Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv Jaakko Seikkula Tromsso 10.6.2009 Landskonferanse 2009
Nätverksorientationens historia Reflekterande prosesser i familjesamtal 1980 talet Gemensamma internationella seminarier från 1980 talet pågår fortvarande Utbildning Nordkalott utbildning 1987 ( Utvecklingsprojekt i familjeterapi i Nord- Norge ), Vektalstudier Relasjon og netverksarbeide 2 studieår Familjeterapiutbildning (3 år) från 1986 i Torneå
Tre spesiella traditioner Tromsso akut team akut enhet for Tromsø og Kvalsoy från 1999 - Psykiatrisk senter for Tromsø og omegn Gällivare BUP - samarbete i socialt nätverk med socialvården från 1990 - talet Tornio, Lapland i Finland - Keropudas sjukhus, öppna möten (1984), öppen dialog från 1989 1990 framöver
Internationella projekter Möten med varandra regelbundet Psykosnätverk från 1996 framöver: inte bara nordkalott, men psykiatriska enheter från Norge, Sverige, Finland, Danmark, Baltikum, Tyskland Arkhangelsk utbildning 1998 2004: Svensk Östeuropa komiten
Socialt nätverk Privat: De närmaste social relationer där livet sker Professionell: Samarbete mellan de Professionell: Samarbete mellan de professionella, som är involverade i akuta problem
Gemensamma aspekter Öppenhet klienterna med i samtal Team arbete - kontinuitet Socialt nätverk från första början och hela vägen Flexibiliteten gå hem, ute... Öka tillgänglighet
Inga väntelistor till Barn- och Ungdomspsykiatrin i Gällivare Eva Kjellberg m.fl Effektiviteten beror på Hur vi är organiserade Innehållet, de värderingar och grundförutsättningar som styr vårt arbete. Samverkan. Idén om samverkan är grunden för vårt arbete. Inarbetade samverkansformer med socialtjänst, skola, vuxenpsykiatri, m m.
BUP Gällivare: Processinriktad Anpassa verksamheten efter familjens behov. Olika behov av hur lång tid som behövs för ett samtal. Viktigt att alla får göra sin röst hörd och får prata till punkt. Utgå från familjens tempo och hur familjen formulerar sin förståelse av sin situation. Processen startar på en gång vid första telefon-kontakten.
Öppen dialog Systematisk forskning från 1988 framöver action research Systematisk 3 års utbildning för hela personalen sedan 1989 Fokus på svåraste psykiska lidandet, psykoser och schizofrenin
Öppen dialog två aspekter Att organisera behandlingssystemet nätverksorienterad Att fokusera på dialogen i möten med Att fokusera på dialogen i möten med det sociala nätverket patientens privat nätverk tillsammans med behandlingsnätverk
Vårdmöte - 1984 Öppet möte från första början: patienten med och familjen inkallas i varje fall Inte tillåtet att tala om patienten eller fatta beslut om familjen, om inte närvarande Fokus på team arbete i möten inte längre individuella inkomstintervjuer
HUVUDPRINSIPER I ÖPPNA SAMTAL (1996; J. Aaltonen, B. Alakare & J. Seikkula) OMEDELBAR HJÄLP SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIVET FLEXIBILITET OCH MOBILITET ANSVAR PSYKOLOGISK KONTINUITET OSÄKERHETSTOLERANS DIALOGISMEN
OMEDELBAR HJÄLP första mötet inom första dygn krisstöd dygnet runt alla medverkar från början i samtal de psykotiska berättelserna diskuteras i en öppen dialog med alla närvarande patienten når någonting av det ännuicke-sagda
SOCIALT NÄTVERKSPERSPEKTIV de som definierar problemet skall inkluderas i behandlingsprosessen i varje fall en gemensam diskussion och ett gemensamt beslut om vilka som vet om problemet, vilka som kan vara till hjälp och vilka som skall bli inbjudna till vårdmötet familj, släktingar, vänner, arbetskamrater och myndighetspersoner
FLEXIBILITET OCH RÖRLIGHET svaret är anpassat till de speciella och varierande behov varje patient och dennes socialt nätverk har ( Need-Adapted treatment ) platsen för mötet bestäms tillsammans från institutioner till hem, arbetsplatser, skolor, polikliniker
