Marknadsbrev februari 2014 Stökiga börser trots ljusare tider Konjunkturen mot ljusare tider 2013 blev ett ganska mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt ljusare ut. Låga räntor och en god riskaptit hos investerare gjorde att de flesta riskfyllda tillgångsslag med aktier i spetsen utvecklades mycket starkt förra året. Bättre konjunktur och fortsatt mycket låga räntor talar för att risktillgångar kommer fortsätta utvecklas positivt den närmaste tiden. Men de lågt hängande frukterna plockades under förra året, och vi kommer få se större slag i utvecklingen framöver. Utmaningar och möjligheter väntar tillväxtmarknader Under förra året bjöd de utvecklade länderna på breda börsuppgångar, medan tillväxtmarknaderna hade svårt att ta sig över nollstrecket. Det fick Skandias sparkunder att lämna tillväxtmarknadsfonder i stor utsträckning. Många av de omständigheter som bidrog till den tudelade börsutvecklingen följer med in i det nya året. Det kan innebära fortsatt tvära kast på tillväxtmarknadernas börser. Den bortglömda avkastningen som kan ge dig dubbelt så hög pension Antalet svenskar som blir hundra år blir fler för varje år som går. Det gör att avkastningen på ditt pensionskapital efter pensioneringen får allt större betydelse. Vi har räknat på hur mycket det faktiskt kan betyda för den som vill planera för ett långt och aktivt liv. Börsutveckling 1 januari 27 januari i svenska kronor Nordamerika 3,5% Sverige 1,3% Europa 2,2% Ryssland 7,2% Asien Japan 3,3% 5,5% Afrika 5,4% Sydamerika 5,4% Australien 4,0% Världen 3,3% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
MAKROPERSPEKTIV Konjunkturen mot ljusare tider När vi summerar det gångna året kan vi konstatera att det blev ett rätt mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt ljusare ut. Låga räntor och en god riskaptit hos investerare gjorde att de flesta riskfyllda tillgångsslag med aktier i spetsen utvecklades mycket starkt förra året. En miljö med fortsatt mycket låga räntor talar för att risktillgångar kommer fortsätta utvecklas positivt den närmaste tiden, men vi kommer få se större slag i utvecklingen framöver. 2013 blev ett ljummet år för den globala konjunkturen. Det kan tyckas nedslående att tillväxten inte tagit bättre fart trots att vi nu i mer än fem år upplevt massiva penningpolitiska stimulanser och räntor nära noll. Men det kan vara värt att påminna sig om att den globala konjunkturen faktiskt lyckats undvika de värsta fallgroparna. För ett år sedan fanns gott om politiska utmaningar i såväl USA, Europa som Kina som riskerade slå krokben för återhämtningen. Olika förtroendebarometrar bland både företag och hushåll var på bottennivåer. Inför 2014 råder en helt annan stämning. Ledande indikatorer för OECD-länderna visade en kontinuerlig förbättring under hela 2013. Det brukar som regel ta ett par månader innan förbättringar i indikatorer slår igenom i faktisk aktivitet. Mot slutet av förra året kom också de första utfallen som visade att industriproduktionen för OECDblocket har börjat växa igen. Den här cykliska återhämtningen väntas fortsätta under våren. Konjunktursignalerna skvallrar därmed om att vi går mot ljusare tider och att konjunkturen kommer ta bättre fart det kommande året. 103 102 101 100 99 98 97 96 95 Ekonomisk aktivitet i OECD Index resp 12 mån procentuell förändring -20 00 02 04 06 08 10 12 14 OECD ledande indikatorer (2 mån lag), vänster OECD industriproduktion, höger Source: Reuters EcoWin 15 10 5 0-5 -10-15 Aktier och företagsobligationer vinnare Trots att 2013 blev ett rätt mediokert tillväxtår var utvecklingen för många riskfyllda tillgångar mycket stark. En viktig förklaring till det är mycket låga styrräntor och massiva penningpolitiska stimulanser samt förhoppningar om att en konjunkturvändning är runt hörnet. Det hela har också kryddats med god riskaptit hos finansiella investerare. Konjunktursignalerna skvallrar därmed om