Budget för Upplands-Bro Kommun 2013 Budget för år 2013 med inriktning för 2014 2015. 1
Innehållsförteckning...1 Budget för Upplands-Bro Kommun...1 2013...1 Innehållsförteckning...2 änsterpartiets viljeinriktningen...2 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning...4 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag...5 Grunder för verksamheten...5 Koncernnyttan...5 Samordnad revision...5 Miljöhänsyn...5 Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande...6 Årliga ägardirektiv till bolagen...6 Upplands-Brohus ska nå de övergripande målen genom att...6 Resultatplan(mkr)...7 Skatteintäkter och bidrag...8 Resultatutjämningsreserven...8 Balanskravsutredningen...8 Nämndramar...9 Kommunstyrelsen...10 Uppdrag...10 Affärsmässig verksamhet...11 Kommunstyrelsens mål och aktiviteter för den affärsmässiga verksamheten...12 Bygg- och Miljönämnden...13 Ansvarsområde...13 Ekonomi (tkr)...13 Uppdrag...13 Utbildningsnämnden...14 Uppdrag...15 Kultur- och Fritidsnämnden...16 Uppdrag...17 Socialnämnden...17 Uppdrag...18 Investeringsbudget...19 Specifikation av nämndernas investeringsbudget...19 Kommunstyrelsen...19 A-verksamhet...19 Avfallsverksamhet...20 Utbildningsnämnden...20 Kultur- och fritidsnämnden...20 Socialnämnden...20 Exploateringsbudget...21v 2
änsterpartiets viljeinriktningen Sedan valet 2006 har klyftorna och orättvisorna ökat i Sverige och i Upplands Bro. Den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen genomfört har varit katastrofal för de svagaste grupperna i samhället. Ersättningen från A-kassan har försämrats och sjuka människor har tvingas ut i ett tröstlöst sökande efter arbete.. I ett läge då behoven och kostnaderna ökar, väljer statsmakterna att inte räkna upp statsbidragen till kommunerna alls. Målsättningen med änsterpartiets politik är trygghet, jämlikhet och valfrihet. Upplands-Bro kommun finns till för våra medborgare. All verksamhet syftar till upprätthålla och utveckla en god välfärd för medborgarna. I änsterpartiets samhällssyn betraktar vi innevånarna som medborgare och inte som kunder och vi bedriver en verksamhet som medborgarna oavsett förutsättningar, behov, drömmar eller hur tjock plånbok de har ska ha tillgång till. Upplands-Bro kommun ska sträva efter ständig utveckling. Planering ska ske under socialt, miljöanpassat och kommunalekonomiskt ansvar. Men att upprätthålla en bra utveckling i kommunen är inte lätt när staten prioriterar skattesänkningar framför en välfärd för alla. Upplands-Bro kommun ska inte följa den utvecklingen utan bygga den ekonomiska politiken på solidaritet och välfärd för alla. Då behövs större skatteintäkter än idag och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. I den borgerliga alliansens budgetförslag kompenseras inte nämndernas beräknade kostnadsökningar fullt ut. Det innebär dolda besparingar inom välfärdsområdena. änsterpartiet föreslår full kostnadskompensation i sitt budgetalternativ, för att ytterligare nedskärningar ska kunna undvikas. Alliansens mål är att sänka skatten under mandatperioden, men höja nästan samtliga taxor, vilket slår hårdast mot de mest utsatta. i motsätter oss den inriktningen. I vårt budgetförslag håller vi istället nere taxorna och finansierar kostnadsökningar via skattekollektivet istället, vilket är fördelningspolitiskt bättre. änsterpartiet vill ha en välfärd värd namnet och det kan vi få när den utvecklas i kommunal regi och när vi har full kontroll på att alla pengar går till verksamheten. Ingen mer verksamhet ska läggas ut för upphandling. alfrihet är inte att välja mellan olika bolag som alla gör samma sak inom exempelvis äldreomsorgen, utan att tillhandahålla en verksamhet med jämn och hög kvalitet, hög rättssäkerhet, samt att genom en förändrad biståndsnorm ge brukaren ett större inflytande över vilka tjänster som ska utföras. änsterpartiet vill att Upplands-Bro kommun ska vara en självklar föregångare vad gäller arbetsmiljö och jämställdhetsarbete. Kvaliteten inom olika välfärdsområden beror på personalens möjligheter att göra ett bra arbete. Därför vill änsterpartiet att alla anställda i Upplands-Bro kommun ska uppleva att de har en trygg anställning och de ska erbjuds heltidsanställning under rimliga förhållanden i samråd med personalen så att personaltätheten ökar. Upplands-Brohus ska utvecklas i kommunal ägo och ska i större utsträckning möjliggöra för medborgarna att hyra sin bostad. De eventuella steg som redan tagits för att ombilda till bostadsrätter ska avbrytas. 3
