Förstudie Östborn, korsningen väg 850/862. Falu kommun, Dalarnas län Slutrapport 2013-05-28 Objektnr: 130851

Förstudie Östborn, korsningen väg 850/862 Falu kommun, Dalarnas län Slutrapport 2013-05-28 Objektnr: 130851

Översiktskarta. Korsningen väg 850/862 ligger vid den blå pilen Titel: Förstudie korsningen väg 850/862, Falu kommun Objektnummer: 130851 Utgivningsdatum: 2012-12-21 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marcus Danielsson Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle. Telefon: 0771-921 921 Konsult: Tyréns AB Uppdragsledare och utredare: Anneli Guttormsson Trafik: Lars Hedström Layout: Åsa Andersson Adress: Tyréns AB, Kyrkogatan 29, 803 11 Gävle. Telefon: 010-452 20 00 Foto och kartor: Tyréns AB 2

Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund och syfte...5 1.2 Korsningens brister...5 1.3 Geografisk avgränsning...5 1.4 Aktualitet...5 1.5 Tidigare utredningar och beslut...5 1.6 Övergripande mål och strategier...5 1.7 Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen...9 2 Befintliga förhållanden...11 2.1 Markanvändning...11 2.2 Trafik och trafikanter resor och resvanor...12 2.3 Miljövärden...13 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar... 18 3 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde...19 3.1 Tillgänglighet...19 3.2 Transportkvalitet...19 3.3 Regional utveckling...19 3.4 Trafiksäkerhet...19 3.5 Miljö...19 3.6 Jämställdhet...19 3.7 Sammanfattande problem och värdebeskrivning...19 4 Tänkbara åtgärder...20 4.1 Metodik för val av åtgärdstyp, fyrstegsprincipen...20 4.2 Analys av tänkbara åtgärder...20 4.3 Effekter och konsekvenser för steg 3...25 4.4 Kostnader...26 5 Riskhantering...26 6 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder...27 7 Samråd... 28 8 Beslut om betydande miljöpåverkan... 28 9 Väghållningsmyndighetens ställningstagande... 28 10 Fortsatt arbete... 28 11 Kommande sakprövningar och tillstånd... 28 12 Källor...29 3 Bilaga 1: Samrådsredogörelse Bilaga 2: Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 3: Trafikverkets ställningstagande

Sammanfattning Denna förstudie utgör ett tidigt steg i utredning om åtgärdande av korsningen väg 850/862 i Östborn. Korsningen ligger i Falu kommun, Dalarnas län. Trafikverket har identifierat ett antal fel och brister i korsningen. Vid analys enligt fyrstegsprincipen har det mest lämpliga ansetts vara ombyggnation av korsning så att korsningsvinkeln blir bättre och att åtgärder genomförs för att underlätta för vänstersvängande trafik. Korsningen som utreds är en 3-vägskorsning som idag upplevs som otydlig. Vägbredden där väg 862 ansluter till väg 850 är omkring 50 meter. Årsmedeldygntrafiken (ÅDT) på väg 850 är 4440 fordon/ dygn varav ca 5 % utgörs av tung trafik före korsningen. På väg 862 är ÅDT 1890 fordon/dygn varav 5% utgörs av tung trafik. Korsningen upplevs idag som otydlig och det sker en del farliga vänstersvängar och omkörningar. Inga olyckor i korsningen är inrapporterade till polisen eller akutvården men det kan ha skett olyckor som ej rapporterats in. Ombyggnadsprojekt innebär att både positiva och negativa konsekvenser uppstår. Positiva konsekvenser är ökad trafiksäkerhet för trafikanter som kommer från Falu-hållet och ska svänga mot Sundborn. Sikten kommer att förbättras för trafikanter som kommer på väg 862 och ska svänga ut på väg 850 då korsningen föreslås få en bättre korsningsvinkel. Negativa konsekvenser uppstår för boende i anslutning till korsningspunkten då en utfart föreslås stängas och att en del mark behöver lösas in för markåtkomst. Korsningen berör ett riksintresse för kulturmiljö där påverkan förväntas bli mycket liten. 4

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Korsningen för väg 850/862 är belägen i Östborn i Falu kommun, Dalarnas län. Den del som utreds i projektet redovisas i karta i figur 1.1. Korsningen är ca 50 meter bred och anslutande vägar har en vägbredd på cirka 7 meter och är belagd med asfalt. Idag finns en stor refug i korsningen. Syftet med att förändra korsningen är att göra den mer trafiksäker och underlätta för trafikanter som ska svänga vänster när de kommer från Falu-hållet. I förstudien redovisas förutsättningar och förslag till åtgärder för att förbättra korsningens utformning. 1.2 Korsningens brister Korsningen har brister och på grund av sin storlek så är det svårt för trafikanter att exempelvis på ett trafiksäkert sätt svänga vänster när de kommer från Falu-hållet och ska åka mot Sundborn. Korsningen är inte en rak korsning vilket försämrar sikten för de som ska svänga ut från väg 862. Korsningen är överdimensionerad och tillåter höga hastigheter vilket utgör en trafikfara. 1.3 Geografisk avgränsning Objektet är beläget i Östborn där väg 850 och väg 862 möts i en så kallad T-korsning. Förstudieområdet, och dess influensområde, redovisas på karta i figur 1.1. Influensområdet omfattas av Sundborn, Svärdsjö, Danholn, Hosjö och Falun. Se figur 1.2. 1.4 Aktualitet Objektet är ett ombyggnadsprojekt. Planering och projektering av korsningen beräknas ske under 2013 och byggstart beräknas till 2014. 1.5 Tidigare utredningar och beslut Det finns inga tidigare utredningar eller beslut för korsningen men den har byggts om i olika omgångar. 1.6 Övergripande mål och strategier Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har Regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar planeringsprocessen, inklusive förstudieskedet. 5

