Äldreomsorgskontoret 2011-02-14 Kvalitetsrapport 2010 Dnr 10/74
1 INLEDNING... 3 1.2 RAPPORTENS UPPLÄGG... 3 2. ÖVERGRIPANDE UPPFÖLJNINGAR... 4 2.1 AVTALSUPPFÖLJNINGAR... 4 2.2 INTERNKONTROLL... 5 2.3 TILLGÄNGLIGHET OCH INFORMATION... 6 2.4 FÖRENKLAD BISTÅNDSHANDLÄGGNING... 6 2.5 ÖKAT BRUKARINFLYTANDE... 7 2.6 SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL... 7 2.7 FEL OCH BRISTER... 7 2.8 UPPFÖLJNING AV ANVÄNDNING AV PERSONALSYSTEM... 7 2.9 AVVIKELSER ENLIGT LEX SARAH... 8 3. MYNDIGHETSENHETEN... 9 3.1 VÄXTHUSPROJEKT... 9 3.2 EJ VERKSTÄLLDA BESLUT... 9 3.3 INDIVIDUPPFÖLJNING... 10 3.4 GENOMSNITTLIG VÄNTETID VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE... 10 3.5 SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 10 4. UTFÖRARVERKSAMHETEN... 11 4.1 SALUTOGENT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 11 4.2 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE OCH KORTTIDSVERKSAMHET... 11 4.2.1 Äldreguiden... 11 4.2.2 Genomförandeplan... 12 4.2.3 Växthusprojekt... 13 4.2.4 Kravmärkt yrkesroll... 14 4.2.5 Närståendestöd... 14 4.2.6 Södertörns nyckeltal... 14 4.2.7 brukarenkät 2010... 15 4.2.8 Jämförelse resultat nationell brukarenkät Södertörnskommuner... 17 4.3 HEMTJÄNST... 18 4.3.1 Äldreguiden... 18 4.3.2 Genomförandeplan... 18 4.3.3 Växthusprojekt... 19 4.3.4 Kravmärkt yrkesroll... 19 4.3.5 Närståendestöd... 19 4.3.6 Södertörns nyckeltal... 20 4.3.7 brukarenkät 2010... 20 4.3.8 Jämförelse resultat nationell brukarenkät Södertörnskommuner... 22 4.4 DAGVERKSAMHET... 23 4.4.1 Närståendestöd... 23 4.4.2 Bemötandeplan... 23 4.4.3 Äldreguiden... 23 4.4.5 Södertörns nyckeltal... 24 4.4.6 Utvecklingsprojekt demensdagverksamhet... 24 BILAGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINSATSER... 25 2
1 Inledning I december 2009 beslutade äldreomsorgsnämnden om ett ledningssystem för kvalitet. Ledningssystemet bygger på de föreskrifter som Socialstyrelsen utfärdat (SOFS 2006:11) Denna rapport syftar till att sammanfatta uppföljningar som gjorts inom de kvalitetsområden som ledningssystemet omfattar. Att mäta kvalitet är en utmanande uppgift, främst beroende på att kvalitet kan definieras på olika sätt beroende på vems perspektiv som står i fokus. Intresset och utvecklingen kring kvalitetsmätningar har ökat stadigt, inte minst under de senaste tio åren. Socialstyrelsen har av regeringen fått ett utökat uppdrag att genomföra kvalitetsuppföljningar av äldreomsorgen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har de senaste fem åren arbetat med att sammanställa egna uppföljningar och driva projekt med fokus på utveckling av kvalitetsindikatorer. Under 2010 fick dock Socialstyrelsen och SKL ett nytt gemensamt uppdrag av regeringen att utveckla uppföljningen av kvalitet inom äldreomsorg. Den samlade erfarenheten från analyser av kvalitetsuppföljningar pekar på låga eller obefintliga samband mellan kostnader och kvalitet. Det finns också en stor spretighet vid närmare granskningar av resultat i olika mätningar, exempelvis kan en enhet erhålla höga betyg i en brukarenkät men lägre omdöme i en annan typ av mätning. Detta är därför viktigt att ha i minnet att fördjupade analyser krävs när bedömningar av kvalitet ska göras. Materialet till denna rapport består av interna uppföljningar samt uppgifter som publicerats av Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och SKL. 1.2 Rapportens upplägg I kapitel 2 presenteras resultat från övergripande uppföljningar. I kapitel 3 redogörs för uppföljningar avseende myndighetsenheten. Övergripande resultat för utförarverksamheten presenteras inledningsvis i kapitel 4, därefter följer resultat specifika för vård- och omsorgsboende, hemtjänst och daglig verksamhet. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser finns i bilaga. Denna uppföljning följer Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOFS 2005:12). 3
2. Övergripande uppföljningar 2.1 Avtalsuppföljningar Det har inte genomförts några avtalsuppföljningar under året i verksamheter där kontoret köper enstaka platser för permanent boende eller korttidsboende. Anledningen är att förberedelser för ramavtalsupphandling av permanenta platser på vård- och omsorgsboenden och korttidsplatser startade efter sommaren 2010. Avtalsuppföljningar kommer därför att ske först under 2011. I oktober 2010 genomförde kontorets avtalssamordnare tillsammans med representant från Telge Inköp en avtalsuppföljning på Oxbackshemmet/Cederströmska gårdens vård- och omsorgsboende, som drivs av Ansvar och Omsorg AB. Inför uppföljningen granskades årsredovisningen, antalet årsarbetare nu respektive när avtal ingicks, hur faktureringen till myndigheten fungerar och verksamhetschefens kompetens. et av granskningen var utan anmärkning och enligt avtal. Vid uppföljningsmötet diskuterades fem punkter vars resultat redovisas nedan. Hur tycker företaget att arbetet har fungerat hittills? Ansvar&Omsorg AB och även kontoret upplever att samarbetet fungerar bra. Utbildningsplan hur långt har man kommit i denna fråga och vad planeras? Genom medarbetarsamtalen har företaget dels fått kunskap om respektive individs behov men även om behoven i personalgruppen i stort. Utbildningar genomförs kontinuerligt och målet är att ge hela personalgruppen en bra grundkompetens. Därefter planeras flera påbyggnadsutbildningar bland annat i reflekterande arbetssätt. Utbildningar som genomförts under året är bland annat social dokumentation, brandutbildning, vårdplanering och rutiner/dokumentation som gäller mathantering. Avvikelsehantering har man haft avvikelser och hur har man arbetat med dessa? Verksamheten har haft några rapporterade avvikelser under året som gällt hantering av läkemedel. Vid rapporterad avvikelse vidtas lämpliga åtgärder och dessa följs sedan upp. Exempel på detta är att alla lägenheter senast vid årsskiftet 2010/2011 ska vara utrustade med låsbara skåp för medicin som en följd av avvikelse i läkemedelshantering. Klagomål har man fått sådana och hur har man arbetat med dessa? Verksamheten har fått in mycket få klagomål under året. Alla skriftliga klagomål dokumenteras och följs upp. Däremot dokumenteras i dag inte muntliga klagomål, en rutin som företaget ska införa för att kunna följa upp även dessa klagomål. 4
