BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008

BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med låg klack eller barfota. 2. Om patienten använder hjälpmedel i samband med någon uppgift ska poängsättningen minskas med 1 poäng. 3. Om patienten behöver hjälp/stöd av en eller flera personer för att kunna utföra en uppgift ska 0 poäng noteras för denna uppgift. 4. Om du är osäker på vilken av två poäng patienten ska få, ska du välja det lägsta alternativet. Utrustning: Tidtagarur Väggmonterat måttband En 10 cm tjock T-foamdyna (Tempur ), 60x60 cm Ett lutande underlag (10 grader) 15 cm högt trappsteg eller motsvarande Ett 23 cm högt hinder, exempelvis två skokartonger staplade på varandra En 2 kg hantel En stol med armstöd och hård sits Tejp till markering av 3 och 6 m gångsträcka Poängsummering: Räkna ut procentsatsen Del I: Del II: Del III: Del IV: Del V: Del VI: /15x100= Biomekaniska begränsningar /21x100= Stabilitetsgränser /18x100= Antecipatoriska posturala justeringar /18x100= Balansreaktioner /15x100= Sensorisk integrering /21x100= Stabilitet vid gång TOTALT: /108 poäng= Total procent docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 1

I. BIOMEKANISKA BEGRÄNSNINGAR Del I: /15 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 1. UNDERSTÖDSYTA (3) Belastar båda fötterna utan smärta eller felställningar. (2) Felställning och/eller smärta i en fot. (1) Felställningar ELLER smärta i båda fötterna. (0) Felställningar OCH smärta i båda fötterna. 2. HÅLLNING/LODLINJE AP= Anterior-Posterior ML= Medial-Lateral (3) Normal centrerad hållning i AP samt ML planet OCH har normal hållning (lodlinje) mellan kroppsegmenten. (2) Avvikande hållning i AP ELLER ML planet ELLER avvikande hållning (lodlinje) mellan de olika kroppssegmenten. (1) Avvikande hållning i AP ELLER ML planet OCH avvikande hållning (lodlinje) mellan de olika kroppssegmenten. (0) Avvikande i AP OCH ML planen. 3. STYRKA OCH RÖRLIGHET I FOTLEDER (3) Normal: Står på tårna så högt som möjligt och på hälarna med framfoten upp. (2) Lätt: Nedsatt funktion i en fot och en rörelseriktning, antingen i plantar- eller dorsalflexorer (dvs mindre än maximal höjd). (1) Måttlig: Nedsatt funktion i två riktningar (t.ex. plantarflexorer bilateralt eller både plantar- och dorsalflexorer i en fotled. (0) Svår: Nedsatt funktion i båda fötterna i både plantar- och dorsalflexion. (dvs mindre än maximal höjd bilateralt). Undersök noggrant båda fötterna avseende eventuell smärta eller felställningar (exempelvis påtaglig pronation/supination, onormala eller avsaknad av tår, smärta från plantarfascit, bursiter, m.m.). Undersök patienten från sidan och föreställ dig en lodrät linje genom individens mittpunkt (Center of Mass) ned till fötterna. Hos en vuxen, som står upp passerar den lodräta linjen genom mittpunkten ned till understödsytan och är normalt placerad framför ryggraden i linje med naveln, ca 2 cm framför den laterala malleolen, centralt mellan fötterna. Avvikande postural hållning såsom skolios, kyfos eller asymmetrier kan påverka mittpunktens lodlinje. Be patienten att vila sina fingertoppar i dina händer medan han/hon först reser sig upp på tå så högt som möjligt och därefter stå på hälarna. Observera höjden på tålyftet respektive hällyftet. Stå barfota framför mig. Berätta om du upplever någon smärta från fötter, fotleder eller ben. Stå avslappnat och titta rakt fram. Vila dina fingertoppar i mina händer medan du ställer dig på tå. Bibehåll denna ställning i 3 sekunder. Ställ dig nu på dina hälar genom att lyfta främre delen av foten. Bibehåll denna ställning i 3 sekunder. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 2

