BEHANDLINGS- ANVISNINGAR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS
Kapitel: Behandlingsriktlinjer Patientnära utrustning Översikt innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 1 2011-05-01 Av: 193 Översikt innehållsförteckning A Allmänt B Andningsorganen C Cirkulationsorganen D Centrala nervsystemet E Trauma och olycksfall F Kirurgiska sjukdommar G Gynekologiska sjukdommar och obstetrik H Medicinska sjukdommar I Sjukdommar/olycksfall hos barn J Psykiatriska sjukdommar K Säkerhet L Preparathandbok (presenteras för sig) M Patientnära utrustning N Luftvägshantering Bilagor 1. Intranasal behandling Morfin 10 mg 2. Intranasal behandling midazolam 5 mg 3. Intranasal behandling Glucagon 1 mg 4. Intranasal behandling Naloxone 0.4 mg
Kapitel: A Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 2 2011-05-01 Av: 193 Innehållsförteckning Allmänt Förord A: 01 Klinisk undersökn A: 02 Övervakn, rapport A: 03 Avbrytande av uppdrag A: 04 Identifiering av patient A: 05 Pat s önskemål om destination A: 06 Dödsfall utanför sjukhus A: 07 Dokumentation A: 08 Avvikelser, tillbud A: 09 Delegeringsnivåer A: 10 Triagering A: 11 Läkarkonsultation A: 12 Sekretess A: 13
Kapitel: A: 01 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Förord Rev nr: 1.0 Ersätter Utarbetad av: Kurt andersson Godkänd av: Datum: Sida: 3 2011-04-01 Av: 193 Förord Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande av Prehospitalt Bedömt Tillstånd (PBT). De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande för alla de tillstånd som ambulanssjukvårdaren/sjuksköterskan kommer i kontakt med. Som underlag till behandlingsriktlinjerna ligger det gedigna arbete som under åren utförts av ambulansöverläkare och sjuksköterskor i nationella nätverket SLAS samt Ambulanssjukvården i Göteborg med Per Örninge i spetsen. Stort tack till dessa för ett gediget arbete! Mycket av innehållet i våra behandlingsriktlinjer är stulet eller inspirerat därifrån och modifierat för våra förhållanden. Behandlingsanvisningarna kommer därmed att vara mer rikslika vilket ger flera fördelar. Din återkoppling är väldigt viktig. Du är själv ansvarig för att uppdatera Fickminne mm. Initialt kommer de att finnas i pappersform efterhand i våra fordonsdatorer. De delas upp i Behandlingsanvisningar och Preparathandbok. Behandlingsriktlinjerna har, när det är möjligt, följande utseende: Orsak Anamnes Symtom Undersökningar Behandling Övervakning De vanligaste orsakerna till sjukdomstillståndet, ibland dock även ovanliga, som kan vara av värde att tänka på. Utöver det som vanligtvis efterfrågas, anges några angelägna frågeställningar. Vanliga symtom, dock uppvisar en patient sällan samtliga av de omnämnda. Relevanta undersökningar, om sjukdomstillståndet så kräver kan dessa utökas. Ambulanssjukvårdaren/Sjuksköterskan ger adekvat behandling i enlighet med riktlinjerna. Patientövervakning under den tid sjuksköterskan har vårdansvaret. Om avsteg görs från behandlingsriktlinjerna skall orsaken till detta noteras i ambulansjournalen. Om möjligt bör i dessa fall läkare kontaktas innan, se separat instruktion. Borås 2011-02-21 Ambulansöverläkare, SÄS
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 4 2011-05-01 Av: 193 Det är av yttersta vikt att utrustning för undersökning, behandling och övervakning alltid tas med till patient, om patienten omhändertas på avstånd från ambulansfordonet. Detta för att man vid oförväntade händelser, t ex hjärtstopp, skall ha livräddande utrustning nära patienten. Avsteg från detta får endast göras om man med mycket stor sannolikhet kan bedöma att man klarar sig utan utrustningen. Klinisk undersökning Primär bedömning Bedömning A Luftväg (Airway) Fri Ofri snarkande gurglande stridor Blockerad främmande kropp B Andning (Breathing) Ingen andning Spontanandning Andningsfrekvens (uppskatta) Andningsdjup Saturation Andningsljud bilateralt Ansträngd andning hjälpmuskulatur? näsvingespel? interkostala indragningar? Cyanos Omedelbara åtgärder Stabilisera halsrygg vid misstanke om trauma Säkerställ fri luftväg käklyft mun-svalgtub/näskantarell rensugning åtgärder främmande kropp Vid apné överväg hjärtstopp Oxygen Assisterad andning Överväg larynxmask/intubation på patient med upphävda svalgreflexer
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 5 2011-05-01 Av: 193 C - Cirkulation (Circulation) Yttre blödning? Puls frekvens (uppskatta) kvalitet/lokalisation regelbundenhet Hud färg torr/fuktig varm/kall D Neurologi (Disability) Mentalt status (värdera) vakenhetsgrad pupillreaktion Extremitetsrörlighet Stoppa yttre blödningar Planläge Oxygen Oxygen Smärta E Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning Undvik nedkylning Beslut: Stabil, potentiellt instabil, instabil? Behandla på plats/omedelbar avtransport?
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 6 2011-05-01 Av: 193 Sekundär bedömning Anamnes Gå systematiskt igenom patientens sjukhistoria enligt följande mall: S (Signs and symptoms) Huvudsakligt besvär? För traumapatient beskrivs skadehändelse O (Onset) Debut - hur och när? P (Provocation/palliation) Vad förvärrar? Vad lindrar? Q (Quality) Hur beskriver patienten besvärets karaktär? R (Radiation/Region) Lokalisation/utstrålning? S (Severity) Svårighetsgrad? VAS? T (Time) Tid/varaktighet A (Allergies) Allergier mot läkemedel eller födoämnen? M (Medication) Medicinering, har läkemedlen tagits? P (Past medical history) Graviditet? Tidigare sjukdomar? Blodsmitta? L (Last oral intake) Ätit, druckit? Vad och när? Elimination? E (Events preceding) Vad föregick insjuknandet? Undersökning Helkroppsundersökning Traumapatient: Medvetslös patient: Patient som ej kan kommunicera: Riktad undersökning Övriga patienter: Vid smärta Vitalparametrar/-status Undersök noggrant huvud tå. Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten. Med ledning av anamnesen, riktad undersökning, i första hand till de organsystem som misstänks vara involverade. Utför alltid VAS-skattning.
