Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2013

Transkript

1 Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 6 november 2013

2

3 Ärende 1

4

5 Ärende 2

6

7 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Delårsbokslut januari augusti 2013 med helårsprognos Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Delårsbokslut för perioden januari augusti 2013 med helårsprognos godkänns. Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för perioden januari till och med augusti Underlaget utgörs bland annat av nämndernas redogörelser över resultat och helårsprognos samt uppföljning av mål och uppdrag. Kommunens resultat för perioden uppgår till + 11,7 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 10,1 mkr. Det redovisade delårsresultatet är således 21,8 mkr bättre än budgeterat resultat. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 4,2 mkr för periodens åtta månader. Helårsprognosen för kommunen indikerar ett årsresultat på + 23,3 mkr. Det är 38,5 mkr bättre än budgeterat. I huvudsak är detta överskott inom plan- och exploateringsverksamheten för markförsäljningar och gatukostnadsersättningar (+ 37,7 mkr). Effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen påverkar årets resultat med - 9 mkr. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 oktober Delårsbokslut för perioden januari augusti 2013 med helårsprognos daterad den 30 september Ärendet Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen upprätta minst en särskild redovisning, delårsrapport, för verksamheten från räkenskapsårets början. Upplands-Bro kommuns styrprocess anger att kommunen ska upprätta en delårsrapport för perioden januari april och en delårsrapport för perioden januari augusti. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för perioden januari till och med augusti Underlaget utgörs bland annat av nämndernas redogörelser över resultat och helårsprognos samt uppföljning av mål och uppdrag. Kommunens resultat för perioden uppgår till + 11,7 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 10,1 mkr. Det redovisade delårsresultatet är således 21,8 mkr bättre än budgeterat resultat. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 4,2 mkr för periodens åtta månader.

8 2(3) Helårsprognos för kommunen indikerar ett årsresultat på + 23,3 mkr. Det är 38,5 mkr bättre än budgeterat. I huvudsak är detta överskott inom plan- och exploateringsverksamheten för markförsäljningar och gatukostnadsersättningar (+ 37,7 mkr). Effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen påverkar årets resultat med - 9 mkr. Skatteintäkterna och de generella bidragen beräknas bli 7 mkr högre än budgeterat.exklusive de jämförelsestörande intäkterna visar nämndernas helårsprognoser ett bedömt underskott på 2,8 mkr. Det beror i huvudsak på höga kostnader för vinterväghållningen. I årets budget för 2013 har Kommunfullmäktige fattat beslut om att införa det nya regelverket om resultatutjämningsreserv, RUR. Kommunen har reserverat 68 mkr i reserven. För 2013 budgeterade kommunen att nyttja 15,2 mkr av dessa medel. Med anledning av helårsprognosen kommer inte medel att behöva disponeras från reserven utan ytterligare medel kan avsättas vid årets slut. Revisorerna har översiktligt granskat kommunens delårsrapport per den 31 augusti Resultatprognos 2013 Mkr Budget Höstprognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter ,2 51,2 Verksamhetens kostnader -1313,2-1330,9-17,7 Avskrivningar -34,0-27,5 6,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1091,2-1051,2 40 Skatteintäkter 929,2 935,3 6,1 Statsbidrag och utjämning 146,8 148,1 1,3 Finansnetto 0-8,9-8,9 SKATTER O BIDRAG + FINANSNETTO ,5-1,5 ÅRETS RESULTAT -15,2 23,3 38,5 Barnperspektiv I och med att kommunen har en god ekonomi och klarar Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning som långsiktigt säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden, försäkras att dagens skattebetalare betalar för dagens konsumtion och inte för över kostnader på nästa generations skattebetalare. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Delårsbokslut januari augusti 2013 med helårsprognos

9 3(3) Kopia av beslut till: Samtliga nämnder Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Revisorerna