Aktiviteter och utevistelse enligt resultat i brukarenkäten ska vi inom äldreomsorgen generellt förbättra oss inom nämnda område. Hur arbetar man med detta? Verksamheten genomför olika aktiviteter och ger möjlighet till utevistelse i den mån brukaren orkar och vill delta. Det konstaterades att det dels är viktigt att dokumentera varje enskild brukares målsättning avseende aktiviteter/utevistelse och att dokumentera när brukare inte vill delta. 2.2 Internkontroll Internkontroll har genomförts inom områdena gemensamma redovisningsrutiner, upphandlingsrutiner, personalrutiner 1, dokument- och ärendehantering, arkivering av räkenskapsinformation, återsökning av statsbidrag för flyktingar och asylsökande, avgiftshantering inom äldreomsorgen och rättssäkerhet inom äldreomsorgskontoret. Det samlade resultatet vid utförda internkontroller är i stort sett bra. Vissa avvikelser har noterats främst inom området redovisning. Nedan redovisas de kontrollmål där åtgärder vidtagits. Att syfte och deltagarlistor bifogas på fakturor som avser representation och externa kurser samt att beslutsattest inte sker av egna utlägg och/eller kostnader som berör en personligen. 137 fakturor från perioden januari-december 2009 har kontrollerats, av dessa var 11 procent felaktigt hanterade. Tre fakturor var felkonterade (avsåg rehabilitering samt handledning), övriga fakturor saknade anteckning om syfte och/eller deltagarlista. Där det saknades deltagarlista kunde kontroll av att person inte attesterar egna utlägg/personliga kostnader inte göras. Att fakturering till kund är rätt från början. Under 2009 skapades totalt 22 261 kundfakturor, av dessa var 2 procent felaktiga vilket ledde till makuleringar/kreditfakturor. Att alla transaktioner är rätt konterade. Under perioden januari-februari 2010 granskades 89 poster. Av dessa var 23 procent felaktiga. Bland annat har inköp av livsmedel konterats som personalfrämjande åtgärder utan att det tydligt framgår att detta är syftet. Några kurser har konterats som övriga kostnader. Att leverantörsfakturor handläggs snabbt och betalas i tid. Under februari 2010 granskades 685 fakturor. Av dessa var 8 procent för sent hanterade. Totalt i kommunen var 9 procent för sent hanterade under februari månad. Att ramavtal nyttjas Under januari-juni 2010 har fakturor från inköpsområdena livsmedel, konsulter, möbler, kontorsmaterial, lås, glas (fönster), datorer, mobiltelefoner, resor, arbetskläder och bröd kontrollerats. 1 et för rehabiliteringsutredningar redogörs för under avsnittet 2.8 5
Äldreomsorgskontoret visar låg följsamhet till ramavtal inom områdena konsulter (följ-samhet 11 procent), kontorsmaterial (55 procent), lås (9 procent) och glas (fönster) (16 procent). Att korrekt registrering av anställning har skett utifrån korrekt skriftligt underlag. 29 beslut har kontrollerats varav 28 procent inte var korrekta. De felaktigheter som förekom var bl a att det saknades uppgift om anledning till tidsbegränsning, uppgift om lön och i några fall var felaktig lön angiven (heltid-deltid) Att rapporten för timanställda är korrekt ifylld och rätt registrerad. 30 rapporter har kontrollerats varav 50 procent var felaktiga. Uppgifter som saknades var bl a titel, arbetsplats, anställningstid och/eller typ av anställning. 2.3 Tillgänglighet och information Det ska vara enkelt för brukare och anhöriga att komma i kontakt med äldreomsorgen. Detta gäller såväl tillgång till fysiska lokaler som tillgänglighet per telefon och mail. 2009 gjordes en mätning av tillgänglighet för hela Södertälje kommun 2. Mätningen gjordes genom uppringning och skickande av e-post till kommunen. Andelen som kom i kontakt med en handläggare per telefon var 83 procent 2009 (en förbättring jämfört med 2008), och klart över kommunens genomsnittsresultat som var 67 procent. När det gäller e-post finns en policy om att svar ska ges inom två dygn. et av mätningen 2009 visar att 83 procent av svaren gavs inom två dygn, vilket var en försämring jämfört med 2008 och sämre än genomsnittet i kommunen. Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt har uppföljningar av tillgänglighet på kommunernas webbplatser gjorts. Genomsnittet för äldreomsorgen i riket var 74 procent. Södertälje som då fick 84 procent har sedan mätningen gjordes publicerat uppgifter om kvalitetsredovisningar på webbplatsen. Detta innebär att även Södertälje nu placerar sig bland övriga kommuner i Södertörnsnätverket på 95 procent. Botkyrka, Nacka och Salem hade alla 100 procent i mätningen. För att skapa ytterligare en möjlighet att komma i kontakt med äldreomsorgens biståndshandläggare har förberedelser vidtagits under 2010 för att börja använda Mina vårdkontakter. Detta är en e-tjänst som utvecklats av Vårdguiden, som ägs av Stockholms läns landsting. Tjänsten innebär att brukaren eller anhöriga kan logga in på en egen sida och på ett säkert sätt lämna information om sitt ärende. 2.4 Förenklad biståndshandläggning Den 1 mars 2010 infördes modellen med förenklad biståndsbedömning. Det innebär att personer 70 år och äldre har möjlighet att ansöka om bistånd i form av serviceinsatser enligt så kallad förenklad biståndsbedömning. De insatser som ingår är tvätt, städning var tredje vecka, inköp av 2 et för 2009 års mätning presenterades under 2010. En ny mätning gjordes under 2010 men resultatet från denna mätning har ännu inte publicerats (2011-02-14). 6
livsmedel, matleveranser och trygghetslarm. Den sökande kryssar på en fastställd blankett i vilken hjälp man behöver, vilken funktionsnedsättning man har och hur denna påverkar förmågan att utföra sysslorna själv. Beskrivningen fungerar som utredning och är grund för beslutet om bistånd. Efter åtta månaders tillämpning konstateras att modellen fungerar när det gäller ansökan/beslut om trygghetslarm. I övrigt har arbetet inte kommit igång eller varit efterfrågat. 2.5 Ökat brukarinflytande Den 1 augusti 2010 infördes ett system för ökat brukarinflytande som innebär att brukaren, inom tidsramen för beslutade serviceinsatser, kan byta dessa mot andra insatser. Exempel på andra insatser är hårvård, omplantering av växter, årstidsdekorering, kyrkobesök etc. Alla brukare som då var aktuella fick skriftlig information om förändringen och information lämnas även till nya brukare som får beslut om serviceinsatser. Uppföljning visar att sex byten har gjorts sedan systemet infördes. 