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 7 2011-05-01 Av: 193 Följande dokumenteras på alla patienter: Andningsfrekvens (AF)/ -ljud Auskultation lungor Saturation Ange utan respektive med O 2 Pulsfrekvens (PF), rytm och pulskvalité Blodtryck Systoliskt/diastoliskt Vakenhetsgrad GCS/RLS-85 Temperatur P-glukos Alla medvetandepåverkade samt diabetiker Undersökning barn Som komplement till ovan Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT.
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 8 2011-05-01 Av: 193 Basal behandling vuxen Fri luftväg. I första hand basala åtgärder (käklyft, munsvalgtub/näskantarell, rensugning, Heimlich manöver). I andra hand LMA eller intubation. Obs! Vid trauma stabilisera halsrygg. Assistera andningen vid behov (AF <10 eller >30/min, ytlig andning), normoventilation eftersträvas (vuxen 10/min). Oxygen 1-2 l/min vid SpO 2 <95. Vid otillräcklig effekt, omätbart SpO 2 eller trauma, ge oxygen 10-15 l/min på reservoarmask. Vid KOL eftersträva Pox 88-93% Vid kritiskt sjuk patient med påverkade vitalparametrar snabb avtransport inom 10 min till sjukhus och behandla under färd. Venväg vid förväntat behov av intravenöst läkemedel eller vätska. Inf Ringer-acetat 500 ml vid syst BT <90. Kan upprepas 4 ggr. Vid symtomgivande bradykardi ge inj atropin 0,5 mg/ml, 1 ml i.v. Skapa lugn och ro, skydda patienten mot avkylning och trycksår. Känns patienten het - överväg avklädning/kylning. Smärtlindra vid VAS 4. Inj. morfin 1 mg/ml, 2,5 ml i.v, (om syst BT 90 mmhg) upprepas till smärtfrihet. Se även Smärtbehandling. Vid illamående/kräkning, överväg antiemetika. Täck öppna sår. Stoppa blödning med direkt tryck. Utvärdera/dokumentera effekt av given behandling.
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 9 2011-05-01 Av: 193 Basala behandlingsmål Fri luftväg Andningsfrekvens (AF) 10-20/min Saturation (sat) 94-98% Pulsfrekvens (PF) 50-100/min Systoliskt blodtryck (syst BT) 90 mmhg VAS 3 Basal övervakning ABCD Vitalparametrar/-status Dokumenteras minst två gånger under ambulansuppdraget. Vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. Vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter).
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 10 2011-05-01 Av: 193 Smärtbehandling allmänt vuxen Vid: Central bröstsmärta, se C01 Trauma, se T01-15 Huvudvärk, se M07 Buksmärta, se B01 Ryggsmärta, ej trauma, se Ö04 Orsak Postoperativ Tumörsjukdom Långvarigt smärttillstånd Initial bedömning ABCDE Riktad anamnes S Lokalisation. O Hur började smärtan? Plötsligt/smygande/i samband med aktivitet P Vad lindrar? Vad förvärrar? Effekt medicin? Q Tryckande, pulserande, brännande, stickande, skärande, ömmande. R Utstrålning? S VAS (0-10), ökande intensitet? T Duration? Intermittent? A ASA/NSAID M Opiater, NSAID, antiepileptika/tricykliska mot smärta P Trauma? Alkohol/droger? Diabetes? Långvarig smärta? Nyligen opererad? Tumörsjukdom? Migrän? L Vattenkastningssvårigheter, Illamående/kräkning, aptit E Trauma? Infektion?
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 11 2011-05-01 Av: 193 Vitalparametrar /status Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, temp) Riktad VAS (0-10) Med ledning av anamnesen. Palpation/provocerbarhet? inspektion (rodnad, svullnad)? neurologiska bortfall? VAS 4 Indikationer för behandling
Kapitel: A: 02 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 12 2011-05-01 Av: 193 Smärtbehandling allmänt vuxen Behandling Basal (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg etc.) Specifik Intermittent behandling med morfin 2,5 mg i.v. tills patienten har VAS 3. Avbryt tidigare vid tecken på överdosering (slöhet, förvirring, andningsfrekvens <10). Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar. Paracetamol ges som grundsmärtlindring om tid finnes, vuxna 1 g per os. Vid procedursmärta (ex reponering eller förflyttning) eller som komplement till ovanstående behandling, ge ketamin 10 mg/ml, 0,025 ml/kg i.v. (0,25 mg/kg). Kan upprepas om patienten är kontaktbar. Alternativt kan lustgas/oxygen (50/50) ges enl lokala direktiv. Vid behov av mer specifik smärtbehandling kontaktas läkare. Övervakning Basal (ABCD, vitalparametrar/-status), särskilt medvetandegrad och andningsfrekvens. Upprepad VAS-mätning.
Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: 13 2011-05-01 Av: 193 Övervakning Allmänt all övervakning skall anpassas efter patientens sjukdomstillstånd/skada, för maximal patientsäkerhet grad av övervakning anges inom respektive avsnitt i behandlingsriktlinjerna dokumenteras minst två gånger under ambulansuppdraget. vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut. vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter). vid sekundärtransporter skall avsändande avdelning ordinera övervakningsgrad. Patient som tillhör triagekategori RETTS-Pre Röd eller Orange och/eller om läkemedel givits (undantaget syrgas) eller förväntas behöva ges, skall alltid vårdas av sjuksköterska under ambulanstransport. Sjuksköterskan har i alla lägen mandat att välja att vårda patienten under transport, oavsett triagekategori. Punkterna 1-5 nedan anges som Standard i respektive behandlingsriktlinje och får betraktas som ett minimum. 1. Luftväg - Fri eller grad av ofrihet 2. Andning - andningsmönster, frekvens och saturation 3. Cirkulation - hjärtfrekvens, blodtryck (systoliskt och diastoliskt), perifer cirkulation 4. Medvetande - medvetandegrad: GCS eller RLS. Var särskilt observant på förändringar i medvetandegrad 5. Smärta - följ utveckling av smärtan med VAS/KAS- skalan samt bedöm effekt av insatt behandling. 6. Övriga iakttagelser vid rygg- och/eller extremitetsskada följs distalstatus vid misstänkt skallskada följs dessutom pupillstorlekar och ljusreflexer vid sjukdom/skada i buk följs bukstatus, illamående och kräkning
Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: 14 2011-05-01 Av: 193 Grundutrustning för patientövervakning Lifepak 12 eller Mobimed. Lös pulsoxymeter i vissa fall. OBS! Alltid skärpt övervakning i samband med behandling! Kompletterande analysutrustning Plasmaglucos samt Ketonmätning Avrapportering: Alla patienter skall avrapporteras till namngiven sjuksköterska/läkare på mottagande enhet. Ansvaret för att korrekta uppgifter rapporteras är patientansvarig sjuksköterska i ambulansen. Rapporten skall minst innehålla: Patient ID:... Bedömt tillstånd:... Status på hämtplats och vid ankomst till akutmottagning Medvetandegrad:. Medvetandegrad:. Andning/saturation: Andning/saturation: Puls: Puls: Blodtryck: Blodtryck: Triage enligt RETTS ev förnyad triage enligt RETTS.. Given behandling samt ev. effekt: Anamnes:. Färdigställ ambulansjournal samt registrera ev. processer Uppdraget avslutat!
