REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+? 1999 2004 2008?
REKORDGENERATIONEN OCH SAMHÄLLET I FRAMTIDEN Kairos Future har i samarbete med AMF och SEB Trygg Liv genomfört den tredje studien om Rekordgenerationen och framtiden 2008. Två gånger tidigare har Kairos Future genomfört uppmärksammade studier av Rekordgenerationen, generationen som föddes mellan 1945 och 1954 och som blev den första att växa upp i masskonsumtionssamhället. Resultaten från 1999 och 2004 presenterades i två böcker och visade att detta är en generation där stora grupper hade betydande köpkraft och där många åtminstone år 2004 tänkte spendera det mesta av sina besparingar innan de stämplade ut för gott. Bland många andra resultat visade studierna samtidigt att intresset för arbetet hade ökat när pensionen närmade sig. Årets studie är genomförd på Rekordgenerationen i USA, Storbritannien och Sverige. Nytt för i år är även att jämförelser görs med yngre och äldre, dvs redan pensionerade personer, för att fördjupa och förtydliga slutsatserna. Vad har hänt över tiden? Hur skiljer sig länderna? Hur skiljer sig generationerna? Studien bygger på expertintervjuer, expertworkshop, egen research samt över 3000 enkätsvar från webbenkäter med över 400 frågor. SJÄLVSTÄNDIGHETSIVRARNA Årets studie förstärker bilden av Rekordgenerationen som en avgjort mer självständig generation än tidigare generationer men mer lik senare generationer. Rekordgenerationen är den enda generation som sätter egna tankar och erfarenheter som främsta förklaring till sin identitet, medan såväl yngre som äldre sätter familjen som främsta förklaring till identiteten. På frågan För mig innebär ett gott liv att jag är självständig instämmer 94% av Rekordgenerationen. Det är nästan lika högt som För mig innebär ett gott liv att jag är frisk och i god form där instämmer 95%. Rekordgenerationen är en frihetsgeneration och framför allt kvinnorna har arbetat hårt för sin självständighet. De är också den första generationen kvinnor som både har förvärvsarbetat och bildat familj. Att göra både och var betydligt svårare för tidigare generationer men tas i princip för givet av dagens unga kvinnor. Självständighet är ett nyckelord bland Rekordgenerationens kvinnor, något jag tydligt märker i mitt arbete, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom, AMF. Rekordgenerationen kommer att ha unikt goda möjligheter att uppnå sin eftertraktade självständighet men det finns också stora skillnader inom denna generation. Till exempel vet vi att kvinnor i genomsnitt både kommer att få lägre allmänna pensioner och har ett mindre eget pensionssparande än män. Den självständighet som alla i Rekordgenerationen vill ha kommer därför inte att bli jämnt fördelad, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv. ARBETET Arbetet är för många i Rekordgenerationen stimulerande, men det har blivit färre på senare år. Vad som är slående är att Rekordgenerationen i Sverige tycker att arbetsuppgifterna är så stimulerande och givande att de gärna arbetar med dem hela livet 38%, KAIROS FUTURE P.O. BOX 804 SE-101 36 STOCKHOLM, SWEDEN PAGE 2 (6)
även 38% i USA men bara 29% i Storbritannien. Svenskarna tänker dock i långt mindre utsträckning arbeta så länge som möjligt. Jag tänker fortsätta arbeta så länge som möjligt 37% i Sverige, 57% i Storbritannien och hela 72% i USA. Mot bakgrund av att Svenskarna också påstår att arbetet är klart viktigast för att ge livet mening är det förvånande att svenskarna i Rekordgenerationen tänker arbeta minst. Skillnaden mot tidigare generationer är att rekordgenerationen ser arbete som en rättighet snarare än en skyldighet. Arbete är inte bara en försörjning utan en möjlighet att förverkliga sig själv. Att svenskarna inte tänker arbeta lika länge som exempelvis amerikanerna kan hänga ihop med hur vi förlitar oss på trygghetssystemen, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom, AMF. Att vi i Sverige arbetar längre är helt centralt när det gäller såväl tillväxt som välfärdens framtida finansiering. Det är därför glädjande att många både trivs på sitt jobb och tycker att jobbet är en viktig del av identiteten. Vad vi nu behöver se är att dessa attityder också i praktiken leder till ett lite längre arbetsliv. Att så många i USA uppger att de kommer att jobba så länge som möjligt beror sannolikt på en kombination av vilja att arbeta och begränsade ekonomiska möjligheter att gå i pension, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv. KONSUMTIONEN Rekordgenerationen har i de olika länderna rangordnat sina störst utgiftsposter. Sverige UK USA 1. Boende 1. Mat & dryck (ej restau.) 