Verksamhetsplan för daghemmet Brita Maria Renlund

Relevanta dokument
Verksamhetsplan för Tallbo daghem

Verksamhetsplan för daghemmet Anna

Verksamhetsplan för daghemmet B.E von Schantz

Verksamhetsplan för Tölö daghem

Verksamhetsplan för daghemmet Arbetets Vänner

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

1. Enhetens verksamhets idé

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan Daghemmet Domus

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Plan för småbarnsfostran

Verksamhetsplan 2017

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Vi vet att alla barn är kompetenta och värnar mycket om att barn ska våga kommunicera.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Överby daghems. arbetsplan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan Äppelbo förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Minigiraffens Likabehandlingsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Daghemmet Sesam / Sesam Nursery school. Aino Ezzat-Agha

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Vi erbjuder en förskoleverksamhet som lägger grunden för barnets livslånga lärande

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsberättelse

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Verksamhetsplan Daghemmet Killingen

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Årsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Sabbatsbergs Förskolor

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Vår grundverksamhet: Klintforsens fsk Kräftan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Transkript:

Verksamhetsplan för daghemmet Brita Maria Renlund 2018 2019 Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 20.10.2018

Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet... 2 2. Vårt daghem... 2 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 2 2.2. Personalen på vårt daghem... 3 2.3. Lärmiljön... 3 2.4. Vår verksamhetskultur... 3 2.5. Leken... 4 2.6. Barnets delaktighet... 4 2.7. Pedagogisk dokumentation... 4 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 4 3. Daghemmets mål 2018 2019... 5 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019... 5 3.2. Ekorrarnas övergripande mål... 6 3.3. Igelkottarnas övergripande mål... 7 3.4. Rävarnas övergripande mål... 8 1

1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Brita Maria Renlund Enhetens adress: Wallinsgatan 1, 00530 Helsingfors Föreståndare: Eva Edgren Viceföreståndare: Johanna Fredriksson Personalstyrka: 9 Barnmängd: 42 platser Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: 30.10.2018 2. Vårt daghem 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Barnavårdsföreningens värdegrund: Både barn och vuxna bemöts med respekt och accepteras sådana som de är. Ett jämlikt bemötande är viktigt för oss. Hembesöket till de nya familjerna står som grund för ett tryggt och förtroendefullt samarbete vilket gynnar barnets bästa. 2

2.2. Personalen på vårt daghem På daghemmet jobbar två barnträdgårdslärare, av vilka den ena är daghemmets föreståndare och den andra viceförståndare, fyra barnskötare, två assistenter och en kock. Daghemmet städas på kvällstid. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas Barnavårdsföreningens pedagoger 2 gånger per år. 2.3. Lärmiljön Vårt daghem finns i ett gammalt stämningsfullt trähus i Berghäll. Vi har verksamhet i två våningar I den nedre våningen har vi ingång och barnens tambur samt ateljén och det blåa rummet med plats för lek enligt barnens intresse och aktuella teman, en toalett för barnen och personalutrymmen. I övre våningen har vi två stora rum det ena används som matsal, men också för spel och pussel och lek det andra är inrett för rörelselekar. De tre mindre rummen i övre våningen används för lek, vila, skapande verksamhet, musik och byggen, ett av de mindre rummen används också som matsal under lunch och mellanmål. I övre våningen finns också ett kansli, två badrum för barnen samt en ingång direkt från Wallinsgatan. Från tamburen i nedre våningen kommer vi direkt ut på vår egen gård, som också är indelad i två våningar. Övre gården består av en sandplan med sandlåda, gungor, klätterställning och planteringar. På nedre gården har vi gräsmatta i en backe som under vintern fungerar som pulkabacke, ett litet berg att klättra på, sandlåda, klätterställning, gunga, lekstuga och stora lönnar som ger skugga under sommaren och färgar gården vackert under hösten. På nedre gården har vi också odlingslådor där vi tillsammans med barnen odlar potatis och lite andra grödor. Vi delar gården med daghemmet Anna. Både våra utrymmen inne och ute används för lek och rörelse, inlärning och utforskande. Material och rekvisita ät tillgängligt för barnen och byts ut enligt barnens intresseområden och tyngdpunkten på verksamheten. 2.4. Vår verksamhetskultur En trygg och stressfri atmosfär skapar en välkomnande stämning på daghemmet som präglas av ömsesidig respekt. Vi tar oss tid att växla några ord med föräldrarna i samband med att barnet lämnas på eller avhämtas från daghemmet. Verksamheten bygger på barnens intresseområden. Genom dialog, reflektion och samspel mellan barn och vuxna utvecklas verksamheten så att varje barn har utrymme att växa, utvecklas och lära sig nya saker. Konst och skapande verksamhet, berättelser och litteratur samt rytm och rörelse är en del av vår dagliga verksamhet. 3

