Dokumentation Arbetskonferens Job fas 3 och social ekonomi Inledning Åsa Lindh, generaldirektör vid ESF-rådet inledde konferensen. Hon gladde sig över det mycket stora intresse som varit för den. Konferensen är den andra för att skapa nya möjligheter för människor som står utanför arbetsmarknaden men också att lyfta fram den sociala ekonomin. Konferensen ska också arbeta med två utlysningar. Bägge utlysningarna är riggade så att beslutsprocessen är uppsnabbad. Sista ansökningsdag är den 1 april (utveckla). Projekten ska bedrivas på 5 8 olika orter i Sverige och kan innebära att det är olika projektägare. Flera aktörer ska samverka kring ansökningarna. En förutsättning är dock att representativa företrädare för den sociala ekonomin och arbetsförmedlingen gemensamt står bakom de 5 8 ansökningarna och arbetet. Den första är inom Programområde 1. Den inriktar sig på anordnarna för sysselsättningen inom jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas och handlar om kompetensutveckling för dessa. 30 miljoner kronor är avsatt till denna utlysning. Den andra utlysningen är i Programområde 2 och där de arbetslösa i fas 3 den målgrupp som projekten ska jobba med. Det handlar om att Arbetsförmedlingarna och Social ekonomi ska kunna skapa intressanta projekt. I den utlysningen är det 50 000 000 kr och medfinansieringsgraden är 50 procentl Syftet och förhoppningen med denna arbetsdag är att samtliga deltagande parter ska ta lite nya kliv, en nystart för gemensamt samarbete. Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör Arbetsförmedlingen inledde med att konstatera att den sociala ekonomin alltid har varit en viktig del av samhället. Nu står vi inför en ovanlig situation. Vi vet inte hur utvecklingen på arbetsmarknaden ska bli. Då måste vi kraftsamla och samarbeta för att få människor in i föreningen Sverige. Hon uttryckte glädje över att Arbetsförmedlingen fått uppdraget i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Där kommer det att handla om att fokusera på människor som inte fått vara med på arbetsmarkanden på ett särskilt sätt. Vi har alla ett samhällsansvar att se till att människor som snart kommer att behövas får göra det. Människor står idag utanför för att de är funktionshindrade, har fel ålder eller etnicitet, det måste vi ändra på och där kommer sociala företag och social ekonomi att spela en viktig roll. De medel som finns tillgängliga ska vi utnyttja maximalt och gärna lite mer. Hon avslutade sitt anförande med att säga att de prioriterade grupperna är viktiga - de kommer att bli Sveriges framtid! Lennart Levi, professor emeritus och riksdagsledamot. Hur omvandlar vi arbetsuppgifter till offentligt, privat eller kooperativt lönearbete? Det är inte brist på arbetsuppgifter utan brist på anställningar. Hur omvandlar man det faktum att alla behövs från idéer till praktisk handling. Varför är det så viktigt med jobb? Marie Jahoda formulerade på 1920-talet 4 punkter Ett bra arbete ger 1. Mål och mening med livet 2. dagen innehåll och struktur
3. identitet och självkänsla arbetskamrater och vänner 4. pengar Hur är utanförskapet idag? Arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande utgör tillsammans ett outnyttjat arbetskraftsutbud och i dec 2008 var 720 000 personer latent arbetssökande. Det var en ökning med 68 000 personer, jämfört med dec 2007. Antalet sysselsatta i sociala företag är cirka 2 500, Samhall sysselsätter 25 000. Det räcker inte! Vi måste komma upp i volym! Vad gör vi åt det? Vi angriper det i stuprör, en fråga i taget vilket är ett vedertaget sätt att göra det idag, ett arv sedan Axel Oxenstiernas dagar. Ett första steg att motverka detta kan vara denna konferens som är arrangerad av tre olika arrangörer som arbetar tätt tillsammans. Man kan likna utmaningen vid en klocka. För att klockan ska fungera måste alla bitar på plats. Bevara jobb Skaffa jobb Utveckla (individens kompetens, attityd) Utveckla samhällsmiljön (medvetenhet, delaktighet/samv erkan) Skydda och bota (individens hälsa) Ideella organisa tioner Nedanstående tabell ger en bild av de olika uppgifterna och den bredd av aktörer som är involverade. Nationella Regionala kommu nala Näringsliv/fack Koopera -tiva Individuella Lennart Levi efterlyste något av Robinson-Cruse attityden. Individen som spolades upp på den öde ön kunde inte ringa konsumentverket utan prövade och prövades i sin situation och löste problemet. Alla nivåer måste samverka tillsammans med individen då kan berg flyttas. Vilhem Mobergs berättade om utvandrarna som emigrerade till det förlovade landet USA. De hade det inte lätt och många fick utstå umbäranden. De flesta klarade sig dock bra. Den attityden behövs, men inte enbart för då kan vi få tendenser till blame the victime, att lägga problemet och lösningen på individen och bara där. Det finns Utskott i Riksdagen, Departement i Regeringskansliet som har en bredd av uppgifter och konkurrerar om de resurser som finns. Det fungerar inte optimalt. Man måste få ut mer av de resurserna som finns.
