Elevhälsoplan för Boo Gårds skola läsåret 11/12

Elevhälsoplan för Boo Gårds skola läsåret 11/12 Innehåll: EHT-teamet... 2 Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 4 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete... 5 Rutiner för elevärenden... 5 Särskilt stöd... 6 Utredning... 6 Åtgärdsprogram... 6 Pedagogisk kartläggning... 7 Vad gör vi för att upptäcka och hjälpa barn i behov av särskilt stöd?... 8 Elever med dyslexi/misstanke om dyslexi... 9 Länkar om dyslexi... 10 Barn och ungdomar med ADHD... 11 Anmälan till EHT, elevhälsoteamet... 12 Pedagogisk kartläggning... 14 Händelserapport... 17 Sekretessförbindelse för personal inom skola... 18 Sekretessförbindelse för personal inom skolbarnomsorg... 19 Sekretessförbindelse för personal inom förskola... 20 Sidan 1 av 20 1

EHT-teamet Tina Pettersson Lisen Kocsis Nanna Alroth Maria Molin Susanna Hanner Malin Rinman Sträng Helene Teljstedt Catarina Strömberg Rektor Bitr.rektor Skolpsykolog Skolsköterska Specialpedagog Specialpedagog Skolläkare Speciallärare Sidan 2 av 20 2

Inledning Elevhälsan har en central roll i Boo Gårds skolas arbete. Målsättningen för elevhälsan är att vi tillsammans inom skolan, i ord och handling, skapar förutsättningar för att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas positivt efter egna förutsättningar och behov. Detta såväl kognitivt som fysiskt, psykiskt och socialt. Det är allas ansvar att vara uppmärksam på att elever mår bra och inte far illa. Elevens utveckling i skolan är beroende av samspelet mellan lärare, vårdnadshavare, andra vuxna och kamrater. Vi strävar mot att möta varje elev utifrån hans/hennes förutsättningar och behov i det dagliga skolarbetet. I elevhälsoarbetet arbetar vi enligt Skollagen 25 : För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildnings mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Rektors ansvar Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör. Alla som arbetar i skolan ska Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska Stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Övergång och samverkan För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de högstadieskolorna som eleverna fortsätter till. Sidan 3 av 20 3

Ansvarsfördelning Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas ytterst av rektor. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer till rektor att en elev kan ha behov av särskilt stöd, skall rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Klasslärare Klasslärare har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet och för de åtgärder som sätts in när eleven kommer i svårigheter. En stor del av elevhälsoarbetet sker inom klassens ram. Klassläraren ansvarar för att nödvändig information om eleven meddelas all berörd personal som eleven kommer i kontakt med. Klassläraren skriver IUP tillsammans med elev och vårdnadshavare och vid behov åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog. Klassläraren ska informera elev och vårdnadshavare när ett problem uppstår. Klassläraren skriver anmälan till EHT. Psykolog: Utreder och bedömer barn och ungdomar med särskilda behov. Upprättar särskilda åtgärdsprogram, följer upp, utvärderar dessa i samarbete med föräldrar och personal. Har individuella samtal med elever, föräldrar och personal. Rådgivande, stödjande eller behandlande inriktning. Arbetar med elever enskilt eller i grupp. Ger konsultation/handledning till personal enskilt eller i grupp. Samverkar med andra myndigheter och organisationer. Skolsköterska/Skolläkare: Planerar tillsammans för skolhälsovården. Ansvarar för riktade hälsobesök, registrerar och informerar avvikelser till föräldrar. Följer med särskild uppmärksamhet de elever som av olika anledningar kan ha brister i hälsotillståndet Organiserar och utför föreskrivna vaccinationer samt informerar om dessa Ger hälsoupplysningar till så väl enskilda som grupper av elever. Initierar arbete mot rökning i vissa årskurser. Samarbetar med den integrerade fritidsverksamheten och med andra sjukvårds- och sociala instanser utanför skolan. Enklare olycksfall Specialpedagogens/Speciallärarnas ansvar: Specialpedagogens/speciallärarens övergripande uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöerna som orsakar svårigheter för eleverna. Vara ombudsman för elever i svårigheter. Initiera pedagogisk utveckling och verka för att elevens skolsituation ska bli så gynnsam som möjligt. Göra observationer av enskilda elever och elevgrupper. Ha en aktiv roll vid resursfördelningen och även vid utvärderingen av denna. Undervisa enskilda elever samt elever i mindre grupper. Ordna hjälpmedel, och anpassa undervisningsmaterial efter elevens behov. Utföra: kartläggningar, utredningar, åtgärdsprogram (tillsammans med klasslärare, elever och föräldrar). Vara samtalspartner till klasslärare, resurslärare, fritidspersonal, resurspersoner, elever och föräldrar. Skriva resursansökningar. Ger pedagogisk handledning/konsultation till personal enskilt eller i grupp. Träffar regelbundet föräldrar till barn med diagnos. Sidan 4 av 20 4

Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete Det förebyggande och stödjande elevhälsoarbetet organiseras så att: Samtal med föräldrar sker omgående om problem kring en elev uppstår. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker i arbetslagen. Vid behov skrivs en händelserapport (se blankett) eller ett åtgärdsprogram. Samtal med elever i syfte att främja elevens förmåga och vilja till ansvar och inflytande över det egna lärandet och skolmiljön. Lärare, elev och vårdnadshavare samtalar om elevens skolsituation i utvecklingssamtal. I elevhälsoteamet (EHT) diskuteras elevhälsoärenden, som inte har kunnat lösas i arbetslagen. Dessa ärenden anmäls skriftligen (anmälan till elevhälsoteam, se blankett) av lärare eller annan personal. Rutiner för elevärenden Det huvudsakliga elevhälsoarbetet skall skötas inom respektive arbetslag. I början av höstterminen gör specialpedagoger en behovsinventering som grundar sig på föregående läsårs resultat av olika diagnoser och prov. I samarbete med klasslärare bedöms vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren och specialpedagogen ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov deltar annan personal. Samtal om elever i elevhälsosyfte sker alltid i arbetslaget före en anmälan till elevhälsoteamet (EHT). Om elevärendet efter insatta åtgärder från dessa diskussioner ter sig svårlöst gör klassläraren eller annan berörd personal en anmälan på blanketten till EHT. Denna lämnas i ett kuvert i biträdande rektor Lisens fack. Elevhälsoärendet diskuteras sedan i EHT. EHT återkopplar sedan till berörd personal. En anmälan till EHT kan gälla t.ex. kring en elev eller att pedagogerna önskar en klasskonferens. Gången är följande: 1/ Klassläraren anmäler till EHT skriftligt. Se anmälningsblankett Anmälan till elevhälsoteam. 2/ EHT gör ärendefördelning och bestämmer vem som är ansvarig för att kalla berörd personal. 3/ Den ansvarige kallar till ett möte med berörda pedagoger. Här beslutas vad som ska göras: Åtgärdsprogram, pedagogisk kartläggning, utredning eller annan åtgärd. Tid bokas in för uppföljning/utvärdering. Den ansvarige för minnesanteckningar. 4/ Uppföljningsmöte/utvärdering, minnesanteckningar skrivs. 5/ Den ansvarige bifogar minnesanteckningarna till anmälningsblanketten. Allt sätts i pärmen i arkivet. Sidan 5 av 20 5