Poängsättning (Sätt en ring runt 4. STYRKA I HÖFTABDUKTION OCH BÅLENS LATERALFLEXION (3) Normal: Abducerar båda benen (var för sig) och lyfter foten från underlaget i 10 sekunder och bibehåller bålen lodrät. (2) Lätt: Abducerar båda benen (var för sig) från underlaget i 10 sekunder men utan att bibehålla bålen lodrät. (1) Måttlig: Abducerar endast ett ben från underlaget i 10 sekunder och bibehåller bålen lodrät. (0) Svår: Kan inte abducera något av benen (var för sig) så att foten lyfter från underlaget i 10 sekunder varken med bibehållande av bålen lodrät eller med lateralflekterad bål. Be patienten vila sina fingertoppar i dina händer medan de lyfter ett ben rakt åt sidan och håller kvar det i 10 sekunder. Om patienten behöver applicera kraft mot dina händer ska övningen bedömas som att patienten inte kan bibehålla bålens mittlinje. Vila dina fingertoppar lätt i mina händer och lyft benet åt sidan och håll kvar tills jag säger till. Försök att hålla överkroppen rak/lodrät medan du håller ut benet. 5. SÄTTA SIG PÅ GOLVET OCH RESA SIG UPP (3) Normal: Sätter sig ned på golvet och reser sig upp utan stöd/hjälp på mindre än 2 minuter. (2) Lätt: Använder en stol för att sätta sig ned på golvet ELLER för att resa sig upp. (1) Måttlig: Använder en stol för att sätta sig ned på golvet OCH för att resa sig upp. (0) Svår: Kan inte sätta sig ned på golvet eller ställa sig upp (även med hjälp av stol) eller väljer att inte medverka eller övningen tar mer än 2 minuter att genomföra. Börja med att patienten står nära en stabil stol. Be patienten sätta sig ned på golvet och resa upp igen. Patienten bedöms som sittande när skinkorna rör golvet. Om övningen tar mer än 2 minuter att genomföra (med eller utan hjälp av stolen) ges 0 poäng. Om patienten behöver fysisk hjälp ges 0 poäng. Försök att sätta dig ned på golvet och ställa dig upp på mindre än 2 minuter? Om du behöver använda dig av stolen för att ta dig ner till golvet eller för att ställa dig upp så går det bra men resultatet påverkas då. Säg till om du inte kan sätta dig på golvet eller ställa dig upp utan min hjälp. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 3

II. STABILITETSGRÄNSER Poängsättning (Sätt en ring runt 6. STABILITET I SITTANDE MED SLUTNA ÖGON 2 försök tillåts. Betygsätt patienten utifrån det sämsta försöket på varje sida. VÄ Bedömning av lutning HÖ Luta sig åt sidan (3) (3) Normal: Lutar sig maximalt åt sidan. Den övre axeln flyttas förbi kroppens mittlinje. Mycket stabilt utförande. (2) (2) Lätt: Lutar sig måttligt åt sidan. Den översta axeln närmar sig kroppens mittlinje men passerar inte eller uppvisar viss instabilitet. (1) (1) Måttlig: Lutar sig lite åt sidan ELLER uppvisar påtaglig instabilitet. (0) (0) Svår: Kan inte luta sig eller faller (överskrider stabilitetsgränserna). VÄ Bedömning av återpositionering HÖ Återpositionering (3) (3) Normal: Återgår till lodrät position. (2) (2) Lätt: Påtaglig under-, eller överkompensation för att räta upp sig men återupptar till slut lodrät position. (1) (1) Måttlig: Misslyckas att återgå till lodrät position (0) (0) Svår: Faller. Del II: /21 poäng Patienten ska sitta på en plan, fast yta utan armstöd (t.ex. en brits eller stol) med fötterna på golvet. Vid lutning åt sidan får patienten lyfta sätet eller fötterna. Observera om patienten återupptar en lodrät position på ett mjukt och korrekt sätt utan kompensation. Betygsätt patienten utifrån det sämsta försöket på varje sida. Korsa armarna över bröstet och placera fötterna axelbrett isär. Jag kommer att be dig att blunda och luta dig så långt som möjligt åt sidan. Du ska hålla ryggen rak och luta dig så långt du kan åt sidan utan att tappa balansen eller behöva använda händerna. När du lutat dig så långt du kan, fortsätt att blunda och återgå till utgångspositionen. Det är tillåtet att lyfta sätet och fötterna. Blunda och luta dig åt sidan nu. (Upprepa åt andra sidan) docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 4