2.6 Synpunkter och klagomål Under 2010 har ett nytt system för klagomål testats och införts i kommunen. En del klagomål har under denna införandeperiod inte registrerats i det nya systemet. Vid en manuell uppföljning har det dock kunnat säkerställas att alla inkomna klagomål har åtgärdats. Rutinen för klagomålshantering ska uppdateras under 2011. 2.7 Fel och brister En ny rutin med tillhörande blankett för anmälan av fel och brister enligt Socialtjänstlagen har införts successivt i äldreomsorgens verksamheter under året. Från och med den 1 september 2010 använder samtliga utförarenheter blanketten. Rutinen ser ut enligt följande: 1. Upptäckt av en fel och brist, typ av händelse som kan förekomma; dokumentation, informationsöverföring,, omsorgsinsatser, mat, serviceinsats, larm, annat. 2. Den som upptäcker en fel och brist gör rapportering, fyll i alla uppgifter på blanketten 3. Blanketten lämnas till enhetschef. 4. Alla fel och brister på enheten tas upp på APT möten. 5. enhetschefen gör åtgärdsplan och ger förbättringsförslag. 6. Blanketten skickas till områdeschef. Sammanställning och analys av inkomna fel och brister under 2011 kommer att göras vid delåroch helårsbokslut. 2.8 Uppföljning av användning av personalsystem Adato är ett system som används för att registrera att rehabiliteringsutredning påbörjats och dokumenterats när den anställde varit sjuk i 14 dagar eller vid minst 6 gånger under en 12 månadersperiod. 7
Vid 2010 års internkontroll utföll resultatet enligt följande: Tabell 1. Statistik rehabiliteringsutredningar Sjukdomsperiod Antal sjukfall Antal utförda rehabutredningar i % 14-28 dagar 57 51 90 6 tillfällen 43 38 88 Total andel utförda 89 För schemaplanering används Time care. Schemaplaneringen i Time Care görs av varje enskild medarbetare med eventuellt bistånd av schemaplanerare och gruppcheferna vid varje ny schemaplaneringsperiod. Användningen av Time Care säkerställer bemanningsbehovet utifrån brukarnas behov samt ger utrymme att inom befintligt utrymme kunna fördela sina timmar i eget schema. Detta system kommer att ersättas av modulen Individuell arbetstidsplanering (IAP) under 2011. Som ett stöd för sammanställning och analys av personalens kompetens finns i det nya personalsystemet Heroma en särskild kompetensmodul. Denna har dock ännu inte införts i kommunen (2011-02-13). 2.9 Avvikelser enligt Lex Sarah Lex Sarah trädde i kraft den 1 januari 1999, bestämmelsen i 71 a socialtjänstlagen (SoL) anger att var och en som är verksam inom verksamheter om äldre personer eller personer med funktionsnedsättningar ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Vidare ska den som upptäcker eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande anmäla detta till ansvarig nämnd. Nedan följer en sammanställning av utredda Lex Sarah-ärenden som behandlats i äldreomsorgsnämndens utskott under 2010, med 2008 respektive 2009 som jämförelseår. Tabell 2. Lex Sarah-ärenden 2008, 2009 och 2010 2008 2009 2010 Totalt antal utredda ärenden 28 42 29 Antal beslut om missförhållande enligt Lex Sarah 27 32 21 Som tabellen ovan visar har antalet ärenden där beslut om missförhållande tagits, minskat sedan 2008. I september 2010 beslutade äldreomsorgsnämnden om en ny rutin för Lex Sarah. Enligt den nya rutinen är det chefen för den verksamhet som Lex Sarah-anmälan avser som även gör utredningen. Utredningen presenteras sedan för en tillsynsgrupp 3 som även avslutar ärendet. För att undvika en jävssituation kan det beroende på den ansvarige chefens roll i anmälan vara aktuellt att utredningen görs av någon annan. Detta kan vara överodnad chef eller i yttersta fall äldreomsorgsnämndens ordförande. 3 Enligt beslut i äldreomsorgsnämnden i januari 2011. 8
3. Myndighetsenheten Myndighetsenheten omfattar funktionerna biståndshandläggare, avgiftshandläggare, färdtjänsthandläggare, bostadsanpassningshandläggare och boendesamordnare. 3.1 Växthusprojekt På myndighetsenheten pågår projektet Avgiftshandläggningen. Det startade i april 2010 och beräknas pågå till mars 2011. Utgångsläget som mättes under april-maj gav en handläggningstid på 39 timmar och 15 minuter, vilket innebär en arbetskostnad per faktura på 3 kr för enhetens personal. Målet för projektet är minskad kostnad per faktura. För att kunna mäta detta behöver det fastställas vad en faktura får kosta i arbetstid. Antal makulerade fakturor under 2009 var 174 stycken. Under månadsskiftet september/oktober 2010 inkom 8 samtal gällande felaktiga fakturor. Ett mål gällande antalet samtal avseende felaktiga fakturor kommer att definieras. Mätning kommer sedan att genomföras varje månad för att följa kvalitetsutvecklingen i processen. er som återstår att genomföra är tydligare målformuleringar, start av mätning av arbetsglädje och tavelmöten. 3.2 Ej verkställda beslut Redovisningen avser beslut om vård- och omsorgsboende 2010 som tagits, men inte verkställts, inom tre månader från beslutsdatum. Tabell 3. Ej verkställda beslut Vård- och omsorgsboende Typ av bistånd eller insats enligt SoL Kön Antal dagar överstigande tre månader Antal erbjudanden Återtagit ansökan Verkställt Kvartal 1 Permanent bostad Kvinna 75 2 X Permanent bostad Kvinna 77 1 X Permanent bostad Kvinna 97 2 X Permanent bostad Kvinna 104 2 X Permanent bostad Man 173 3 X Permanent bostad Man 218 2 X Kvartal 2 Permanent bostad Kvinna 24 1 X Permanent bostad Kvinna 37 2 X Permanent bostad Kvinna 24 1 X Kvartal 3 Permanent bostad Kvinna 71 2 X Permanent bostad Kvinna 81 2 X Permanent bostad Kvinna 84 2 X Kvartal 4 Permanent bostad Man 43 2 X Permanent bostad Kvinna 59 2 X Permanent bostad Kvinna 68 2 X 9