Det sedan länge planerade kulturhuset i Kungsängen ska byggas och utvecklas till en kreativ mötesplats. Kulturskolan bedriver en mycket viktig verksamhet både för den kulturella återväxten men inte minst vad gäller ett förebyggande socialt arbete därför vill vi sänka avgiften för ungdomarna. Det är också viktigt att det finns meningsfull fritidsverksamhet även för de ungdomar som väljer att inte vara föreningsaktiva. Därför ska fritidsgårdarna ges möjligheter att utvecklas. åra demokratisträvanden genomför vi genom att öka medborgarnas möjligheter till insyn i verksamheterna. Det kan göras bl.a. genom att införa öppna nämndmöten. Öppenheten blir också bättre när man inrättar medborgarkontor både i Kungsängen och i Bro där det finns möjlighet till konsumentvägledning, äldreombudsman, ungdomsombudsman mm. De tätortsnära naturområdena är nödvändiga för rekreation och avkoppling för många människor. änsterpartiet vill slå vakt om strandskyddet så att allmänhetens tillgång till stränderna tryggas och djur- och växtliv skyddas. Rankhusskogen är ett bra exempel på att natur och strand ska bevaras för rekreation. Upplands-Bro ska - erbjuda våra medborgare tjänster av hög kvalitet inom välfärden som tillgodoser skiftande behov - ha en ekonomi i balans - använda skattebetalarnas pengar effektivt - fortsätta att vara en expansiv kommun - förbättra servicen till medborgare och företagare varje år - vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling Befolkningstillväxten ska vara minst 1,5 % per år Minst 250 nya bostäder varav minst 50% hyresrätter varje år 350 nya medborgare varje år arje verksamhet ska hålla sin budget varje år Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: 1. I den kommunala ekonomin är målet att åstadkomma en god verksamhet. Kommunen har inga som helst vinstintressen men i den mån verksamheten ger ett överskott avsätts pengarna antingen i resultatutjämningsreserven eller återinvesteras i verksamheten. 2. För att kommunens invånare så lite som möjligt ska drabbas av den kärva ekonomiska situationen behöver skattesatsen ökas med 25 öre till 19:83 kr. 4
3. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. 4. Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. 5. På utestående lånevolym amorteras 20 mkr under 2013. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. 6. Ambitionen är att verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Grunder för verksamheten Under förutsättningen att vi inte avbolagiserar kommunens företag måste vi följa gällande lagstiftning för de kommunala bolagen. Koncernnyttan Bolagen ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Samordning av funktioner ska ske där fördel kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Om nackdelar kan uppstå för det enskilda bolaget ska samråd ske med moderbolagets styrelse och Kommunstyrelsen. Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policies ska samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur Kommunstyrelsen fullgör sina åligganden såvitt avser de kommunala företagen. Kommunens revision ska vara samordnad med företagens. Detta ska tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag ska vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagens personal ska ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Som grund för dotterbolagen 5
ska moderbolaget upprätta en miljöpolicy som visar hur bolaget verkar för kommunens övergripande miljömål. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska Kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag. Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 Mkr per år eller högre än 5 Mkr per objekt. Årliga ägardirektiv till bolagen Upplands-Brohus ska nå de övergripande målen genom att 1. Upplands-Brohus verksamheten bedrivas enligt gängse affärsprinciper och ett eventuellt överskott ska komma de boende tillgodo. 2. Upplands-Brohus ska avbryta alla planer på att omvandla hyresrätter till bostadsrätter 3. Upplands-Brohus ska ta fram planer på att bygga fler hyresrätter. 4. Det innebär att marknadsmässigt avkastningskrav ställs på Upplands-Brohus. Bolaget ska ha en direktavkastning på minst 7 % på fastigheternas bokförda värden för att nå en synlig soliditet på 20 % år 2020. 5. Upplands-Brohus ska erlägga en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som AB Upplands-Brohus har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2013 och uppgår till 0,30 %. Borgensavgiften ska vara betald senast vid halvårsskiftet 2013. 6. Under mandatperioden bygga små och stora hyresrätter som motsvarar de aktuella behoven, äldreboende och trygghetsboende. 7. Upplands-Brohus ska vidmakthålla den höga kundnöjdheten som ska undersökas regelbundet. 8. Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. 9. Upplands-Brohus ska bevaka utvecklingen i Bro samhälle och vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. 10. Bolaget ska ställa ytterligare en lägenhet till Kvinnojouren Annas förfogande. v v v 6