Poängsättning (Sätt en ring runt 7. STÅENDE STABILITETSGRÄNSER, FRAMÅT 2 försök tillåts. Bästa resultatet noteras. Avstånd: cm. (3) >32cm. (2) 16,5 32cm. (1) <16,5 cm. (0) Inget mätbart resultat eller måste fångas upp. Placera måttbandet vid slutet av patientens fingrar när dennes axlar är flekterade till 90 grader. Patienten får inte lyfta på hälarna, rotera bålen eller överdrivet protrahera skuldran. Patienten ska behålla sina armar parallellt med linjalen och får vid behov använda den minst afficerade armen. Notera det bästa resultatet. Lyft båda armarna framför dig så att armarna är parallella. Sträck dig framåt, med raka fingrar, så långt som möjligt. Lyft inte på hälarna och rör inte linjalen eller väggen. När du har sträckt dig framåt så långt du kan, återgå till utgångspositionen. Jag kommer att be dig göra detta två gånger. Sträck dig framåt så långt det går. 8. STÅENDE STABILITETSGRÄNSER, ÅT SIDAN 2 försök tillåts. Bästa resultatet noteras. Avstånd: Vänster: cm. Höger: cm. Vä Hö (3) (3) >25,5 cm. (2) (2) 10 25,5 cm. (1) (1) <10 cm. (0) (0) Inget mätbart resultat eller måste fångas. Patienten ska stå med parallella fötter. Placera måttbandet vid patientens fingertoppar då axeln är abducerad till 90 grader. Notera det längsta horisontella avståndet längs måttbandet. Notera det bästa resultatet. Säkerställ att patienten utgår från ett neutralt läge. Patienten får lyfta en häl från golvet, dock inte hela foten. Stå normalt med axelbredd mellan fötterna och armarna efter sidan. Lyft armen ut till sidan. Dina fingrar ska inte röra linjalen. Sträck dig så långt du kan med utsträckta fingrar. Du får inte lyfta tårna från golvet. Sträck dig så långt du kan. (Upprepa åt andra sidan) docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 5

III. ANTECIPATORISKA POSTURALA JUSTERINGAR Del III: /18 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 9. SITTANDE TILL STÅENDE (3) Normal: Reser sig till stående på första försöket UTAN att använda händerna och stabiliserar sig utan hjälp. (2) Reser sig upp på första försöket MED hjälp av händerna. (1) Reser sig upp efter flera försök ELLER behöver minimal hjälp för att resa sig eller stabilisera sig eller behöver ta stöd med benen mot stolen. (0) Behöver måttlig eller mycket fysisk hjälp för att resa sig upp. 10. STÅ PÅ TÅ 2 försök tillåts. Poängsätt det bästa resultatet. (3) Reser sig så högt som möjligt och står stabilt under minst 3 sekunder. (2) Hälarna lämnar golvet, men inte så högt som när patienten får stöd genom att hålla undersökaren i händerna ELLER uppvisar lätt instabilitet men står i 3 sekunder. (1) Står i 3 sekunder. (0) Kan inte stå på tå. Notera hur rörelsen påbörjas och om händerna placeras på stolskarmarna, låren eller om armarna förs framåt. Dra av en poäng om patienten inte kan hålla armarna korsade mot bröstkorgen eller lutar sig mot stolen. Om du misstänker att patienten inte reser sig så högt som möjligt på tå, be honom/henne att resa sig medan han/hon håller i dina händer. Försäkra dig om att patienten tittar på ett fast föremål ca 1 till 4 m bort. Res