Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri



Relevanta dokument
Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

KOMPETENT OCH VÄLMV PERSONAL FINNES?

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Samband mellan arbete och hälsa

Forskning om sjukfrånvaro

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Bättre hälsa: antagande

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?

Hållbart arbete hållbar individ

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

En sjukförsäkring i förändring

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

TCO GRANSKAR: DET MODERNA ARBETSLIVETS CHEF #12/09

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Det hälsofrämjande ledarskapet

VÅRDENS PRIS UTBRÄND SJUKSKÖTERSKA

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Handikapp- och folkhälsopolitik

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

RAPPORT från Arbets- och miljömedicin

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Resultat efter rehabilitering

Barns och ungas hälsa

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Februari Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

GER KORTARE ARBETSDAG ÖKAT VÄLBEFINNANDE?

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Folkhälsa. Maria Danielsson

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

IT, stress och arbetsmiljö

Bonussystem och dess inverkan på säkerheten: en intervjubaserad pilotstudie vid de svenska kärnkraftverken

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Arbetsorganisation & hälsa

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Våga Visa kultur- och musikskolor

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Sjukfrånvarons utveckling

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Maria Olsson Juni Uppsats, 10 poäng, C- nivå Pedagogik

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Veien til et friskere arbeidsliv kan forsningen hjelpe oss?

Psykosociala behov och åtgärder

och ett Jämställt Hållbart Arbetsliv Workshop 17 november

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Är arbete bra för hälsan?

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriärutveckling och hälsa

Hälso- och friskvårdspolicy

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsa och balans i arbetslivet

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Brukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009

Transkript:

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14

Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara teorier lite här och var! HT14

Hälsa? Sickness Illness Disease Vad är på riktigt och vad räknas?

Hälsokorset Må bra Objektiv sjukdom Frisk/icke sjuk Må dåligt

Patogenes - Identifiera och eliminera faktorer för ohälsa Salutogenes - Identifiera och befrämja friskfaktorer för hälsa Patogenes och salutogenes Forskning görs mest på patogena faktorer

Frisk arbetsplats Friskfaktorer Mycket mer än arbetet räknas! Svårdefinierat begrepp Finns asymmetriska prediktorer, dvs faktorer som bara påverka hälsa eller ohälsa? Eller är friskfaktorer bara omvända riskfaktorer?

Ohälsans utveckling Ohälsans utveckling Epidemiologisk transition Zanderin (2005) 7

Dagens situation SJUKPENNING 2013 (Socialförsäkringen i siffror 2014) HT14

Psykosocial miljö? En relation mellan krav och möjligheter Ett samspel mellan sociala och psykologiska faktorer En möjlighet till utveckling, delaktighet, eget ansvar och inflytande

Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser (Thomasteoremet)

Psykosocial- Arbetsmiljö - Krav, handlingsutrymme mm Ohälsa - Subjektiva upplevelser som tar sig objektiva uttryck? (huvudvärk, smärtupplevelser, stroke, fetma, depression, utmattningssyndrom mm.) Psykosociala faktorer Annat Psykosociala konsekvenser

Konflikter på arbetet Fördelning Åsikts- och värdering Personlighetsrelaterade Bakomliggande Förskjutning Missförstånd Arbetsmiljö 12

Vad är stress? Belastning, press, tryck En nödvändig kroppslig reaktion extra energi Krav förmåga

Vad är burnout? Freudenberger och Maslach (1970-talet) o Människorelaterade yrken o o o Emotionell utmattning Cynism (depersonalisering) Försämrad arbetsprestation Oklart begrepp o En eller flera dimensioner? o Vilka dimensioner? o Arbetsrelaterat? 14

Hur kan stress/burnout mätas? Frågeformulär (instrument) Finns ett antal bl.a MBI, CBI, PM, SMBQ, etc. Att mäta stressnivåer på andra sätt är svårt 15

Vad är utmattningssyndrom? Svensk diagnos från 2003 Hög belastning under minst 6 månader Kriterier o Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor o Påtaglig brist på psykisk energi o Andra symtom t.ex. minnesproblem, sömnstörning eller fysiska symtom Inte direkt arbetsrelaterat 16

Förklaringsmodeller Krav-kontrollmodellen (Robert A. Karasek, Töres Theorell) Efford-reward imbalance (Johannes Siegrist) Känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) Kontroll-Lokus (Julian B. Rotter) Self-efficacy (Albert Bandura) Coping (Lazarus) mm.