3.3 Individuppföljning Beslut om bistånd för hemtjänst lämnas för ett år i taget. Inför varje förlängning ska en uppföljning på individnivå göras. Myndighetsenheten har under året, på grund av vakanser, prioriterat att följa upp beslut som innefattar mer än bara serviceinsatser. et av uppföljningarna är utan anmärkning. Individuppföljningar på kommunens egna vård- och omsorgsboenden, inklusive Oxbackshemmet/Cederströmska gården sker i samband med att boendet begär en ny bedömning av så kallad vårdnivå. De få uppföljningar som genomförts med anledning av en sådan begäran har varit utan anmärkning. Under året har individuppföljningar genomförts på tio av totalt femton externa boenden där myndigheten haft personer placerade. Uppföljningarna visar att brukarna i samtliga fall trivs och får den vård- och omsorg de behöver. 3.4 Genomsnittlig väntetid Vård- och omsorgsboende et från 2010 års Södertörns nyckeltal visar att medelvärdet har ökat till 70 dagar och medianvärdet till 60 dagar. et är ett medelvärde/medianvärde för hela 2009. Under i stort sett hela 2009 var platssituationen mycket besvärlig med långa väntetider som följd. Situationen ledde så småningom till att 18 platser på Solgläntan öppnades igen efter att ha stängts i samband med att 20 nya platser på Lillängen tillkom. 3.5 Salutogent förhållningssätt Nestor FoU har på uppdrag av äldreomsorgskontoret genomfört en granskning av hur det salutogena perspektivet införts i biståndshandläggningen och en slutrapport lämnades i oktober 2010. Kartläggningen bygger på intervjuer med handläggare och chefer, granskning av akter, samt en genomgång av lokala styrdokument. Det eftersträvade salutogena perspektivet fanns inte definierat eller tolkat i kommunens lokala styrdokument. Handläggarna beskrev dock det salutogena synsättet som ett lyft i handläggningsprocessen. Handläggarna använde inte Nestors handläggningsinstrument i sin helhet, utan checklistan med 14 livsområden. Livsområdena hade också införts som rubriker i dokumentationssystemet Procapita. Checklistan användes på olika sätt men upplevdes som användbar. Den hade bidragit till att skapa en ram för kartläggningssamtalet, tydligare utredningar och att kunna synliggöra outtalade behov hos den äldre. När det gäller dokumentationen framkom att traditionella frågor som den äldres fysiska hälsa, bostad, och sociala situation nämndes i nästan alla utredningar. Frågor om vanor, rutiner, aktiviteter, intressen och psykisk hälsa dokumenterades i mindre än hälften av akterna. Med tanke på att besluten följde kommunens riktlinjer kan man dels fundera över om informationen till de äldre om rätten att göra individuella ansökningar var tillräcklig. Dels väckte det frågan om, och i så fall i vilken omfattning, insatserna präglades av ett salutogent synsätt. Rapporten kommer att ingå som en del i myndighetsenhetens fortsatta utvecklingsarbete. 10
4. Utförarverksamheten Utförarverksamheten i egen regi består av fem hemtjänstenheter, dagverksamheter, ett korttidsboende, åtta vård- och omsorgsboenden, fyra servicehus under avveckling samt en hälsooch sjukvårdsenhet 4. Tre hemtjänstenheter drivs i privat regi. Ett vård- och omsorgsboende drivs på entreprenad. 18 personer var anställda som anhörigvårdare vid utgången av 2010. Inledningsvis presenteras resultat som är gemensamma för utförarverksamheten som helhet. Därefter följer resultat från uppföljningar som gäller specifikt för vård- och omsorgsboende, hemtjänst respektive dagverksamhet. 4.1 Salutogent förhållningssätt All personal inom hälso- och sjukvårdsenheten är utbildad i rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Utbildning av personal pågår kontinuerligt. Utbildningen sker i egen regi, av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. 4.2 Vård- och omsorgsboende och korttidsverksamhet 4.2.1 Äldreguiden Äldreguiden bygger på information som samlats in från landets kommuner. Socialstyrelsen gör årligen nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden. Skalan är 1-5, där 5 är bästa resultat och 1 det sämsta. Uppgifterna visar hur det var hösten/vintern 2009-2010. De faktorer som speglas för respektive område är delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet och ledning. För boenden och dagverksamhet finns även kvalitetsfaktorn mat. Vad faktorerna innebär förklaras i Äldreguiden på Socialstyrelsens hemsida, www.socialstyrelsen.se. Det sammanlagda resultatet för äldreboendena i Södertälje ser ut enligt följande: Tabell4.. Äldreguiden 2010 äldreboenden Kvalitetsfaktor Södertälje Stockholms län Sverige Delaktighet 3,9 3,3 3,1 Personaltäthet 2,9 3,0 3,0 Kompetens 2,0 3,1 3,0 Kontinuitet 2,9 3,0 3,0 Självständighet 4,4 4,4 4,4 Mat 2,8 4,6 3,5 Ledning 3,8 3,1 3,0 När det gäller delaktighet har Södertälje ett högre resultat än snittet i länet och riket. Detta gäller även för ledning. För faktorn mat noteras dock ett sämre resultat jämfört med länssnittet och riket. Även när det gäller kompetens har Södertälje ett resultat under snittet för länet respektive riket. För faktorerna personaltäthet, kontinuitet och självständighet har Södertälje ett resultat som i stort speglar snittet för länet och riket. 4 En uppföljning av hälso- och sjukvårdsinsatser finns i Bilaga Hälso- och sjukvårdsinsatser 11
et för området mat var sämre i Södertälje än för riket som helhet. Man har undersökt om de äldre kan välja mellan olika maträtter och om de får välja när de ska äta. En anledning till att resultatet för maten är lågt är att vi inte erbjuder två rätter att välja mellan på vård- och omsorgsboendena. Det valet har däremot de som bor i eget boende och får maten levererad till sitt hem.. Liksom tidigare år visar undersökningen att kompetensen hos personalen som arbetar inom äldreomsorgen fortfarande är lägre i Södertälje än genomsnittet i Sverige. Södertälje kommun har dock valt att satsa på Kravmärkt yrkesroll, något som inte mäts i den här undersökningen. Erfarenhet är dock en viktig faktor, vilket även Socialstyrelsen konstaterar, och den valideras mot yrkeskrav i Kravmärkt yrkesroll. Personal med bristande kompetens får utbildning. 4.2.2 Genomförandeplan Inom 14 dagar ska en plan vara upprättad. I Socialstyrelsens äldreguide följs detta upp i måttet Delaktighet (observera dock att dessa uppgifter gäller för 2009). Det som mäts är andelen som har en individuellt utformad genomförandeplan som de varit delaktiga i att utforma, där minst en plan följdes upp sista halvåret 2009. Tabell5. Omdöme delaktighet för vård- och omsorgsboenden Äldreguiden 2010 Äldreboenden Delaktighet Wijbackens vård och omsorgsboende 5.0 Tallhöjdens vård och omsorgsboende 4.0 Slåttergården/Solgläntan 3.0 Oxbackshemmet/Cederströmska gården 5.0 Mariekällgården 3.0 Ljungbackens äldrecenter 3.0 Lillängens vård och omsorgsboende 1.0 Heijkensköldska gården 5.0 Södertälje 3.9 Stockholms län 3.3 Sverige 3.1 12