dig upp till stående med korslagda armar över bröstet. Använd inte dina händer, om du inte måste. Luta inte benen mot stolen när du står upp. Res dig upp nu. Ställ dig med fötterna axelbrett isär. Placera händerna på höfterna. Res dig så högt du kan på tårna. Försök att behålla denna ställning åtminstone tills jag har räknat högt till tre. Titta rakt fram. Ställ dig på tårna nu. 11. STÅ PÅ ETT BEN 2 försök tillåts. Poängsätt det bästa resultatet. Vänster: Försök 1: s. Försök 2: s. (3) Normal: Står stabilt i > 20 s. (2) Instabilitet i bålen ELLER står 10-20 s. (1) Står 2 10 s. (0) Kan inte stå på ett ben. Höger: Försök 1: s. Försök 2: s. (3) Normal: Står stabilt i > 20 s. (2) Instabilitet i bålen ELLER står 10-20 s. (1) Står 2 10 s. (0) Kan inte stå på ett ben. Notera hur länge han/hon kan behålla denna ställning, dock längst 30 sekunder. Stoppa tidtagningen om patienten inte kan hålla händerna på höfterna eller nuddar med foten i golvet eller lutar foten mot stödjebenet. Försäkra dig om att patienten tittar på ett fast föremål ca 1 till 4 m bort. Håll händerna på höfterna och titta rakt fram. Lyft underbenet bakåt. Låt inte det böjda benet röra vid det andra benet. Tidtagningen stoppas om det böjda benet vidrör stödjebenet eller/och om du släpper händerna från höfterna. Stå på ett ben så länge som möjligt. Lyft benet nu. (Upprepa med andra benet) docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 6

Poängsättning (Sätt en ring runt 12. VÄXELVIS PLACERING AV FÖTTER PÅ TRAPPSTEG Antal steg: Tid: s. (3) Normal: Står självständigt och säkert och nuddar trappsteget 8 ggr på <10 sekunder. (2) Nuddar trappsteget 8 ggr på 10 20 sekunder OCH/ELLER uppvisar instabilitet (t.ex. oregelbunden fotplacering, överdriven bålrörelse, tveksamhet eller orytmiska steg). (1) Nuddar trappsteget <8 ggr ELLER utförandet tar >20 sekunder. (0) Nuddar trappsteget <8 ggr MED stöd av hjälpmedel. 13. STÅENDE HANTELLYFT (3) Normal: Bibehåller stabilitet. (2) Märkbart stegrat svaj. (1) Tar steg för att återfå stabiliteten ELLER kan inte lyfta armarna snabbt utan att tappa balansen. (0) Kan inte utföra övningen eller behöver hjälp för att återfå stabilitet. Använd en standardhöjd på trappsteget (15 cm). Räkna antalet korrekta beröringar och tiden det tar att utföra 8 beröringar. Patienten får titta på fötterna. Använd en 2 kg hantel. Patienten ska stå och med båda händerna lyfta hanteln framför sig till axelhöjd. Patienten ska genomföra detta så snabbt som möjligt. Minska resultatet med en poäng om vikten måste vara lättare än 2 kg eller om hanteln lyfts mindre än 75 grader. Håll händerna på höfterna. Placera växelvis framfoten på trappsteget. Fortsätt tills det att varje fot rört trappsteget 4 gånger (dvs. totalt 8 gånger). Jag tar tid på hur fort du kan utföra detta. Du kan börja nu. Lyft denna hantel så snabbt du kan med båda händerna framför kroppen upp till axelhöjd. Håll armbågarna raka när du lyfter och håll kvar vikten i axelhöjd. Håll kvar medan jag räknar till tre. Börja nu. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 7