1:1>3 STORA ÖSTBORN 1:1>1 1:11 1:1>1 1:7 1:3 2:1 1:2 1:5 1:5 KROKFORS 1:6 1:4 1:6 1:3 1:7 1:8 1:9 ± 1:10 1:9 1:8 1:12 KOLBERGSBO 1:6 1:1>1 LILLA ÖSTBORN 1:5>2 1:1 1:24 21:1 25:1>3 2:1 1:9>4 1:9>2 1:10>5 1:10>7 14:4 1:10>6 1:10>2 1:13 1:5 Väg 862 Mot Sundborn 1:1>2 3:1 14:5 14:3 1:10>941:2 Väg 850 37:1 37:3 37:2 5:5 Väg 850 Mot Falun 23:1 24:3 1:12 1:8 1:7 1:10>1 1:9>1 Mot Danholn och Svärdsjö 1:11 4:1>1 10:3>1 13:2 S:4 24:1 13:1 1:10>3 S:5 4:1>2 10:2>1 15:1 25:2 13:4 13:3 Sundbornsån 2:1 3:1>1 3:1>2 HATTEN 2:4>1 6:13>1 2:5>2 6:13>5 STÄMSHÖJEN 2:5>4 2:5>3 25:3 27:1 1:3>4 7:7 9:1>1 33:2 s 7:2 39:1 20:1 9:11 29:2 9:9 Meter 7:6 9:10 0 100 200 400 Lantmäteriet, 7:5 dnr 109-2010/2667 29:1>1 28:1>1 26:1 43:1 s 1:3>1 33:1 13:1 S:2>3 Teckenförklaring 6:3>1 6:13>2 24:1 Förstudieområde 36:1 6:11 S:2>4 6 Figur 1.1 Korsningen för väg 850/862 är belägen i Östborn i Falu kommun. Den lila ytan visar förstudieområdet.

± Östborn ^_ Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 1.2 Förstudiens influensområde. Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna som tagits fram av Vägverket/Banverket (nuvarande Trafikverket), Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, 2009 framgår följande mål för 2020 som berör förstudien: Transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. 7

Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som en övergripande ledning för det miljöpolitiska arbetet i Sverige. Genom målen anges vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv (omkring 2020 2025). Målformuleringarna har en allmän karaktär som sedan fortsatt preciserats och anpassats både sektorsvis och geografiskt. Trafikverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan och arbetar inom följande fem miljöområden: En acceptabel klimatpåverkan En hållbar energiförsörjning Hållbara utsläpp av föroreningar Acceptabla bullernivåer En hållbar hushållning med naturresurser och en infrastruktur som är anpassad till natur- och kulturmiljön Dessa mål ligger helt i linje med de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Trafikstrategi för Falu kommun - Vision 2030 Falu kommun har satt upp egna mål, dessa beskrivs nedan. Den hållbara trafiken för Falun framåt. Den bidrar till en attraktiv livsmiljö att bo och verka i, både i staden och på landsbygden. Den goda tillgängligheten till arbete, studier, skolor, fritid och service gör att det mesta känns nära i Falu kommun. Att gå, cykla, åka kollektivt eller att välja andra miljöanpassade transportsätt är det självklara valet året om. Transportsystemet är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart för medborgare och näringsliv i hela kommunen. Nytänkande, kreativa idéer och samarbete förverkligar visionen. Detta innebär: Goda resmöjligheter för alla Människor är friskare, mår bättre och ingen dödas i trafiken Funktionellt och miljöanpassat transportsystem Goda kommunikationer med omvärlden Transportsystemet bidrar till en levande landsbygd och en levande stad Nytänkande inom hållbart resande 8

Projektmål Följande projektmål har satts upp för projektet: En trafiksäker korsning med hänsyn till omgivande natur, landskapsbild, samt kulturmiljövärden. God framkomlighet i korsningen med hänsyn till närliggande fastigheter. 1.7 Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen Planeringsprocessen Ny lagstiftning träder i kraft 2013-01-01. Beroende på i vilket skede projektet befinner sig i, kommer övergångsregler att bestämma om det fortsatta planering-och projekteringsarbetet ska ske enligt den nya eller den gamla lagstiftningen. Nuvarande planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt finns numera fastlagd i Väglagens 14 20. Processen delas in i fyra steg: Förstudie är huvudsakligen ett program och inventeringsskede. Avgränsning görs av området som ska analyseras, förutsättningar redovisas och projektets effekter beskrivs. Med förstudien som underlag beslutar Länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken. Vägutredning Vid flera alternativa vägsträckningar utvärderas dessa utifrån ett nollalternativ. Här belyses de olika aspekterna; miljö, teknik, ekonomi och gestaltning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår, vilken ska fokusera på allmänna och samhälleliga intressen samt alternativskiljande påverkan. MKB:n ska godkännas av Länsstyrelsen. Vägutredning kan uteslutas om föreslagna åtgärder saknar rimliga alternativ och/eller omfattningen av objektet är begränsad. I dessa fall går man direkt vidare med en arbetsplan. Arbetsplan projektering av valt alternativ. Arbetsplanen fastställs och utgör en formell handling som bland annat reglerar fysiska och miljömässiga intrång. En ny MKB upprättas som ska godkännas av Länsstyrelsen. Föreslagen vägåtgärd Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Ingen åtgärd Steg 1 eller 2 i fyrstegsprincipen Figur 1.2 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen. 9

Bygghandling kompletterar arbetsplanen och är den tekniska handlingen som man sedan bygger vägen utifrån. Miljöbalken Miljöbalken infördes 1999 för att främja en hållbar utveckling och en god och hälsosam miljö. Miljöbalken gäller för alla verksamheter och i den ställs krav på att en MKB upprättas i samband med till exempel anläggning eller förändring av en verksamhet. Miljöbalken behandlar bland annat allmänna hänsynsregler, kunskapskravet och försiktighetsprincipen. Fyrstegsprincipen För planering av vägsystemet har Trafikverket angett en metod, Fyrstegsprincipen, för prövning av alternativa lösningsförslag. Innan ny- och ombyggnad av infrastruktur föreslås ska alternativa lösningar analyseras och övervägas. Åtgärderna analyseras utifrån fyra steg: Steg 1: Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. Steg 2: Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon via bl.a. styrning, reglering, väginformatik och avgiftssystem. Steg 3: Vägförbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder. Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Figur 1.3 Fyrstegsprincipen. 10

2 Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning och bebyggelse Bebyggelsen ligger på den södra sidan av väg 850 som utreds i projektet. Byggnaderna ligger förhållandevis nära vägen, och en av fastigheterna har en bullerskyddsskärm i anslutning till vägen. I anslutning till fastigheterna finns åkermark. På den norra sidan av väg 850 domineras marken av barrskog. Cirka 120 meter från korsningen, på vänster sida längs väg 862, finns ytterligare en fastighet. Se figur 1.1. Näringsliv och sysselsättning Inom förstudieområdet bedrivs både jord- och skogsbruk. Inom förstudiens influensområde ligger Danholn vilket är närmsta samhälle med förskola, skola F-6, äldreboende, strövområden, elljusspår. Närmsta större samhälle är Sundborn som ligger 5 km norr om Östborn. I Sundborn finns matvaruaffär, bensinmack, förskola, skola F-9, äldreboende, pizzeria och turistattraktionen Carl Larsson-gården med sitt sommarcafé. Figur 2.1 Bebyggelse på södra sidan av väg 850. 11