Särskilt stöd I skollagen står följande: 7 Särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning I skollagen står följande: 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram I skollagen 9 står följande: Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan pedagoger, eleven och vårdnadshavarna samt uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Elevens och vårdnadshavarnas syn på skolsituationen och förslag till tänkbara lösningar ska också vägas in. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas på fritidshem/klubben kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det bör också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. Speciallärare/specialpedagog skriver ett åtgärdsprogram tillsammans med klasslärare, annan berörd personal, elev och föräldrar, där en individuell utvecklingsplan inte räcker till. Åtgärdsprogram förvaras inlåst i arkivet, originalet läggs i elevmappen och föräldrarna får en kopia. Sidan 6 av 20 6

Pedagogisk kartläggning Den pedagogiska kartläggningen utförs av specialpedagog/speciallärare. Pedagogisk kartläggning kan ha flera syften, men gemensamt för dem alla är att öka förståelsen för elevens kunskaper, färdigheter, förmågor, erfarenheter, förutsättningar och behov. En pedagogisk kartläggning ska omfatta reflektioner kring faktorer som påverkar elevens lärande på: Organisationsnivå Vilka förutsättningar skapar organisationsnivån för att eleven ska kunna klara kunskapskraven? Gruppnivå Vilka förutsättningar ges i klassrummet och i den grupp eleven finns? Individnivå Vilka förutsättningar ger undervisningen för elevens möjligheter att utveckla de förmågor ämnesundervisningen ska syfta till? Sidan 7 av 20 7

Vad gör vi för att upptäcka och hjälpa barn i behov av särskilt stöd? Förskoleklass Information ges mellan avlämnande förskola och blivande förskollärare. Kartläggning av barnens språkliga medvetenhet, fonologisk screening med bl.a. Bornholmsmodellen. Motorisk screening utförs av idrottslärare. År 1 Överlämnande sker mellan personal i förskoleklass och läraren samt fritidspersonal i år 1. Vid behov kan elevernas språkliga nivå analyseras av klasslärare och specialpedagog/speciallärare med hjälp av screeningen i God läsutveckling. År 2 Eleverna testas i DLS, (diagnostiska läs- och skrivtest) Vid djupare kartläggning av enskild elev används till exempel IL-basis. Vid behov kan elevernas matematiska kunskaper analyseras av klasslärare och specialpedagog/speciallärare med hjälp av diagnosmaterialet Diamant. År 3 Nationella prov i matematik och svenska. Vid behov används till exempel DLS, IL-basis tester och bokstavskedjor. År 4 Överlämnandekonferens sker mellan år tre och fyra. Eleverna testas i DLS, (diagnostiska läs- och skrivtest). Vid djupare kartläggning av enskild elev används till exempel IL-basis, Bokstavs- och ordkedjor. År 5 Bokstavs- och ordkedjor används för att göra en djupare kartläggning av enskilda barns läs- och skrivkompetens. Vid djupare kartläggning av enskild elev används till exempel IL-basis, Bokstavs- och ordkedjor. Vid behov kan elevernas matematiska kunskaper analyseras av klasslärare och specialpedagog/speciallärare med hjälp av diagnosmaterialet Diamant. År 6 Nationellt prov utförs i matematik, svenska och engelska. Överlämnandekonferens sker mellan mottagande 7-9 skola och Boo Gårds skola. Insatser görs för att hjälpa de elever som inte har uppnått målen i de nationella kursplanerna för år 6. Alla årskurser Vid behov av djupare kartläggning kan specialpedagog/speciallärare utföra tester inom språk och matematik t.ex. Provia, Testbatteriet, Adlers tester och Itpa. Skolpsykologen använda olika psykologiska tester, Leiter-R och Wisc-IV. Sidan 8 av 20 8