IV. Balansreaktioner Poängsättning (Sätt en ring runt 14. REAKTIONSFÖRMÅGAN INOM UNDERSTÖDSYTAN FRAMÅT 2 försök tillåts. (3) Stabiliserar sig med fotlederna utan ytterligare arm- eller höftrörelser. (2) Stabiliserar sig med hjälp av arm- eller höftrörelser. (1) Tar ett steg för att stabilisera sig. (0) Behöver fångas ELLER behöver hjälp ELLER vill inte utföra övningen. 15. REAKTIONSFÖRMÅGA INOM UNDERSTÖDSYTAN BAKÅT 2 försök tillåts. (3) Stabiliserar sig med fotlederna utan ytterligare arm- eller höftrörelser. (2) Stabiliserar sig med hjälp av arm- eller höftrörelser. (1) Tar ett steg för att stabilisera sig. (0) Behöver fångas ELLER behöver hjälp ELLER vill inte utföra övningen. 16. KOMPENSATORISKT STEG FRAMÅT (3) Återhämtar balansen med ett stort steg framåt (ett korrigeringssteg är tillåtet). (2) Tar fler än ett steg för att återhämta balansen men utför detta självständigt ELLER tar ett steg med obalans. (1) Tar flertalet steg för att återhämta balansen ELLER behöver lättare stöd för att undvika ett fall. (0) Tar inget steg ELLER skulle ha ramlat om patienten inte tagits emot ELLER ramlar spontant. Stå framför patienten med en hand på varje axel. Tryck patienten lätt bakåt så att fotledens dorsalflexorer kontraheras (och tårna börjar lyftas). Släpp sedan plötsligt. Låt inte patienten luta sig innan trycket appliceras. Notera endast det bästa resultatet av två försök om patienten är oförberedd eller om trycket blir för hårt. Stå bakom patienten med en hand på vardera skulderblad. Tryck patienten lätt framåt med en jämn kraft. Tryck till dess att patientens hälar precis lämnar golvet. Släpp plötsligt. Låt inte patienten luta sig innan trycket appliceras. Notera endast det bästa resultatet av två försök om patienten är oförberedd eller om trycket blir för hårt. Stå framför och lite vid sidan om patienten, placera en hand på varje axel och be patienten att luta sig framåt med överkroppen. Lämna plats för patienten att kliva framåt. Be patienten att luta sig framåt tills axlarna och höfterna är längre fram än tårna. Släpp patienten plötsligt när han/hon har intagit en framåtlutande ställning där hälarna nästan lämnar golvet. Testet måste leda till minst ett steg framåt. VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. Del IV: /18 poäng Stå med fötterna axelbrett isär och armarna utefter sidorna. Håll emot trycket från mina händer. Tillåt mig inte knuffa dig bakåt. När jag släpper så bibehåll balansen utan att ta ett steg. Stå med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Håll emot trycket från mina händer. Tillåt mig inte knuffa dig framåt. När jag släpper så behåll balansen utan att ta ett steg. Ställ dig med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Luta dig framåt mot mina händer så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg framåt. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 8

Poängsättning (Sätt en ring runt 17. KOMPENSATORISKT STEG BAKÅT (3) Återhämtar balansen med ett stort steg framåt (ett korrigeringssteg är tillåtet). (2) Tar fler än ett steg för att återhämta balansen men utför detta självständigt ELLER tar ett steg med obalans. (1) Tar flertalet steg för att återhämta balansen ELLER behöver lättare stöd för att undvika ett fall. (0) Tar inget steg ELLER skulle ha ramlat om patienten inte tagits emot ELLER ramlar spontant. Stå bakom och lite vid sidan om patienten med en hand på varje skulderblad och be patienten att luta sig bakåt. Lämna plats för patienten att kliva bakåt. Be patienten att luta sig bakåt tills axlarna och höfterna är längre bak än hälarna. Släpp patienten plötsligt när han/hon har intagit en bakåtlutande ställning där tårna nästan lämnar golvet. Testet måste leda till minst ett steg bakåt. Ställ dig med fötterna i axelbredd och armarna utefter sidorna. Luta dig bakåt mot mina händer så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg bakåt. VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. 