1. Boende 2. Mat och dryck 2. Boende 2. Mat och dryck 3. Barn 3. Barn 3. Barn 4. Hus, hem och trädgård 4. Hus, hem och trädgård 4. Barnbarn 5. Sparande 5. Utlandsresor 5. Hälsoprodukter och hälsovård I samhällsdebatten framförs ofta att de unga ska spara till sin egen pension och ålderdom, samt att de äldre har mycket pengar. Det ser ut som om familjerna istället gör en förmögenhetsöverföring från dem som har till de som borde spara. Att det sker en förmögenhetsöverföring till yngre generationer inom familjen är allra tydligast i USA där barn kommer som tredje utgiftspost och barnbarn som fjärde. Att curla sina barn och barnbarn är med andra ord något som i allra högsta grad fortsätter upp i åren även i USA. I Sverige skulle den höga ungdomsarbetslösheten kunna ses som en förklaring men det förklarar inte förhållandet i USA och UK Att boende är den högsta kostnaden för hushållen är välkänt. Att rekordgenerationen spenderar mycket på barnen har nog delvis en förklaring i demografin och ökande medellivslängd. Eftersom så många i Sverige blir både 85 och 90 år sker arvsskiften idag ofta inte förrän arvingarna själva är i pensionsåldern. Många väljer därmed att föra över arvet successivt medan de blivande arvingarna är yngre eftersom man antar att de då har större nytta av tillgångarna, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv. Att den här generationen lägger pengar på sina barn och barnbarn känns inte förvånande eftersom de har god ekonomi. Det verkar inte handla om att ge avkall på egna intressen utan snarare att de har ekonomiska förutsättningar att avstå resurser till någon annan, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom, AMF. KAIROS FUTURE P.O. BOX 804 SE-101 36 STOCKHOLM, SWEDEN PAGE 3 (6)
SPARANDET Sparandet kommer med som en av de fem största utgiftsposterna i Sverige men ligger på först 9:e plats i såväl USA som UK. Andelen som inte sparar alls är (kanske som förväntat) störst i USA, näst störst i UK och minst i Sverige. Samtidigt är den finansiella situationen starkt korrelerad mot nöjdheten med livet som pensionär i såväl USA som UK medan den har mindre betydelse i Sverige. Hur vi svenskar sparar tror jag hänger samman med hur samhället ser ut i övrigt. Om man upplever att trygghetssystemen urholkas ökar nog viljan att sätta av en slant för framtida behov. Att det finns skillnader i sparandet mellan olika länder kan bero på konsumtionsmönster och olika ekonomiska förutsättningar, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom, AMF. Sparandet är en förutsättning för såväl framtida konsumtion som för känslan av självständighet och förverkligandet av pensionsplanerna. Det behövs också för att möta framtida krav på ökad egen finansiering av ett antal välfärdstjänster och för att jämna ut inkomstförhållandena mellan t.ex. män och kvinnor. Att jämföra sparande mellan länder är svårt eftersom vi lägger olika betydelser i ordet men vi vet att det idag är oroande många som saknar ett långsiktigt sparande både i Sverige och internationellt, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv. FRAMTIDEN SOM PENSIONÄR Skillnaden mellan dagens pensionärers liv och Rekordgenerationens förväntningar är som störst när det gäller Sverige. TV-tittande har blivit vanligare säger 53% av dagens pensionärer födda 1938-1944. Men bara 27% i Rekordgenerationen tror de kommer titta mer på TV. I Storbritannien är motsvarande siffror 29% jämfört med pensionärernas 50% och i USA 46% jämfört med dagens pensionärers 63%. Väldigt många pensionärer har också börjat resa mer, ägna sig mer åt fritidsintressen mm. Bilden bland Rekordgenerationen är emellertid mycket mer optimistisk än pensionärernas verklighet. Samtidigt vet vi att Rekordgenerationen har andra värderingar och delvis annan ekonomi. Deras beteende hamnar sannolikt någonstans mellan dagens pensionärers verklighet och Rekordgenerationens egna planer eller är det drömmar? Rekordgenerationen har högt ställda förväntningar på ett aktivt och givande liv som pensionärer. Samtidigt har vi i Sverige en tendens att både överskatta våra inkomster och underskatta våra utgifter när vi planerar vår pensionstid. Många upptäcker att konsumtionsutrymmet blir mer begränsat än planerat och att man därför inte kan upprätthålla den livsstil man planerat. Sparandet borde därmed vara en central del av den ekonomiska planeringen och det behövs också för att jämna ut inkomstskillnader under arbetslivet, t.ex. mellan män och kvinnor i Sverige, säger Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv. Att ha hälsan i behåll och god ekonomi öppnar upp för ett rikare liv. Det innebär också större valfrihet efter pensionen. Vi människor har ofta höga ambitioner och storslagna planer för framtiden men det behöver inte betyda att vi faktiskt hinner med, klarar av eller vill genomföra dem. Här kan man tala om en övertro på hur man kommer vilja spendera sin fritid, säger Anna Allerstrand, trygghetsekonom, AMF. Som väl är så säger samtidigt dagens pensionärer att pensionärslivet är roligare än vad Rekordgenerationen förväntar sig att det ska vara. Det kanske inte är så tokigt att mysa i soffan framför TV:n? KAIROS FUTURE P.O. BOX 804 SE-101 36 STOCKHOLM, SWEDEN PAGE 4 (6)
FRÅGOR För ytterligare frågor kontakta Jens Magnusson, välfärdsekonom SEB Trygg Liv 070 210 22 67 Anna Allerstrand, trygghetsekonom AMF 070 519 24 60 Magnus Kempe Kairos Future projektledare för studien 070 545 18 11 Magnus.kempe@kairosfuture.com KAIROS FUTURE P.O. BOX 804 SE-101 36 STOCKHOLM, SWEDEN PAGE 5 (6)
OM KAIROS FUTURE Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom: forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys framtidsbaserad affärsutveckling och innovation genomförande av strategier. Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. Läs mer på vår hemsida www.kairosfuture.com eller kontakta oss för mer information: KAIROS FUTURE BOX 804 (BESÖKSADRESS: VASAGATAN 40) 101 36 STOCKHOLM TEL: 08 545 225 00 FAX: 08 545 225 01 E-POST: info@kairosfuture.com HEMSIDA: www.kairosfuture.com KAIROS FUTURE P.O. BOX 804 SE-101 36 STOCKHOLM, SWEDEN PAGE 6 (6)