Misstankar om dyslexi Elever med dyslexi/misstanke om dyslexi Läs och skrivproblem i släkten. Svårighet att lära in alfabetets bokstäver. Problem med att placera årets månader i rätt ordning. Svårighet att lära in multiplikationstabellen. Försök att undvika läsning. Slarvig och alltför snabb läsning. Svårighet att hinna med textremsan på TV. Omkastning av bokstäver och stavelser. Hopblandning av höger och vänster. Att tänka på som pedagog Ha fasta strukturer och rutiner i undervisningen. Ha kopior så att eleven inte behöver lägga all energi på att skriva av tavlan utan kan lyssna. Ge muntliga genomgångar och ordförklaringar. Ge tid att lyssna först och skriva sedan. Träna i mindre grupp. Rätta inte vid fri skrivning i engelska och svenska (om eleven inte vill förstås)! Slösa med uppmuntran och förståelse Ge muntliga prov. Låt eleven ha en egen bok att göra anteckningar i och gärna en bok hemma om det finns möjlighet till detta. Det går att scanna texter och sen mejla till eleven. Därefter kan eleven lyssna på texten med hjälp av talsyntes Elevens rättigheter Rätt att göra vissa prov muntligt. Längre skrivtid vid prov. Låt eleven få göra understrykningar i texten. Försäkringar och stipendier Folksam har en barnförsäkring som täcker barn med dyslexi, vårdbidrag hos försäkringskassan. De ser till totala vårdbehovet, så om familjen har fler barn med funktionshinder, t.ex. astma, allergi m.m. så bör vårdnadshavaren nämna det också. Fondmedel. Stora fondboken finns att låna på biblioteket, man kan även googla på "stiftelser". Alternativa verktyg Iphoneappar med Daisy och Voice Over (talsyntes) utan extra kostnad. Dator och inlästa läromedel finns. Även digitala läromedel finns att tillgå. Inläst skönlitteratur finns på biblioteket och TBP. Bra att lyssna samtidigt som eleven läser för att befästa ordbilderna.skolan har licens på talsyntes (Claro Read) och rättstavningsprogram som Stava Rex och SpellRight. Sidan 9 av 20 9

Länkar om dyslexi FMLS: www.fmls.nu Skriv-Knuten: www.skrivknuten.se Skolverket: www.skolverket.se Myndigheten för skolutveckling: www.skolutveckling.se Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.spsm.se Talboks- och punktskriftsbiblioteket: www.tpb.se FMLS Bokhandel: www.lexilaser.com Sidan 10 av 20 10

Barn och ungdomar med ADHD Barn och ungdomar med ADHD har svårt för: Förändringar. Valsituationer. Situationer som medför väntan. Ostrukturerade lektioner. Utmärkande är också ofta att: De har en ojämn prestationsförmåga. De har svårt att organisera arbetet på både lång och kort sikt. De är beroende av motivationsförstärkning. De är stresskänsliga. De har bättre koncentrationsförmåga efter fysisk träning. Råd i samband med arbetet i klassrummet Hjälp eleven med planering och organisation av arbetet. Ge individuella instruktioner. Försök skapa en så lugn miljö som möjligt. Ge mycket vuxenstöd! Särskilt yngre elever behöver en vuxen vid sin sida både i klassrummet och under rasterna. Tänk på att en individuellt anpassad och styrd undervisning underlättar för eleven. Ge tillfälle till täta återkommande repetitioner. Ge så lustfyllda uppgifter som möjligt. Det ger en motivationsförstärkning. Ge extra hjälp inom områden där eleven har svårigheter. Hjälp eleven att uppleva framsteg. Sidan 11 av 20 11