Resultatplan(mkr) Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2013 ger ett nollresultat. Kommunen har, genom sina goda redovisade resultat under 2010 2012, kunnat reservera en del av årens resultat till en buffert att användas vid lågkonjunktur. Nu tar vi 9,1mk av bufferten i anspråk. För 2013 väljer vi att höja skattesatsen med 25öre. 2012 2013 2014 2015 Nämndernas budgetramar 949,2 977,60 1 035,80 1 042,1 Justering av engångsanslag 2011-2,6-0,70 Allmän uppräkning av ram 9,2 20,10 Tillskott och satsningar 21,7 38,80 Ramutrymme 6,3 30,2 Ny budgetram för nämndverksamheten 977,5 1 035,80 1 042,10 1 072,30 Avskrivningar 33,5 34,00 39 44 Pensionskostnader, totalt 62,2 65,20 65,3 69,6 Pensionskostnader, ej reglerat i POpålägg 24,4 27,00 26,2 27,7 Summa verksamhetskostnad 1 035,40 1 096,80 1 107,30 1 144,00 Skatteintäkter 880,9 940,90 963,8 1 006,30 Inkomstutjämning 115,9 114,40 119,5 128,5 Kostnadsutjämning 10,4 4,50 4,6 4,9 Regleringsbidrag 12,1 11,10 4,8-3 LSS-utjämning -13-18,50-18,7-19 Fastighetsavgift 35,1 35,30 35,3 35,3 Summa skatteintäkter och bidrag 1 041,40 1 087,70 1 109,30 1 153,00 Finansnetto -3 0-2 -4 Summa finansiering 1 038,40 1 087,70 1 107,30 1 149,00 ÅRETS RESULTAT 3-9,1 0 5 7
Skatteintäkter och bidrag Mkr 2012 2013 2014 2015 Skatteintäkter 880,9 940,9 963,8 1 006,3 Inkomstutjämning 115,9 114,4 119,5 128,5 Kostnadsutjämning 10,5 4,5 4,6 4,9 Regleringsbidrag/avgift 12 11,1 4,8-3 LSS-utjämning -13-18,5-18,7-19 Fastighetsavgift 35,1 35,3 35,3 35,3 Summa intäkter 1 041,4 1087,7 1 109,3 1 153,0 Resultatutjämningsreserven Genom lagförslaget om resultatutjämningsreserv kan kommuner och landsting reservera medel till en resultatutjämningsreserv inom ramen för balanskravsutredningen och eget kapital. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap 3 a lagen om kommunal redovisning, som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser. Tkr 2012 *) 2011 2010 Åres resultat 27 300 29 800 26 148 Skatteintäkter och statsbidrag 1 054 033 1 015 418 975 265 Eget kapital inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser 39 432 8 183 20 870 1 % överskott av skatteintäkter och statsbidrag 10 540 10 154 9 753 Reservering av resultat över 1 % av skatteintäkter och statsbidrag Totalt reserverade medel för åren 2010-2012 52 801 *) Resultat för 2012 är prognos. 16 760 19 646 16 395 Balanskravsutredningen Upplands-Bro kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. I och med kommunens goda resultat 2010-2012 kan reservering av medel på totalt cirka 52 mkr göras i en resultatutjämningsreserv för att hantera ett underskott i resultatbudgeten. Kommunen har inte gjort någon disposition eller uttag ur resultatutjämningsreserven tidigare år. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 9,1 mkr av gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserv tagits i anspråk i budgeten för 2013. Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. 8
Balanskravet enligt kommunallagens 8:e kapitel 2013 2012 *) 2011 2010 Redovisat resultat enlig resultaträkning - 9 100 27 300 29 800 26 148 Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar Resultatutjämningsreserv: Avsättning av årets resultat 2010-2012 till buffert för kommande år Disposition av tidigare gjorda avsättningar till resultatutjämningsreserv Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav *) Resultat för 2012 är prognos. Nämndramar Nämnd/verksamhet 9 100 Budget Engångsanslag - 26 800-26 000 0 500 3 800 26 148 Allmän Tillskott/ uppräkning satsningar Budget 2012 2012 2013 Revision 786 13 799 Kommunstyrelsen 108 665-150 1 845 3360 113 720 arav Kommunstyrelsen (KLK) 77 830-150 1 321 710 79 861 arav Samhällsbyggnadsutskott 30 835 524 2 650 34 009 Affärsmässig verksamhet *) 0 0 Bygg- och miljönämnden 504 9 513 Utbildningsnämnden (2,1%) 536 924-500 11 275 20 550 568 249 Kultur- och fritidsnämnden (2,1%) 36 788 772 1250 38 810 Socialnämnden (2,1%) 273 403 5 741 11 720 290 864 Ekonomiskt bistånd (2,1%) 20 484 430 1 909 22 823 SUMMA 977 554-650 20 085 38 789 1 035 778 v v v 9