att vi går mot ljusare tider Sammantaget har det gynnat riskfyllda tillgångar. De som blivit rikligast belönade är aktieinvesterare. Ett brett globalt börsindex avkastade drygt 20 procent förra året. Allra bäst gick utvecklade marknader som visade en ökning med nästan 30 procent där amerikanska, japanska och svenska börserna låg i topp. Tillväxtmarknadsbörserna hade däremot motvind och backade ett par procentenheter. Grafen nedan visar utvecklingen i amerikanska dollar. En försiktig kronförstärkning under förra året gjorde att avkastningen i svenska kronor var något lägre. Andra risktillgångar som också gett god avkastning är obligationer med kreditrisk och obligationer från medelhavsländerna i Europa. Exempelvis har ränteskillnaderna mellan företags- och statsobligationer fortsatt att krympa. Allra starkast har obligationer inom high yield-segmentet gått. Det här är en tillgångsklass som de senaste åren gett mycket bra avkastning. Nu börjar dock ränteskillnaderna närma sig de nivåer som rådde innan finanskrisen bröt ut och potentialen framöver för detta segment torde vara mer begränsad. 2
30 Totalavkastning 2013 Procent, USD mism för konjunkturen. Samtidigt finns de gamla hotbilderna kvar under ytan. Nedan följer ett axplock av de vanligaste frågorna jag nu möter: 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Aktier global Aktier utvecklade länder Aktier tillväxtmarknader Råvaror MSCI, Dow Jones-UBS, Bloomberg Har amerikanska politiker bråkat klart? Det ser faktiskt ut som att vi kanske slipper USAs budgetbråk under 2014. Den amerikanska kongressen har röstat igenom en budget som gäller in i 2015. Nu återstår en lösning på skuldtaket. Budgetuppgörelsen är dock en välkommen utveckling som minskar risken för att åter tvingas stänga ner myndigheter till följd av politiska låsningar. Den amerikanska ekonomin fortsätter också att förbättrats i stadig takt. Bortsett från en rejäl köldknäpp i norra USA över årsskiftet, som förmodligen sätter tillfälliga spår i aktiviteten, sker återhämtningen på relativt bred front husmarknaden har tillfrisknat, arbetsmarknaden har överraskat positivt och industrin växer igen. 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 Statsobligationer G7-länder Totalavkastning 2013 Procent, USD Globala företagsobligationer (IG) Globala high-yieldobligationer Tillväxtmarknadsobligationer Källa: Barclays medan statsobligationer tillhörde förlorarna De tillgångsslag som gått sämst är statsobligationer samt råvaror. I takt med att konjunkturen har återhämtat sig har obligationsräntorna stigit. Störst har ränteuppgången varit i USA. Det är också helt i linje med att USA ligger först i konjunkturcykeln och förväntningar om att Fed kommer lätta på den penningpolitiska gaspedalen. Stigande räntor i framför allt de anglosaxiska länderna samt Tyskland och Frankrike bidrog till negativ avkastning på ett globalt statsobligationsindex. Men för Japan och Italien sjönk däremot statsobligationsräntorna något, så det samlade indexet för G7-länderna blev svagt negativt. Ett svenskt ränteindex backade ungefär 2 3 procentenheter förra året. Vad kommer att utmärka 2014? Om vi blickar framåt vad kan vi vänta oss av 2014? Så här i starten av året råder alltså en känsla av tilltagande opti- Skönt med bottenkänning i euroområdet. Är krisen över nu? I euroområdet har den segdragna recessionen brutits. Tillväxten sker dock från en mycket låg nivå, men det går i rätt riktning. Tyskland fortsätter att vara det stadiga dragloket. Däremot är det mer bekymmersamt att Frankrike tappat fart. I de tidigare krisdrabbade länderna där tuffa besparingsprogram genomförts börjar däremot resultat att synas. Exempelvis klarar sig nu Irland utan stödpaket och kan åter finansiera sig själv på marknaden. Euroområdet har dock en hel del kvarstående utmaningar. Under våren ska banksektorn genomlysas och stresstestas. Resultatet som publiceras till hösten kan