Nacka kommun Boo Gårds skola 11-09-25 Anmälan till EHT, elevhälsoteamet Elevhälsoteamet består läsåret 11/12 av: Biträdande rektor Lisen Kocsis, psykolog Nanna Alroth, specialpedagog Malin Rinman Sträng, specialpedagog Susanna Hanner och speciallärare Catarina Strömberg, skolsköterska Maria Molin och skolläkare Helene Teljstedt. Jag önskar göra en anmälan kring: En elev. Jag önskar göra en anmälan kring: En klass. (Kryssa i önskat val) Gången är följande: 1/ Klassläraren anmäler till EHT skriftligt. Se anmälningsblankett Anmälan till elevhälsoteam. 2/ EHT gör ärendefördelning och bestämmer vem som är ansvarig för att kalla berörd personal. 3/ Den ansvarige kallar till ett möte med berörda pedagoger. Här beslutas vad som ska göras: Åtgärdsprogram/pedagogisk kartläggning eller annan utredning/åtgärd. Tid bokas in för uppföljning/utvärdering. Den ansvarige för minnesanteckningar. 5/ Uppföljningsmöte/utvärdering, minnesanteckningar skrivs. 6/ Den ansvarige bifogar minnesanteckningarna till anmälningsblanketten. Allt sätts i pärmen i arkivet. Elevens namn: Klass: Klasslärare Sidan 12 av 20 12

Beskriv noggrant problemet: Befintliga stödinsatser inom arbetslaget: Önskvärda ytterligare insatser: Inlämnat till EHT av den Sidan 13 av 20 13

Pedagogisk kartläggning Elevens namn: Skola: Datum för kartläggning: Uppgiftslämnare: Sidan 14 av 20 14

Pedagogens bedömning: I vilken situation/ämne/ämnen visar eleven behov av särskilt stöd? Hur yttrar sig elevens behov? Hur ser elevens behov ut? Kan behovet tillgodoses inom klassen/gruppen? Hur? Finns åtgärdsprogram? Ansvarig för att upprätta åtgärdsprogram? Underskrifter Rektor Pedagog Sidan 15 av 20 15

Styrkor Elevens Svagheter Svenska Tala: Läsa: Skriva: Lyssna: Elevens skolprestationer Matematik Engelska Tala: Läsa: Skriva: Övriga ämnen. Specialpedagog: Övrig personal:... Eventuell uppföljning: Sidan 16 av 20 16

Händelserapport Inblandade elever: Beskrivning av händelse: Åtgärder: Ev. uppföljning Rapporterande personal Sidan 17 av 20 17

Sekretessförbindelse för personal inom skola Lärare, kuratorer, psykologer och annan personal Sekretesslagen reglerar tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Detta förbud omfattar att på något sätt röja uppgifter, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut allmänna handlingar eller på annat sätt. Den beskrivning som lämnas nedan syftar till att i korthet förklara för Dig som arbetar inom skolan vad det innebär att sekretess kan föreligga för en uppgift, och vad som kan hända om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för. Reglerna om sekretess inom skolverksamheten finns i 7 kap. 9 sekretesslagen. Olika personalgrupper inom skolan har skilda sekretessbestämmelser. Vad som avses med skola framgår av lagtexten. Psykolog och kurator (7 kap 9 första stycket) Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Utgångspunkten är att sekretess gäller (s.k. omvänt rekvisit) för uppgift om: som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling, eller uppgift om enskilds personliga förhållanden, om uppgiften finns hos kurator eller psykolog. Uppgiften kan bara lämnas ut om det står klart att den enskilde inte lider men av att uppgiften lämnas ut. "Men" betyder att uppgiften kränker eller kan upplevas kränka den personliga integriteten. Annan personal (7 kap 9 andra stycket) Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts. Utgångspunkten är att uppgifter kan lämnas ut (rakt rekvisit). Endast om det kan antas att den enskilde eleven eller någon honom närstående lider men, får man låta bli att lämna ut uppgiften. De enda uppgifter som kan sekretess-beläggas är uppgifter om personliga förhållanden. För att sekretess över huvudtaget skall kunna föreligga måste uppgiften hänföra sig till den elevvårdande verksamheten eller ärende om tillrättaförande. Beslut i denna typ av ärenden kan inte sekretessbeläggas. Adresskydd (7 kap 9 tredje stycket) Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Oavsett inom vilken av skolans verksamheter som en uppgift finns gäller i vissa fall sekretess till skydd för en elevs identitet, adress och liknande uppgifter om den elevens personliga förhållanden. Det måste dock föreligga särskild anledning att anta att eleven eller någon närstående lider men av att uppgiften lämnas ut. Påföljder (20 kap 3 brottsbalken) Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan Du straffas för sekretessbrott. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Även om Du byter anställning förblir Du skyldig att iaktta tystnadsplikt och sekretess för uppgifter som Du fått i den här aktuella verksamheten. Jag har tagit del av ovanstående och är införstådd med vad det innebär. Nacka den Informationen har lämnats av Sidan 18 av 20 18