18. KOMPENSATORISKT STEG ÅT SIDAN Stå bakom och lite vid sidan Vänster (3) Återhämtar balansen självständigt med ett stort steg (korsade ben eller ett stort steg åt sidan). Höger (3) Återhämtar balansen självständigt med ett stort steg (korsade ben eller ett stort steg åt sidan). om patienten med en hand på den högra (eller vänstra) sidan av bäckenet och be patienten att luta hela sin kroppsvikt mot din hand. Lämna plats för patienten att kliva åt sidan. Be patienten att luta sig åt sidan till dess att mitten av bäckenet finns ovanför den högra (eller vänstra) foten och släpp sedan plötsligt. (2) Tar fler än ett steg men återhämtar balansen självständigt. (1) Tar steg men behöver lätt stöd för att undvika ett fall. (0) Måste fångas upp eller tar inget steg. (2) Tar fler än ett steg men återhämtar balansen självständigt. (1) Tar steg men behöver lätt stöd för att undvika ett fall. (0) Måste fångas upp eller tar inget steg. (Upprepa åt andra sidan) VAR BEREDD ATT FÅNGA PATIENTEN. Stå med fötterna intill varandra och armarna utefter sidorna. Luta dig åt sidan mot min hand så långt att du inte skulle klara av att hålla balansen själv. När jag då släpper dig, gör det som krävs för att inte ramla, som att ta ett steg åt sidan. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 9

V. SENSORISK INTEGRERING Del V: /15 poäng Poängsättning (Sätt en ring runt 19. SENSORISK INTEGRERING VID BALANS I STÅENDE (MODIFIERAD CTSIB) A Öppna ögon, fast underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. B Blundandes, fast underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. C Öppna ögon, mjukt underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. D Blundandes, mjukt underlag Försök 1 s. Försök 2 s. (3) 30s stabilt. (2) 30s instabilt. (1) < 30s. (0) Klarar ej. Gör testen i ordning. Notera den tid patienten kunde stå vid varje deluppgift, maximalt 30 sekunder. Om patienten inte klarar att stå kvar i 30 sekunder, upprepa testet och notera ett medelvärde. Använd en 10 cm tjock T- foamdyna. Hjälp patienten upp på dynan. Låt patienten stiga av dynan mellan testerna. Eventuell lutning eller höftstrategier under ett test ska noteras som instabilt. För de kommande 4 testerna kommer du antingen att stå på denna dyna eller på golvet, med ögonen öppna eller stängda. Håll händerna på höfterna. Stå med fötterna ihop så att de nästan rör varandra. Titta rakt fram. För varje test ska du försöka stå så stilla som möjligt tills jag säger stopp. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 10

Poängsättning (Sätt en ring runt 20. STÅ PÅ ETT LUTANDE UNDERLAG blundandes Med tårna vända mot övre kanten dvs uppåt. 2 försök tillåts. Försök 1 s. Försök 2 s. (3) Står självständigt och stabilt utan överdrivet svaj i 30 s och rakt i förhållande till gravitationskraften (ca 10 grader dorsalflexion i ankeln). (2) Står självständigt i 30 s med påtagligt mer svaj än i uppgift 19B (stående på plant underlag) ELLER står i förhållande till det lutande underlaget (lutar bakåt). (1) Behöver lätt stöd ELLER står självständigt i 10 29 s. (0) Klarar ej stå 10 s ELLER vill inte försöka att stå självständigt. Hjälp patienten att stiga upp på det lutande underlaget (10 graders lutning). När patienten börjar blunda, påbörjas tidtagningen. Om patienten inte klarar att stå kvar i 30 sekunder, upprepa och notera ett medelvärde för båda försöken. Notera om patienten svajar mer än när han/hon stod på plan mark med ögonen stängda uppgift 19B) eller om patienten har svårt att hålla sig lodrät och lutar sig bakåt. Användning av käpp eller mänskligt stöd under testets gång ska bedömas som behöver lätt stöd. Var snäll och stå på det lutande underlag med dina tår vända mot översta kanten. Placera fötterna axelbrett isär och händerna på höfterna. Jag kommer att påbörja tidtagningen så snart du har stängt ögonen. Försök att stå så stilla som möjligt tills jag säger stopp. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 11