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att de av Kommunfullmäktige uppsatta målen nås. Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheterna under Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret. De avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten ingår under Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret bistår även Bygg- och miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden. Budget 2012 Budget 2013 Netto Netto Kommunstyrelsen 108 665 113 720 arav samhällsbyggnadsutskottet 30 835 34 009 Budgetjusteringar tkr Allmän uppräkning av ram 1 845 Brandkåren Attunda, uppräkning till 3 % 260 Marknadsföring (annonsbilagor, give-aways, infomaterial, deltagande vid särskilda arrangemang) Miljöstrategisk verksamhet, klimatanpassningsplan och kulturmiljöprogram 300 1 000 Grannstödsbil 50 Ökade driftkostnader utemiljö, linjemålningar 1 000 vägar Skötsel av skyddad natur 100 Ny tjänst för miljöbalktillsyn (Bygg- och 500 miljönämnden) Summa 5 055 Engångsanslag för 2013: ärdskap för orienteringstävlingar 100 Avgår engångsanslag för 2012: Uppstartskostnad för Medborgarkontoret -150 Totalt budgetjusteringar 5 005 Uppdrag 1. Upprätta medborgarkontor i både Bro och Kungsängen där det ska finns möjligheter till bl.a. konsumentvägledning. 2. idta aktiva åtgärder för att det skrivna språket från kommunen ska bli mer lättförståeligt. 3. Bokslutet ska utökas och omfattas av ett s.k. jämställdhetsbokslut som belyser kommunens verksamhet ur ett genusperspektiv. 10
4. Inrätta en återkommande demokrativecka under åren mellan valen där alla kommunens partier kan delta i syfte att hålla den politiska debatten levande. 5. Göra en översyn av vilka som ska utgöra remissinstanser med syfte att ge flera kategorier möjlighet att delta i den kommunala beslutsprocessen. 6. Utveckla arbetsmiljöarbetet så att de anställda i kommunen upplever att de har ett faktiskt och avgörande inflytande inom verksamheterna. 7. Utforma översiktsplanen långsiktigt och inriktningen ska vara: Bro och Kungsängen är två åtskilda tätorter med olika karaktär. De bör båda ges möjlighet att utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar. Nya områden ska planers med stor social omsorg så att man får en balanserad och blandad befolkningsstruktur. Prioritera allmänhetens tillgång till stränder och grönområden. Ny bebyggelse bör i första hand utgå från befintliga bebyggda områden och placeras i kollektivtrafiknära lägen. Kommunen ska fortsätta ha en "grön profil" med jordbrukslandskap och skogsområden. i ska säkerställa natur och grönområden både i närmiljön och i form av större naturområden. ärna om vårt kulturarv och våra kulturhistoriska skatter. Historiska miljöer skapar identitet och trygghet och måste bevaras. Främja alternativa boendeformer som t. ex kollektivhus, flergenerationsboende och kooperativt boende. 8. Kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av samhällsplaneringen. De fyra grundprinciperna ska gälla: årda jordskorpan; Undvik onaturliga ämnen; Bevara växter och djur; Sluta slösa. 9. Omarbeta programmet för utbyggnaden av Rankhusskogen så att den för mångas rekreation värdefulla naturen och stranden nära Kungsängen inte bebyggs. 10. Sträva efter att endast använda miljövänliga alternativ för kommunens transporter och bilar samt övriga arbetsredskap. Kommunens bilar ska vara utrustade med alkolås. Affärsmässig verksamhet atten- och avloppsverksamheten (A) och avfallsverksamheten redovisas var för sig eftersom den ekonomiska redovisningen enligt lag ska vara åtskild från övrig kommunal verksamhet. erksamheterna avgiftsfinansieras. I vatten- och avloppsverksamheten ingår byggande och förvaltning av vatten- spillvatten- och dagvattennäten samt upprätta en god service och driftsäkerhet. Befintligt ledningssystem är slitet och står inför ett stort behov av renovering och förnyelse. En kapacitetsutredning i Bro är påbörjad och de första åtgärderna i ett långsiktigt arbete planeras till 2013. Utredning om renovering av ledningssystemet i gamla Kungsängen pågår. Under 2013 väntas inga kostnadsförändringar som föranleder behov av ändrad taxa. Kring 2015, när utredningar kopplade till underhållsplan och utbyggnad av ledningsnätet kommit längre, bör en översyn av A-taxan göras. I avfallsverksamheten ingår planering och förvaltning av kommunens avfallshantering. Kommunen har under 2012 genomfört upphandlingar gällande avfallshämtning samt drift och skötsel av kommunens kretsloppscentraler. Dessa träder i kraft 15 oktober 2012 och under 2013 kommer bland annat införandet av matavfallsinsamling, fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall samt julgranshämtning att starta. Under 2012 påbörjades även arbetet med 11