bli en viktig vattendelare. Om banksektorn bantas och tillförs nytt kapital kan det utgöra en välbehövlig nytändning. Det här är dock ingen quick-fix. Nyckelfrågan är fortfarande var pengarna ska komma ifrån. Politikerna har det närmaste halvåret på sig att ta fram en trovärdig lösning. Vad gör centralbankerna framöver? Den amerikanska centralbanken Fed har inlett de första stegen mot att trappa ned på sina obligationsköp. Vi räknar med att Fed fortsätter den inslagna vägen att i små steg fortsätta dra ned på obligationsköpen under resten av året. Däremot finns inga planer på att höja styrräntan inom en överskådlig framtid. I euroområdet är utvecklingen fortfarande bräcklig och det innebär att ECB troligen lanserar ytterligare stimulansåtgärder det närmaste kvartalet. I Japan fortsätter centralbanken med kraftigt expansiv penningpolitik. Vi kommer därmed se hur de stora centralbankerna börjar gå lite skilda vägar. Men det kommer inte att handla om några stora kursändringar. Styrräntor kommer fortsätta ligga kvar nära noll även under 2014 och trots att Fed lättar på stimulanserna kommer den globala penningpolitiken fortsätta att vara mycket expansiv. Hur kommer Riksbanken att agera? Låg aktivitet och mycket låg inflation fick Riksbanken att i 3
december sänka reporäntan till 0,75 procent. Kanske innebär det att vi får se mindre av det penningpolitiska skyttegravskrig som präglade stora delar av förra året, där låg inflation ställts mot risker med för hög skuldsättning. Men även om Riksbanken nu tydliggjort att inflationsmålet är överordnat, så fortsätter nog stora delar av direktionen att våndas över riskerna med stora och växande skulder. Riksbankens sänkning kom sent i konjunkturcykeln. Efter räntebeslutet har konjunkturtecknen också blivit starkare. Exempelvis har industriproduktionen tagit ett överraskande stort skutt uppåt. Utvecklingen är i linje med exempelvis Konjunkturinstitutets barometer som sedan en tid tillbaka pekat mot bättre tider. Därmed räknar vi inte med ytterligare sänkning utan att reporäntan ligger kvar på denna nivå resten av året. Hur går det för börsen? Förra årets makalösa uppgång kan bli svår att matcha. Risken för besvikelser och sättningar har ökat. Vinstförväntningarna inför 2014 är högt ställda och om de inte infrias kommer börsvärderingarna se lite väl höga ut. Men om konjunkturen å andra sidan tar fart enligt de rådande förväntningarna kommer vi få se mer markant stigande obligationsräntor. Det är inte heller entydligt positivt för börsen. Vi kommer dock att befinna oss i en lågräntemiljö ännu ett tag och det bäddar för att kapital fortsätter att söka sig till mer riskfyllda tillgångar. Det talar för fortsatt stöd för börsen en bit in på 2014. Men de lågt hängande frukterna plockades redan förra året, och vi kommer få se större slag i utvecklingen framöver. Heidi Elmér Chefekonom 4
PLACERA Utmaningar och möjligheter väntar tillväxtmarknader 2013 bjöd på breda börsuppgångar bland utvecklade länder, medan tillväxtmarknaderna hade svårt att ta sig över nollstrecket. Det fick Skandias sparkunder att lämna tillväxtmarknadsfonder i stor utsträckning. Många av de omständigheter som bidrog till den tudelade börsutvecklingen följer med in i det nya året. Det kan innebära fortsatt turbulenta börser. Samtidigt finns faktorer som gynnar tillväxtmarknaderna. Fjolårets börsrally bland de utvecklade länderna började redan sommaren 2012. Det utlösande startskottet kom när den europeiska centralbankschefen Mario Draghi lovade att göra vad som krävs för att rädda eurosamarbetet, vilket minskade oron för den europeiska skuldkrisen. Draghis uttalanden följdes av massiva penningpolitiska stimulansprogram från både de amerikanska och japanska centralbankerna. Det drev upp riskaptiten, pressade ned obligationsräntor och bidrog till att bättra på förtroendet bland hushåll och företag. Det var vad som krävdes för att få till ett