Robert Putnam, är professor i statsvetenskap vid Harvard University. Putnam anser att sociala engagemang, föder politiskt engagemang, vilket ger större insikt och förtroende för det politiska livet och samhällets organisering. Putnams huvudtes är att det är aktiviteter inom föreningsliv som gynnar demokratin och det sociala kapitalet. Putnam definierar socialt kapital som En serie handlingar mellan människor som skapar nätverk normer och ömsesidigt tillit och som underlättar samordning och samverkan för det gemensamma bästa. Det kostar att ha människor utanför. Det lilla som det kostar för att göra något åt det måste vara värt det. Han avslutade med en uppmaning till oss alla Just do it och sätt igång nu!. Summering Det har kommit upp ett antal frågeställningar som inte behandlats. Vad har kommit fram under de olika workshoparna Workshop 1 Jan Berglund, Arbetsförmedlingen Praktiska förutsättning för den sociala ekonomins aktörer att bli anordnare. Det var en positiv grundton och inställning i hela diskussionen. De sociala företagens spelregler, långsiktighet och ekonomi. En verksamhet som kräver en viss ideologi. Får man välja deltagare och anordnare omsesidigt? Arbetsförmedlingen kommer att anvisa till en plats som är lämplig. Frågan om den är lämplig om det redan från början finns en konflikt? Skulle man kunna organisera en paraplyorganisation som stödjer den sociala ekonomin att genomföra detta. Det borde vara möjligt att bygga upp ett sådant nätverk med ESF-stöd. Det är möjligt att göra en anvisning på 2 år direkt. Det är svårt för Af att kunna garantera en viss mängd volym på anvisningarna. Samtidigt måste det vara möjligt att föra ett samtal om detta på lokal nivå. Kan man bistå de som har aktivitetsersättning med stöd för resor. Det är samma regler som gäller för andra arbetsmarknadspolitiska program, frågan är hur det är för dem som har försörjningsstöd. Individens fria val? Långsiktighet i anvisningar till den sociala ekonomin Kompetenskrav på sociala företag Eva Johansson, NUTEK Social ekonomi verksamheter som jobbar med samhälls-, allmännyttig eller medlemsnyttig verksamhet. Vinst är inte målet utan medel. Bedrivs ofta i olika föreningsformer men även som företag. Sociala företag = Företag som har som ändamål att skapa arbete för människor som står långt från arbetsmarknaden. Vinster återinvesteras i verksamheten. Sociala företag är en del av social ekonomi. Workshop 2 samma mål men olika uppdrag. Tog utgångspunkt i den Örnska överenskommelsen. Det finns principer i den som kan användas i jobbet kring den tredje fasen i Jobb- och utvecklingsgarantin. Rekryteringsfrågan hur görs överenskommelsen och hur kan den göras för att passa alla tre parter
Kvalitetsfrågor En viktig fråga. Det är inte alltid lätt att implementera utvecklade projektresultat och verksamheter på grund av regelverk eller annat. Ett exempel på regelkrångel. AF säger att 100 procent av en individs arbetsutbud ger 225 kr/dag oavsett om arbetsutbudet är 50 % men ESF räknar det som bara halvtidsdeltagande och därmed lägre medfinansiering. Hur ser vi till att dialogen mellan de inblandade parterna kommer till stånd? Hur hantera regelverk i projekt och övergång till verksamhet så att en implementering är möjlig? Hur kan Social ekonomi bli tydlig i att visa vad man erbjuder? Lisbeth Alhorn, Svenska ESF-rådet Samarbete på lokal och regional nivå. Det är viktigt att visa att detta inte är ett kortsiktigt engagemang. Det finns många etablerade plattformar för den sociala ekonomin. Detta skiljer sig dock mycket över landet. Det finns också nätverk uppbyggt mellan de olika plattformarna. Man har också fungerande ingångar till olika myndigheter. Dessa plattformar bör vara utgångspunkterna för att bygga upp samverkan mellan myndigheter och den sociala ekonomin. När Arbetsförmedlingen går ut med anbudsförfrågningar så har den sociala ekonomin svårt att klara detta. Vad är syftet med det tredje steget, utveckling till arbete eller förvaring? Eva Loftsson, ESF-rådet Vilken kompetens behövs för ett bra deltagande Respekt behövs för den kompetens och det bidrag som deltagarna kan bidra med till företag och organisationer Kontaktperson på varje arbetsförmedling behövs för social ekonomi Det måste kunna ställas krav på en anordnare och säga nej, vilka kriterier ska detta byggas på Den sociala ekonomin behöver bygga upp kompetens kring affärsutveckling. Det behövs riskkapital för att utveckla Måste det alltid finnas närvarande handledare Vad ska det tredje steget leda till? Får deltagaren ha semester? Panelsamtal I panelen deltog: Åsa Lindh, generaldirektör ESF-rådet Ludvig Sandberg, forum för frivilligt socialt arbete Peter Örn, representant i regeringens dialog med den idéburna sektorn