2.5. Leken Leken ger barnet glädje och njutning. I den fria leken har barnen möjlighet att öva sig i att ta beslut, förhandla och kompromissa utan direkt inbladning av vuxna. Barnen ges ro att leka och har möjlighet att fortsätta bygga vidare på samma lek så länge de känner för det. Leken kännetecknas av den sociala samvaron och en omedveten, spontan gemenskap. De vuxna bekräftar barnet och dess lek genom att observera leken och kommunicera med barnen. De vuxna visar respekt för barnens lek genom att skydda den så att den kan fortgå ostört. En stor del av barnets inlärning sker genom lek och ett lekfullt förhållningssätt till nya utmaningar. 2.6. Barnets delaktighet Barnens intressen och önskemål utreds genom observation, diskussion, intervju och genom den information vi får av föräldrarna. Under samtalen har föräldrarna möjlighet att ta upp de ämnen som är viktiga för dem. Barnens delaktighet syns genom att barnen planerar den dagliga verksamheten tillsammans med de vuxna och får inom givna ramar välja aktivitet. För att barnen skall uppleva en viss självbestämmande rätt och kontroll över den egna kroppen får barnen själv ta mat, och skickas inte rutinmässigt på toaletten. Känslan av delaktighet har en positiv inverkan på barnet. Då barnet tillsammans med jämnåriga får berätta om sina upplevelser, tankar, idéer och påhitt utvecklas deras förmåga att reflektera över sitt eget tänkande. Dessutom förbättras barnets självförtroende och de sociala färdigheterna. Genom att vara delaktig lär sig barnet att ta ansvar, att lyssna till andra och att acceptera olika åsikter. 2.7. Pedagogisk dokumentation Under terminen samlar vi in barnens alster för att i slutet av terminen gå igenom dem med barnen och välja ut de verks som barnen vill ställa ut på daghemmets utställning. Både barnen och de vuxna tar fotografier och filmar små snuttar som vi sedan tittar tillsammans på. Barnens tankar och reflektioner skrivs nerpå baksidan av alstren eller skilda häften. Observationer av barnen och verksamheten är som grund för diskussioner på personalmöten, där vi använder oss av våra iakttagelser för att utveckla verksamheten. 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet Alla, både barn och vuxna ska känna sig trygga på daghemmet. Det ska kännas tryggt för vårdnadshavarna att lämna barnen på daghemmet. Vi har nolltolerans för mobbning och våld, vi stöder barnen aktivt i att lära sig lösa konflikter verbalt. Hela personalen bär tillsammans ansvar för att daghemsmiljön är trygg. Då brister upptäcks åtgärdas de genast. Barnens och vårdnadshavarnas observationer beträffande säkerheten på daghemmet tas på allvar och åtgärdas. Daghemmet har en säkerhets -och räddningsplan samt plan för egenkontroll 4

3. Daghemmets mål 2018 2019 3.1. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2018 2019 Under verksamhetsåret 2018 2019 kommer vi att fästa särskild uppmärksamhet vid att utveckla rörelse- och utomhuspedagogiken. Mål och motivering av målet: Enligt undervisnings- och kulturministeriets rekommendationer borde barn under skolåldern röra på sig tre timmar om dagen. Fysisk aktivitet stöder barnets hälsa, utveckling och inlärning. Målet är att ge varje barn möjlighet att känna glädje av att mångsidigt röra på sig i olika miljöer både inne och ute samt att öka barnens motoriska självförtroende. Arbetssätt: Vuxenledda rörelsestunder både inne och ute. Traditionella gårdslekar introduceras av de vuxna. Utfärder till närbelägna parker och promenader i närmiljön. Inspirerande rörelsematerial finns tillgängligt för alla barn. Lärmiljö: Rörelserummet lockar barnen till att röra på sig och till att modigt utmana sig själv. På gården utnyttjas alla ytor och närmiljön erbjuder omväxling. Parkens sportplan utnyttjas för bollspel och skridskoåkning. Delaktighet/samarbete: Vi tar hänsyn till barnens tankar och idéer då vi planerar verksamheten och diskuterar tillsamman med barnen vilken typ av aktivitet de är intresserade av. Förväntat resultat: Barnen börjar självmant leka traditionella gårdslekar och spela olika spel ute, de lär sig att röra sig i grupp i närområdet. Barnen gestaltar den egna kroppen bättre. Tidsplan: September 2018-juni 2019 Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning av de enskilda barnens motoriska utveckling. Dokumentering av vilka lekar som introducerats och hur de tagit emot av barnen. Utvärdering och utveckling: Utvärdering i maj 2019. 5