Kapitel: A: 04 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avbrytande av uppdrag Godkänd av: Datum: Sida: 15 2011-05-01 Av: 193 Avbrytande av uppdrag Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) skall vården av de sjuka bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten får ej påtvingas vård, undantag gäller för patient som behandlas enligt tvångsvårdslagstiftning. Larmoperatören har oinskränkt rätt att larma ut enhet enligt eget beslut, enligt de instruktioner som meddelats av ambulanssjukvården. Kvittering, oavsett prioriteringsgrad, skall ske omgående oberoende av fastställd anspänningstid. Ambulansbesättningen skall fullfölja uppdraget oaktat eventuella synpunkter på utlarmningen. Läkarbemannat fordon kan i samråd med ambulansdirigent komma överens om att ta uppdrag utanför primära kriterier, eller prioritera bland uppdrag om samtidighetskonflikt uppstår. Har ambulansbesättningen synpunkter på hur entreprenören av alarmering och dirigering utför sitt uppdrag skall detta framföras till respektive arbetsledning. Inom ambulanssjukvården gäller följande riktlinjer för avbrytande av uppdrag Om larmoperatören omprioriterar uppdraget innan ambulansen kommit fram till larmadressen och tilldelar ambulansen ett nytt uppdrag, utförs det nya uppdraget utan vidare åtgärder. Det avbrutna uppdraget dokumenteras i ambulansjournalen som Återkallat av SOS. Ambulanspersonalen får aldrig övertala patient att inte följa med till sjukhus eller vårdinrättning. Om patienten ej önskar följa med, men ambulanspersonalen bedömer att vårdbehov kan föreligga, skall patienten försöka övertalas att åka med till sjukhus. Om patienten trots övertalningsförsök vägrar medfölja skall om möjligt, läkare kontaktas för fortsatt handläggning. Patientstatus noteras i ambulansjournalen tillsammans med egna kommentarer runt händelsen. I de fall patienten är klar och orienterad men ej vill medfölja, och ambulanspersonalen efter klinisk undersökning bedömer det som helt uppenbart att patienten inte är i behov av akut sjukhusvård, dokumenteras händelsen samt patientens status i ambulansjournalen och ambulansen lämnar adressen. I dessa fall är dokumentationen av största vikt. Patienten eller anhöriga skall alltid uppmanas att kontakta sjukvård eller 112 om tillståndet försämras eller förändras.
Kapitel: A: 05 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient Godkänd av: Datum: Sida: 16 2011-05-01 Av: 193 Identifiering av patient Allmänt Det är av största vikt att varje patients identitet är fastställd. Felaktiga uppgifter kan innebära risk att patienten kan få fel vård och behandling. Det är därför av största vikt att säkra rutiner för identitetskontroll tillämpas inom ambulanssjukvården. I SOSFS 2005:12 står: Ledningssytemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna och att det finns rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Följande riktlinje skall tillämpas: Riktlinjer 1. Patienten lämnar själv uppgifter muntligt om namn och födelsedata tillsammans med ID-handling. 2. Medvetslösa patienters identitet får försöka fastställas genom medförda identitetshandlingar eller medföljande anhöriga. Kan identiteten ej med säkerhet styrkas skall namn och personnummer ersättas med ett löpnummer, vid ankomst till akutmottagningen dit patienten förs. Detta löpnummer förs in i ambulansjournalen. 3. Patienten kan ej själv lämna uppgifter om namn och/eller födelsedata på grund av ålder, medicinering eller sjukdom, kan identifiering ske med hjälp av anhörig samt patientens ID- handling. Identiteten kan också fastställas genom annan person eller personal på vårdinrättning, som känner patienten väl till namn, födelsedata. Uppgifterna bör om möjligt kunna styrkas med någon form av identitetshandling. Är uppgifterna inte helt klara och entydiga skall patienten förses med löpnummer enligt punkt 2. 4. Patienten lämnar medvetet felaktiga uppgifter eller använder patientbricka tillhörande annan person. Vid minsta misstanke om felaktiga uppgifter skall patienten uppmanas att legitimera sig. Om detta inte är möjligt skall osäkerhet angående identiteten noteras i ambulansjournalen. 5. Insändande av EKG medvetslösa som inte kan identifieras skall SOS ärendenummer anges på insänt EKG. Korrigeras så snart ID är känt.
Kapitel: A: 05 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient Godkänd av: Datum: Sida: 17 2011-05-01 Av: 193 Identitetskontroll och fastsättning av ID - Band Omfattning Märkning ska ske på alla patienter som kan vara föremål för läkemedelsbehandling och/eller inläggning. Fastsättande av ID Band Sjuksköterska skriver patientens namn och personnummer med bläck på ID-Bandet. ID-bandet signeras med AMB samt initialer på den som utför ID-kontrollen. Bandet fästs runt handleden. Om möjligt bör patienten få kontrollera att uppgifterna är rätt efter fastsättandet. Dokumentation i ambulansjournal Ange hur ID-kontrollen har skett: legitimation eller av vilken person uppgifter har inhämtats. Ansvarig sjuksköterska som utfört märkningen signerar detta i ambulansjournalen.