framtagande av ny renhållningsordning (avfallsplan och avfallsföreskrifter) för Upplands-Bro kommun. Dessa ska färdigställas och beslutas om, under 2013. Kommunen har även påbörjat revidering av ny taxa gällande de tjänster avfallsverksamheten tillhandahåller till kommunens invånare. Även beslut om ny avfallstaxa är att vänta under 2013. Ekonomi (tkr) Budget 2012 Budget 2013 Netto Kostnader Intäkter Netto atten- och avloppsverksamhet 0 28 850 28 850 0 Avfallsverksamhet 0 25 000 25 000 0 Budgetjusteringar tkr Justering av A-verksamhetens intäkter och kostnader jämfört med 2012 350 Justering av avfallsverksamhetens intäkter och kostnader jämfört med 2012 7 000 Totalt budgetjusteringar 7 350 De kostnadsökningar som beskrivs nedan innebär att avfallstaxan för Upplands-Bro kommun behöver höjas under 2013. Specificering avfallsverksamhetens intäkter och kostnader 2013 Nytt avtal avfallshämtning i Upplands-Bro kommun, kärl- och säckavfall 4 800 m m entreprenad 1 Nytt avtal avfallshämtning i Upplands-Bro kommun, slam- och fettavfall - 500 entreprenad 2 Nytt avtal drift och skötsel av kommunens återvinningscentraler 2 200 m m entreprenad 3 Övriga volymförändringar 500 Summa 7 000 Kommunstyrelsens mål och aktiviteter för den affärsmässiga verksamheten - A-nätet ska paneras och underhållas på ett miljömässigt, ekonomiskt och hållbart sätt. - Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp ska påskyndas - Ytterligare en dagvattenanläggning ska byggas ut Bro - Införliva Tjusta i Upplands-Bros A-verksamhetsområde - Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten - Avfallet ska omhändertas i prioritetsordning genom avfallsminimering, återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering samt innehållet av miljöfarliga ämnen ska minska - Insamling av matavfall ska påbörjas - Fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall (småhus) och julgranar ska påbörjas - Planera transport av hushållsavfall till förbränningsanläggning. 12
Bygg- och Miljönämnden Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro ska av kommuninvånarna uppfattas som en positiv, obyråkratisk, rättvis, lyhörd nämnd med en hög kompetens och servicegrad som inom lagen behandlar alla ärenden på lika villkor, utan tidsfördröjning, hävdar en god bebyggd miljö och goda naturmiljöer samt främjar god hälsa och välmående hos människor. Tillsynen inom bygg- och miljöområdet ska säkerställa en hållbar utveckling, god hälsa och välmående hos människor samt främja en god bebyggd miljö. Tillsyn och övrig myndighetsutövning ska ske effektivt och rättvist med stöd av lagstiftning och nationella, regionala och lokala mål. Det innebär, förutom att tillräckliga resurser och rätt kompetens finns tillgängliga, också att på ett bra sätt informera verksamhetsutövare och enskilda om myndighetskrav och beslut. Myndighetsutövningen sker i dialog med de berörda och genom god service. i ska öka samarbetet med andra kommuner för att öka utbudet av välfärdstjänster och effektivisera kommunens arbete Ansvarsområde Bygg- och miljönämnden utför kommunens myndighetsuppgifter enligt plan- och bygglagen med undantag av planarbete såsom översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och regionplanering. Nämnden är också lokal prövnings- och tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, och smittskyddslagen. Tillväxtkontorets resurser för dessa arbetsuppgifter redovisas i Kommunstyrelsens budget. Ekonomi (tkr) Budget 2012 Budget 2013 Netto Kostnader Intäkter Netto Bygg- och miljönämnden 504 513 0 513 Bygg- och miljönämndens budget avser års- och sammanträdesarvoden samt allmänna kostnader för nämndverksamheten. Uppdrag 1. Bevara strandskyddet så att allmänhetens tillgång till stränderna tryggas och därmed djuroch växtliv skyddas. 2. Förstärk arbetet med djurskyddet. 13
Utbildningsnämnden Alla barn och ungdomar ska bemötas utifrån sina egna resurser och förutsättningar. Barn och ungdomar i våra förskolor och skolor ska känna att deras lärare och annan personal tror på dem och har höga förväntningar på dem. Förskolan ska utveckla arbetssätt som främjar barns språkliga utveckling och matematiska tänkande. i följer upp satsningen med AFApengar på läs-/surfplattor till förskolorna. De elever i grundskolan och i gymnasiet som inte uppnår målen har rätt till extra hjälp efter behov t ex i form av speciallärare, läxhjälp, extra lektioner och sommarkurser, om så behövs ett extra år. Därför lägger vi extra resurser på lärarlöner. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och då få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Resursteamets arbete ska utvecklas mot bakgrund av den utvärdering som görs 2012. Stödet för barn och ungdomar ska organiseras på bästa sätt ur barnens perspektiv. Förtroendefullt samarbete med socialtjänst och polis ska fortsätta och fördjupas. Genomförandet av den nya skollagen och de nya läroplanerna kommer att fortsätta att prägla verksamheternas utveckling under nästa år. Uppföljning av åtgärder med anledning av skolinspektionens synpunkter kommer att fortsätta. åra lärare ska vara behöriga att undervisa i de ämnen de har och beredas möjlighet till kompletteringsutbildning vid behov. Rektors förmåga att skapa en organisation som ger tydlighet och struktur med kollegiala samtal om mål, värderingar och bedömning