VI. STABILITET VID GÅNG Poängsättning (Sätt en ring runt 21. GÅNG PLANT UNDERLAG Tid: s (3) Normal: Går 6 m med god hastighet ( 5,5 s) och med god balans. (2) Lätt: Går 6 m med långsam hastighet (>5,5 s) och med god balans (1) Måttlig: Går 6 m men uppvisar instabilitet (t.ex. bredbent, lateral flexion av bålen, ojämna steg). (0) Svår: Klarar inte gå 6 m utan hjälp ELLER med uppenbara gångsvårigheter ELLER uppenbar instabilitet. 22. GÅNG I OLIKA HASTIGHETER (3) Normal: Märkbar förändring av gånghastigheten utan instabilitet. (2) Lätt: Klarar ej att ändra gånghastighet utan att uppvisa instabilitet. (1) Måttlig: Ändrar gånghastighet men uppvisar instabilitet. (0) Svår: Ingen märkbar förändring i gånghastighet OCH uppvisar tecken på instabilitet. 23. GÅNG MED HUVUDVRIDNINGAR (3) Normal: Vrider huvudet från sida till sida utan att ändra gånghastigheten och med god balans. (2) Lätt: Saktar ner gånghastigheten vid huvudvridningar. (1) Måttlig: Uppvisar instabilitet vid huvudvridningar. (0) Svår: Uppvisar instabilitet OCH minskad gånghastighet vid huvudvridningar OCH/ELLER vill inte vrida huvudet inom sitt befintliga rörelseomfång under gång. Placera två markeringar med 6 meters mellanrum, på ett plant golv, så att patienten kan se båda två. Använd ett tidtagarur för att registrera gångtiden. Patienten ska börja med tårna på den första markeringen. Tidtagningen påbörjas när den första foten lämnar marken och stoppas när båda fötterna passerat den andra markeringen. Patienten går 3-5 steg i sin vanliga gånghastighet, säg sedan fort och efter 3-5 snabba steg, långsamt. Efter ytterligare 3-5 långsamma steg, be patienten att stanna. Låt patienten uppnå sin vanliga gånghastighet och be sedan patienten att titta till vänster eller höger efter var 2:a 3:e steg och hålla kvar så att de tittar över axeln tills att du ber dem att titta åt andra sidan. Undersök patientens nackrörlighet. Om patienten har nedsatt rörlighet i nacken tillåt då att bål och huvud rör sig tillsammans (en bloc). Del VI: /21 poäng Gå i din vanliga takt från denna markering, förbi nästa markering, och stanna. Starta när jag säger gå. Börja gå i din vanliga gånghastighet. När jag säger fort, gå så fort du kan. När jag säger långsamt, går du mycket långsamt. Börja gå rakt fram med din vanliga gånghastighet och vrid sedan huvudet till höger när jag säger höger och vänster när jag säger vänster. Fortsätt titta åt ena hållet tills jag ber dig titta åt andra sidan. Försök att fortsätta gå rakt fram. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 12

24. GÅNG MED 180 GRADERS VÄNDNING (TVÄRVÄNDNING) (3) Normal: Tvärvänder snabbt med fötterna nära varandra ( 3 steg) och med god balans. (2) Lätt: Tvärvänder LÅNGSAMT med fötterna nära varandra ( 4 steg) och med god balans. (1) Måttlig: Tvärvänder med fötterna nära varandra med tecken på instabilitet (oavsett hastighet). (0) Svår: Kan inte tvärvända med fötterna nära varandra, varken snabbt eller långsamt och med uppenbar instabilitet. 