Kommunala planer, framtida markanvändning Falu kommuns översiktsplan, antagen mars 1991, är förklarad inaktuell. Just nu pågår framtagandet av en gemensam översiktsplan för Falu och Borlänge kommun. Inga detaljplaner eller områdesbestämmelser finns inom förstudieområdet. 2.2 Trafik och trafikanter resor och resvanor Den aktuella korsningen trafikeras av lokal trafik till bostäder och fritidshus samt till viss del av tung trafik tillhörande jord- och skogsbruken. Vägen används i dagsläget endast i liten omfattning för trafikanter som är på genomresa i Dalarnas län. Det är till största del pendlingstrafik mellan omkringliggande orter. Korsningen trafikeras även av gång-och cykeltrafik. Tillåten hastighet är 60 km/h. Körbanan har asfaltsbeläggning och en ungefärlig bredd av 7 meter. Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) för väg 850 är 4440 fordon/dygn varav 5 % utgörs av tung trafik och för väg 862 är ÅDT 1890 fordon/dygn varav 5% utgörs av tung trafik. Se figur 2.2. Dalatrafik trafikerar korsningen med 27 enkelturer varje vardag, och något färre turer på helgdagar. Strax väster om förstudieområdet finns busshållplatser på båda sidor om väg 850. Väg 862 trafikeras med skoltrafik två gånger dagligen. Väg 850 är en rekommenderad transportväg för transport av farligt gods. Figur 2.2 Trafikflöden väg 850/862. 12

Enligt Trafikverkets statistik STRADA (information från Polismyndigheten och akutsjukvården) har det under den senaste tioårsperioden inte inträffat någon olycka i korsningen som inrapporterats till polismyndigheten. Det kan dock ha inträffat olyckor eller incidenter som inte har rapporterats till sjukvård eller polis. Akutsjukvården i Dalarnas landsting rapporterar ej in olyckor i STRADA, det är endast polisrapporterade olyckor som finns med i statistiken. 2.3 Miljövärden Landskapets karaktär Landskapet består till stor del av odlings- och betesmarker. De brukade markerna finns framförallt i de gulmarkerade områdena, se karta i figur 2.3. Jordbruksbyggnaderna och bostäderna ligger på den södra sidan av vägen och de största öppna markerna sydväst om vägen. Det grönmarkerade området består av ett skogslandskap med blandskog. Där enstaka byggnader finns ges öppningar i skogen. Skyddade och skyddsvärda områden Det finns inga skyddade eller skyddsvärda områden inom förstudieområdet. ± Teckenförklaring Meter 0 87,5 175 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Förstudieområde Vatten Åker Annan öppen mark Barr- och blandskog 13 Figur 2.3 Landskapets karaktär.

Naturmiljö Odlingslandskapet är varierat med både stora, öppna fält och småskaliga, steniga och småkuperade partier med många små åkerholmar. Sundbornsån slingrar sig fram i det vackert kuperade jordbrukslandskapet. Åkermark överväger och med inslag av lövträd bidrar detta till den fina landskapsbilden. Lövskog, odlad mark och våtmark bildar en mosaik som ger området höga naturvärden. Ån utgör rastplats för många flyttfåglar. Naturresurser Yt- och grundvatten Objektet ligger inom huvudavrinningsområdet för Dalälven. Det finns ingen grundvattenförekomst inom förstudieområdet. Väg 862 ± ^_ Väg 850 Väg 850 Meter 0 50 100 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 2.4 Naturmiljövärden. Sundbornsån Teckenförklaring ^_ Brunnar (osäkert läge) Våtmarksinventering Inventering av friluftsintressen Vatten Förstudieområde 14

Brunnar En energibrunn finns inom förstudieområdet enligt SGU:s brunnsregister. Denna redovisas på karta i figur 2.4. Närmare utredning av brunnar görs inför byggskedet. Jord- och skogsbruk Öppen mark i området brukas för bete och åker. Omgivningarna består till största del av skog. För indelning i öppen mark och skog se figur 2.3. Kulturmiljö Inom förstudieområdet finns området Riksintresset för kulturmiljövård; Sundbornsåns dalgång. Det är ett dalgångslandskap med bergsmansgårdar och herresäten, se figur 2.5. Medeltida kopparbergslag med hyttlämningar och slaggvarp har påträffats inom området. I Sundborn, som ligger utanför förstudieområdet men ingår i samma riksintresse för kulturmiljö, finns dessutom en av landets mest kända konstnärsmiljöer. Carl Larssons ateljé jämte den närmiljö han återger på sina berömda konstverk. Utanför förstudieområdet finns ett fåtal fornlämningar. ± Väg 862 Väg 850 Väg 850 Teckenförklaring 0 80 160 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Meter!. Fornlämning, objekt Fornlämning, område Riksintresse - Kulturmiljövård Förstudieområde Figur 2.5 Kulturmiljövärden - fornlämningar.. 15

Rekreation och friluftsliv Området kring korsningen väg 850/862 har fin omgivande natur med skog. Sundbornsån slingrar fram i ett vackert kuperat jordbrukslandskap. Där färdas många turister på väg till Carl Larssongården. Kanotisterna kan njuta av landskapet längs kanotleden Balungen-Runn. Se figur 1.1. Fiske kan bedrivas i ån. Det finns inga kända skoterleder i förstudieområdet. Miljöbelastning och hälsa Buller Trafikbuller kan påverka människors hälsa negativt. Vilka bullernivåer som uppfattas som störande är mycket individuellt och beroende av en mängd omgivningsfaktorer. Det anses inte acceptabelt att boende ska behöva utsättas för mycket höga bullernivåer från den dagliga trafiken. Därför genomförs olika typer av åtgärder för att dämpa bullret utmed vägarna, huvudsakligen i samband med om- eller nybyggnadsprojekt. Riksdagen antog 1997 riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena anger en långsiktig ambition för bland annat bostadsmiljöns ljudkvalitet. Riktvärdena är inte rättsligt bindande men ska vara vägledande i planeringen. Strävan ska vara att uppnå riktvärdena där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåerna nedan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentligt ombyggd väg gäller: 30 dba ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå) inomhus 45 dba maximal ljudnivå (högsta ljudnivån) inomhus nattetid 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad Till väsentlig ombyggnad räknas sådana åtgärder som är så omfattande att det åtminstone är fråga om omläggning av väg i delvis ny sträckning, det vill säga fråga om väsentliga justeringar av plan- och profilgeometri. Även en väsentlig breddning bör betraktas som väsentlig ombyggnad. I arbetsplaneskedet bedöms vilka närboende utmed aktuell sträcka som kan vara i behov av bullerskyddsåtgärder genom att bullerberäkningar görs för berörda fastigheter. I dagsläget finns bullerskydd i form av plank för en av de två fastigheterna närmast väg 850. Vibrationer Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på vägar med ojämn vägbana. Människor upplever normalt obehag av vibrationer långt innan det finns risk för att byggnader skadas. Kraftiga och långvariga vibrationer kan bland annat orsaka stressreaktioner. Det saknas idag riktvärden för vad som är acceptabla vibrationer. Risken för störningar av vibrationer är störst när både väg och byggnad är uppförda på lerjordar. Om grunden utgörs av lös lera kan störande vibrationer spridas upp till 100 meter vid trafikering i 70 km/h. På moränmark sprids vibrationerna under motsvarande förhållanden endast omkring 5 meter. 16

