Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med förväntad kort överlevnad är sondmat eller näringsdropp sällan aktuellt. I livets sista veckor och dagar kan fet och proteinrik mat ge upphov till illamående och ofta vill patienten inte äta alls utan bara dricka.
Sjukdomsfaser och brytpunkter Palliativ vård i livets slutskede Kurativ sjukdomsfas brytpunkt Tidig palliativ Sen palliativ Döendefas sjukdomsfas sjukdomsfas brytpunkt brytpunkt Botande Livsförlängande Symptomlindrande insatser Livskvalitet och symptomlindring. Ibland viss livsförlängande behandling Välbefinnande. Inget livsförlängande Läk
Målsättning med nutritionsbehandling Tidigt palliativt skede - gott nutritionsintag i syfte att: Livets slutskede - Mat och dryck efter önskemål i syfte att: Förlänga liv Orka med/tolerera behandlingar Bibehålla/förbättra nutritionsstatus (förebygga för tryck, fall) Må så bra som möjligt Må så bra som möjligt Bevara patientens autonomi Minska stressen runt mat
Energibehov: 20 kcal/ kg basala funktioner 25 kcal/ kg sängbunden 30 kcal/ kg uppegående > 30 kcal/kg - återuppbyggnad Protein: 1,2 1,5 g/kg vid sjukdom/hög ålder Energigivande: Protein Fett Kolhydrat Alkohol Icke energigivande: Vitaminer Mineralämnen vatten 1 gram ger 4 kcal 1 gram ger 9 kcal 1 gram ger 4 kcal 1 gram ger 7 kcal
Mat för friska
Förebyggande kostråd Under sjukdom och vid viktnedgång Öka fett Öka socker Minska fiber
Riskbedömning? Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2014:10) om förebyggande av och behandling av undernäring. Verksamheten skall ha rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla undernäring. Obligatoriskt för all hälso- och sjukvård Minimum fråga om BMI, viktförlust och ätproblem Relevant för palliativa patienter?
Symtom som påverkar ätandet Aptitlöshet Tidig mättnad Illamående / Kräkning Muntorrhet Dysfagi Smakförändringar Smärta Förstoppning Oro / ångest Depression
ESPEN guidelines on nutrition in cancer patients ESPEN guidelines rekommenderar starkt att upprätthålla näringsstatus och fysisk aktivitet under onkologisk behandling. Låg muskelmassa relateras till sämre behandlingseffekt, mera toxiska biverkningar och kortare överlevnad. Att rutinmässigt ge PN vid cytostatikabehandling har visat sig totalt sett ge mera nackdelar än fördelar. Insatsen måste vara riktad utifrån individuella behov. Grundtanken är att patienten ska tolerera en periods cytostatikabehandling och därefter vara i ett bättre läge.
Kakexi Associerat med oönskade effekter Förlust av både muskler och fett Beror bland annat på en negativ energibalans och en katabol metabolism Kan inte helt motverkas med konventionellt näringsstöd Fearon et al Lancet Oncol 2011; 12: 489 95
Fearon et al Lancet Oncol 2011; 12: 489 95 Stadier av kakexi
Förmåga att äta Fas 1: Fungerande måltidsrytm men äter mindre. Undviker kött, går ner i vikt. Fas 2: Äter få eller inga smörgåsar. Frukost och efterrätter går bra men svårigheter med middagsmat. Fas 3: Svårigheter med varm mat. Ingen måltidsrytm. Drycker går lättast. Hämtad ur Ätglädje av Gun-Britt Fagher
Sondmat Standard (100 kcal, ca 4 g protein, 1,5 g fiber/ 100 ml) Proteinrik (130 kcal, 6-7g protein/100 ml) Energirik (160-200 kcal, ca 6 g protein/ 100 ml) Med eller utan fiber Pump eller inte, matningshastighet Vatten Nedtrappning
Indikationer för artificiell nutrition Inget intag > 7 dagar eller Malnutrition eller risk för malnutrition och Förväntat intag < 60% TEE mer än 10 dagar PN om olämpligt med EN (beroende på obstruktion m.m.) PN vid lågt intag vid mukosit eller strålinducerad enterit Avancerad cancer Lågt intag Förväntad överlevnad > 2-3 månader Karnofsky Performance Score > 50 (WHO 2-3) Patienten är införstådd och önskar denna beh.
HPN vid avancerad cancer