rejält börsrally sedan halvårsskiftet 2012 har index över de mogna ländernas börser stigit med nära 40 procent. I svenska kronor summerar uppgången till ca 30 procent på grund av förstärkningen för svenska kronan. Att tillväxtländernas börser inte har hängt med i uppgången kan dels förklaras av att flera av länderna uppvisade avmattningstendenser. Dessutom tvingades vissa av tillväxtländerna att strama åt penningpolitiken för att undvika inflationstendenser). Men det största sänket för tillväxtländernas börser kom efter att den amerikanska centralbanken, Fed, signalerade att en minskning av de penningpolitiska stimulanserna var på väg. Det förde med sig att kapital flödade ut från ländernas kapitalmarknader och att flera tillväxtländers valutor försvagades. Valuta främsta orsak till svag fondavkastning Just valutaförsvagningen var även den främsta orsaken till tillväxtmarknadsfondernas underprestation under fjolåret. Faktum är att de flesta tillväxtbörser steg, räknat i lokal valuta, även om uppgången var ganska beskedlig. Bland de fyra BRIC-ländernas börser var det endast den brasilianska som sjönk i lokal valuta. Börs- och valutaförsvagning drabbade i synnerhet länder med bytesbalansunderskott som är beroende av utländsk finansiering som exempelvis Brasilien, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. I lokal valuta steg dock både Indien- och Sydafrikabörsen, medan övriga backade. Räknat i svenska kronor backade dock samtliga, vilket syns i fondutvecklingen i tabellen nedan. Bästa tillväxtmarknadsfonder 2013 Fidelity Malaysia +7,7 % Fidelity EMEA +6,4 % Schroder China Opportunities +5,3 % Old Mutual Greater China +5,1 % Alfred Berg Ryssland +5,1 % Sämsta tillväxtmarknadsfonder 2013 East Capital Turkiet -27,3 % Fidelity Indonesia -23,9 % BlackRock Latin America -14,2 % Fidelity Thailand -8,8 % BlackRock India -7,6 % Avkastning avser svenska kronor Observera att ovan redovisas ej avkastning för fondernas placeringshorisont, vilken är fem år. För information om avkastning över fondernas placeringshorisont, vänligen besök www.skandia.se Fortsatt skakiga tillväxtmarknadsbörser i år? 2014 har startat med förnyad marknadsturbulens. På mindre än en månad har tillväxtmarknadernas börser i genomsnitt backat med 7 procent i svenska kronor. I lokal valuta handlar det om knappt 5 procent. Återigen är alltså valutarörelser en viktig förklaring till den svaga utvecklingen. Försvagningen av tillväxtländernas börser och valutor under det senaste året innebär att åtminstone en del av effekten av de minskade amerikanska stödköpen har prisats in på marknaderna. Den förnyade oron under de senaste veckorna tyder dock på att anpassningen inte är färdig. Det är därmed rimligt att anta att de tvära kasten på tillväxtmarknadernas börser fortsätter ytterligare ett tag. 5
Vad talar för tillväxtmarknaderna? Även om tillväxtmarknaderna har det tufft just nu, så finns det flera faktorer som talar till deras fördel. Mycket pekar just nu för att den globala tillväxten tar fart i år. De största förbättringarna syns bland de utvecklade länderna i Nordamerika, Europa och Japan. Det kommer även tillväxtländerna till godo i form av ökad efterfrågan på deras exportvaror. Den senaste tidens valutaförsvagning för flera av länderna hjälper också till genom att göra företagens produkter billigare i utlandet. En annan faktor som kan ge stöd åt tillväxtmarknadsbörserna är aktievärderingarna, som är en bra bit lägre i dessa länder än i t ex USA och Europa. Det innebär att företagen i de utvecklade länderna har mer att leva upp till än sina konkurrenter i tillväxtmarknaderna. Bredd eller spets beror på riskvilja Även om risknivån är hög i alla tillväxtmarknadsfonder, så är det skillnad på breda fonder och sådana som investerar i ett enskilt land eller region. För sparare som vill undvika att ta för hög risk är en bred tillväxtmarknadsplacering där innehavet sprids ut på flera