Luftkvalitet Luftföroreningar från vägtrafiken kan ha betydelse för miljön lokalt, regionalt och globalt. Utsläppen påverkar lokalt luftens föroreningshalt vilket kan ge effekter på hälsa och trivsel, vegetation och byggnadsmaterial. Vid bedömning av effekter på hälsan används som indikator bland annat kvävedioxid (NO2). Vilka halter av kvävedioxid som erhålles beror på en rad faktorer, men för att göra en första grov bedömning kan man utgå från trafikmängden på berörd väg. Vid en väg som trafikeras med mindre än 15 000 fordon/ dygn understiger halterna av NO2 normalt gällande riktvärden. Omkring 4400 fordon per dygn utmed aktuell sträcka bör alltså inte ha någon betydande inverkan på luftkvaliteten eller riskera att MKN för luft överskrids. Vatten Åtgärder som planeras i närheten av vattenförekomster kan påverka vattnets status, framför allt är det viktigt att hänsyn tas till förekommande vattendrag under byggtiden. Miljökvalitetsnormen för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2001:660) baseras på en bedömning av vattnets nuvarande status där det grundläggande kravet är att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 2015. Aktuella vattenförekomster beskrivs i stycke 2.3 Miljövärden. Den fastställda MKN för vissa värdefulla fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) berör inte dessa vattenområden och är därför inte aktuell i detta projekt. Visuell upplevelse Den visuella upplevelsen, visuell ledning och överskådlighet är viktiga delar i planeringsarbetet i ett vägprojekt. Dels från en ren estetisk synvinkel men också ur ett trafiksäkerhetsmässigt perspektiv. Estetisk tilltalande utformning och hänsynstagande till stads- och landskapsbild och natur- och kulturvärden är också ett krav i alla vägprojekt. I det aktuella projektet är det viktigt att korsningen får en utformning som ej upplevs som stor och klumpig då projektet befinner sig i landsbygdsmiljö. Barriärverkan Vägar och järnvägar hindrar djurs och människors fria rörlighet i landskapet genom dess barriäreffekter. Konsekvenserna kan vara att livskraften hos olika djurpopulationer försvagas samt att tillgängligheten till strövområden för friluftslivet begränsas. I det aktuella området utgör väg 850 och väg 862 en tydlig barriär i landskapet. Förorenade områden Enligt länsstyrelsens MIFO-databas finns inga potentiellt förorenade områden inom förstudieområdet. 17

2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Områdets allmänna geologi Enligt uppgifter från SGU (oktober 2012) består berggrunden av granit och jordarten är sandig morän. Ledningar Ingen vägbelysning finns längs med vägen. Men däremot finns en belysningspunkt på vardera av de tre anslutande vägarna. Delar av sträckan har el- eller teleledningar längs med vägen och på några ställen korsar dessa vägen. El- och telestolpar kan komma att behöva flyttas då ett större markområde tas i anspråk. Ledningsägare i området är Falu Energi och Vatten samt Skanova. Broar Inga broar berörs av ombyggnadsprojektet. Figur 2.6 Belysningspunkt i korsningen. 18

3 Funktionsanalys av transportsystemet och dess influensområde 3.1 Tillgänglighet Vägen trafikeras av kollektivtrafik med busshållplatser i anslutning till korsningen. Det finns ingen separat gång- och cykelväg längs väg 850 och 862. Framkomligheten i korsningen är bra men korsningen är otydlig. Detta är främst ett problem för vänstersvängande trafik som kommer från Falu-hållet. Korsningen trafikeras främst av arbetspendlare mellan Sundborn/Svärdsjö och Falun/Hosjö men även av besökare i området. 3.2 Transportkvalitet Korsningen är idag ca 50 meter bred och otydlig för trafikanterna. Väg 862 ansluts med en dålig vinkel vilket gör att sikten försämras för trafikanter som kommer från Sundbornshållet och ska vidare mot Falun. Väg 850 är en rekommenderad transportväg för farligt gods. 3.3 Regional utveckling På regional nivå utgör den aktuella korsningen en viktig funktion för kommunikation och förbindelse mellan Sundborn, Svärdsjö, Hosjö och Falun. 3.4 Trafiksäkerhet Korsningen idag är inte en trafiksäker korsning. För vänstersvängande trafik, som kommer från Falun, på väg 850 uppstår en trafikfarlig situation då omkörning på båda sidorna är möjlig. Utfarten från fastigheten i anslutning till korsningen är ej trafiksäker då vägens bredd uppmuntrar till omkörning och en högre hastighet än den tillåtna. 3.5 Miljö Dagens trafikmängder på väg 850 och 862 är av liten kvantitet och bidrar endast marginellt till trafikrelaterade miljöproblem, såsom buller, vibrationer och försämrad luftkvalitet. Hänsyn ska tas till kulturvärden som finns i närheten. Projektet innebär ingen försämring för uppfyllelse av miljökvalitetsnormerna. Vid en väg som trafikeras med mindre än 15 000 fordon/dygn understiger halterna av NO2 normalt gällande riktvärden. Omkring 4400 fordon per dygn utmed aktuell sträcka bör alltså inte ha någon betydande inverkan på luftkvaliteten eller riskera att MKN för luft överskrids. I det aktuella området utgör väg 850 och väg 862 en tydlig barriär i landskapet. 3.6 Jämställdhet Projektet innebär ingen skillnad för jämställdheten i området. 3.7 Sammanfattande problem och värdebeskrivning Korsningen har problem med trafiksäkerheten, speciellt för trafikanter som ska utföra en vänstersväng. Korsningspunkten är för otydlig och tillåter hög hastighet och farliga omkörningar. Korsningen ligger i ett område med kulturmiljövärden kopplade till landskapsbilden för ett öppet odlingslandskap. 19