Kapitel: A: 06 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patientens önskemål om särskild destination Godkänd av: Datum: Sida: 18 2011-02-01 Av: 193 Allmänt Patientens önskemål om särskild destination Patientens vård skall i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Önskemål om vård på speciellt sjukhus Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande: 1. Vid livshotande tillstånd kan ambulanspersonal välja att köra till närmaste sjukhus för assistans. 2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning. Medföljande anhörig, gånghjälpmedel/rullstolar Ambulanspersonalen avgör i vilken mån medföljande till vuxen kan följa med i ambulans. Anhörig bör i normalfallet ej vistas i vårdutrymmet. Om så ändå är fallet får detta ej påverka möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient. Barn transporteras normalt tillsammans med en förälder i vårdutrymmet om detta kan ske utan att möjligheterna till akut vårdinsats påverkas. Gånghjälpmedel/rullstolar kan tas med om det kan ske utan att trafiksäkerheten påverkas eller att möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient försämras. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att kraven på trafiksäkerhet uppfylls (fixering av utrustning, lastvikt etc.). Patientens möjlighet till val av behandling Patienten har sin fulla rätt att neka vård och åtgärder enligt behandlingsriktlinjerna. Däremot kan patienten inte kräva annan vård och behandling än den som anges i dessa. Alla avvikelser från behandlingsriktlinjerna skall dokumenteras och det skall klart framgå att detta sker på patientens önskemål. Patienten vill ej motta vård eller medfölja till vårdinrättning, se riktlinje Avbrytande av uppdrag (A: 04).
Kapitel: A: 07 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: 19 2011-05-01 Av: 193 Dödsfall utanför sjukhus Allmänt Ambulanser skall ej nyttjas för transport av döda personer annat än i undantagsfall. Detta av såväl etiska som hygieniska skäl samt även ur en beredskapsaspekt. En patient kan aldrig betraktas som död innan hypotermi och/eller förgiftning med stor sannolikhet uteslutits om säkra dödstecken saknas. Akutmottagningen förvarnas alltid vid intransport av avliden. Omhändertagande av död person 1. Patienten är uppenbart död och uppvisar säkra dödstecken som t ex: Likfläckar, uppträder 20-30 minuter efter dödsfallet Likstelhet, uppträder 2-4 timmar efter dödsfallet och försvinner normalt efter ca 36 timmar. Föruttnelse, (tiden är beroende på omständigheterna) Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera säkra dödstecken i hjärtstoppsjournalen. Läkare primärvård kontaktas alltid för konstaterande av dödsfall samt utfärdande av dödsbevis. Ambulansen kvarstannar till läkarens ankomst, om ej nytt larm eller beredskapsskäl tvingar ambulansen att lämna platsen. Vid plötslig död hos barn ( 15 år) transporteras barnet och förälder (-rar) till akutmottagning som kontaktas före ankomst. Av psykologiska eller etiska skäl kan det i vissa fall vara lämpligt att medtaga den döde och ibland även anhörig i ambulans till akutmottagning, t ex. vid dödsfall på allmän plats. Kontakta akutmottagning innan ankomst. Vid oväntade och/eller oförklarliga dödsfall, så kallad onaturlig död t ex. misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall förutom läkare alltid polis kontaktas och vara på plats, alternativt ge tillstånd på telefon innan den döde flyttas eller ambulanspersonalen lämnar platsen. SOS Alarm ombesörjer kontakt med Polisen. Pat som utsatts för trauma, och det är uppenbart att skadorna ej är förenliga med fortsatt liv skall ej bli föremål för återupplivning. Detta innefattar även patienter som utsatt för högenergitrauma och som har asystoli. Om man misstänker att det handlar om ett primärt hjärtstopp som varit orsaken till olyckan kan det dock bli aktuellt med A-HLR.
Kapitel: A: 07 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: 20 2011-05-01 Av: 193 Döda får alltid flyttas utan klartecken från polis om kroppen hindrar åtkomst av annan patient eller om kroppen hotas av förstörelse t ex vid brand. Försök att om möjligt inte skilja personliga tillhörigheter från kroppen, då detta kan försvåra en senare identifiering av kroppen. 2. Patienten visar inga livstecken, bevittnad kollaps och/eller saknar säkra dödstecken. Påbörja omedelbart återupplivningsåtgärder enligt A-HLR-schema. Barn transporteras alltid till sjukhus under pågående A-HLR. Se kapitel I: 01. Patient som initialt eller under insatt behandling visar livstecken bör, om praktiskt möjligt ur trafik och arbetsmiljösynpunkt, intransporteras med ambulans till akutmottagningen under pågående återupplivande åtgärder. Se kapitel C: 01. Vid stora olyckor eller katastrofer kan dock avlidna täckta ligga kvar på skadeplatsen, efter läkares dödförklaring, eller för att underlätta polisens utredningsarbete. OBS! Samtliga iakttagelser, undersökningar, åtgärder och beslut dokumenteras i ambulansjournal och hjärtstoppsjournal.
Kapitel: A: 08 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dokumentation Godkänd av: Datum: Sida: 21 2011-05-01 Av: 193 Ambulansjournalen med mera Allmänt Det föreligger skyldighet att enligt Hälso- och Sjukvårdslagen och Patientjournallagen (1985:562) dokumentera anamnes, undersökningar och åtgärder som utförs på patient på hämtplats samt under transport. För dokumentation av detta används ambulansjournalen. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att Ambulansjournal med korrekta uppgifter alltid förs. När patient ej vill medfölja och ej bedöms vara i akut behov av vård, noggrant dokumentera i ambulansjournalen: status inklusive vitalparametrar. Viktigt att dokumentera vakenhetsgrad, orientering i tid och rum, tecken till läkemedelspåverkan, aggressivitet. Dessutom noteras varför patienten väljer att inte medfölja för vård, samt vilken information som lämnats till patienten (vem denne vid behov skall ta kontakt med vid eventuell försämring). Ambulansjournalen skall fyllas i komplett och akutjournal som används som triageunderlag skall fyllas i och betraktas som komplement till ambulansjournalen. Med nuvarande pappersjournal innebär det tyvärr att viss dubbeldokumentation måste göras, men det är en säkerhets och kvalitetsfråga. Patientjournal signeras, men behöver i normalfallet ej skrivas ut. Notera namn på mottagande sjuksköterska /läkare i ambulanssjournalen vid avlämnande Vid telefonordination dokumentera ansvarig läkares namn och tjänsteställe. Vid avvikelser, skada eller tillbud omgående rapportera detta enligt särskild rutin.