Jan-Olof Dahlgren, Arbetsförmedlingen Curt Lind, Arbetskooperativet Vägen Ut, Skoopi Den första frågan som ställdes till panelen var Varför är det så viktigt att få med den sociala ekonomin och varför just nu? Om vi ska kunna möta individer efter deras egna förutsättningar så måste vi arbeta tillsammans för att hitta smartare, nya och bredare lösningar. Om vi ska bereda så många sysselsättning och samtidigt ska vara konkurrensneutrala är det viktigt att den sociala sektorn finns med. Det kommer också att öka den sociala ekonomins förutsättningar att växa. För den sociala ekonomin så innebär detta en rejäl statushöjning att bli räknad med på arbetsmarknaden. Regeringen vill erkänna den idéburna sektorns roll. Om man tänker bort den delen av samhället skulle det vara mycket som saknats och allt skulle då drivas i offentlig eller privat regi. Skulle man då beskriva den sociala ekonomin så landar man i ord som omistlig och unik vilket skapar ett rikt samhälle där medborgarna har plats och värdighet. Under panelsamtalet lästes ett citat från en interpellationsdebatt om den tredje fasen under förra veckan. De som blir aktuella för tredje fasen inom jobb- och utvecklingsgarantin är personer som trots omfattande insatser från Arbetsförmedlingen inte lyckats få ett arbete. Det handlar om personer som inte haft ett arbete på många år. Vittnar inte det om synen på deltagarna och den sociala ekonomin. Detta handlar om unika individer. De har ständigt varit tvåa och trea under sitt jobbsökande. Det betyder inte att de har en betydande kompetens att bidra med i ett arbete. Arbetsförmedlingen kommer bara använda anordnare av sysselsättning för att långsiktigt skapa jobb för deltagarna. Den viktigaste principen i samverkan med idéburna organisationer är respekten för deras integritet och egenart. Samhället måste planera för att de ska finnas där långsiktigt. Kommunerna och landstingen måste beakta detta när de beslutar om stödsystem. Det är också viktigt att hänsyn tas till ideologiska inriktningar. Det finns exempel på när man tar nya tag varje dag. Där det finns ständiga misslyckanden men där det till slut lyckas. Hur får arbetsförmedlingen kunskap om vilka organisationer som finns? Det kommer krävas handfast jobb på lokal nivå. Slå en signal till Af-chefen och påminn om er existens. Brist på erkännande och brist på kunskap vad gäller den sociala ekonomin. NUTEKs rapport om den sociala ekonomin är ett oerhört viktigt dokument. Det motiverar att samhället kan skjuta till mer resurser - dessa betalar sig på kort tid. Någon form av kartläggning skulle behövas för att se hur många platser som skulle kunna skapas. Arbetsförmedlingen har ett behov av och kommer att prata volymer. Rådet till den sociala ekonomin var att inte dras med i detta. Det är bättre med 1 bra plats än 50 dåliga. Ta inte emot fler än ni kan ta ansvar för och skapa utvecklande platser för.
Ett sista medskick från panelen: Tappa aldrig bort er själva glöm aldrig varför arbetet startades upp. Då vinner ni den självaktning att ni inte är objekt i andras ögon utan subjekt. Det kan ge en kraft till förändring i samhället vars kraft vi inte har sett än, Vårda er särart. Se möjligheterna! Om ni upplever att allt inte är klart och färdigtänkt så är det en fördel. Då finns det möjlighet att påverka. Håll er framme och ta plats. Det finns ett så stort engagemang och intresse i den sociala ekonomin. Ta tillvara det. Det viktigaste med det arbete vi pratat om under dagen är att kunna väcka hopp hos deltagarna och därmed ge dem en värdighet. Det är tidigt i processen fortfarande. Dags att börja jobba nu välkommen med i båten! Avslutning Gunnar Svensson avslutade konferensen med följande information: Under de närmaste dagarna kommer en utvärderingsenkät på mailen. Dokumentation från konferensen kommer att läggas ut så snart som möjligt. Där ska också svaren på de parkerade frågorna återfinnas. Det kommer också finnas möjlighet att ställa fler frågor till de kontaktpersoner som finns på konferensens webplats.