av resultat är avgörande. I syfte att vidareutveckla våra lärare och rektorer deltar Upplands-Bro i lärarlyftet respektive rektorslyftet. Flera projekt pågår inom skola och förskola såsom projektet i Broskolan om entreprenöriellt lärande som syftar till att öka närvaron, förbättra måluppfyllelsen och få fler elever att studera vidare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har med anledning av Sveriges placering i PISA 2015 startat ett projekt som är en modell för förbättringsarbete inom svenskt skolväsende och som ska samverka med den statliga satsningen för att förbättra matematikundervisningen. Upplands-Bro är en av de första kommunerna i landet att delta. Antal undervisningstimmar i matematik kommer att öka. Målen är att fördubbla andelen elever som når över lägsta nivån i betyg för matematik och öka andelen som når högsta nivån till 2015. Det övergripande målet för grundskolan är att alla ska kunna lämna grundskolan med minst godkända betyg. Meritvärdena ska höjas. Klassrummet är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser. Kvaliteten i lärares kunskaper, förmågor och handlingar i undervisningen skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling. Personalen i våra förskolor och skolor ska känna att vi har stort förtroende för deras professionalitet och att deras arbete är viktigt. En viktig uppgift för förvaltningen är att ta fram en plan för pedagogernas arbetsbelastning ska minska. Andelen elever som fortsätter på gymnasieskolan ska fortsätta öka. Arbete ska ske för att driften av restaurangskolan i någon form ska fortgå och att utbildningen ska bli attraktiv och konkurrenskraftig. Andelen elever som har behörighet för vidare studier ska öka. i har en bra vuxenutbildning. Fler elever ska fullfölja vuxenutbildningen och målet är att minst 95 % ska vara nöjda med utbildningen Elevernas mat i skolan är viktig och det krävs näringsriktig och god mat för att alla ska orka med hela skoldagen. år målsättning är att alla elever ska vara nöjda med maten. Nya egna förskolor och skolor ska ha eget tillagning. Nya Härneviskolan kommer att tas i bruk under 2013. Skolan kommer att ha egen tillagning av skolmaten. 14
Utbildningsförvaltningen Driftbudget Tkr Budget 2012 Budget 2013 Intäkter 107 200 Kostnader 644 124 Netto 536 924 568 249 Satsningar Fler barn förskola 1 300 Fler elever grundskola 5 600 färre elever i gymnsiet -3 700 Fortsatt drift Restaurangskolan 500 Ny Härneviskola 9 400 Utbyggd sporthall UBG 200 Utökad matteundervisning Gr 500 Ökad måluppfyllelse -500 Sommarskola 100 Barn med särskilt stöd 3 000 Kvalitet skolbarnomsorg 2 000 Ekologiskt inom kostenheten 150 Resursökning Lärare 1 500 Barnomsorg på OB-tid 300 Skoldatatek 200 Summa 20 350 Allmän uppräkning 11 275 Engångsanslag Tillskott från slopat vårdnadsbidrag -200 31 625 Uppdrag 1. Utöka personalen som arbetar med elevhälsan med syfte att rikta insatserna mer till barnens enskilda behov. 2. Inrätta en vägledningstjänst som kan verka uppsökanden för de ugdomar mellan 18 och 25 år som varken befinner sig i arbete eller utbildning. 3. Se till att varje skola har tillgång till specialpedagoger. 4. Se till att varje skola - förskolan, grundskolan och gymnasiet har genuspedagoger. Lärarna ska fortbildas i genusvetenskap. 5. Inriktningen ska även vara att öka andelen närproducerad och ekologiskt producerad mat. 6. Se till att det finns alkolås i skolskjutsar 7. Låta öppna förskolans verksamhet växa i takt med kommunen. 8. Skapa ett Ungdomens hus även i Kungsängen. 9. Utveckla individanpassningen i undervisningen på SFI. 10. Inrätta fadderverksamhet för nyanlända invandrare. 15
Kultur- och Fritidsnämnden Alla har rätt till en meningsfull fritid. För att fortsatt möta den ökande efterfrågan på god kultur och stora fritidsmöjligheter satsar vi på kultur och fritid för alla åldrar. Först och främst vill vi satsa vidare på våra ungdomar och deras möjligheter till goda fritidsmöjligheter. Kulturskolan fyller en viktig funktion genom att tillhandahålla musikundervisning, teater och dans till alla barn som söker. Därför sänker vi avgiften till kulturskolan med 500 kr till 200 kr. Uppalnds-Bro kommun ska vara en av Stockholms läns ledande kulturkommuner. Ett rikt föreningsliv är en stor tillgång. I Upplands-Bro finns det åttio aktiva föreningar vilket också bevisar det rika utbudet och behovet av dessa. Utformningen av det offentliga rummet är avgörande för invånarnas delaktighet och möjlighet att mötas. Byggandet av ett Kulturens hus i Kungsängens centrum och utvecklingen av Brohuset i Bro Centrum, etapp 1, till ett allaktivitetshus med början 2013 som offentliga mötesplatser är därför viktiga. En vidareutveckling av Brohuset ska fortsatt