Kapitel: A: 09 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avvikelsehantering Godkänd av: Datum: Sida: 22 2011-05-01 Av: 193 Avvikelsehantering Varför rapportera avvikelser? Avvikelsehantering är ett viktigt verktyg i verksamhetsutvecklingen. Att rapportera avvikelser, negativa händelser, patientklagomål och tillbud gör att vi får möjlighet att analysera och åtgärda bakomliggande orsaker till det inträffande så vi kan förhindra att något liknande inträffar igen. Sammanställningar av rapporterade avvikelser kan hjälpa oss att identifiera riskmiljöer och risksituationer som underlag i arbetet att eliminera risker och på sikt skapa en säkrare hälso och sjukvård. Rent mellanmänskliga konflikter, som inte är patientrelaterade tas förslagsvis upp med respektive chef direkt. Vad är en avvikelse? En avvikelse är en inte förväntad händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk för skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. För att avgöra om det är en avvikelse eller inte kan följande frågor ställas: 1 Vill jag att detta ska hända igen? 2 Kan något göras för att förhindra att detta händer igen? Om svaret på fråga 1 blir Nej och svaret på fråga 2 blir Ja då är det en avvikelse Vad ska rapporteras? Vårdrelaterade avvikelser Miljöavvikelser Arbetsmiljöavvikelser t ex hot och våld Tillvägagångssätt för avvikelserapportering sker enligt respektive arbetsgivares instruktion.
Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: 23 2011-05-01 Av: 193 Delegeringsnivåer och befogenheter inom ambulanssjukvården SÄS Inom gruppen av anställda inom ambulanssjukvården finns en mängd olika kompetenser och erfarenheter. Alla uppfyller vissa baskrav som krävs för att kunna ta hand om patienter på ett bra och säkert sätt. För vissa arbetsuppgifter krävs dock speciell kompetens för att på ett säkert kunna utföra dessa. Följande gäller: Legitimerade sjuksköterskor med godkännande av ambulansöverläkare har rätt att behandla patienter enligt de generella direktiv som råder om inget annat uttrycks i dessa. I de fall speciell kompetens krävs, anges det. Sjuksköterska arbetar under eget yrkesansvar och är ansvarig för att arbetet sker enligt fastställda rutiner. Specialistutbildad sjuksköterska har ingen formellt överordnad ställning gentemot grundutbildad dito, men det förutsätts dock att medarbetarnas totala kompetenser och förmågor används på ett för patienten bästa sätt. Den sjuksköterska som först anländer till patienten blir normalt ansvarig för patienten och dess behandling samt överrapportering. All läkemedelsbehandling, inklusive syrgas, måste ordineras av legitimerad sjuksköterska eller läkare. Sjuksköterskan eller läkaren kan om så är lämpligt uppdra åt ambulansjukvårdare att ge ordinerade läkemedel. Detta uppdrag ska ske under sjuksköterskans eller läkarens direkta överinseende, och är inte att betrakta som delegering utan mer handräckningshjälp. Sjuksköterskan eller läkaren är helt ansvarig för att momenten utförs korrekt. Om läkemedel givits till patient, undantaget enbart syrgas, skall sjuksköterska eller läkare vårda patienten under transport in till vårdinrättning. För användande av medicinskteknisk utrustning krävs godkänd utbildning. Utbildningen måste ske av godkända instruktörer alt. kompetenskort i TILDA, och inte enbart genom att man lär upp varandra på annat sätt. Läkare inom ambulanssjukvården har rätt att göra avsteg från behandlingsriktlinjerna med hänvisning till eget yrkesansvar. Om läkare blir involverad i patientomhändertagande blir denne högst ansvarig för patienten. Behandlingsriktlinjerna gäller endast under tjänsteutövning inom Ambulanssjukvården SÄS.
Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: 24 2011-05-01 Av: 193 Sjuksköterskor som i annan ambulanssjukvårdsorganisation har rätt att arbeta efter de riktlinjer som råder där, kan inte automatiskt importera denna rätt till Ambulanssjukvården SÄS, utan att detta godkänns av Ambulansöverläkaren SÄS.
Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering Godkänd av: Datum: Sida: 25 2011-05-01 Av: 193 Triagering Syfte Syftet är att alla patienter ska triageras med RETTS som bedömningsunderlag och att alla som utför triage skall göra lika, detta för att säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan olika aktörer i vårdkedjan. Vilka berörs Alla akutmottagningar och Ambulanssjukvården inom SÄS. Innehåll och metodbeskrivning Triagering eller dokumentationen i akutjournalen får aldrig innebära fördröjt patientomhändertagande av allvarligt sjuk patient. I de fall triagering ej kunnat slutföras i ambulans, tar mottagande sjuksköterska i TRIAGEN över och slutför densamma. Aktuellt Fältet Aktuellt ska handla om det aktuella akuta tillståndet samt relevant övrig hälsoinformation t.ex. utlarmningsorsak för ambulansuppdraget. Det är även viktigt att fånga vissa systempåverkande, förvärvade sjukdomar eller tillstånd. Välj den mest lämpliga kontaktorsaken och ESS enligt RETTS, som fångar patientens symtom, initierar och styr den fortsatta vårdprocessen tills läkarbedömning sker. Vid flera aktuella kontaktorsaker välj den som ni bedömer som huvudsymtom, men nämn i texten övriga fynd. Larma/förvarna Förvarna om patient till akutmottagning enl. nedan. Det är mottagande akutmottagning som beslutar om var patientmottagandet och överlämnandet ska ske. Psykiatriskt sjuk patient med RÖD VP ska alltid till somatisk akutmottagning. RÖD/ORANGE traumapatient och övriga RÖD patienter: Förvarnas alltid till akutmottagningarnas Larmtelefon. Övriga ORANGE patienter - förvarnas på Triagetelefon. (Gäller Göteborg) Övrig kontakt t.ex. diskussion om patient, önskan om snabbt omhändertagande eller annat, ring akutmottagningarnas Larmtelefon/Triagetelefon (Gäller Göteborg)
Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering Godkänd av: Datum: Sida: 26 2011-05-01 Av: 193 Ansvar Ansvaret att triageringen är rätt utförd vilar på sjuksköterskan som utfört och signerat densamma. Bakgrund Alla efterstävar att göra triageringen så noggrann som möjligt i alla dess steg. Enl. RETTS vilar triageringen på uppmätta vitalparametrar samt en bedömning av den aktuella sjukhistorien. Rätt använt med bedömning av sjukhistoria och uppmätta vitalparametrar kommer patientöverlämnadet att ske säkrare och snabbare. Uppföljning och utvärdering Ansvar för uppföljning av rutinen vilar på de inblandades respektive triage/retts ansvariga på berörda akutmottagningar och ambulansorganisationer i SÄS.