10 Delårsbokslut för perioden januari augusti 2013 med helårsprognos Sid 1 (68)

11 Sid 2 (68) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Nyckeltal per 31/ Befolkning... 3 Ekonomisk översikt och analys... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Kommunallagens balanskrav... 4 Ekonomiska mål Koncernen... 6 Finansiell ställning och kassaflöde... 7 Helårsprognosen... 8 Prognos driftsbudget för nämnderna (i tkr) Prognos investeringsbudget för nämnderna (i tkr) Resultaträkning för kommunen Balansräkning för kommunen Kassaflödesanalys för kommunen Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Investeringsredovisning för nämnder Noter i tkr för kommunen Redovisningsprinciper Delårsbokslut från nämnderna med prognos för helår Revision Kommunstyrelsen Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Investeringsredovisning Kommunledningskontoret Investeringsredovisning Tillväxtkontoret Affärsverksamheter Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av affärsverksamheternas mål och uppdrag Investeringsredovisning Bygg- och miljönämnden Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Utbildningsnämnden Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Investeringsredovisning Kultur- och fritidsnämnden Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Investeringsredovisning Socialnämnden Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Investeringsredovisning... 68

12 Sid 3 (68) Förvaltningsberättelse I kommunens styrprocess anges när uppföljning av budget till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige ska ske. Den andra uppföljningen, delårsbokslutet, omfattar perioden 1 januari till och med 31 augusti De redovisningsprinciper som används i årsbokslutet har använts. Om avvikelse har skett kommenteras det nedan. Antalet noter och detaljeringsgrad är minimerat i jämförelse med årsbokslutet och på grund av tidsbrist har endast väsentliga periodiseringar och avstämningar genomförts. Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys för kommunen presenteras. Uppföljning sker mot respektive nämnds budget för såväl drift som investeringar och varje nämnd kommenterar måluppfyllelse, driftsresultat och verksamhet under årets första åtta månader. I delårsbokslutet redovisas helårsprognoser på övergripande kommunnivå och per nämnd. Resultatet för koncernen redovisas i samband med årsbokslutet. Det innebär att i delårsbokslutet redovisas inte en sammanställd resultat- och balansräkning för koncernen. Belopp i parentes avser motsvarande period Nyckeltal per 31/ Folkmängd 30/6 respektive år Skattesats för kommunen 19:58 19:58 19:58 19:58 19:58 Resultat mkr 11,7 72,2 47,3 60,3 26,9 Resultat kr per invånare Nettokostnadernas andel av skatter 98,4 89,8 % 93,1 % 91,2 % 96,3 % och utjämning Balansomslutning mkr Tillgångar kr per invånare Anläggningstillgångar kr per invånare Eget kapital kr per invånare Soliditet % Låneskuld % av anläggningstillgångar Nettoinvestering mkr Borgensåtagande kr per invånare Pensionsförpliktelser inkl löneskatt kr per invånare Befolkning Folkmängden har ökat med 133 (152) personer under första halvåret, fram till 30 juni Sedan 30 juni 2012 är ökningen 350 (365) personer. Ekonomisk översikt och analys Kommunen redovisar ett delårsresultat på 11,7 mkr (72,2 mkr). Delårsresultatet förklaras främst av resultatpåverkan för en stor minskning av personalens semesterlöneskulder med +18,9 mkr (+ 17,6 mkr). Denna post kommer att minska fram till årsskiftet i takt med personalens semesterintjänande. Under våren meddelades att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden sänks med 0,75 %. Det innebär en ökning av den finansiella delen av pensionskostnaden som belastar delårsresultatet med -8,9 mkr. I delårsresultatet ingår positiv för-

13 Sid 4 (68) ändring av skatter, statsbidrag och utjämning med totalt 5 mkr, reavinst vid försäljning av tomträtter med 3,3 mkr samt ett överskott på avskrivningar på 4 mkr. VA-och avfallsverksamheterna uppvisar ett underskott vid delåret på 4mkr och ekonomiskt bistånd 3,2 mkr. Delårsresultatet i fjol förklarades främst av bl.a. att intäkten för återbetalningen av AFApremierna var intäktsförd med 11,4 mkr och positiva slutavräkningar för 2012 med 11,2 mkr. I resultatet ingick även reavinst för sålda tomträtter med 4,4 mkr. Delårsresultat (tkr) God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Kravet ska ses som ett minimikrav på lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. Resultatutjämningsreserv Från och med 2013 har ett nytt regelverk om resultatutjämningsreserver i kommuner införts. Regelverket möjliggör att reservera överskott från och med 2010 för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige har i budget för 2013 fattat beslut om att reservera överskott till resultatutjämningsreserv (RUR) för åren och nyttja del av dessa överskott under 2013 vilket specificeras i balanskravsutredningen. Den ackumulerade resultatutjämningsreserven fram till och med 2012 uppgår till 68 mkr. Kommunfullmäktige beslutade i budget 2013 att använda 15,2 mkr av dessa medel i och med den omfattande lågkonjunkturen som präglar världsbilden och landet och som kommunen också påverkas av. Reservering av medel till/från resultatutjämningsreserven görs i samband med årsbokslutet. Kommunallagens balanskrav I helårsprognosen för 2013 bedöms kommunen göra ett positivt resultat med 23,3 mkr. Det innebär att kommunen inte behöver disponera medel från resultatutjämningsreserven Eftersom kommunen har en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser kan kommunen avsätta medel som överstiger 1 % av skatteintäkter samt generella statsbidrag, 10,8 mkr. Det innebär att kommunen kan reservera ytterligare 0,5 mkr till resultatutjämningsreserven vid delårsbokslutet. Vid årsskiftet bedöms reserveringen kunna uppgå till 12,5 mkr. Det är vid årsbokslutet som avstämning mot balanskravsresultatet sker.

