta bidrar också den strukturella prispressen som råder inom till exempel handeln och som gör det svårt att föra vidare de ökade kostnaderna för importen på företagens kunder. Som framgår av diagram 6 säger en klar majoritet, drygt 6 procent, av exportföretagen att de bibehållit priserna i utländsk valuta och alltså inte försökt att vinna marknadsandelar genom lägre priser. När det gäller importföretagen säger knappt 6 procent att de låtit priserna vara oförändrade på hemmamarknaden för att inte förlora kunder. 16 DET EKONOMISKA LÄGET