Kapitel: A: 12 Behandlingsriktlinjer Allmänt Läkarkonsultation Godkänd av: Datum: Sida: 27 2011-05-01 Av: 193 Läkarkonsultation I första hand kontaktas jourhavande läkare inom den specialitet som bedöms bli den som tar emot patienten på vederbörande akutmottagning. I de fall det bedöms viktigt att få kontakt med läkare som har god erfarenhet av prehospital sjukvård och ambulanssjukvårdens speciella förutsättningar, skall kontakt tas med SOS Alarm. Larmoperatören förmedlar då kontakt med läkaren vid ambulanshelikoptern. Ärenden som rör vårdintygsbedömning handläggs normalt av öppenvårdsläkare. Kontakta Sjukhusets växel, eller SOS för hjälp med detta. Ambulansläkarna får mycket gärna kontaktas vid diverse medicinska spörsmål, både vid patientfall av direkt livshotande karaktär, men även vid krångliga fall av mindre akut karaktär. Ring gärna och diskutera patienten eller be SOS larma ut läkarambulansen direkt för förstärkning vid livshotande tillstånd. Detta gäller vid patientomhändertagande i Göteborg samt gränsområde mot ambulanssjukvården SU. Begär frikostigt assistans av läkaren vid nedanstående kriterier om SOS inte redan larmat ut enheten. Allergi med svår allmänpåverkan Andnöd, misstanke om främmande kropp Brännskada, mer omfattande, hos barn < 12 år Drunkningstillbud Dykeriolycka Medvetslöshet Påbörjad förlossning eller avslutad förlossning med dåligt barn Trauma, högenergi, fall > 3 m, fastklämning Trauma, misstanke om svår skall-, buk-, thorax-, bäckenskada Trauma, penetrerande, huvud, hals, thorax eller bäcken (t ex kniv eller skottskada) Svår skada eller sjukdom hos barn < 12 år På annan ambulansbesättnings begäran Ledningsfunktion vid komplicerade och/eller långvariga förlopp.
Kapitel: A: 13 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patienthandlingar vid sekundärtransport Godkänd av: Datum: Sida: 28 2011-05-01 Av: 193 Patienthandlingar vid sekundärtransport När patient transporteras mellan vårdinrättningar stoppas ofta patientjournal och dylikt i förseglat kuvert och frågan om huruvida man får ta del av dessa handlingar dyker då och då upp. Följande gäller: Försök att få så mycket adekvat information som möjligt vid överrapportering av patienten, innan avresa. Man måste ha en vårdrelation till patienten. Detta uppfylls normalt genom att man har som uppdrag att vårda patienten under transporten. Man måste ha tillgång till handlingarna för att kunna ge en säker vård. Detta får den enskilde sjuksköterskan ta ställning till i det enskilda fallet. Behövs inte informationen finns normalt ingen anledning att ta del av denna. Men finns minsta tvivel eller om informationen behövs för att säkert handlägga patienten skall ansvarig sjuksköterska ta del av den information som behövs.
Kapitel: B Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 29 2011-05-01 Av: 193 Innehållsförteckning Andningsorganen Astma/KOL B: 01 Epiglottit B: 02 Främmande kropp B. 03 Anafylaktisk reaktion Se kap C
Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: 30 2011-05-01 Av: 193 Astma/KOL Vuxen Orsak 1. Spontan försämring av grundsjukdom 2. Underbehandling/ medicinslarv / negligerade symtom 3. Luftvägsinfektion 4. Allergisk reaktion 5. Exponering för luftförorening Anamnes Hur länge har besvären pågått, effekt av pågående medicinering? Vilka läkemedel har patienten tagit och i vilka doser? Infektionstecken? Tål patienten syrgas? Syrgas i hemmet? Tidigare vårdad på lungklinik? Symtom - (Iakttagelser) Försvårad, aktiv utandning, ofta mot slutna läppar Expiratorisk stridor kan upphöra vid försämring, ronki Ökad andningsfrekvens, ofta > 25 30 andetag/min Segt luftvägssekret Snabb puls, ofta takykardi upp mot och över 130/min Cyanos Medvetanderubbningar, ångest/oro Arytmier, perifera ödem Undersökningar Standard vuxen patient
Kapitel: B: 01 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: 30 2011-05-01 Av: 193 Behandling 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder. 3. Vuxna och barn över 12 år ges inhalation Atrovent 0,25 mg/ml, 2 ml + Ventoline 2 mg/ml, 2,5 ml med nebulisatormask. Ventoline kan upprepas efter behov. 4. Efter inhalationsbehandlingen ge syrgas 2-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation 5. < 90 % ge 10-15 liter på traumamask. Vid KOL misstanke ge 1 2 liter på grimma, målsättning: saturation 88 93 %. Sträva efter patientens normala saturation om denna är känd. Om patientens medvetande sjunker skall patienten uppmanas att hyperventilera alternativt får andningen assisteras samtidigt som syrgastillförseln minskas om patientens saturationen medger detta. 6. Transport i ställning som underlättar andningen. 7. PVK Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg, 16 st (8 mg), alternativt inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) i.v. CPAP kan provas om inhalationsbehandling ej har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om patienten försämras. Obs! Starta med lägsta motstånd 2,5 cm H 2 O Aktiv utandningshjälp Vid livshotande tillstånd ges inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml (0,3 mg) i.m. Om patienten har PVK ges istället inj Adrenalin 0,1 mg/ml 0,3-0,5 ml (0,03-0,05 mg) i.v. Detta kan upprepas varje minut till totalt 2,5 ml (0,25 mg). Furosemid 10mg/ml: 2 ml iv kan övervägas vid KOL Undvik sederande läkemedel! Övervakning: Standard, ge särskilt akt på utmattningssymtom och/eller sjunkande medvetandegrad.
Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: 32 2011-05-01 Av: 193 Epiglottit Orsak Anamnes Övre luftvägsinfektion (oftast bakteriell) Akut epiglottit är sällsynt men förekommer i alla åldrar. Symtomen utvecklas inom ett par timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Hos vuxna är förloppet ofta mindre dramatiskt och medför sällan risk för plötsligt andningsstopp. Symtom - (Iakttagelser) Akut halsinfektion med kraftiga svalgsmärta Hög feber Inspiratorisk stridor, andas försiktigt Harklar upp segt slem, hostar ej Sväljningssvårigheter, dreglar Svårt att äta och dricka Sitter ofta med hakan framskjuten och huvudet tillbakaböjt Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek och kan övergå i cyanos Undersökningar Standard vuxen Behandling (Åtgärder) Basal, begär assistans enligt särskild instruktion vid hotande ofri luftväg (kap A: 10). 1. Skapa lugn runt patienten 2. Syrgas, 10 15 liter på traumamask 3. Stoppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm 4. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, 2 ml, kan upprepas 5. Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. 6. Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd
Kapitel: B: 02 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: 33 2011-05-01 Av: 193 Kompletterande Assistera andningen vid behov Vid andningsstopp helst sittande ställning, neutral huvudposition och framdragen underkäke mun/mask andning med syrgastillförsel. Aktiv utandningshjälp Övervakning Standard
Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida: 34 2011-05-01 Av: 193 Främmande kropp Orsak Anamnes: Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder, jordnötter etc. Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad partiellt eller komplett hinder. Symtom - (Iakttagelser) Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen! Andningsstopp Cyanos Medvetslöshet Symtomfritt intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att respiration ej hindras helt) Undersökningar: Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Vid delvis luftvägsstopp Uppmana patienten att fortsätta hosta Ge syrgas utan att störa patienten Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande
Kapitel: B: 03 Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida: 35 2011-05-01 Av: 193 Vid totalt luftvägsstopp vaken patient 1. Utför Heimlich s manöver (upp till 5 bukstötar) 2. Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad 3. Upprepa ovanstående Vid totalt luftvägsstopp medvetslös patient 1. Titta i mun efter främmande kropp, använd eventuellt försiktigt ett laryngoskop. 2. Starta A-HLR se instruktion (kap C: 01) Övervakning Standard
Kapitel: C Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 36 2011-05-01 Av: 193 Innehållsförteckning Cirkulationsorganen Hjärtstopp C: 01 Central bröstsmärta C: 02 12 avlednings - EKG C: 03 Lungödem C: 04 Cirkulatorisk svikt C: 05 Anafylaktisk reaktion C: 06 Arytmier C: 07
Kapitel: C: 01 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 37 2011-05-01 Av: 193 Hjärtstopp Orsak 1. Hjärtinfarkt 6. Hypoxi (drunkning, kvävning) 2. Hjärtarytmier 7. Förgiftning 3. Hjärttamponad 8. Hypotermi (kap E: 12) 4. Lungemboli 9. Övertryckspneumothorax 5. Hypovolemi 10. Grav elektrolytrubbning Anamnes Får erhållas av eventuella vittnen Symtom (Iakttagelser) Medvetslöshet Andningsstopp ev. enstaka andetag så kallad agonal andning Pulslöshet Undersökningar Primärt undersöks endast vitala funktioner Vid obevittnat hjärtstopp med asystoli eller PEA hos patient som uppskattas vara över 80 år kan man avstå från att påbörja A-HLR. Behandling (Åtgärder) 1. Starta omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema. 2. Vid ev. livstecken, påbörja transporten och arrangera möte med tillkommande ambulans. 3. Beträffande luftvägshantering, (kap N: 01, 02 ) Övervakning efter återupprättad cirkulation Standard plus kontinuerlig monitorering via defibrilleringselektroder.
Kapitel: C: 01 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 38 2011-05-01 Av: 193 Vid hjärtstopp i ambulans Om ensam vårdare i vårdutrymmet, stanna omedelbart oavsett avstånd till sjukhus och påbörja A-HLR. Kalla på assistans. Om två personer i vårdutrymmet kan transporten fortsätta med stor försiktighet under pågående A-HLR. Vid resultatlös A-HLR Om genomförd A-HLR ej gett något resultat, det vill säga kvarstående asystoli eller PEA, kan behandling avbrytas efter 30 minuter. Vid misstänkt förgiftning och/eller hypotermi skall patienten transporteras till sjukhus under pågående återupplivning Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR. Länk finns via ambulansjournalen.
Kapitel: C: 01 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 39 2011-05-01 Av: 193 Dokumentera Hjärtstoppsjournal Ambulansjournal
Kapitel: C: 02 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta Godkänd av: Datum: Sida: 40 2011-05-01 Av: 193 Central bröstsmärta Orsak 1. Angina pectoris (kärlkramp) 2. Hjärtinfarkt 3. Perikardit/Myokardit 4. Aortaaneurysm 5. Lungemboli 6. Pleurit, esofagit, revbensfakturer Anamnes: Var noga med smärtanamnesen, debut, speciellt variationer i intensitet, duration och liknande besvär tidigare. Medicinering (Viagra eller liknande preparat senaste dygnet) Symtom (Iakttagelser) Vart och ett av de nedan uppräknande symtomen kan vara tecken på akut hjärtinfarkt. Central bröstsmärta med utstrålning i armar, hals, nacke, käke, rygg och/eller buk Nitroresistent bröstsmärta, vila hjälper ej Allmänpåverkan ångest och oro, blek, kallsvettig, illamående, kräkning Arytmier VES, förmaksflimmer, AV-block I III med flera Cirkulationssvikt, eventuellt dyspné och/eller lungödem Chock Svimning, matthetskänsla Undersökningar: Standard plus 12-avlednings EKG Behandling (Åtgärder)