14 Sid 5 (68) Avstämning mot kommunallagens balanskrav, tkr Balanskravet enligt kommunallagens 8:e kapitel Redovisat resultat enlig RR Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) Årets balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv Kommunen har vid delårsbokslut uppfyllt lagens krav på balans. Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar ett resultat +10,8 mkr. Vid framräkning av balanskravsresultatet avräknas realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har sålt fordon som medfört realisationsvinst på 430 tkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag som går åt att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Nettokostnadsandelen uppgår till 98,4 % per augusti Motsvarande siffra för delåret 2011 var 89,8 %. Då finansnettot är negativt, - 9,5 mkr har detta medräknats i nettokostnadsandelen för delåret Ekonomiska mål 2013 Kommunfullmäktige har i budgeten fastställt följande ekonomiska mål för 2013: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. Delårets resultat uppgår till 11,7 mkr vilket är 21,8 mkr bättre än budgeterat. Inga medel har används ur resultatutjämningsreserven. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet uppnåtts. - Vid överskott reserveras högsta möjliga belopp till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. Med den positiva helårsprognosen på 23,3 mkr behöver inte den budgeterade dispositionen av resultatutjämningsreserven på 15,2 mkr ianspråktas. Däremot bedöms ytterligare reservering kunna göras vid årets slut med 12,5 mkr om helårsprognosen infrias. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommunens skattesats är oförändrad. - Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. Kommunens folkmängd 30 juni 2013 har ökat med 350 personer sedan 30 juni Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. Inga nya lån har upptagits under perioden.

15 Sid 6 (68) - På utestående lånevolym amorteras 20 mkr under Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Kommunen har amorterat 20 mkr på sina lån. Inga befintliga lån har omsatts under perioden. Kommunen och Upplands-Bro Kommunfastigheter genomförde ett gäldenärsbyte på lån för 230 mkr i februari med anledning av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån, s.k. räntesnurror. Det avsåg finansiering av Upplands-Bro Kommunfastigheters förvärv av fastigheter från kommunen Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Nämndernas redovisning visar ett samlat överskott på 4,2 mkr för perioden fram till och med augusti. Nämndernas redovisning innehåller uppföljning av mål och uppdrag och måluppfyllelsen. Kontoren arbetar aktivt med merparten av Kommunfullmäktiges mål och huvuddelen av målen har uppnåtts helt eller delvis. Den samlade bedömningen för graden av måluppfyllelse är därför god. Mot bakgrund av detta anses verksamheterna uppfylla kravet på god ekonomi. - Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga kontor får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med bas oktober Taxorna ses över årligen. Tillväxtkontoret arbetar med översyn och förslag till nya VA- och avfallstaxor. Koncernen Den sammanställda redovisningen med koncernredovisning upprättas inte vid delårsbokslutet på grund av den begränsade tiden för framtagandet. I koncernen Upplands-Bro Kommunföretag ingår moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB uppvisar en förlust på 1,5 mkr vid delårsbokslutet som i princip uteslutande består av räntekostnader. Dotterbolagens delårsbokslut uppvisar positiva resultat per 31 augusti. AB Upplands-Brohus redovisar ett delårsresultat på + 26,6 mkr och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ett delårsresultat på + 2,7 mkr. Helårsprognosen för moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB beräknas bli 420 tkr bättre än budgeterat, med en redovisad förlust på - 1, 4 mkr. Helårsprognosen för AB Upplands-Brohus beräknas bli 3,9 mkr bättre än budget, med en prognosticerad vinst på 13,9 mkr. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB bedömer att resultatet vid årets slut ligger i nivå med budget vilket innebär att bolaget kan lämna koncernbidrag enligt ägardirektiven, 370 tkr. Bolag Budget 2013, tkr Helårsprognos 2013, tkr Resultat jan-aug, tkr Upplands-Bro Kommunföretag AB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Den 1 juli 2013 förvärvade kommunen bolaget Österhöjdens Garage AB av PEAB Bostad AB tillsammans med Bostadsrättsföreningen Mälarbranten. Upplands-Bro kommun äger 51 % och Bostadsrättsföreningen 49 % av bolaget. Beslut om att köpa garagefastigheten fattades av Kommunfullmäktige 2005 i samband med att markanvisningsavtalet med PEAB godkändes. Delårsbokslut har inte upprättats per den 31 augusti på grund av att förvärvet skedde den 1 juli och slutlig likvidavräkning inte är genomförd.