länder sannolikt ett bättre val. På så sätt blir påverkan från negativ börsutveckling i ett land mindre. Exempelvis utgör Turkiet och Indonesien, som var fjolårets fondförlorare, tillsammans omkring 4 procent i ett brett tillväxtmarknadsindex. För de som vill ta stor risk i jakt på hög avkastning kan dock fonder med inriktning på ett enskilt land eller region kan vara lockande, särskilt som komplement till en bredare fond. Sparare lämnade tillväxtmarknader Tillväxtmarknadsfonder (inklusive Asienfonder) stod för tre fjärdedelar av alla sålda fonder bland Skandias kunder under 2013. Fonder med inriktning mot Sverige och USA samt globala börser var de mest köpta. Intresset för Europa- och Japanfonder var samtidigt svagt, trots hög avkastning, och tillsammans stod dessa för ca 5 procent av antalet köpta fonder. Fakta: tillväxtmarknader I ett brett tillväxtmarknadsindex utgör asiatiska länder ca 63 procent, Latinamerika ca 19 procent och Afrika/ Mellanösten ca 18 procent. De fyra BRIC-länderna står för knappt 43 procent av index. Andra stora länder är Korea, Taiwan och Sydafrika. Finans är den största sektorn, följt av IT och energi. Johan Lundqvist 6
Den bortglömda avkastningen som kan ge dig dubbelt så hög pension R O B E R T G U S T A F S S O N En miljon svenskar har nu sett filmatiseringen av boken Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Så gamla kommer de flesta av oss inte att bli, men antalet som får leva uti hundrade år blir fler för varje år som går. Det gör att avkastningen på ditt pensionskapital efter pensioneringen får allt större betydelse. Vi har räknat på hur mycket det faktiskt kan betyda för den som vill planera för ett långt och aktivt liv. BIOPREMIÄR JULDAGEN En ekonomisk plan för ett långt och aktivt liv bygger på att arbeta heltid så många år som möjligt, vitt och med tjänstepension, och ha ett långsiktigt sparande. Det är vanligt med beräkningar som illustrerar hur stort pensionskapital man kan få ihop fram till dagen man går i pension. Pensionssparandet slutar inte växa dagen man går i pension. Men det som händer före pensioneringen är bara den första delen i ens pensionssparande. Det finns en lång rad val som påverkar vad som händer när man väl börjat plocka ut pensionen, särskilt när pensionsåren väntas vara 35 till antalet. De valen kan i högsta grad avgöra vilka äventyr man kommer ha råd med när ens hundraårsdag närmar sig. Två individer med samma pensionskapital dagen de slutar arbeta kan mycket väl faktiskt med största sannolikhet få ut olika stor pension per månad i genomsnitt. Ett val man kan göra handlar om hur ens pensionskapital ska förvaltas efter pensioneringen. Det är framför allt val av risknivå som är betydelsefullt. Investeringar med högre risk brukar generellt sett ge större avkastning än de med låg risk över långa perioder. Över korta perioder är däremot risken större att de minskar i värde. Frågan är alltså: vill man minimera risken att månadsutbetalningarna ska variera uppåt och nedåt, men i gengäld bara kunna räkna med att de växer långsamt; eller vill man öka chansen att de växer snabbt, men också öka risken att de tvärtom blir mindre? Svaret på den frågan varierar naturligtvis från individ till individ, men för att kunna besvara den behöver man veta hur stor skillnaden faktiskt kan bli i reda pengar. Våra beräkningar visar att varje procentenhet högre avkastning höjer de genomsnittliga månadsutbetalningarna med drygt 20 procent. För pensionssparare som lever till sin hundraårsdag kan sex istället för två procents avkastning från 65-årsdagen innebära 7 900 istället för 3 400 kronor i månaden i genomsnitt, för ett kapital på en miljon kronor vid pensioneringen. Även för pensionssparare med genomsnittlig livslängd kan sex procent avkastning efter pensioneringen ge nästan 70 procent mer pension i månaden i genomsnitt än för två procent avkastning, med samma kapital på pensionsdagen. De som