Omdömet för delaktighet på korttidsboendet Artursberg ser ut enligt följande: Tabell6. Omdöme delaktighet korttidsboende Äldreguiden 2010 Korttidsboende Delaktighet Artursberg 4.0 Södertälje 4.0 Stockholms län 4.1 Sverige 3.6 Sticksprovskontroller avseende dokumentation görs kontinuerligt av resultatenhetschef och/eller gruppchef, enligt fastställd mall. et av stickprovskontrollerna redovisas på utförarverksamhetens ledningsgrupper. Vid en intern uppföljning i december 2010 hade genomförandeplaner upprättats för samtliga brukare på vård- och omsorgsboende. 4.2.3 Växthusprojekt Ljungbacken På Ljungbacken pågår ett projekt med effektivitetsmålet att öka den värdeskapande tiden, det vill säga tiden där aktivitet i någon form utförs där brukaren har fysisk närvaro av omvårdnadspersonal. Antalet aktiviteter ska bibehållas. Kvalitetsmålen är Personalens nöjdhet med utförd omvårdnad utifrån den personliga genomförandeplanen. Utifrån ett brukarperspektiv är målet omvårdnad baserad på den personliga genomförandeplanen. Projektslutet skedde maj 2010 och de nya arbetssätten håller på att implementeras på hela boendet. Slutavstämning skedde i november 2010. Artursberg På Artursberg arbetar man med processen vård och omsorg av brukare med behov av omläggning och insulin (en person som har diabetes och är nyligen amputerad ena benet.) Projektets effektmål är att öka den värdeskapande tiden (tid då personal är med brukaren och brukaren har ett behov av det) samt att erbjuda två aktiviteter per dag och genomföra minst en aktivitet. De kvalitetsmål som angetts är: Kvalitet i genomförandeplanerna (klara i tid och med rätt kvalitet) Genomförandeplanen efterlevs till 100 procent (mäts med intervjuer) Projektet avslutades i december 2010. Slutavstämning sker i maj 2011. Mariekällgården Projektet ska belysa vad olika kategorier personal gör under en arbetsdag. De yrkeskategorier som berörs är arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Projektets effektmål är att öka den värdeskapande tiden - tid då personal är med brukaren för att kunna göra bedömningar/status om hälsosituation och förhållande som påverkar den aktuella omvårdanden. 13
Kvalitetsmålen är: Alla brukare ska ha en aktuell bedömning och status, prioriterade områden är nutrition, trycksår, fallrisk, riskbedömningar och vård i livet slut. (manuell mätning varje vecka) Aktuell vårdplan ska finnas och vara känt av brukare och närstående. Vid förändrat status/hälsotillstånd ska en aktuell vårdplan göras inom 14 dagar och kommuniceras till patient/närstående och omvårdnadspersonal. (manuell mätning varje vecka) 4.2.4 Kravmärkt yrkesroll Andel validerade och godkända inom vård- och omsorgsboende enligt Kravmärkt Yrkesroll är 90 procent. På korttidsboendet Arthursberg är ca 94 procent validerade och godkända. (uppgifter december 2010) 4.2.5 Närståendestöd Utbildning i anhörigstöd har pågått under 2010 och avslutas under våren 2011, då samtliga gruppchefer kommer att vara utbildade. 4.2.6 Södertörns nyckeltal I jämförelsenätverket Södertörn har ett antal kvalitetsindikatorer mätts för att få fram ett kvalitetsindex. Det består av tretton områden som på olika sätt speglar det utbud och service som ges i kommunens vård- och omsorgsboenden. Södertälje har i 2010 års mätning fått kvalitetspoängen 51. Jämförelsen med övriga kommuner i nätverket ser ut enligt följande: Tabell 7. Kvalitetsindex Södertörn per kommun Vård- och omsorgsboende Kommun Kvalitetspoäng Botkyrka 60 Nynäshamn 58 Tyresö 56 Nacka 54 Haninge 52 Huddinge 52 Södertälje 51 Salem 51 14
4.2.7 brukarenkät 2010 Enkätundersökningen utfördes våren 2010 av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. 350 personer i vård- och omsorgsboende fick enkäten tillsänd och 197 personer svarade, vilket innebär att svarsfrekvensen var 56 procent. I enkäten ställdes frågor inom följande nio områden: trygghet i boendet, informationen, bemötandet, inflytandet, tryggheten, hjälpens/omvårdnadens omfattning, social samvaro, hjälpens/omvårdnadens utförande och boendemiljön. Frågor gällande maten, vårdinsatser, städning och tvätt samt dusch och bad ingår inte i SCB:s modellanalys, på grund av att de enbart ställs till brukare med erfarenhet av berörd tjänst. I tabellen nedan redovisas det sammanlagda resultatet för Södertälje, med en jämförelse med samtliga kommuner. Observera dock att ingen skillnad mellan 2008 och 2010 är statistiskt säkerställd. Utöver de tolv områdena ställdes tre frågor om helhetsupplevelsen som sammanfattas i ett NKI-värde (Nöjd-Kund-Index). Betyget för samtliga enheter blev 69, att jämföra med 2008 års mätning då betyget blev 68. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Tabell 8. per faktor samt NKI Vård- och omsorgboende Södertälje Jämförelse med samtliga kommuner 2010 FAKTOR 2010 Betygsindex 2008 Betygsindex Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex NKI, HELHETEN 69 68 72 53 87 TRYGGHET I BOENDET 80 82 83 65 93 INFORMATIONEN * 61 57 63 42 77 BEMÖTANDET 78 78 78 64 88 INFLYTANDET 63 64 66 46 81 TRYGGHETEN ** 76. 77 60 88 HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS OMFATTNING 77 75 77 57 88 MATEN ** 61. 63 45 78 STÄDNING, TVÄTT OCH DUSCH * 73 72 75 51 89 VÅRDINSATSER * 83 85 84 71 94 SOCIAL SAMVARO OCH AKTIVITETER * 55 51 56 28 73 HJÄLPENS/OMVÅRDNADENS UTFÖRANDE 75 74 76 58 88 BOENDEMILJÖN 78 80 80 62 91 MEDELINDEX 71 69 72 * Vissa eller samtliga av faktorns frågor har omformulerats sedan år 2008, man bör därför vara försiktig med jämförelser av resultat mellan åren ** Faktorn har genomgått en omfattande förändring sedan år 2008 och dess betygsindex är därför inte jämförbart med år 2008 Källa: SCB-rapport 2010 15
Nedan redovisas resultatet av brukarnas uppfattning om helheten (NKI) per boende: Tabell 9. NKI per enhet Vård- och omsorgsboende Enhet NKI Ljungbacken 79 Wijbacken 78 Heijkensköldska 73 Lillängen 73 Oxbackshemmet 70 Mariekällgården 67 Tallhöjden 62 Slåttergården 61 Källa: SCB-rapport 2010 SCB anger i resultatrapporten att ett värde på minst 75 innebär att brukarna är mycket nöjda. Som tabellen visar är det två boenden som når över detta värde; Ljungbacken och Wijbacken. Två boenden placerade sig strax under denna gräns; Heijkensköldska och Lillängen. SCB anger också att ett resultat på minst 55 innebär att brukarna är nöjda. Eftersom samtliga enheter når över detta är en rimlig slutsats att brukarna på samtliga vård- och omsorgsboenden enligt denna undersökning är nöjda med sitt boende. För att förbättra NKI-resultaten föreslår SCB, utifrån den modellmatris som används i undersökningen, att kommunen ska satsa på de områden som anses ha störst betydelse för hur den svarande bedömer helheten: social samvaro, hjälpens/omvårdnadens utförande och boendemiljön. Ljungbacken är den enhet i Södertälje kommun som har högst värden inom dessa tre områden (73, 85 respektive 88). 16