16 Sid 7 (68) Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund som ägs av Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Sigtuna och Knivsta kommuner. Kommunens andel av förbundet är 10,4 %. Syftet är att genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggande arbetet och öka effektiviteten i utryckningsverksamheten samt minska kostnaderna. Kommunen har också mindre engagemang i Mälardalens Intressenter, AB Vårljus, Käppalaförbundet, Kommunalförbundet Norrvatten och Kommuninvest ekonomisk förening. Skatter och utjämning I budget 2013 uppgår finansieringen till mkr. Det är skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning och fastighetsavgift. I höstens helårsprognos beräknas dessa intäkter uppgå till 1 083,4 mkr vid årets slut. Det innebär en ökning av de beräknade intäkterna med 7,4 mkr, varav prognosen för fastighetsavgiften är 1mkr bättre än budget. Vid delårsbokslutet har 5 mkr av intäkterna periodiserats för årets första åtta månader. De ökade intäkterna jämfört med budget beror främst på ökade skatteintäkter. Jämförelsestörande poster Delårsbokslutet i augusti påverkas i hög grad av periodiseringen av förändringen av semesterlöneskulden. Det påverkar delårsresultatet positivt med 18,9 mkr. I samband med försäljning av tomträtter redovisas realisationsvinst med 3,3 mkr dessa intäkter är inte budgeterade. KPA:s förändring av diskonteringsräntan innebär en ökad kostnad för kommunen med 8,9 mkr som påverkar delårsbokslutet. Investeringsredovisning Nettoinvesteringar uppgår till 16,9 mkr för perioden januari - augusti. Avskrivningarna uppgår till 24,6 mkr. För motsvarande period 2012 uppgick nettoinvesteringarna till 23,2 mkr och avskrivningarna till 24 mkr. Finansiell ställning och kassaflöde Tillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar uppgår till 647,8 mkr (600,7 mkr). Det bokförda värdet för exploateringstillgångarna är 126,1 mkr (136,5 mkr). Det är markområden och fastigheter som kommer att säljas inom exploateringsverksamheten. Kommunens likviditet är god. Bank- och kassatillgodohavanden uppgår till 159,4 mkr (144,7 mkr) per den sista augusti. Soliditet Kommunens balansomslutning är 1 312,3 mkr (1 486,1 mkr). Det egna kapitalet uppgår till 611,3 mkr (629,2 mkr), vilket innebär en soliditet på 46,6 % (42,3 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och beskriver den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna.