Krav-kontrollmodellen Mäter arbetsrelaterad stress Upplevelse av krav och handlingsutrymme (kontroll) i sin arbetssituation job-strain anspänd situation Socialt stöd som skyddande faktor

Effort-reward imbalance (ERI) Mäter arbetsrelaterad stress Kombination av - Ansträngning (ex. yttre- och inre krav) - Belöning (ex. pengar, uppskattning, karriärmöjligheter) Tar hänsyn till individens stresstrategier (coping)

Psychosocial work factors and burnout A study of a general working population and patients at a stress rehabilitation clinic SYFTEN Uppskatta nivån av burnout i en arbetande allmän befolkning och undersöka samband mellan arbetsfaktorer, kön och burnout Studera förändring av sjukskrivning och upplevelse av återgång i arbete hos patienter med burnout/utmattningssyndrom, med särskild inriktning mot psykosociala arbetsfaktorer HT14

Burnout i en arbetande population Arbetande befolkning Vilka studerades? Arbetande personer, 25-64 år Norrbotten och Västerbotten Enkät 2004 Vad studerades? Burnout (utmattning) Enkät 2009 Ålder, kön, psykosociala arbetsfaktorer, andra arbetsfaktorer samt livsstilsrelaterade faktorer HT14

Faktorer relaterade till burnout Kvinnor Män Arbeta med ting Okvalificerad arbetare Arbeta varierande arbetstider Ej högre utbildning Lågt socialt stöd Låg fysisk aktivitet Höga krav på arbetet Låg kontroll på arbetet Risk att bli arbetslös Missnöjd med sin ekonomiska situation Lågt socialt stöd Låg fysisk aktivitet Höga krav på arbetet Låg kontroll på arbetet Risk att bli arbetslös Liten möjlighet till nytt arbete Missnöjd med sin ekonomiska situation 22

Uppföljning Studera förändringar i både psykosocial arbetsmiljö och burnout 2004 2009 23

Resultat Uppföljning Riskfaktorer n SMBQ-förändring p-värde Job strain Konstant ej exponerad ref 530-0.19. Job strain ej exponerad 24-0.02 0.54 Ej exponerad job strain 33-0.10 0.68 Konstant job strain 8 0.60 0.01 Risk att bli arbetlös Konstant ingen risk ref 505-0.19. Risk ingen risk 36-0.37 0.29 Ingen risk risk 39 0.36 <0.001 Konstant risk 23 0.16 0.08 Möjlighet till nytt arbete Konstant stora möjligheter ref 242-0.20. Små möjligheter stora möjligheter 51-0.44 0.11 Stora möjligheter små möjligheter 110-0.01 0.13 Konstant små möjligheter 208-0.12 0.46 Självuppskattad ekonomisk situation Konstant nöjd ref 335-0.24. missnöjd nöjd 71-0.29 0.86 Nöjd missnöjd 121 0.14 <0.001 Konstant missnöjd 92-0.07 0.10 (Resultaten justerade för kön, ålder, socialt stöd och socioekonomisk position) 24

Burnout i den arbetande populationen - sammanfattning Kvinnor hade högre burnoutnivåer än män Socioekonomiska faktorer viktiga för burnoutnivåer hos kvinnor Psykosociala arbetsfaktorer spelar roll, speciellt ökade krav på arbetsplatsen och en ökande anställningsotrygghet En försämrad ekonomisk situation är också relaterat till högre burnoutnivåer 25

Återgång i arbete efter burnout/utmattningssyndrom Patienter Kvantitativ studie Kvalitativ studie Enkäter Intervjuer Sjukskrivningsdata 26

Återgång i arbete efter burnout Oförändrad sjukskrivning Sänkt sjukskrivning Låg kontroll Dold coping mot chefer Dold coping mot arbetskamrater Hög overcommitment (överengagemang i arbetet) 27

Återgång i arbete efter utmattningssyndrom Interna resurser Insikt Upplevd bekräftelse Anpassningsbara copingstrategier ÅTERFÅ FÖRMÅGA TILL ARBETE Externt stöd Strukturellt/praktiskt stöd Emotionellt stöd Aktörer: Arbetsplatsen, sjukvården, Försäkringskassan och facket 28

Återgång i arbete efter burnout - sammanfattning Kontroll och coping på arbetet förutspår återgång i arbetet Personer med ett överengagemang i sitt arbete kommer snabbare tillbaka men är det bestående? Både interna resurser och externt stöd är viktiga för att återfå förmågan att arbeta Interna resurser och externt stöd påverkar processen både direkt och indirekt 29

Nöjd levnad Äta lagom, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn om natten. Käckt arbeta, lägligt bo, stillhet någon stund om dagen. Det är lagen för min hälsa och min ro. Olof von Dalin (1708-63)