4.2.8 Jämförelse resultat nationell brukarenkät Södertörnskommuner Vid en jämförelse av kommunerna inom södertörn kan konstateras att Södertälje placerar sig i den nedre delen av tabellen, och något under det nationella snittresultatet. Tabell 10. Jämförelse NKI Vård- och omsorgsboende Kommun NKI Tyresö 76 Haninge 74 Salem 74 Nacka 73 Nynäshamn 71 Södertälje 69 Huddinge 68 Botkyrka 67 Snittresultat riket 72 Intressant att notera är att Botkyrka som erhöll den högsta kvalitetspoängen i Södertörns nyckeltal, som baserades på utbud och servicenivå, placerar sig sist bland kommunerna i brukarenkäten. Tyresö, som placerade sig relativt högt i nätverkets mätning (plats 3 av 8 kommuner), fick det högsta resultatet.. 17
4.3 Hemtjänst 4.3.1 Äldreguiden Äldreguiden bygger på information som samlats in från landets kommuner. Socialstyrelsen gör årligen nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden. Skalan är 1-5, där 5 är bästa resultat och 1 det sämsta. Uppgifterna visar hur det var hösten/vintern 2009-2010. De faktorer som speglas för respektive område är delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet och ledning. För boenden och dagverksamhet finns även kvalitetsfaktorn mat. Vad faktorerna innebär förklaras i Äldreguiden. Det sammanlagda resultatet för hemtjänsten ser ut enligt följande: Tabell 11. 2010 äldreguiden hemtjänst Hemtjänst Södertälje Stockholms län Sverige Delaktighet 3,5 3,5 3,0 Personaltäthet 2,6 2,6 3,0 Kompetens 1,6 2,5 3,0 Kontinuitet 3,1 3,1 3,1 Ledning 3,9 3,5 3,0 När det gäller delaktighet, personaltäthet och kontinuitet har Södertälje samma resultat som genomsnittet för Stockholms län och riket. När det gäller ledning har Södertälje ett bättre resultat än snittet i länet och riket. För faktorn kompetens gäller dock att kommunen har ett resultat som är sämre än länet och riket. Liksom tidigare år visar undersökningen att kompetensen hos personalen som arbetar inom äldreomsorgen fortfarande är lägre i Södertälje än genomsnittet i Sverige. Södertälje kommun har dock valt att satsa på Kravmärkt yrkesroll, något som inte mäts i den här undersökningen. Erfarenhet är dock en viktig faktor, vilket även Socialstyrelsen konstaterar, och den valideras mot yrkeskrav i Kravmärkt yrkesroll. Personal med bristande kompetens får utbildning. 4.3.2 Genomförandeplan Inom 14 dagar ska en plan vara upprättad. I Socialstyrelsens äldreguide följs detta upp i måttet Delaktighet (observera dock att dessa uppgifter gäller för 2009). Det som mäts är andelen som har en individuellt utformad genomförandeplan som de varit delaktiga i att utforma, där minst en plan följdes upp sista halvåret 2009. 18
et för Södertäljes hemtjänstenheter såg ut enligt följande: Tabell 12. Omdöme delaktighet för hemtjänst Äldreguiden 2010 Hemtjänstenhet Delaktighet Lina hemtjänst 2.0 Östertälje hemtjänst 4.0 Tveta hemtjänst 5.0 Bergvik/Brunnsäng 3.0 Järna hemtjänst 2.0 HSB 4.0 Telge hemtjänst 4.0 Berget (Attendo Care AB) Aleris AB 4.0 Södertälje 3.5 Stockholms län 3.5 Sverige 3.0 Sticksprovskontroller avseende dokumentation görs kontinuerligt av resultatenhetschef och/eller gruppchef, enligt fastställd mall. et av stickprovskontrollerna redovisas på utförarverksamhetens ledningsgrupper. Vid en uppföljning i november/december 2010 hade 95 procent av brukarna en genomförandeplan. 4.3.3 Växthusprojekt Tveta Hemtjänst och Östertälje Hemtjänst I Tveta och Östertälje drivs projekt som syftar till att öka tiden för förberedelser (inom den givna administrativa tiden) för att höja kvaliteten för brukarna genom minskat slöseri. Projektet startade i september 2010. Kvalitetsmålen är Personkontinuiteten och Brukarens upplevelse av insatsens kontinuitet i utförandet (urval: lunch och städ). Avslut skedde i december 2010. et för Tveta visar att brukartiden ökat, från 58 procent till 67 procent. Personalkontinuiteten har dock minskat något. I Östertälje hade brukartiden minskat något under projektets gång. Personalkontinuiteten hade dock ökat något. 4.3.4 Kravmärkt yrkesroll Andel validerade och godkända enligt Kravmärkt yrkesroll är 86 procent.(uppgift december 2010) 4.3.5 Närståendestöd Gruppcheferna inom hemtjänst har under 2010 blivit utbildade i anhörigstödsfrågor av äldreomsorgskontorets Anhörigcenter. Fri avlösning under högst åtta timmar per månad erbjuds av hemtjänsten. 19
4.3.6 Södertörns nyckeltal I nätverket Jämförelse Södertörn sammanställs ett antal faktorer som tillsammans speglar utbudet utifrån kommunens politiska riktlinjer och viljeinriktning. För att sammanställa omsorgsindex undersöks fem områden; personlig omvårdnad, avlösning i hemmet, regelbunden ledsagarservice, promenader och dagverksamhet. Inom serviceindex ryms sju serviceinsatser; städning, fönsterputs, tvätt, mat i hemmet, dagligvaruinköp, gräsklippning och snöskottning. Dessa har sedan sammanvägts till ett totalresultat. Nedan följer en sammanställning sorterad på den totala poängsumman. Tabell 13. Kvalitetsindex Hemtjänst Södertörn per kommun Kommun Omsorgsindeindex Service- Totalt Botkyrka 20 28 48 Huddinge 20 26 46 Salem 22 24 46 Tyresö 20 22 42 Haninge 20 20 40 Södertälje 22 18 40 Nynäshamn 18 22 40 Nacka 20 17 37 Tabellen visar att Botkyrka har det högsta sammanlagda resultatet på 48 poäng och Nacka det lägsta på 37 poäng. Södertälje får 40 poäng. 4.3.7 brukarenkät 2010 Enkätundersökningen utfördes våren 2010 av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. 996 personer fick enkäten tillsänd och 662 personer svarade, vilket innebär att svarsfrekvensen var 66 procent. I enkäten ställdes frågor inom följande åtta områden: trygghet i boendet, informationen, bemötandet, inflytandet, tryggheten, hjälpens omfattning, social samvaro och aktiviteter och hjälpens utförande. Frågor gällande maten, vårdinsatser, städning och tvätt samt dusch och bad ingår inte i SCB:s modellanalys, på grund av att de enbart ställs till brukare med erfarenhet av berörd tjänst. I tabellen nedan redovisas det sammanlagda resultatet för Södertälje, med en jämförelse med samtliga kommuner. Observera dock att inte alla skillnader mellan 2008 och 2010 är statistiskt säkerställda. 20