av olika skäl vill ha låg risk under pensionen behöver generellt sett inte göra något aktivt val alls. Många, men inte alla, pensionsbolag omfördelar nämligen automatiskt kapitalet så att risken sänks ju äldre pensionsspararen blir. Det är rimligt, eftersom pensionssparande är ett sparande som man i slutänden ska använda för att kunna betala räkningarna varje månad. Tyvärr innebär detta, som våra beräkningar visar, en väldigt stor alternativ kostnad i form av utebliven avkastning för alla de som tvärtom har marginaler i sin ekonomi, planerar att ta ut sitt pensionssparande under resten av sitt liv och kanske till och med hoppas att en dag få fira sin hundrade födelsedag. De spararna kan öka sannolikheten för en avsevärt högre pension genom att helst i samråd med en certifierad rådgivare göra ett aktivt val och öka sin risk. Valet av vilken risk man vill ha på sitt pensionssparande under tiden man lever är alltså ett val med stor betydelse. Vad passar dig bäst? Mattias Munter pensionsekonom Skandia 7
Nya möjligheter med nya marknader Ett av de senaste nytillskotten i Skandias fondsortiment är Schroder Frontier Markets, som investerar på de minst utvecklade tillväxtländernas börser. Medan traditionella tillväxtmarknadsfonder hade ett tufft 2013, med negativ avkastning i de flesta fall, bjöd Schroder Frontier Markets på fin avkastning. Det här är en fond som erbjuder spännande möjligheter till hög risk. Frontier Markets består av 26 länder i Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Östeuropa. Det handlar till exempel om Nigeria, Kuwait och Kazakstan. Kännetecknande för kategorin är att aktiemarknaderna är mindre till storleken och har lägre omsättning än börserna i traditionella tillväxtmarknadsländer. Frontier Markets beskrivs därför ofta som de nya tillväxtmarknaderna. Gynnsamma förutsättningar Argumenten för att investera i Frontier Markets påminner om dem för tillväxtmarknader hög ekonomisk tillväxt, stora råvarutillgångar och låga arbetskostnader. Men därutöver tillkommer pågående samhällsförändringar och trender som också skapar gynnsamma förutsättningar för börsbolagen. Aktiemarknaderna är mindre till storleken och har lägre omsättning än börserna i traditionella tillväxtmarknadsländer. Frontier Markets beskrivs därför ofta som de nya tillväxtmarknaderna. Mellanöstern förknippas ofta med oljeindustrin, men regionen har mer att erbjuda. I syfte att ombalansera sina ekonomier används oljeintäkter för att investera i andra sektorer, vilket gynnar bolag inom flera branscher och utgör en stark drivkraft för börserna. I Afrika gynnas många bolag av det växande handelsutbytet med Kina som finansierar satsningar på infrastruktur och elförsörjning, vilka tidigare har varit betydande hinder för ekonomisk utveckling. Och i Asien pågår ett skifte där Kina rör sig högre upp i värdekedjan, och allt mer produktion flyttar till länder som Bangladesh, Sri Lanka och Pakistan, säger Rami Sidani, som förvaltar Schroder Frontier Markets. Stora möjligheter, höga risker Risknivån på Frontier-ländernas börser är hög. De flesta av länderna befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, där inte minst politiska faktorer kan innebära stora risker för investerare. Dessutom är finansmarknaderna i regel mindre utvecklade än de i mer traditionella tillväxtmarknader, och de legala systemen kan vara oförutsägbara. Det skapar osäkerhet och kan innebära problem med tillräcklig insyn, vilket kan försvåra investeringsprocessen. Rami Sidani lyfter även fram oljepriset som en särskilt viktig faktor för Frontier Markets. Många av länderna är stora oljeexportörer, och i flera fall baseras ländernas budgetar på ett oljepris omkring 8