utredas i etapper med möjlighet att komplettera med bubbelbad, utomhusbassäng, rehabbassäng, relaxavdelning samt ytterligare en sporthall. Ett Ungdomens Hus startar i Kungsängen i Kulturskolans lokaler och blir en viktig och central mötespunkt för ungdomarna. En ny skateramp anläggs i Bro och skaterampen vid Ekhammarsskolan rustas upp. i genomför nu beslutet från budgeten 2011 och bygger ett nytt stall vid Prästtorp. Upplands-Bro ryttarförening driver sedan trettio år en ridskola i den av kommunen ägda ridanläggningen vid Prästtorp mellan Bro och Kungsängen. Ryttarföreningens framtagna budget för ett nytt stall är tolv miljoner kronor och täcks av tidigare beslutad investering med en miljon jämte årets elva miljoner kronor. Det innefattar nybyggnation och samtliga tillhörande kostnader för uppförandet. i satsar på fritidsutbudet genom upprustning av Hällkana, nytt elbelyst motionsspår och en hoppramp vid Lillsjön. i satsar vidare på Kvistaberg som en kulturmötesplats i Bro. erksamheten ska bedrivas i samverkan med näringsidkare och Uppsala universitet och anknyta till fastighetens speciella egenskaper. Biblioteken satsar på att bli attraktiva och angelägna genom att bli en del av ett kulturhus, både i Bro och Kungsängen i en modern och inbjudande miljö. i ska också öka tillgänglighet och service så att även nya grupper och ovana besökare välkomnas in i kulturens värld. Kultur- och fritidsnämnden Budget 2012 Budget 2013 Netto 36 788 38 810 Satsningar Ökade kostnader för e-böcker 50 Driftkostnad och öppethållande Kvistaberg 200 Ökade hyreskostnader Kungsängens sporthall 200 Ungdomens hus i Kungsängen 300 Terminsavgiftssänkning av kulturskolan från 700 till 200 kr 500 Totalt budgetjusteringar 1250 Allmän uppräkning av ram 772 2022 16
Uppdrag 1. Utveckla barns och ungdomars möjligheter till att utöva och möta kulturaktiviteter. 2. Fortsatt nolltaxa i kommunens idrottsanläggningar för barn och ungdomsföreningar. 3. Ta framm ett förslag till en Parklek. 4. Det sedan länge planerade kulturhuset i Kungsängen ska byggas och utvecklas till en kreativ mötesplats. 5. Utarbeta förslag till en plan, med syfte att organisera kommunens bildarkiv så att det hålls aktuellt och tillgängligt för forskare och allmänhet. 6. Inrätta ett ungdomsråd. 7. erka för en varmvattenbassäng i simhallen i Bro för människor med funktionsnedsättning och i preventivt syfte åt alla som behöver. 8. Bygga kommunala lekplatser samt utveckla möjligheterna till spontanidrott. Socialnämnden Samtliga av kommunens medborgare ska känna sig väl bemötta, respekterade, delaktiga, ha inflytande i planering, genomförande och uppföljning av insatser i alla Socialnämndens verksamheter. Det handlar i grunden om att bli respekterad och bemött fullt ut för den man är, oavsett etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Ett värdigt liv kan ha olika betydelser för olika personer men en viktig del är respekten för den äldres självbestämmande och integritet. En kvalitetshöjning för de som behöver hemtjänsten är möjligheten att få maten lagad i hemmet. Det är bara ett exempel på en tjänst som de äldre ska kunna välja hos hemtjänsten. Individens behov och önskningar ska vara ledande vid biståndsbedömningar. Nya föreskrifter från Socialstyrelsen om demensboenden kommer att påverka såväl handläggning som bemanning 2014, varför nyrekrytering av såväl handläggare och vårdpersonal ska påbörjas under året. Se barnen i tid. åra barn är framtidens vuxna och arbetet med att förebygga att ungdomar kommer i utanförskap genom ett förtroendefullt samarbete mellan socialtjänsten, skolan och polisen fortsätter. Oavsett förutsättningarna behöver alla en trygg uppväxt och en trygg försörjning. Människor kan ändå hamnar i kris av olika anledningar där både vuxna, barn eller ungdomar är inblandade. Socialtjänst, Arbetsförmedling, arbetsgivare, Försäkringskassa, skola och polis ska ytterligare stärka samverkan för att minska risken för utanförskap och att barn och ungdomar i vår kommun far illa. Kvinnofridsarbetet är ett område där socialtjänsten behöver komptetensutveckling. Kvinnojouren är idag ovärderlig i arbetet med att ge kvinnor och barn stöd och skydd. Därför måste den verksamheten tryggas och stödjas mera långsiktigt. Samverkansprojektet, med nordvästkommuner, om stöd för våldsutövare i nära relationer för alla som utsätts för våld utvecklas. Stödet till personer som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller en närstående med funktionsnedsättning måste fortsätta utvecklas. Förtroende för äldreomsorgen i vår kommun behöver förbättras så att den äldre och dennes anhöriga ska kunna känna sig trygga. I nämndens ansvarsområden finns även budget och skuldrådgivning, tillsyn alkohol, läkemedel, tobak och serveringstillstånd, samt avgifter inom äldre- och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. 17