4 Tänkbara åtgärder 4.1 Metodik för val av åtgärdstyp, fyrstegsprincipen För stegvis prövning av åtgärdsförslag används fyrstegsprincipen, se kapitel 1.7 Inriktningen ska vara att söka åtgärder i ovan nämnd ordning. Fyrstegsprincipen handlar om att hitta den bästa åtgärden för att lösa problem eller brister i transportsystemet. 4.2 Analys av tänkbara åtgärder Steg 1 anses inte relevant. Kollektivtrafiken som trafikerar korsningen bedöms inte öka/minska med de tänkta åtgärderna. De resor och transporter som görs anses nödvändiga för områdets boende och verksamheter. Steg 2 anses inte relevant. En hastighetssänkning eller avsmalning av vägen kan ta bort korsningens problem men god framkomlighet och restider är viktigt för regionen och det nås inte med hastighetssänkningar eller avsmalningar. Steg 3 anses vara den mest rimliga lösningen för korsningens problem. Med ett vänstersvängsfält blir korsningen trafiksäkrare för vänstersvängande fordon. Trafiksäkerheten höjs även med en cirkulationsplats. Väljer man att istället flytta korsningspunkten en bit österut höjs trafiksäkerheten och det blir en bättre utfart för de boende i anslutning till dagens korsningspunkt. Steg 4 anses inte vara relevant då korsningen inte kan flyttas så mycket att den kräver en större ombyggnad. Nollalternativet och steg 3 beskrivs nedan. 20

Nollalternativet Nollalternativet innebär att endast åtgärder som ingår i normal drift och underhåll vidtas i korsningen. Figur 5.1 Nollalterativet. 21

Föreslagen åtgärd, steg 3 Utformning på befintlig korsning är korsningstyp B. Väg 862 ansluter med en minde korsningsvinkel än det som regelverket (VGU) förordar. Därför bör i första hand tas ställning till om korsningspunkten (nodpunkten) ska ligga kvar i befintligt läge eller flyttas cirka 50 meter österut. Detta illustreras som huvudalternativ 1 och 2. För varje huvudalternativ finns tre möjliga utföranden; alternativ A, B eller C. Alternativ A: Korsning, typ B, där en trafikö etableras. Väg 862 ansluter med en större korsningsvinkel vilket förbättrar sikten. Figur 5.2 Alternativ 1A. 22 Figur 5.3 Alternativ 2A.

Alternativ B: Korsning, typ C, med trafiköar och vänstersvängsfält etableras vilket förbättrar trafiksituationen för vänstersvängande trafik. Väg 862 ansluter med en större korsningsvinkel vilket förbättrar sikten. Figur 5.4 Alternativ 1B. Figur 5.5 Alternativ 2B. 23

Alternativ C: Korsning, typ D3, med liten cirkulationsplats etableras I den befintliga korsningen finns idag en utfart från en närliggande fastighet. I huvudalternativ 1 så förslås fastighetens utfart att stängas och fastighetsägaren föreslås använda den väg som ligger söder om väg 850. I huvudalternativ 2 görs bedömningen att utfarten kan behållas. I alla alternativen görs bedömningen att en passage för gång-och cykeltrafikanter kan utföras och alla alternativen medför fortsatt trafikering av farligt gods. Figur 5.6 Alternativ 1C. Figur 5.7 Alternativ 2C. 24

4.3 Effekter och konsekvenser för steg 3 De breddningar och andra åtgärder som kan komma att vidtas när korsningen byggs om bedöms endast medföra mindre intrång på omgivande mark och åtgärder för korsningen bedöms inte öka trafikmängden. Positiva konsekvenser Huvudalternativ 1: Sikten förbättras i korsningen och det blir endast ett mindre markintrång i samband med en rätning av korsningspunkten. Huvudalternativ 2: Sikten förbättras i korsningen. Utfarten från fastigheten närmast bedöms kunna bevaras i nuvarande läge. Boendemiljön för närliggande fastigheter bedöms bli bättre då korsningen flyttas längre bort från deras fastigheter. Alternativ A: Fördelar med denna lösning är att sikten förbättras. Lösningen påverkar inte riksintresse för kulturmiljövård. Alternativ B: Fördelar med denna lösning är att sikten förbättras, trafiksäkerheten förbättras och risk för upphinnandeolyckor på primärvägen minimeras. Lösningen påverkar inte riksintresse för kulturmiljövård. Alternativ C: Fördelar med denna lösning är att sikten förbättras, trafiksäkerheten förbättras och risk för upphinnandeolyckor på väg 850 minimeras. Anslutningen från fastigheten närmast den nuvarande korsningspunkten bedöms kunna bevaras. Negativa konsekvenser Huvudalternativ 1: Anslutningen från fastigheten närmast korsningen stängs och trafiken flyttas västerut till den befintliga utfarten. Detta innebär markintrång på de närliggande fastigheterna. Huvudalternativ 2: Det blir aktuellt med marklösen norr om nuvarande korsning. Det blir en större påverkan på landskapsbilden då skog måste avverkas för att kunna bygga vägen. Alternativet kan påverka riksintresse för kulturmiljövård beroende på hur mycket korsningen förskjuts. Alternativ A: Nackdelarna är att det blir aktuellt med markinlösen norr om nuvarande korsning och risken för upphinnandeolyckor på väg 850 kvarstår. Anslutningen från fastigheten närmast korsningen stängs och trafiken flyttas västerut till den befintliga utfarten. Detta innebär markintrång på de närliggande fastigheterna. 25

Alternativ B: Nackdelen är att det blir aktuellt med markinlösen norr om nuvarande korsning. Anslutningen från fastigheten närmast korsningen stängs och trafiken flyttas västerut till den befintliga utfarten. Detta innebär markintrång på de närliggande fastigheterna. Alternativ C: Nackdelen är att det blir aktuellt med markinlösen norr om nuvarande korsning. Det blir en större påverkan på landskapsbilden då skog måste avverkas för att kunna bygga vägen. Alternativet kan påverka riksintresse för kulturmiljövård beroende på hur mycket korsningen förskjuts. Utredningar i nästa skede När Trafikverket har tagit ställning till vilket alternativ som förordas så återstår en del arbete i senare projekteringsskede: Truminventering Förekomst av brunnar i område Bullerskyddsberäkningar Eventuella geoteknikundersökningar Byggskede I byggskedet är det viktigt att god framkomlighet bibehålls under hela byggtiden då korsningen trafikeras av både kollektivtrafik, transporter samt arbetspendling. 4.4 Kostnader Kostnaden för byggandet av korsningen uppskattas till: Alternativ 1A 1,4 miljoner kronor Alternativ 1B 1,5 miljoner kronor Alternativ 1C 2,7 miljoner kronor Alternativ 2A 1,5 miljoner kronor Alternativ 2B 1,7 miljoner kronor Alternativ 2C 3,4 miljoner kronor 5 Riskhantering Befintliga konstruktioner som trummor, enskilda brunnar samt el-och teleledningar ska skyddas vid anläggningsarbeten. Detaljerade riskanalyser för både byggandet och arbetsmiljön kommer att utföras i senare projekteringsskeden. 26