17 Sid 8 (68) Kortfristiga lån Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mkr i Sparbanken Enköping. Den sista augusti utnyttjades ingen kredit. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån uppgår till 333 mkr (553 mkr). Av dessa lån är 258 mkr (228 mkr) vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Lånen är upptagna genom Kommuninvest 278 mkr och Handelsbanken 55 mkr. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Pensionsåtagandena uppgår till 106,5 mkr (90,8 mkr) inklusive löneskatt per sista augusti. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var fram till och med augusti 19,3 mkr (18,3 mkr) inklusive löneskatt. Prognosen för helår 2013 är 28,7 mkr. Den del i pensionssystemet som den anställde själv väljer hur kapitalet ska placeras (den individuella delen) är PV-valet. Det är kommunen som betalar till PV-valet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Vid delårsbokslutet är 15,5 mkr (15,3 mkr) för PV-valet och 3,8 mkr (3,7 mkr) i löneskatt avsatta i redovisningen. Den preliminära kostnaden för 2013 är 23,2 mkr till PV-valet och 5,7 mkr i löneskatt, totalt 28,9 mkr. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Den 31 augusti uppgick skulden till 465,9 mkr (438,5 mkr). Till beloppet tillkommer löneskatt 24,26 % vilket innebär att totalt 578,9 mkr (544,9 mkr) ligger utanför balansräkningen. Pensionskostnaden beräknas bli 72,4 mkr (62,1 mkr). Den totala pensionskostnaden för 2012 är budgeterat till 65,2 mkr. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta och Svenska Kommunalarbetareförbundet tecknat ett nytt pensionsavtal, AKAP-KL som träder i kraft Det nya pensionsavtalet, som är helt avgiftsbestämt gäller för arbetstagare som är födda 1986 och senare. Borgensåtagande Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 957,5 mkr (951,6 mkr) per sista augusti. Helårsprognosen Vid vårprognosen lämnades en helårsprognos på 17,6 mkr. Bakom prognosen låg främst sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskulden, befarade underskott i avfalls- och VA-verksamheterna och ekonomiskt bistånd samt positiva avvikelser av avskrivningar, skatteintäkter och bidrag, reavinst vid försäljning av tomträtter och bedömt överskott inom Socialnämnden.

18 Sid 9 (68) Underlag för helårsprognosen är Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos från augusti, KPA:s pensionsberäkningar, SCB:s befolkningsstatistik per 30 juni och kontorens prognoser över drift- och investeringsutfall. Höstens helårsprognos indikerar ett helårsresultat på + 23,3 mkr. Den är 38,5 mkr bättre än budgeterat. Förbättringen av helårsprognosen beror främst på att kommunen kommer att redovisa intäkter under 2013 inom plan- och exploateringsverksamheten med 37,7 mkr. Det avser försäljning av tomter i Kockbacka 26,7 mkr och Skällsta industriområde 1,8 mkr samt avslut av exploateringsprojektet Jurstaberg som medför en redovisad intäkt med 13,7 mkr avseende gatukostnadsersättningar som belöper på vägkroppen. Driftkostnader för plan- och exploateringsverksamheten på 4,5 mkr redovisas också. Reavinsten vid försäljning av tomträtter uppgår till 4,5 mkr. Den finansiella kostnaden för pensionerna påverkas med 8,9 mkr som en effekt av sänkningen av diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter. Det bedömda positiva resultatet förklaras också av ökade skatte- och bidragsintäkter med 7,4 mkr och att budgeten för avskrivningar beräknas redovisa överskott med 6,5 mkr. Styrelsen för AFA Försäkring har i början av september 2013 fattat beslut om att återbetala inbetalda premier för AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkringen avseende år 2005 och Upplands-Bro kommun kommer med anledning av beslutet om återbetalning av de inbetalda premierna att få tillbaka 16,2 mkr. Kommunfullmäktige kommer i oktober att behandla ärendet om att använda dessa 16,2 mkr till ekonomiska satsningar och särskilda projekt som slutredovisas i samband med bokslutsarbetet för Medlen utgör ett särskilt anslag för 2013 och ingår inte i nämndernas budgetramar inför Av dessa 16,2 mkr har 5,3 mkr tillförts ekonomiskt bistånd för att täcka det befarade underskottet för verksamheten som Socialnämnden redovisar. Detta har beaktats i helårsprognosen varvid en budget i balans prognosticeras med de tillförda medlen från AFA-pengarna. Resultatprognos 2013 Mkr Budget Vårprognos Höstprognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter ,7 307,2 51,2 Verksamhetens kostnader -1313,2-1319,8-1330,9-17,7 Avskrivningar -34,0-34,0-27,5 6,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNA- DER -1091,2-1092,1-1051,2 40 Skatteintäkter 929,2 934,4 935,3 6,1 Statsbidrag och utjämning 146,8 148,1 148,1 1,3 Finansnetto 0-8,0-8,9-8,9 SKATTER O BIDRAG + FINANS- NETTO ,5 1074,5-1,5 ÅRETS RESULTAT -15,2-17,6 23,3 38,5 Nämndernas helårsprognoser Exklusive de jämförelsestörande intäkterna i plan- och exploateringsverksamheten och reavinsten vid försäljning av tomträtterna visar nämndernas helårsprognoser ett bedömt underskott på 2,8 mkr. Det är Tillväxtkontoret inom Kommunstyrelsen som befarar ett underskott på 3 mkr vilket främst beror på höga kostnader för vinterväghållning. Bygg- och miljönämn-