ANSVAR - Den som först blir kontaktad är ansvarig för att arrangera det första mötet - Teamet tar ansvar för hela processen oberoende av platsen för behandlingen - Alla frågor diskuteras öppet mellan den ansvariga läkaren och teamet i patientens och familjens närvaro
PSYKOLOGISK KONTINUITET Integrera öppen- och slutenvård antingen i ett gemensamt team eller i gemensamma möten Möten sker så ofta som behövs Möten sker för så lång tid som behövs Samma team både i sluten- och öppenvård Vid nästa kris bildas ett nytt team med kärnan från det gamla Ej remittera till en annan plats
OSÄKERHETSTOLERANS Att bygga upp en tillräckligt trygg scen för processen Att stärka patientens och de närståendes psykologiska resurser Att undvika förtida beslut och behandlingsplaner Att klargöra det obestämda
DIALOGISM Betoning på att skapa dialog inte i strävan mot förändring av patienten eller familjen Nya ord och gemensamt språk för erfarenheter som inte ännu har ord och språk lyssna på vad människor säger, inte på vad de menar
Nätverksarbete är effektiv: Exempel 1: Open Dialogues i Västra Lapland med psykotiska patienter Första gångs psykotiska (Non- affective DSM- III-R) i finska Västerbotten, 72 000 invånare 1.4.1992 31.12.1993 API perioden 1.1.1994 31.12.1997 ODAP perioden 2 års uppföljning 5 års uppföljning Två speciella mål: öka hembehandling och ha information om neuroleptikas plats Seikkula, J., Alakare, B., Aaltonen, J., Haarakangas, K. & Keranen, J. 20065 years Experiences of First-Episode Non-Affective Psychosis in Open Dialogue Approach: Treatment Principles, Follow-up Outcomes and Two Case Analyses Psychoptherapy Research.
TABLE 2 Characteristics and premorbid adjustment at the baseline of the patients reached in the follow-up in the two groups API group ODAP group Chi-square df P (N=34) (N=46) Age 19-38 17-43 mean 26.6 26,8 F(2,57=.019) NS Sex.765 2 NS Male 16 (47%) 16 (35%) Female 18 (53%) 30 (65%) 1.228 1 NS Marital status 4.166 6 NS Single 20 (59%) 34 (74%) Married, living 14 (41%) 12 (26%) 4.589 3 NS together or divorced Employment status 3.067 3 NS Studying 11 (32%) 13 (28%) Working 14 (41%) 24 (52%) Unemployed 3 (9%) 6 (13%) Passive 6 (18%) 3 (7%) Diagnosis/DSM-III-R 2.767 3 NS Brief reactive psychosis 5 (15%) 11 (24%) Unspecified psychosis 8 (21%) 10 (22%) Schizophreniform 9 (26%) 6 (13%) psychosis Schizophrenia 13 (38%) 19 (41%) Note. Unemployed means to have been working during the last 2 years, but at the moment unemployed and registered as job-seeking at the employment services. Passive means being without searching for a job.
Table 3. Duration of untreated psychosis (DUP), months API group ODAP group (N=33) (N=42) mean mean t-value P Mean 4.3 3.3 3.40.069 Range 0-25 0-13
Figure 1. Means of hospital days at 2 and 5 years follow-ups 30 25 20 15 10 5 1.4.92-31.12.93 API 1.1.94-31.3.97 ODAP 0 0-2 years 2-5 years
Table 4. Psychotic symptoms compared to neuroleptic medication during the first 2 years/ % Rating of symptoms Neuroleptics 0 1 2 3 4 Total ------------------------------------- Not used 85 9 3 3 0 100 Used or cont. 58 17 8 17 0 100 ------------------------------------- Total 80 10 4 6 0 100 Chi-square 5.93; df=3; p=.145 (NS)
COMPARISON OF 5-YEARS FOLLOW-UPS IN WESTERN LAPLAND AND STOCKHOLM ODAP Western Lapland Stockholm* 1992-1997 N = 72 1991-1992 N=71 Diagnosis: Schizophrenia 59 % 54 % Other non-affective psychosis 41 % 46 % Mean age years female 26.5 30 male 27.5 29 Hospitalization days/mean 31 110 Neuroleptic used 33 % 93 % - ongoing medication 17 % 75 % GAF at f-u 66 55 Disability allowance or sick leave 19 % 62 % *Svedberg, B., Mesterton, A. & Cullberg, J. (2001). First-episode non-affective psychosis in a total urban population: a 5-year follow-up. Social Psychiatry, 36:332-337.
Nätverksarbet effektiv: Exempel 2: Antal barn 0-18 år / 1000 som fått beslut om insats med placering SoL och/eller LVU Antal barn 0-18 år / 1000 som fått beslut om insats med placering SoL och/eller LVU