Kapitel: C: 02 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Central bröstsmärta Godkänd av: Datum: Sida: 41 2011-05-01 Av: 193 Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, assistera andningen med syrgas vid behov 3. Eftersträva saturation ca 95 %, ge Syrgas om nödvändigt. Starta med 2-4 l/min på grimma, om saturation fortsatt < 90 % ge 10-12 l/min på reservoarmask (mål saturation ca 95 %). 4. Hjärtläge, vid syst blodtryck < 90 mmhg dock höjda ben 5. Spray Glytrin /Nitrolingual 0.4 mg/dos, 1 dos (0.4 mg) sublingualt, kan upprepas max 3 ggr (om syst blodtryck >100 mmhg) Kontraindikation: Viagra eller liknande preparat senaste dygnet 6. Tabl Trombyl 160 mg, 2 st oavsett om pat tagit egna tabletter. 7. PVK 8. Injektion Morfin 1 mg/ml, 1.0-2.5 ml (1.0 2.5 mg) i.v. upprepas till smärtfrihet. (syst blodtryck >90 mmhg) Kompletterande Tabl Plavix 300 mg 2 st (600 mg) om pat. accepterats för PCI. Mot illamående, injektion Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmhg Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85,) injektion Atropin 0.5 mg/ml, 1 ml (0.5 mg) i.v. Övervakning Standard, vid konstaterad ischemi övervakas patient med 12-avlednings EKG
Kapitel: C: 03 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG Godkänd av: Datum: Sida: 42 2011-05-01 Av: 193 12 avlednings EKG Arbetsordning 1. Kliniska symtom Central bröstsmärta eller hög buksmärta. Var generös vid atypiska symtom som trötthet, yrsel, matthetskänsla samt vid diabetes mellitus. Kvinnor och äldre kan ha mer diffusa symtom än män och yngre. 2. Påbörja behandling enligt central bröstsmärta 3. Registrera 12 avlednings EKG bedöm om EKG är tolkningsbart dokumentera person nr. på EKG Signera EKG t med din signatur (annars får EKG t inte scannas in och sparas) vid ST- höjning, nytillkommet vänstergrenblock eller svårtolkat EKG sänd EKG. Se RETTS-Pre, ESS 5 4. Dokumentera Att EKG tagits samt din tolkning (i utvärdering) 5. Slutlig tolkning Utförs av mottagande enhet (se lokal rutin) fortsatt handläggning görs i dessa fall på ordinationer från ovanstående läkare Infarktlokalisation Avledning Lokalisation Koronarartär avl, I, - avr, V5, V6 Lateral Vänster V1, V2, V3, V4 Framvägg Vänster II, avf, III, Inferior/Diafragmal Höger
Kapitel: C: 03 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen 12 avlednings EKG Godkänd av: Datum: Sida: 43 2011-05-01 Av: 193 Placeringar av elektroder: Bröstavledningar V1 4: e interkostalrummet, omedelbart höger om sternum V2 4: e interkostalrummet, omedelbart vänster om sternum V3 i linje mellan V2 och V4 V4 5 :e interkostalrummet, i medioclavikularlinjen (MCL) V5 i nivå med V4, i främre axillarlinjen V6 i nivå med V4, i medioaxillarlinjen Extremitetsavledningar R (röd) L (gul) N (svart) F (grön) Höger axel/arm (RA) Vänster axel/arm (LA) Höger höftkam/ankel (RL) Vänster höftlkam/ankel (LL) Normalt placeras extremitetsavledningarna på handleder respektive vrister. Vid svårighet att erhålla störningsfria registreringar, kan elektroderna flyttas närmare bålen.
Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem Godkänd av: Datum: Sida: 44 2011-05-01 Av: 193 Lungödem Orsak 1. Hjärtsvikt (framför allt vänsterkammarsvikt, mitralisinsufficiens) 2. Hjärtinfarkt 3. Sepsis med kapillärläckage 4. Inandning av toxisk gas 5. Förgiftning med etylenglykol Anamnes Aktuell sjukdom, förändring senaste tiden, infektion, inandning av gas/brandrök, förgiftning Symtom - (Iakttagelser) Andnöd Ökad andningsfrekvens Rosslande andning Rosafärgade upphostningar Oro/ångest, ofta svårt medtagen och allmänpåverkad Cyanos Halsvenstas Perifera ödem Centrala bröstsmärtor Takykardi, arytmier (SVES och VES) Undersökningar Standard plus 12-avlednings EKG. Auskultera lungorna noga. Leta efter perifera ödem. Behandling (Åtgärder) Basal 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder 3. Hjärtläge 4. Syrgas 10 15 liter på traumamask
Kapitel: C: 04 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Lungödem Godkänd av: Datum: Sida: 45 2011-05-01 Av: 193 5. Spray Glytrin /Nitrolingual 0,4 mg/dos, 1 dos (0,4 mg) sublingualt, kan upprepas max 3 ggr vid systoliskt blodtryck >100 mmhg 6. CPAP vid systoliskt blodtryck > 90 mmhg enligt rutin. 7. Assistera andningen om denna är ytlig eller långsam 8. Inj Furosemid 10 mg/ml, 4 ml (40 mg) i.v. doseras med hänsyn till patientens blodtryck och svar på behandlingen. Dosen kan upprepas till högst 8 ml (80 mg) vid systoliskt blodtryck >90 mmhg. Till patient som redan står på diuretika eller är njurinsufficient ges inj Furosemid 10mg/ml, 8 ml (80 mg) i.v Kompletterande Inj Morfin 1 mg/ml, 1.0-2.5 ml (1.0 2.5 mg) i.v. kan upprepas efter behov vid systoliskt blodtryck >90 mmhg Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v om BT > 100 mmhg Övervakning Standard. Vid tecken till ischemi övervakning med 12-avlednings EKG.
Kapitel: C: 05 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt Godkänd av: Datum: Sida: 46 2011-05-01 Av: 193 Orsak Kardiell Cirkulatorisk svikt Chock Icke kardiell 1. Hjärtinfarkt (kap C: 02) 2. Arytmier (kap C: 07) 3. Klaffel/- ruptur 4. Hjärttamponad, 5. Hjärtkontusion (trauma), peri /myokardit 6. Lungemboli 7. Hypovolemi (kap E: 10) 8. Sepsis 9. Anafylaxi (kap C: 06) 10. Brännskada (kap E: 13) 11. Spinal skada (kap E: 04) Anamnes Aktuella och tidigare hjärtbesvär? Liknande besvär tidigare? Andra aktuella sjukdomar? Infektion? Olycka? Känd binjurebarkssvikt med steriodbehandling? Symtom (Iakttagelser) Påverkat medvetande agiterad apatisk komatös Blek kallsvettig hud Dålig perifer genomblödning cyanos Snabb ofta ytlig andning kan vara oregelbunden Snabb tunn puls kan övergå i bradykardi Sänkt systoliskt blodtryck (< 90 mmhg) Undersökningar (primär undersökning) Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Basal 1. Fri luftväg 2. Syrgas 10 15 liter på traumamask 3. Assistera andning om denna är ytlig eller långsam 4. Höjd fotända/chockläge 5. PVK
Kapitel: C: 05 Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Cirkulatorisk svikt Godkänd av: Datum: Sida: 47 2011-05-01 Av: 193 6. Vid BT < 90 mm Hg ge inf Ringer Acetat, 200 300 ml som vätskebolus. Utvärdera effekt och upprepa vid behov. Vid misstänkt Sepsis ge 15 ml/kg på 15-30 minuter, halveras vid känd svår hjärtsvikt. Kompletterande Mot illamående, inj Dridol 2.5 mg/ml 1.0 ml (2.5 mg) i.v. om BT > 100 mm Hg Vid symtomgivande bradykardi (puls < 45 i kombination med systoliskt BT < 85 mm Hg), ge inj Atropin 0.5 mg/ml., 1 ml (0.5 mg) i.v. Övervakning Standard