Veien til et friskere arbeidsliv kan forsningen hjelpe oss?

Transkript

1 Veien til et friskere arbeidsliv kan forsningen hjelpe oss? Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet Rapport: Långtidsfriskas arbetsvillkor en populationsstudie. Arbete och hälsa 2004:10 Publikationslista»

2 Äta litet, dricka vatten Roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta, lägligt bo Stillhet någon stund på dagen Det är lagen, det är lagen För min hälsa och min ro Olof von Dalin ( ) Hvar plåga har ett skri för sig men helsan tiger still Erik Gustaf Geijer ( )

3 Långtidsfriska: kunskapsläge Nästan all forskning är inriktad på sjukdom och ohälsa fåtal studier om arbetsförhållanden som bidrar till hälsa. Svårare definiera hälsa - finns det universella värden? Lokala och kulturella olikheter? Självskattad hälsa vanlig mätmetod Är det samma faktorer som bidrar till hög hälsa som bidrar till ohälsa? Är friskfaktorer bara en sorts omvända riskfaktorer? Föga forskning om det finns symmetriska och asymmetriska variabler i förhållande till hälsa och ohälsa?

4 Begrepp och synsätt på hälsa och ohälsa Salutogenes hälsans ursprung. Hur kommer det sig att hälsan trots allt består eller rent av förbättras? Patogenes vad är det som orsakar ohälsa och sjukdom? Dikotomt synsätt en person antingen frisk eller sjuk Gradskillnad hälsa något som man har mer eller mindre av

5 Några olika perspektiv på och definitioner av hälsa Hälsa som Frånvaro av sjukdom (disease) klinisk status Välbefinnande/frånvaro av lidande (wellness illness) Funktionsförmåga - uppnå mål/arbetsförmåga Balans (olika balansteorier)

6 Hälsokorset Må bra 4 1 Sjuk Frisk 3 2 Må dåligt

7 Symmetriska och asymmetriska variabler Hälsa Ohälsa Variabel a,b,c,d + Olika slag av insatser - Sjuka Friska Sjuka Friska Sjuka Friska Sjuka Friska

8 Studien L ångtidsfriskas arbetsvillkor - Frågeställningar Vilka arbets- och privata förhållanden ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk? Hur skiljer sig olika yrken och branscher åt vad gäller långtidsfriskhet? Är det samma faktorer som predicerar långtidsfriskhet som predicerar ohälsa? Källa: Aronsson & Lindh. Långtidsfriskas arbetsvillkor; 2004

9 Samband mellan hälsa och frånvaro/-närvaro Sjuk Närvarande Sjuknärvaro Frisk och på jobbet Sjukfrånvaro Frisk men inte på jobbet Frånvarande Frisk

10 Studiens definition av långtidsfriskhet Individer som under en tvåårsperiod har högst 1 tillfälle av sjuknärvaro per år och högst 1 tillfälle av sjukfrånvaro per år och då under som mest 5 dagar. Alltså en typ av definition som först fokuserar på en intressant hälsonivå full hälsa/långtidsfrisk och sedan specificerar villkoren

11 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Chefer (n= 102) 32 Sjuksköterskor/special sköterskor (n=90) 27 Undersköt.(n=104) 16 Vårdbiträden (n=58) 22 Gymnasielärare (n=43) 26 Grundskollärare, andra lärare (n=71) 13 Förskollärare, fritidspedagoger (n=64) 11 Barnskötare (n= 52) 21 Civil- o andra ingenjörer (n=124) 34 Dataspecialister (n=52)44 Andra tekniker (n=49) 18 Bygg, anläggningsarb (n=99) 24 Svetsare o plåtslagare (n=82) 28 Maskinoperatörer, montering (n=145) 21 Transport o maskinförare (n=79) 33

12 Andel långtidsfriska under tvåårsperioden i olika yrkesgrupper. Grupper <40 svarande redovisas inte separat. Ekonomer, personaltjänstemän (n=68) 37 Företagsförsäljning. (n=92) 30 Redov. ekon (n=46) 30 Övrig kontorspers. (n=74) 38 Försäljare, fack o detaljhandel (n=70) 27 Sekreterare (n=41) 37 Lagerarb. (n=45) 29 Alla övriga mindre yrkesgrupper (n=629) 30 Totalt (n=2279) 28

13 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Tvungen dra in på luncher, arbeta över, ta med jobb hem Ställs inför svårförenliga krav Nöjd med kvaliteten på egna arbetet Resurser finns för att utföra arbetsuppgifterna bra Möjlighet få stöd från chef(er) när arbetet känns besvärligt >3/4 av tiden 16 ibland 26 <1/4 av tiden 33 >3/4 av tiden 15 ibland 22 <1/4 av tiden 34 Aldrig 12 Oftast inte 28 För det mesta 36 Aldrig 12 Oftast inte 30 För det mesta 39 Aldrig 20 Oftast inte 30 För det mesta 42

14 Procentuella andelen långtidsfriska i respektive svarskategori Indragen i konflikt på jobbet Anser att målen är tydliga I önskat yrke och på önskad arbetsplats Relationer till närstående Kontantmarginal Ja 15 Nej 30 Ja 30 Nej 19 Ja 35 Nej 19 Bra 33 Ganska bra 22 Varierat -dåliga 20 Ja 31 Nej 15