6 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Kommentarer Bedömningen har gjorts utifrån de föreslagna åtgärderna i en skala från --- till +++. Om, och när, korsningen för väg 850/862 byggs om kommer det att bli en mer trafiksäker korsning. Problemet med farliga vänstersvängar och omkörningsolyckor kommer att minskas. Samtliga lösningar utom nollalternativet innebär att korsningen uppnår god standard. Med begreppet tillgänglighet avses alla målpunkter öster, väster och norr om korsningen. Med funktion avses hur korsningen fungerar. Åtgärden påverkar inte några andra korsningar eller trafiklösningar i närheten. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Bullret från väg 850/862 förväntas inte öka nämnvärt då åtgärderna inte bedöms att påverka trafikmängden. NO2-utsläppet påverkas ej då trafikmängden är under 15 000 fordon/dygn. Tabell 6.1 Jämförelse mellan de olika alternativen. Alternativskiljande effekter Nollalternativet Huvudalternativ 1 och 2 A Huvudalternativ 1 och 2 B Huvudalternativ 1 och 2 C Trafiksäkerhet - Försämras om trafiken ökar + ++ ++ Tillgänglighet 0 0 0 0 Framkomlighet 0 + ++ ++ Funktion - Försämras om trafiken ökar + +++ +++ Kollektivtrafik 0 0 0 0 Konsekvenser för närboende - ++ ++ ++ Kostnadsuppskattning Ingen kostnad 1,4/1,5 Mkr 1,5/1,7 Mkr 2,7/3,4 Mkr 27

7 Samråd Samråd kommer att hållas med berörda parter. En samrådsredogörelse skrivs över inkomna synpunkter, denna infogas därefter i förstudiens beslutshandling. 8 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har beslutat att projektet ej har betydande miljöpåverkan enligt miljöbalkens 6 kap. 5. 9 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Trafikverket Region Mitts ställningstagande grundar sig på det transportpolitiska uppdraget som myndigheten har fått från regeringen, att hålla en god framkomlighet på det statliga vägnätet utan att åsidosätta trafiksäkerheten och miljön för alla trafikanter. Trafikverket Region Mitt beslutar att projektet drivs vidare genom att en vägplan tas fram för alternativ 2B, med hänsyn till gång-och cykeltrafikanter. I samband med vägplanen är det viktigt att en dialog förs mellan Trafikverket och Falu kommun samt med allmänheten. 10 Fortsatt arbete En vägplan kommer att tas fram och när den vunnit laga kraft kan arbetet med en bygghandling inför kommande ombyggnation av korsningen påbörjas. 11 Kommande sakprövningar och tillstånd Verksamhetsutövaren söker erforderliga tillstånd av tillståndsmyndigheten beträffande materialtäkter, sidotippar, upplagsplatser, uppställningsplatser för fordon och bodar, samt hantering av farligt avfall m.m. som är aktuellt för entreprenadens genomförande. 28

12 Källor Skriftliga Länsstyrelsen i Dalarna, Olycksdatabasen, STRADA. 2012-09-05. Sveriges kommuner och landsting, 2007. Fyrstegsprincipen för planering. För hållbara åtgärder i transportsystemet. Vägverket, 2002. Handbok förstudie, publikation 2002:46. Digitala Falu kommun, www.falun.se 2012-09-08. Dalatrafik, http://dalatrafik.se 2012-09-27. Länsstyrelsens GIS-databas, www.gis.lst.se 2012-09-13. Riksantikvarieämbetet, www.fmis.raa.se 2012-09-13. Sametinget, www.sametinget.se 2012-09-13. Skogsstyrelsen, www.skogsstyrelsen.se 2012-09-13. Sveriges geologiska undersökning, www.sgu.se 2012-09-13. Sveriges länsstyrelser och vattenmyndigheter, www.vattenkartan.se 2012-09-23. Muntliga/e-post Falu kommun Närboende: Kjell Gustafsson. Telefon 2012-09-18 Per-Olov Sjölander, driftansvarig hos Trafikverket. Telefon 2012-10-23 29

Förstudie Östborn, korsningen väg 850/862 Falu kommun, Dalarnas län Samrådsredogörelse 2012-12-20 Projektnummer: 130851

Förstudie. Östborn, korsningen väg 850/862. Falu kommun, Dalarnas län Skapat av: Guttormsson Anneli, IVm Konsult Dokumentdatum: 2012-12-20 Dokumenttyp: Förstudie DokumentID: Ärendenummer: TRV 2012/80405 Projektnummer: 130851 Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Patrik Roos Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle, telefon: 0771-921 921

Innehåll Samrådets genomförande... 5 Möten med myndigheter och organisationer... 5 Möten med allmänheten... 5 Synpunkter från allmänheten... 6 Skriftliga synpunkter från allmänheten... 6 Sundborn... 6 Östborn... 6 Östborn... 7 Östborn... 8, Östborn... 8... 8 Östborn... 9, Östborn... 9 Yttranden från myndigheter och organisationer... 10 Skriftliga synpunkter... 10 Polismyndigheten Dalarna... 10 Skogsstyrelsen... 10 Sveriges Åkeriföretag, Mitt... 10 Falu Energi & Vatten... 10 Mellansvenska Handelskammaren... 10 Länsstyrelsen Dalarna... 11 Svenska kraftnät... 11 Falu kommun... 11 Bilaga 1 Sändlista... 12