Tabell 14.. per faktor samt NKI Hemtjänst Utöver de tolv områdena ställdes tre frågor om helhetsupplevelsen som sammanfattas i ett NKIvärde (Nöjd-Kund-Index). Betyget för samtliga enheter blev 69, att jämföra med 2008 års mätning då betyget blev 65. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. NKI för hela riket blev i årets undersökning 75, vilket är statistiskt säkerställt högre än år 2008, då helhetsbetyget för hela riket var 73. Nedan redovisas resultatet av brukarnas uppfattning om helheten (NKI) per hemtjänstenhet: Tabell 15. NKI per enhet hemtjänst Enhet NKI Attendo 74 Aleris 74 Östertälje hemtjänst 71 Bergvik/Brunnsäng hemtjänst 71 Tveta hemtjänst 70 HSB 67 Järna hemtjänst 63 Lina hemtjänst 62 SCB anger i resultatrapporten att ett värde på minst 75 innebär att brukarna är mycket nöjda. De två enheter som hamnar närmast är de privata utförarna Attendo och Aleris som båda får NKI 74. Av kommunens enheter har Östertälje och Bergvik/Brunnsäng fått högst betyg; NKI 71. SCB anger också att ett resultat på minst 55 innebär att brukarna är nöjda. Eftersom samtliga enheter 21
når över detta är en rimlig slutsats att samtliga brukare med hemtjänst enligt denna undersökning är nöjda med insatserna. För att förbättra NKI-resultaten föreslår SCB, utifrån den modellmatris som används i undersökningen, att kommunen ska satsa på de områden som anses ha störst betydelse för hur den svarande bedömer helheten: hjälpens utförande och hjälpens omfattning. Av de kommunala enheterna hade Bergvik/Brunnsäng högst omdöme på dessa områden (77 respektive 76). 4.3.8 Jämförelse resultat nationell brukarenkät Södertörnskommuner I en jämförelse med Södertörnskommunerna placerar sig Södertälje på den nedre delen av tabellen. Tre kommuner, med resultat över NKI 75, utmärker sig i förhållande till övriga: Nacka, Tyresö och Salem. Tabell 16. Jämförelse NKI Hemtjänst Kommuner NKI Nacka 79 Tyresö 79 Salem 77 Haninge 70 Huddinge 70 Södertälje 69 Botkyrka 67 Nynäshamn 67 Snittresultat riket 75 Noterbart är att Botkyrka som även inom hemtjänst erhållit högst poäng avseende service- och omsorgsindex får lägst omdöme i brukarenkäten. Nacka som hade lägst poäng i Södertörns nyckeltal avseende service- och omsorgsindex, har däremot det bästa resultatet av kommunerna i brukarenkäten. 22
4.4 Dagverksamhet 4.4.1 Närståendestöd Under 2010 har äldreomsorgens anhörigcenter givit handledning till dagverksamhetens enheter. Under året har också en träff med anhöriga genomförts. 4.4.2 Bemötandeplan Uppföljning har visat att samtliga brukare inom dagverksamheterna har en bemötandeplan. 4.4.3 Äldreguiden Äldreguiden bygger på information som samlats in från landets kommuner. Socialstyrelsen gör årligen nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden. Skalan är 1-5, där 5 är bästa resultat och 1 det sämsta. Uppgifterna visar hur det var hösten/vintern 2009-2010. De faktorer som speglas för respektive område är delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontnuitet och ledning. För boenden och dagverksamhet finns även kvalitetsfaktorn mat. Vad faktorerna innebär förklaras i Äldreguiden på Socialstyrelsens hemsida, www.socialstyrelsen.se Tabell 17. Äldreguiden 2010 dagverksamhet Dagverksamhet Delaktighet Personaltäthet Kompetens Kontinuitet Mat Ledning Dagverksamheten 3.0 3.0 3.0 2.0 1.0 4.0 för dementa Dagverksamheten 4.0 1.0 3.0 3.0 1.0 5.0 för äldre Dagrehabilitering ** 4.0 3.0 ** ** 5.0 Kommun och landsting Södertälje 3.5 2.7 3.0 2.5 1.0 4.7 Stockholms län 3.1 2.4 3.7 2.8 3.4 3.4 Sverige 2.9 2.9 3.7 2.8 2.4 3.0 Tabellen visar att Södertälje kommuns dagverksamhet ligger i paritet med, eller är bättre än genomsnittet för Stockholms län och Sverige på samtliga områden förutom kompetens och mat. När det gäller kompetens har Södertälje kommun valt att satsa på Kravmärkt yrkesroll, något som inte mäts i den här undersökningen. Erfarenhet är en viktig faktor, vilket även Socialstyrelsen konstaterar, och den valideras mot yrkeskrav i Kravmärkt yrkesroll. Personal med bristande kompetens får utbildning. 23
4.4.4 Södertörns nyckeltal Inom ramen för kvalitetsnätverket Södertörn har en uppföljning av kommunernas dagverksamhet gjorts. Som tabellen visar är Södertäljes verksamhet i nivå med övriga kommuners. Huddinge har den högsta servicen, med demensdagverksamhet som hade såväl kvälls- som helgöppet vid mättillfället. Tabell 18. Kvalitetsmätning dagverksamhet Södertörn 4.4.5 Utvecklingsprojekt demensdagverksamhet Ett projekt som syftat till att öka öppettiderna på vardagarna samt ha helgöppet på demensdagverksamheten, har drivits under 2010. Syftet med projektet har också varit att förbättra kvalitén i omsorgen för brukarna genom att utarbeta en samarbetsmodell för dagverksamhet och hemtjänst. En delrapport 5 gjordes i augusti 2010. I delrapporten konstateras följande: Sedan oktober 2009 har Södertälje kommun kunnat erbjuda dagverksamhet för personer med demenssjukdom sju dagar i veckan lördagar, söndagar och övriga helgdagar på en av tre verksamheter, Eken. Öppettiderna på vardagarna har utökats på alla tre enheter, Eken, Björken och Tallhöjden, och är idag 9 17. Antal inskrivna deltagare på lördagar har varit 12 och 11 på söndagar. På storhelgerna har upptill 17 personer deltagit. De utökade öppettiderna på vardagarna utnyttjas av 14 personer. All personal arbetar numera även på helgerna och fyra nya medarbetare har anställts. Nyanställd personal har fått introduktion utifrån ett jagstödjande förhållningssätt. Rutiner och arbetssättet har diskuterats och utvecklats under hela projektets gång. Utvärderingen visade att såväl brukare som anhöriga upplevde att den utökade servicen var mycket välkommen. Brukarna uppskattade möjligheten till utökad social samvaro och de anhöriga upplevde att möjligheten till avlastning ökat. 5 Tolonen, Dagverksamhet för äldre delrapport och utvärdering. 2010. 24