15 Oddskvoter för friskhet bland kvinnor och män univariat analys Kvinnor Män Resurser Aldrig 1 1 för att göra Oftast inte 3.1 ( ) 3.3 ( ) ett bra jobb Alltid 6.9 ( ) 3.4 ( ) Nöjd med Aldrig 1 1 kvalitet Oftast inte 3.8 ( ) 2.0 ( ) Alltid 7.0 ( ) 2.2 ( ) Stöd från Aldrig 1 1 Chef Oftast inte 1.8 ( ) 1.8 ( ) Alltid 4.3 ( ) 2.0 ( ) Tydliga mål Nej 1 1 Ja 2.8 ( ) 1.2 ( )

16 Medborgarnas förväntningar Beslut på strategisk och politisk nivå. Implementering Arbetsledare på operativ nivå, uttolkare av mål Arbetsmiljöns balanser - Mål-resurser - Krav-kontroll - Ansträngningbelöning - Kvantitetkvalitet - Jobb-vila Individens hälsa och utvecklingsmöjligheter, otillräcklighet eller yrkesstolthet uppdragsdialogen uppdragsdialogen Social stöd, erkännande

17 Arbetsorganisation och långtidsfriskhet - slutsatser om inriktning på praktiska insatser Balans mellan resurser och arbetskrav så att människor känner att de gör ett bra arbete och kan känna yrkesstolthet Klargörande dialoger kring mål på och mellan olika nivåer, ömsesidiga förväntningar, anställdas kompetens och förutsättningar, kunders och klienters förväntningar som delvis skapas av utanförstående aktörer osv. Stöd för ovanstående inbyggt i ledningssystem, företagskulturer, organisations- och arbetsformer Uppdragsdialoger skapar balanser som ger förutsättningar för kvalitet i tjänster och produkter och yrkesstolthet bland de anställda.

18 Arbetshälsopsykologi vad behöver utvecklas Copingstilar (hur man handskas med stress) self-efficacy (människors uppfattning om egen kapacitet att handla på sätt som ger dem kontroll över förhållanden som påverkar deras liv) conservation of resources, (att bevara resurser under påfrestning och inte ackumulera stress), resilience (förmåga att överleva en tung stressor), Toughness, hardiness (belastning som leder till ökad motståndskraft) Erkännande från betydelsefulla andra

19 Rättvisa på arbetsplatsen Fördelningsrättvisa lön, erkänsla, uppgifter, resurser Procedurrättvisa olika grupper hörs ifråga om beslut, inga dolda dagordningar, möjligt korrigera felaktiga beslut, överensstämmelse med etiska standards Relationsrättvisa enskilda behandlas med respekt, värdighet och omsorg Informationsrättvisa känt hur betydelsefulla processer och beslut sker och varför resultatet blev som det blev

20 Slut på bilderna tack så mycket för uppmärksamheten

21 Hardiness när vi härdas av påfrestningar Studier tyder på samband mellan hardiness och hälsa Tre dimensioner viktiga för utvecklande av hardiness Kontroll individens upplevelse av att utöva inflytande snarare än känna hjälplöshet Commitment individens vägran att ge upp lätt. Aktiviteter upplevs som meningsfulla Utmaning en persons förmåga att se förändring snarare än stabilitet som normen, påfrestningar snarare som möjligheter och utmaningar än som hot. --tolerans för tvetydighet Hardiness verkar förknippat med att söka socialt stöd

22 Regleringssjukdomar Kroppens upp- och nedvarvningssystem sätts ur spel Människor går hela tiden på högvarv och riskerar utmattning, nedvarvning och återhämtning fungerar inte (bromsfel) Det är slut på orken, kroppen svarar inte på utmaningar, utmattning, sammanbrott (gaspådragsfel)

23 Normal reaktion Respons Stress Återhämtning Tid

24 Frekvent stress Respon s Stress och krav Tid

25 Misslyckad nedvarvning och återhämtning, brom sfel Respon s Stress och krav Tid

26 Praktiskt stöd ge utsträckt tid för att slutföra ett arbete ge verktyg, metoder eller mer resurser förenkla arbetssätt, ge förslag på bättre rutiner lyfta bort arbetsuppgifter, tillfälligt eller konstant hjälpa till att prioritera påverka omgivningen för att få hjälp, förståelse eller resurser

27 Informativt stöd - skingra ovisshet och skapa dialog - hjälpa till att bena upp problem, t ex genom frågor - klargöra och uttolka mål - visa på nya perspektiv och olika alternativ - ge metoder för att lösa problem - informera om tillgänglig hjälp

28 Känslomässigt stöd finnas tillgänglig och lyssna aktivt tillåta känslor och ta andras problem allvarligt uppmärksamma och visa tilltro till en människas förmåga skapa samhörighet och solidaritet i arbetsgruppen

29 Värderande stöd uppmärksamma det positiva relaterat till personens förutsättningar ge konstruktiv kritik på handlingen, inte kritisera personen ge specifika exempel på det man ger kritik på visa känslor som motsvarar det som förmedlas i ord