Sekretessförbindelse för personal inom skolbarnomsorg Skolbarnomsorgen Sekretesslagen reglerar tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Detta förbud omfattar att på något sätt röja uppgifter, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut allmänna handlingar eller på annat sätt. Den beskrivning som lämnas nedan syftar till att i korthet förklara för Dig som arbetar inom skolbarnomsorgen vad det innebär att sekretess kan föreligga för en uppgift, och vad som kan hända om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för. Reglerna om sekretess inom skolbarnomsorgen finns i 7 kap. 9 sjunde stycket sekretesslagen. Olika personalgrupper inom skolbarnomsorgen har skilda sekretessbestämmelser. Psykolog och kurator (7 kap 9 sjunde stycket första meningen) Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Utgångspunkten är att sekretess gäller (s.k. omvänt rekvisit) för uppgift om: som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling, eller, uppgift om enskilds personliga förhållanden, om uppgiften finns hos kurator eller psykolog. Uppgiften kan bara lämnas ut om det står klart att den enskilde eller någon honom närstående inte lider men av att uppgiften lämnas ut. "Men" betyder att uppgiften kränker eller kan upplevas kränka den personliga integriteten. Annan personal inom skolbarnomsorgen (7 kap 9 sjunde stycket andra meningen) Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Utgångspunkten är att uppgifter kan lämnas ut (rakt rekvisit). Endast om det kan antas att den enskilde eleven eller någon honom närstående lider men, får man låta bli att lämna ut uppgiften. Endast uppgifter om personliga förhållanden kan omfattas av sekretess. Påföljder (20 kap 3 brottsbalken) Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan Du straffas för sekretessbrott. Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Även om Du byter anställning förblir Du skyldig att iaktta tystnadsplikt och sekretess för uppgifter som Du fått i den här aktuella verksamheten. Jag har tagit del av ovanstående och är införstådd med vad det innebär. Nacka den Informationen har lämnats av Sidan 19 av 20 19

Sekretessförbindelse för personal inom förskola Sekretesslagen reglerar tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Detta förbud omfattar att på något sätt röja uppgifter, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut allmänna handlingar eller på annat sätt. Den beskrivning som lämnas nedan syftar till att i korthet förklara för Dig som arbetar inom förskoleverksamheten vad det innebär att sekretess kan föreligga för en uppgift, och vad som kan hända om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för. Reglerna om sekretess inom förskoleverksamheten finns i 7 kap. 38 sekretesslagen. De lyder som följer. Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Utgångspunkten är att det som kallas stark sekretess (s.k. omvänt rekvisit) gäller för alla uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Uppgifter kan bara lämnas ut om det står klart att den enskilde eller någon honom närstående inte lider men av att uppgiften lämnas ut. "Men" betyder att uppgiften kränker eller kan upplevas kränka den personliga integriteten. Påföljder (20 kap 3 brottsbalken) Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om Du lämnar ut en uppgift som sekretess råder för kan Du straffas för brott mot tystnadsplikt (sekretessbrott). Straffet kan vara böter eller fängelse i upp till ett år. Även om Du byter anställning förblir Du skyldig att iaktta tystnadsplikt och sekretess för uppgifter som Du fått i den här aktuella verksamheten. Jag har tagit del av informationen om sekretess inom förskoleverksamheten och är införstådd med vad det innebär. Nacka den Informationen har lämnats av Sidan 20 av 20 20