Bilaga Hälso- och sjukvård Allmänt Medicinskt ansvarig sjuksköterska, (MAS) ska tillse att den kommunala hälso- och sjukvården fungerar på ett säkert och tillfredställande sätt genom att granska och följa upp verksamheten kontinuerligt. Under 2010 års kvalitetsuppföljning har MAS följt upp ledningssystemet för HSL, specialgranskat läkemedelshanteringen och begränsnings/frihetsberövande åtgärder samt följt upp avvikelser på vård och omsorgsboendena drivna i egen regi samt ett drivet på entreprenad i Södertälje kommun. Enkät med information skickades ut till samtlig legitimerad personal för kännedom om uppföljning av HSL i verksamheten under vecka 44, 2010. Frågorna riktades till och besvarades gemensamt av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast på vård- och omsorgsboendet. I egenskap av team fick man svara på frågor om och hur ledningssystemet för HSL användes, om riktlinjer och rutiner följdes, var kända eller inte följdes i verksamheten. Områden som uppföljningen baserar sig på Uppföljning av ledningssystem för HSL, enkät. Specialgranskat läkemedelshantering och begränsnings/frihetsberövande åtgärder, enkät. Avvikelser enligt HSL/Lex Maria ärenden Omvärldsbevakning; Södertörns nyckeltal och Äldreguiden. 1.1 Ledningssystem Kommunens hälso- och sjukvård styrs av Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården utifrån SOSFS 2005:12, vilken antogs av äldreomsorgsnämnden i augusti 2008. Ledningssystemet består av 14 delområden och har totalt 45 olika punkter som följs upp i enkäten. I rapporten anges de delområden som uppvisar brister i verksamheten och behöver åtgärdas. 1.1.1 God och säker ändamålsenlig vård En övergripande arbetsplan saknas som beskriver mål och inriktning där hälso- och sjukvården är en integrerad del på boendet. En övergripande arbetsplan ska tas fram som binder ihop SoL och HSL på boendet. Alla patienter har inte en vårdplan utskriven av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Samtliga patienter ska ha en vårdplan upprättad och utskriven av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. 25
Alla patienter har inte fått en dokumenterad bedömning utförd av sjukgymnast och arbetsterapeut var 6:e månad. Patienter med behov har inte fått en vårdplan upprättad och utskriven av sjukgymnast och arbetsterapeut. Samtliga patienter ska ha en dokumenterad bedömning utförd av ansvarig sjukgymnast och arbetsterapeut var 6:e månad. Patienter med behov ska ha en vårdplan upprättad och utskriven av ansvarig sjukgymnast och arbetsterapeut. Okänt om lokala rutiner för munvård och tandvård finns på enheterna. Uppdatera och förankra den lokala rutinen för munvård och tandvård på enheterna. 1.1.2 Samråd samverkan och informationsöverföring Samverkan och informationsöverföring fungerar ej tillfredsställande med annan huvudman. Så gott som samtliga enheter redogör om återkommande brister och avvikelser i informationsöverföring ex. fel läkemedelslista, ordinationsändringar ej inskrivna i APOdos samt att vårdplan och epikris saknas när patient flyttar från slutenvården på Södertälje sjukhus till kommunens vård- och omsorgsboende. Samverkansformerna behöver förbättras rörande patientsäkerheten mellan huvudmännen. Plattform behöver skapas där medicinskt ansvariga kan mötas för att kunna förbättra och utveckla patientsäkerheten över huvudmannagränserna. Viss otydlighet råder om det finns någon lokal rutin för informationsflödet mellan sjuksköterskor/arbetsterapeuter/sjukgymnaster samt omvårdnadspersonal och läkare. Lokal skriftlig rutin ska tas fram och förankras gällande informationsflödet mellan de olika yrkeskategorierna på enheten. 1.1.3 Kontakt med läkare/läkares ordination Otydlighet råder om vilken rutin som gäller för medicinskt fotsjukvård. Upprätta och förankra en lokal skriftlig rutin för medicinskt fotsjukvård. 26
1.1.4 Avvikelsehantering Lokal rutin för hur avvikelse återförs till enhetens olika personalgrupper i förebyggande syfte fungerar ej optimalt, återkoppling sker ej till legitimerad personal. En lokal rutin ska tas fram för hur avvikelse återförs till enhetens olika personalgrupper i förebyggande syfte. 1.1.5 Medicintekniska produkter Okänt om lokal rutin för inkontinenshjälpmedel finns på enheterna. Upprätta och förankra en lokal rutin för inkontinenshjälpmedel. 1.1.6 Läkemedelshantering Årlig apoteksinspektion är ej genomförd på de flesta enheterna. Apoteksinspektion ska beställas snarast till samtliga enheter. Aktuell Lokal skriftlig rutin/instruktion för läkemedelshantering saknas på de flesta enheterna. Lokal skriftlig rutin/instruktion för läkemedelshantering ska uppdateras och förankras snarast på enheterna. 1.2 Special granskning 1.2.1 Läkemedelshantering Det framkom vid granskningen att omvårdnadsansvarig sjuksköterska inte delar ut någon medicin till sina patienter i den dagliga vården, hon utför enbart uppgifter som inte kan delegeras till annan personal. Sjuksköterskan utför få moment rörande läkemedelshantering i direkt kontakt med patienten. Omfattande antal delegeringar av läkemedelsuppgifter som också kan vara orsaken till de frekventa avvikelserna i kommunen i jämförelse med ex. Södertörns nyckeltal. Målsättning är att omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska komma närmare patienterna och att hon ska överlämna medicin och träffa sina patienter minst en gång i veckan i den dagliga vården. På så vis får hon också större kontroll över läkemedelshanteringen och minimerar de frekventa läkemedelsavvikelserna vilka inte är godtagbara. 27
Vid tillsynsbesök på Oxbackshemmet & Cederströmska gården så framkom det att verksamheten hanterade läkemedel och patientjournaler bristfälligt. Låsbara läkemedelsskåp är inköpta som ska installeras inne i den boendes lägenhet. 1.2.2 Begränsnings/frihets berövandeåtgärder Arbete pågår i verksamheterna med att ta bort samtliga begränsningsåtgärder efter att regelverket ändrades. Enstaka grindar, bälten och skyddsbord finns kvar där samtycke ej kunnat införskaffas hos den enskilde. Målsättningen är att successivt ta bort samtliga skydds- och begränsningsåtgärder och finna andra metoder för att säkra vården och omvårdnaden så att trygghet uppnås hos den enskilde och dennes närstående. 1.3 Avvikelser enligt HSL/Lex Maria Fyra ärenden har hanterats vardera av Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Anmälningarna och utredningarna rör i de flesta fall brister i läkemedelshantering samt dokumentation. De flesta vidtagna åtgärder har lett till förstärkta rutiner samt uppföljning av att rutinerna efterlevs i verksamheten. MAS kommer att följa upp att dokumentation förs i den utsträckning som föreskrivs i patientdatalagen samt att rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande samt att gällande regelverk efterlevs enligt Socialstyrelsens anmodan och beslut. 1.4 Omvärldsbevakning/analys 1.4.1 Södertörns nyckeltal/ Avvikelsehantering inom särskilda boenden. 28