70 dollar per fat. En långdragen nedgång för priset under den nivån skulle sätta press på statliga investeringar. Det skulle drabba de inhemska företagen eftersom statliga investeringar är en av de främsta tillväxtfaktorerna för börsbolagen, säger han. Starkt år i backspegeln 2013 blev ett starkt år för Schroder Frontier Markets. Avkastningen summerade till strax över 36 procent, att jämföra med en uppgång på 24 procent för fondens jämförelseindex 1). Det placerar den i det absoluta toppskiktet i bland jämförbara fonder. Sedan fonden startades, i december 2010, har den stigit med knappt 30 procent och därmed slagit sitt jämförelseindex med nära 24 procentenheter. Aktieurvalet var den främsta drivkraften bakom fjolårets avkastning, men på de här marknaderna är det även viktigt hur man fördelar innehaven mellan de olika länderna. Vi hade t.ex. en övervikt i både Quatar och Förenade Arabemiraten som båda gick riktigt bra. Vi har även möjlighet att investera upp till en femtedel av portföljvärdet i länder utanför index, t.ex. Saudiarabien, och även där hade vi stora framgångar 2013, säger Rami Sidani. Fjolårets uppgång för Frontier Markets står i skarp kontrast mot tillväxtmarknadernas börser som utvecklades svagt negativt. Den främsta anledningen, enligt Rami Sidani, är att Frontier-ländernas tillväxtfaktorer inte är lika beroende av utvecklingen i västvärlden som är fallet för flertalet tillväxtländer. Den svaga börsutvecklingen bland tillväxtmarknaderna under fjolåret beror delvis på bolagsvinster som inte nådde upp till förväntningarna och sviktande konjunkturutveckling. Men oron för minskade amerikanska stimulanser blev ett riktigt sänke för börshumöret. Frontier-länderna klarade den oron betydligt bättre. Det beror på att flera av länderna har bytesbalansunderskott, stora valutareserver och att valutorna i vissa fall är peggade mot den amerikanska dollarn. Det, i kombination med det faktum att inhemska tillväxtfaktorer inte är lika beroende av västvärlden, skyddade Frontier-ländernas börser från den globala makroekonomiska oron under 2013, fortsätter Rami Sidani. En krydda i portföljen Schroder Frontier Markets kan vara ett intressant inslag i en sparportfölj. Förutom att länderna befinner sig i ett tidigt utvecklingsstadie, vilket står för en stor del av fondens potential, har utvecklingen på Frontier-ländernas aktiemarknader även visat sig ha förhållandevis lågt samband med börserna i större tillväxtmarknader och bland mogna länder. Fonden passar främst för långsiktigt sparande eller för dig som vill ha en krydda i portföljen. Det gäller dock att komma ihåg att risken är mycket hög. Johan Lundqvist 1) MSCI Frontier Markets. Avkastning angiven i svenska kronor. 9
Marknadsnoteringar 2014-01-27 Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige -1,43% 15,47% 19,27% 138,38% Norden -2,41% 14,65% 18,45% 94,02% Europa -3,66% 15,44% 22,65% 61,00% USA -4,55% 20,65% 43,41% 82,05% Japan -4,11% 21,29% 12,18% 15,99% Brasilien -11,57% -26,35% -40,00% 10,08% Ryssland -9,75% -16,09% -26,28% 117,53% Indien -5,59% -11,68% -18,61% 52,76% Kina -9,19% -7,99% -5,28% 48,57% Världsindex -4,71% 13,34% 23,60% 65,14% Tillväxtmarknader -7,90% -10,04% -12,18% 60,64% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,42-1,45% 0,03% -0,19% -20,58% EURSEK 8,78-2,00% 1,65% -0,63% -17,48% GBPSEK 10,65-0,85% 5,69% 3,91% -6,80% EURUSD 1,37-0,55% 1,61% -0,44% 3,90% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 95,7-4,59% -0,75% 11,77% 130,21% Olja (Brent Crude, 1st future) 106,7-4,89% -5,98% 9,55% 143,97% Guld (Spot) 1 257,1 3,61% -24,07% -4,33% 39,80% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 0,75 0,0-25,0-50,0-125,0 ECB 0,25 0,0-50,0-75,0-175,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 1,01-8,8-1,2-100,9-53,3 USA 2 år 0,34-4,8 6,6-23,8-46,1 Tyskland 2 år 0,13-10,9-16,5-123,7-153,1 Sverige 10 år 2,29-22,9 37,9-112,2-77,9 USA 10 år 2,75-25,2 78,7-63,9 22,1 Tyskland 10 år 1,67-29,1-2,8-154,1-159,5 Sverige Tyskland USA Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 250 230 210 190 170 150 130 110 90 70 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10