25. GÅNG ÖVER HINDER (3) Normal: Kliver över 2 skokartonger med liten förändring i hastighet och med god balans. (2) Lätt: Kliver över 2 skokartonger med god balans men uppvisar försiktighet genom att sakta ned. (1) Måttlig: Kliver över 2 skokartonger med instabilitet ELLER vidrör kartongerna. (0) Svår: Kan inte kliva över skokartongerna Visa patienten hur en tvärvändning går till. När patienten börjat gå med sin vanliga gånghastighet säg vänd och stopp. Räkna hur många steg patienten tar från det att du säger vänd tills patienten har vänt och stannat och är åter stabil. Tecken på instabilitet inkluderar att gå bredspårigt, att ta extra steg eller ökad båloch armrörelse. Placera två skokartonger (total höjd, 23 cm) ovanpå varandra och ca 3 meter ifrån den plats där patienten börjar gå. Titta efter förändring i gånghastighet, tveksamhet, korta steg och om han/hon nuddar hindret. Börja gå med din vanliga gånghastighet och när jag säger vänd och stopp, vänd om så fort som möjligt för att titta i motsatt riktning och stanna. Vänd så att du stannar med fötterna tätt ihop. Börja gå med din vanliga gånghastighet. När du kommer fram till lådorna, kliv över, inte runt dem, och fortsätt att gå. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 13

26. TIMED UP & GO (TUG) Tid: s (3) Normal: Snabb (< 11 s) med god balans. (2) Lätt: Långsam (> 11 s) med god balans. (1) Måttlig: Snabb (< 11 s) med instabilitet. (0) Svår: Långsam (> 11 s) med instabilitet. 27. TIMED UP & GO MED KOGNITIV UPPGIFT TUG + kognitiv uppgift: s (3) Normal: Ingen märkbar skillnad mellan sittande och gående gällande tempo och noggrannhet vid nedräkningen och/eller ingen märkbar skillnad i gånghastighet (<10%) jämfört med vanlig TUG. (2) Lätt: Nedsatt utförande av den kognitiva uppgiften ELLER minskad gånghastighet (>10 %) jämfört med vanlig TUG. (1) Måttlig: Nedsatt utförande av den kognitiva uppgiften OCH minskad gånghastighet (>10 %) jämfört med vanlig TUG. (0) Svår: Kan inte räkna baklänges under gång ELLER slutar gå vid nedräkningen. Låt patienten sitta på karmstolen med ryggen mot ryggstödet. Notera tiden mellan att du säger gå och att patienten återgår till en sittande ställning. Stoppa tidtagningen när patienten har satt sig ner på stolsitsen. MATERIAL: Tejpa ett sträck tvärsöver golvet 3 meter framför stolen. a)kognitiv uppgift (subtraktionsövning): I sittande, be patienten att räkna baklänges från ett nummer mellan 90 och 100, dra ifrån 3 siffror åt gången. Notera hur fort och noggrant han/hon utför uppgiften i stillasittande. b) TUG med kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Be sedan patienten att räkna baklänges på samma sätt, men börja räkna utifrån ett annat nummer och efter några sådana nedräkningar, säg gå, som en signal att patienten ska stiga upp och gå. Notera tiden mellan att du säger gå och att patienten återgår till en sittande ställning (med skinkorna på stolsitsen) samt notera nedsättning i den kognitiva uppgiften. Stolen bör vara en stabil karmstol. När jag säger gå skall du resa dig upp från stolen och i din normala gångtakt passera det tejpade sträcket, vända dig om, gå tillbaka och sätta dig på stolen igen. Jag kommer att registrera hur lång tid det tar. a) Kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Räkna baklänges, dra ifrån med tre siffror åt gången, från (numret) medan du sitter på stolen. b) TUG med kognitiv uppgift (subtraktionsövning): Nu skulle jag vilja att du räknar baklänges från (annat nummer), med 3 siffror åt gången, och när jag säger GÅ!, fortsätter du att räkna baklänges samtidigt som du reser dig upp från stolen och i din normala takt går över det tejpade sträcket, vänder dig om, gå tillbaka och sätter dig på stolen igen. Jag kommer att registrera hur lång tid det tar. docent Erika Franzén (erika.franzen@ki.se) vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Version 1.0. 14