3.2. Ekorrarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: En barnträdgårdslärare och en barnskötare. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Stöda utvecklingen av barnens självständighet och uppfattning om det egna jaget. Barnens delaktighet: Barnen kan själv välja hur mycket mat de vill ha, självbestämmanderätt i badrummet. Lärområden och arbetssätt: Tyngdpunkten ligger på lärområdet jag växer, rör på mig och utvecklas. Barnen uppmuntrats verbalt och genom exempel att självständigt försöka och våga upptäcka sina egna kompetenser som att klä på sig och äta själv. Den vuxna är ständigt närvarande och färdig att stöda barnet då behov finns. Pedagogisk dokumentation: Observationer, samtal, fotografier, filmer, teckningar, målningar mm. samlas in för att senare gås igenom och diskuteras tillsammans med barnen. Lärmiljö: Vi utnyttjar hela huset, både övre och nedervåningen samt gården för verksamhet i smågrupper. Utrymmena inreds så att de lockar till lek och utforskande. Familjernas delaktighet: Vårdnadshavarnas önskemål och tankar tas i beaktande under samtal då barnens plan för småbarnspedagogik görs. Vårdnadshavarna har möjlighet att delta regelbundet minst en gång per månad i olika tillställningar på daghemmet. Samarbete (t.ex. bibliotek, museer, teater, mm): Daghemmet Anna, Biblioteket, närbelägna lekparker, turnerande teatrar. Förväntat resultat: Barnen lär sig att äta själv, ta för sig mat och att klä på sig själv med stöd av de vuxna. Tidsplan: september 2018-juni 2019 Plan för uppföljning: Kontinuerligt under verksamhetsåret. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärdering i maj 2019 6

3.3. Igelkottarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Två barnskötare och en gruppassistent. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Gruppens övergripande mål är att stärkandet av det svenska språket och barnens sociala färdigheter. Utgående från observationer av barngruppen är det här de områden barnen behöver få öva sig på. Barnens delaktighet: Vi lyssnar till barnen och tar deras tankar, åsikter och intressen i beaktande då verksamheten planeras. Lärområden och arbetssätt: Extra tonvikt sätt på lärområdena språkens rika värld och jag och vår gemenskap. Genom smågruppsverksamhet ges barnen tid och rum till lek, den vuxnas närvaro i leken stöder barnets språk. Under dagliga diskussioner ges barnen möjlighet att uttrycka sig i lugn och ro. Pedagogisk dokumentation: Observationer, samtal, fotografier, filmer, teckningar, målningar mm. samlas in för att senare gås igenom och diskuteras tillsammans med barnen. Barnen filmar och fotar också själv. Lärmiljö: Hela daghemmet, gården och närmiljön. Utrymmen inred så att de lockar till lek och till att utforska. Familjernas delaktighet: Vårdnadshavarnas önskemål och tankar tas i beaktande under samtal då barnens plan för småbarnspedagogik görs. Vårdnadshavarna har möjlighet att delta regelbundet minst en gång per månad i olika tillställningar på daghemmet. Samarbete: Samarbete med daghemmet Anna, besök i små grupper och firande av fester tillsammans. Närbelägna parker och museer samt turnerande teatrar. Förväntat resultat: Språket utvecklas och berikas, ordförrådet blir större. Genom att barnen är delaktiga i verksamheten stärks deras självkänsla. Känslan av gemenskap i gruppen stärks. Tidsplan: September 2018 juni 2019 Plan för uppföljning: Kontinuerligt under verksamhetsåret. 7

Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärdering i maj 2019 3.4. Rävarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: En barnträdgårdslärare, en barnskötare och en assistent. Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Vi kommer att fästa särskild uppmärksamhet vid att stärka barnens sociala färdigheter och kompisrelationer. Barnens delaktighet: Barnens intressen och åsikter tas i beaktande då verksamheten planeras. Lärområden och arbetssätt: Oberoende vilket lärområde vi för tillfället arbetar med är gemenskapen viktig och vi fäster uppmärksamhet vid hur vi kommunicerar med varandra. Vuxenledd smågruppsverksamhet så att grupperna består av både pojkar och flickor, grupperna kan också ha barn i olika åldrar. Vi lär oss att benämna känslor och funderar hur olika känslor tar sig i uttryck och hur varje enskilt barn upplever olika känslor. Under den fria leken uppmuntras barnen att leka med olika kompisar, den vuxna är närvarande för att stöda barnens relationer och hjälpa till vid konfliktlösning. Pedagogisk dokumentation Både barn och vuxna filmar och fotar, vi tittar tillsammans på bilderna och filmerna och diskuterar utgående från dem. Barnens tankar om dagens händelser och om vad de har lärt sig skrivs ner under smågruppsaktiviteten efter mellanmålet. Vi återgår till det tidigare nedskrivna för att få en uppfattning om den egna inlärningen. Lärmiljö: Vi utnyttjar hela huset, både övre och nedervåningen samt gården för verksamhet i smågrupper. Utrymmena inreds så att de lockar till lek och utforskande. Familjernas delaktighet: Familjernas tankar och önskemål har tagits i beaktande då gruppmålen har fastställts. Under de dagliga samtalen med vårdnadshavarna får vi information om barnens utveckling och intressen som i sin tur styr verksamheten. Vårdnadshavarna har möjlighet att delta regelbundet minst en gång per månad i olika tillställningar på daghemmet. 8

Samarbete: Daghemmet Anna, besök hos varandra och gemensam lek på gården. Närbelägna lekparker, muséer och bibliotek. Turnerande teatergrupper Förväntat resultat: Barnen lär sig att leka med barn i olika konstellationer, de lär sig att respektera vandras olikheter och att kompromissa för att föra leken vidare. Tidsplan: augusti 2018-juni 2019 Plan för uppföljning: Kontinuerlig uppföljning under verksamhetsårets gång. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: försommaren 2019 9