I samrådsredogörelsen sammanställs och sammanfattas hur samrådet bedrivits, vilka synpunkter och yttranden som kommit in från allmänhet och myndigheter samt var yttrandena, minnesanteckningar och protokoll från samrådet finns i sin helhet. I samrådsredogörelsen kommenterar Trafikverket de inkomna synpunkterna. Samrådets genomförande Denna förstudie utgör ett tidigt steg i utredning om åtgärdande av korsningen väg 850/862 i Östborn. Korsningen ligger i Falu kommun, Dalarnas län. Trafikverket har identifierat ett antal fel och brister i korsningen. Vid analys enligt fyrstegsprincipen har det mest lämpliga ansetts vara ombyggnation av korsning så att korsningsvinkeln blir bättre och att åtgärder genomförs för att underlätta för vänstersvängande trafik. Samrådet har hållits i denna förstudie och samrådstiden var den 20 november och 11 december. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda på Trafikverket under diarienummer TRV 2012/80405. Möten med myndigheter och organisationer Det har inte hållits några möten med myndigheter och organistationer under samrådstiden. Möten med allmänheten Det har inte hållits något samrådsmöten med allmänheten. Trafikverket har haft förstudien utställd i Sundborns bibliotek, Svärsjö bibliotek samt hos Trafikverket i Borlänge. Förstudien har även funnits på Trafikverkets hemsida under förstudietiden. http://www.trafikverket.se/privat/projekt/dalarna/projektstartsida11/

Synpunkter från allmänheten Skriftliga synpunkter från allmänheten Nedan sammanfattas de skriftliga synpunkter som inkommit från allmänheten i samband med samrådet. Totalt inkom nio skrivelser till Trafikverket under samrådstiden. [Nedan: Beskrivning av inkomna skriftliga synpunkter samt Trafikverkets kommentarer. Vid en större mängd inkomna synpunkter eller vid likartade frågeställningar/svar kan dessa sammanfattas under ett färre antal rubriker.], Sundborn Har hänsyn tagits till att även cyklister använder korsningen? Kan inte se att det nämns i förstudien. En säker korsning även för cyklister bör beaktas i förslaget. Varför bygga en korsning där få olyckor händer, när en säker cykelväg bör prioriteras istället. Vi är många som cyklar längs väg 850/862 både till jobbet och på fritiden Trafikverkets kommentarer Korsningen kommer att utformas så att en eventuell gång-och cykelväg kan anslutas i korsningen och Trafikverket ser över möjligheten för en gång- och cykelpassage i ett senare skede. Östborn Vi förordar alternativ 2B. Trafiken skulle löpa mycket bättre och säkrare med ett vänstersvängsfält. De incidenter som uppstått har berott på att bilar måste stanna upp, med köbildning som följd. Vi vill inte ha någon rondell då detta skulle öka trafikbullret avsevärt när tunga fordon/bilar/mc ska accelerera från rondellen förbi vårat hus västerut mot Falun. Detta skulle även medföra ökade avgasutsläpp alldeles förbi vårat hus (bakom bullerplanket som är beläget 3-4 meter från vägen). En flytt av korsningen österut gör att det blir en trevligare och säkrare miljö för alla boende runtomkring, det är även det säkraste sättet för oss att köra ut på vägen från vår fastighet. Vi tror också att alternativ 2 B är det säkraste för befintliga busshållplatser, det är även det lättaste och säkraste alt. när bussen ska ut från hållplatsen och köra österut mot Svärdsjö. Vi vill även förorda att det kommer upp en fartkamera i anslutning till korsningen, då detta skulle ha en lugnande inverkan på trafiken med ökad säkerhet som följd. Raksträckan används sommartid av MC som fartsträcka med höga farter o höga decibel vilket påverkar miljön starkt negativt för oss boende. Varför inte en fartkamera mellan vårat hus och 60-skyltarna? Detta skulle ha en mycket positivt inverkan både på säkerhet (våran utfart + vänstersvängen mot Sundborn) och miljö för våran del.

Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden, samt ser över möjligheterna för en hastighetsdämpande utformning av korsningen. Tillgången till hastighetskameror är begränsad. Prioriteringen var dessa skall sättas upp, sköts av Trafikverket centralt. Östborn Bygger man om korsningen som man har tänkt, så kommer hastigheten att öka på Svärdsjövägen 850 när det blir separat fil till Sundborn korsningen väg 862 och trafiken kan passera obehindrat på Svärdsjövägen 850. Kontentan av ombyggnad blir att hastigheten kommer att höjas ytterliga mellan korsningarna väg 862 - väg 854 efter Svärdsjövägen 850. Denna ombyggnad är dålig genomtänkt som inte förändrar så att hastigheten minskar på väg 850, utan ökar i stället (en rondell som stoppar upp hastigheten i trafiken). Mellan SundbornVäg 862 och Hosjö 854 (vid Östborn 45,) borde trafikkamera sättas upp, trafiken är intensiv och ingen bryr sig om hastighetsbegränsningarna, det är en raksträcka flera hundra meter samt en kurva som är direkt livsfarlig, det händer olyckor vid korsningarna,(el- och tele ledningar finns för kamera). Det verkar som hastighetkontrollerna ha upphört. Fråga1. Vad kommer man att göra för att dämpa hastigheten? Kan man tänka sig att hastigheten sänks till 50km mellan Väg 862/854 efter väg 850 (Svärdsjö vägen) Göra en Rondell är för att få ned hastigheten. Sätta upp fartkameror Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och senare skeden, samt ser över möjligheterna för en hastighetsdämpande utformning av korsningen. Tillgången till hastighetskameror är begränsad. Prioriteringen var dessa skall sättas upp, sköts av Trafikverket centralt. Beroende av vilken lösning förstudien mynnar ut i, får vi undersöka vilken hastighet som blir lämplig för säkerheten och framkomligheten., Östborn Vi förordar alt. 2 B flytt av korsningen mot Svärdsjö österut med vänstersväng och ett körfält. Trafiken skulle löpa mycket bättre och säkrare med ett vänsterfält. De incidenter som uppstått har berott på att bilar måste stanna upp, med köbildning som följd. Vi vill inte ha någon rondell då detta skulle öka trafikbullret avsevärt, när tunga fordon, motorcyklar, bilar accelererar förbi våra hus västerut mot Falun. Detta skulle även medföra ökade avgasutsläpp alldeles bredvid vårt hus. En flytt av korsningen österut gör att det blir en tystare och trevligare miljö för alla boende runt omkring.