Budget 2012 Budget 2013 Netto Netto Socialnämnden huvudram 273 403 290 864 Ekonomiskt bistånd 20 484 22 823 Summa Socialnämnden 293 887 313 687 Budgetjusteringar Socialnämndens huvudram tkr Allmän uppräkning 5 741 Ökade kostnader inom äldreomsorgen 4 000 Ökade insatser inom verksamheten för Lagen för särskild stöd och service (LSS) 4 000 Nytt äldreboende oktober 2013 1 500 Hemlagad mat 300 Personalförstärkning 1 700 Fler feriearbeten 100 Samordnare kvinnojouren, utökad ram till 530 tkr 120 Totalt budgetjusteringar Socialnämndens huvudram 17 461 Budgetjusteringar ramen för ekonomiskt bistånd tkr Allmän uppräkning 430 olymökning ekonomiskt bistånd 409 Specifik ramhöjning ekonomiskt bistånd 1 500 Totalt budgetjusteringar ekonomiskt bistånd 2 339 Uppdrag 1. Ta fram en plan för att öka personaltätheten inom äldreomsorgen 2. Utveckla möjligheterna för de äldre att själva välja vilka tjänster de vill få utförda, t.ex. matlagning, biobesök, promenad m.m. 3. Utreda möjligheterna att införa medföljarverksamhet för hemmaboende äldre. 4. Utveckla anhörigstödet och avlastningen för anhöriga kan samt anställa ett anhörigombud. 5. Utveckla möjligheten att laga maten lokalt på varje äldreboende. Inriktningen ska även vara att öka andelen närproducerad och ekologiskt producerad mat. De äldre ska vara mer delaktiga i matlagning och övriga vardagssysslor. 6. Kontinuerligt stödja och ekonomiskt garantera Kvinnojouren Anna. 7. Erbjuda insatser både i öppenvårds- och slutenvårdsform, utifrån behov. 18
Investeringsbudget 2013 Kommunstyrelsen 18 800 atten- och avloppsverksamhet 33 250 Avfallsverksamhet 1 500 Utbildningsnämnden 9 450 Kultur- och fritidsnämnden 16 170 Socialnämnden 2 800 81 970 Specifikation av nämndernas investeringsbudget Kommunstyrelsen Benämning 2013 IFATT-projektet 1 500 E-förvaltning och kvlaitetsarbete 400 Trafiksäkerhetsåtgärder 1 400 Tillgänglighetsåtgärder 200 Gång- och cykelvägar enl plan 2 500 Beläggningar och reparationer av konstbyggnader 4 000 Bullerdämpande åtgärder 500 Grönytor, entréer, parker, badplatser, m.m. 3 000 bytesbod, återvinningscentralerna 500 Naturreservat Lillsjön/Örnässjön, fasta friluftsanläggningar, Lejondal 1 200 Belysning, effektbelysning samt hastighetsrevision 800 Upprustning i samband med ombyggnation av Brohuset 1 500 Skatepark i Bro, skateramp i 'Ekhammar 500 Upprustning av befintliga ridstigar 800 Summa 18 800 A-verksamhet A-verksamheten är en verksamhet som ekonomiskt redovisas åtskild från övrig kommunal verksamhet. A-verksamhetens investeringar finansieras genom avgiftsfinansiering. Avfallsverksamhet Avfallsverksamheten är en verksamhet som ekonomiskt redovisas åtskild från övrig kommunal verksamhet. Avfallsverksamhetens investeringar finansieras genom avgiftsfinansiering. Benämning 2013 Inköp av avfallskärl 1 500 Summa 1 500 19
Utbildningsnämnden Benämning 2013 Inventarier och utrustning i verksamheterna 2 000 Investering och upprustning i köken 400 investering för UBG:s fordonspark 1 000 Utemiljö försk./skola 1 500 surf- och läsplattor till förskolan och kommunala dagbarnvårdarna 750 Utbyggnad av miljöstationer vid olika anläggningar 200 Lokalanpassning 500 Moderna läromedel inom grundskolan 3 000 Mobiltelefoner till kommunala dagbarnvårdarna 100 Summa 9 450 Kultur- och fritidsnämnden Benämning 2013 Nybyggnation av stall 12 000 Investering i inventarier och utrustning i verksamheterna 600 Investerin till fordonspark till idrottsplatserna 600 Hopptorn vid Lillsjöbadet 70 Upprustning av Hällkana friluftsgård 400 Inventarier i Brohuset 200 Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad 300 Ellbelysning motionsspår Lillsjön 450 Fastighetsunderhåll 450 Skatepark i Bro, skateramp Ekhammarskolan 600 Anlägga en Parklek 500 Summa 16 170 Socialnämnden Benämning 2013 Nyckelhantering 250 Inventarier till nytt äldreboende 1 400 Inventarier till daglig verksamhet 100 It-stöd Pro Capita 150 Inventarier till Sysselsättningsverksamheten 200 interträdgård Solgården/Norrgården 500 Arbetsmiljöåtgärder Allégården 200 Summa 2 800 Exploateringsbudget I det stora hela ansluter vi oss till det förslag på exploateringsbudget som den poitiska majoriteten lagt fram. i har endast en invändning och den handlar om exploateringen av Rankhusskogen. En naturskog som en gång har exploateras kan aldrig återställas till sitt ursprungliga skick. Naturområden och grönområden som Rankhusskogen är nödvändiga. Det viktigt att alla har nära till natur och anlagda parker. Människor och djur ska ha gott om plats att trivas. Därför ska projekteringen av Rankhusskogen omvärderas. 20