Vi tror också att alternativ 2 B är det säkraste för befintliga busshållplatser det är även det säkraste och lättaste alternativ när bussen skall ut från hållplatsen och köra österut mot Svärdsjö. Vi vill även förorda att det kommer upp en farkamera i anslutning till korsningen, då detta skulle ha en lugnande effekt på trafiken med ökad säkerhet som följd. Raksträckan används sommartid av MC som fartsträcka med höga farter och decibel vilket påverkar. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden. Tillgången till hastighetskameror är begränsad. Prioriteringen var dessa skall sättas upp, sköts av Trafikverket centralt. Förordar alternativ 2B., Östborn Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden., Östborn Jag måste få lämna en kommentar ang. ombyggnaden av korsningen V850/862. En typ C korsning skulle bara öka hastigheten, som det är idag är hastigheten redan för hög En rondell som alt:1c i förstudien visar skulle nog vara bästa alternativet men man behöver ju ej ta så mycket skogsmark som bilden visar. Jag bor själv i närheten av korsningen och hastigheten är idag oftast orimligt hög så en fartdämpande rondell skulle vara bästa alternativet. Ha också med i tankarna att det bor många barn i anslutning till korsningen som går till buss mm. Som det är i dag är det med livet som insats man går efter väg 850. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden, samt ser över möjligheten till en hastighetsdämpande utformning av korsningen. Vi bor efter väg 850 mellan utfarterna 862 och 854. Vi har idag problem med vår utfart då det ofta går alldeles för fort på väg 850. Vår farhåga med de ny planlösningen är att denna kan medföra att farten ökar ytterligare. Vi vill understryka vikten av att farten hålls nere utifrån ett säkerhetsperspektiv. Om någon ändring bör detta tas med i bedömningen. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden, samt ser över möjligheten till en hastighetsdämpande utformning av korsningen.

Östborn Hastigheten är idag ett problem för oss som bor i Östborn. Det är speciellt svårt på vintern att hinna ut på vägen med bil då sikten är skymd av kurva/krön och bilarna kör fort. Att gå med barnvagn är inte heller trafiksäkert då bilarna inte sänker farten. Med ny korsning kommer farten öka ännu mer då korsningen idag hindrar farten lite. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden, samt ser över möjligheten till en hastighetsdämpande utformning av korsningen. Östborn Jag bor några hundra meter ifrån den aktuella korsningen väg 850/862. Vägen utanför oss i Östborn är direkt livsfarlig. Majoriteten av bilarna som passerar ligger långt över hastighetsgränsen på 60 km/h. Det som framför allt gör vägen så farlig är att det inte finns någon vägren. Då och då måste vi ändå gå längst vägen för att kunna ta oss till busshållsplatsen eller vänner. Att löpa eller cykla längst vägen har jag slutat med då jag anser att denna sträcka tom är den farligaste i kommunen, med bilar som ligger i 80km/h 1 1,5 m bredvid mig. Om ombyggnaden av korsningen blir i form av en separat fil så befarar jag att hastigheten på de passerande bilarna kommer att öka ytterligare. Jag ber er att ta med detta i beräkningen och istället funderar på en lösning som kan få/tvinga bilarna att åka långsammare. Kanske kan en rondell vara ett alternativ? Om det är möjligt så skulle jag bli oerhört tacksam om vägen kunde breddas genom att bygga en vägren, så jag cykla till jobbet även under vintertid samt att kunna promenera med barnen på ett säkert sätt. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkten i det fortsatta arbetet med förstudien och i senare skeden, samt ser över möjligheten till en hastighetsdämpande utformning av korsningen.

Yttranden från myndigheter och organisationer Skriftliga synpunkter Nedan sammanfattas de skriftliga synpunkter som inkommit från myndigheter och organisationer i samband med det samrådet. Totalt inkom åtta skrivelser till Trafikverket under samrådstiden. Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Dalarna har inget att erinra mot denna förstudie. Trafikverkets kommentarer Trafikverket har tagit emot Polisens remissvar. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har inga synpunkter på förutsättningarna för en ombyggnad av korsningen väg 850/862 Trafikverkets kommentarer Trafikverket har tagit emot Skogsstyrelsens remissvar. Sveriges Åkeriföretag, Mitt Sveriges Åkeriföretag Mitt är positiva till att åtgärd genomförs i korsningen väg 850/862. Föreningens medlemmar trafikerar det aktuella området. Dagens utformning medför problem med vänstersvängande trafik in mot Sundborn. Detta leder till att fordon kan bli stående och försämra framkomligheten för trafik på väg 850 och det ökar risken för upphinnandeolyckor. För att bibehålla god framkomlighet på väg 850, förbättra trafiksäkerheten på densamma samt sikten på väg 862, förordas alternativ 2 med trafiköar och vänstersvängsfält. Detta innebär dessutom minst intrång i omgivningen. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i kommande skeden. Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten har ledningar i området och förespråkar alternativ 2a-c, då ledningarna förefaller kunna ligga orörda. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i kommande skeden. Mellansvenska Handelskammaren Mellansvenska Handelskammaren förordar alternativ 2.

Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i kommande skeden. Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen tar inte ställning för någon av av de tänkbara åtgärderna som presenteras. Det framgår inte i förstudien att väg 850 är rekommenderad transportväg för farligt gods. När konsekvenserna för alternativen föreslås bör det beaktas. Alla alternativen, utom nollalternativet, innebär att en liten del naturmark tas i anspråk. Länsstyrelsen har inga uppgifter om eventuella naturvärden på platsen. Trafikverkets kommentarer Trafikverket tar med sig synpunkterna i det fortsatta arbetet med förstudien och i kommande skeden. Trafikverket har arbetet in text om farligt gods i förstudien. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har inte möjlighet att besvara remissen inom samrådstiden. Trafikverkets kommentarer Trafikverket arbetar in eventuella synpunkter i det fortsatta arbetet i kommande skeden. Falu kommun Falu kommun ser positivt på att korsningen byggs om så att trafiksäkerheten höjs. Falu kommun förordar huvudalternativ 2 och utformningsalternativ B vilket innebär att korsningen flyttas något österut och förses med trafiköar. Anslutande väg 862 rätas ut och väg 850 förses med vänstersvängsfält från Faluhållet. Att korsningen inte förses med vänstersvängsfält som i utformningsalternativ A anser vi inte vara skäligt efter som trafiksäkerheten inte blir lika bra som med vänstersvängsfält samtidigt som kostnadsskillnaden mellan utformningsalternativ A och B endast är 100-200 kkr beroende på om det är huvudalternativ 1 eller 2 som väljs. Om huvudalternativ 2 väljs anser vi att det även blir bättre för de närboende som inte får korsningen migg för sina fastigheter samtidigt som deras utfart mot väg 850 blir bättre. Det är stor skillnad på trafikmängderna på väg 850 och 862. Eftersom många av fordonen åker igenom korsningen på väg 850 anser vi inte att det ska anläggas en cirkulationsplats som i utformningsalternativ C. Just nu anläggs det en gång- och cykelväg efter väg 854 mellan Hosjöholmarna och väg 850. För att möjliggöra en säker cykling mellan väg 862 och 854 bör en gång-och cykelväg anläggas efter väg 850 mellan korsningarna. När korsningen byggs om får det inte försvåra en framtida anläggande av en gång-och cykelväg efter väg 850.