19 Sid 10 (68) den prognosticerar ett överskott på 181 tkr. Övriga nämnder, d v s Utbildningsnämnden, Socialnämnden (exklusive ekonomiskt bistånd) och Kultur- och Fritidsnämnden samt revisionen bedömer att klara en budget i balans. VA- och avfallsverksamheterna befarar ett underskott på 5,5 mkr, varav 3 mkr för VA-verksamheten och 2,5 för avfallsverksamheten. Helårsprognos budgetavvikelse i tkr Vårprognos Höstprognos Revisionen 0 0 Kommunstyrelsen Affärsmässig verksamhet Bygg- och miljönämnden Utbildningsnämnden 0 0 Kultur- och fritidsnämnden 0 0 Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Summa nämndsverksamheten Kommungemensamt (pension mm) SUMMA DRIFTREDOVISNINGEN Prognos driftsbudget för nämnderna (i tkr) Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tilllväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Summa Kommunstyrelsen Vatten och avlopp Avfallsverksamhet Summa Affärsverksamhet Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnden Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och Fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socalnämnden Summa Driftredovisning Pensioner Ej fördelade avskrivningar Lokalhyra Härneviskolan Internränta Fastighetsskatt Summa Kommungemensamt Summa Driftredovisning totalt Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa Finansiering Totalt Resultat

20 Sid 11 (68) Prognos investeringsbudget för nämnderna (i tkr) Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Administration i takt med tiden (ATT) projekt IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konf.mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås E-förvaltning och kvalitetsarbete Kommun- och fritidskarta Summa Kommunledningskontoret Trafiksäkerhetsåtgärder Ökad tillgänglighet Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräpningen Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Jobbpaket 2010 Gång- och cykelväg Bro kyrka Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Grönytor, entréer etc Genomförande skötselplan Lejondals Bytesbod Skatepark Cirkulationspl. Granhammarsv./Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset Ridstigar Vattenplan Parkering och centrumytor Kungsängen centrum Återställande och förbättring av gator pga VA Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Summa Tillväxtkontoret RÄTTARBODA Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Tryckledning Kabi pst Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ny överföringsledning till Stäket Spill Smidö LTA Enheter Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Inventarier Summa Vatten- Avlopp Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Summa Avfallsverksamhet

21 Sid 12 (68) Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa Utbildningsnämnden Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Svartviken utemiljö UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER Föreningshuset Svartviken Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsförbättring Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Maskiner/Inventerier Kultur- och fritid Summa Kultur- och Fritidsnämnden Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet Inventarier ensamkommande flyktingbarn Inventarier och upprustning Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar Allégården, arbetsmiljö Summa Socialnämnden Summa Investeringsredovisning totalt

22 Sid 13 (68) Resultaträkning för kommunen Tkr Not Resultat Budget Resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extra ordinära poster Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT

23 Sid 14 (68) Balansräkning för kommunen Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Fordringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

24 Sid 15 (68) Tkr Not EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Resultatutjämningsreserv Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser Garantipensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Summa borgens- och ansvarsåtaganden

25 Sid 16 (68) Kassaflödesanalys för kommunen Not Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn Justering övriga ej likviditetspåverkande poster Reavinster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av långfristiga skulder Amortering av lån/lån överfört till kortfristig skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årets kassaflöde är en ökning av likvida medel med tkr. Se not 21.

26 Sid 17 (68) Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Summa Kommunstyrelsen Vatten och avlopp Avfallsverksamhet Summa Affärsverksamheten Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnde Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och Fritidsnämn Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Socalnämnden Summa Nämnderna Förändring semesterlöneskuld Pensioner m.m Övrigt Intern ränta Avskrivningar m m Summa Kommungemensamt Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa Finansiering Totalt Resultat

27 Sid 18 (68) Investeringsredovisning för nämnder Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Administration i takt med tiden (ATT) projekt IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konf.mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus Kommun- och fritidskarta Summa Kommunledningskontoret Trafiksäkerhetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtg. Enköpingsv. ryttarföreningen Ökad tillgänglighet Ökad tillgänglighet-5 bhpl (2 Tibble torg, Musikv., 1 Marknadsst.) Utveckling av omr runt Lillsjön Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräpningen Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Jobbpaket 2010 Gång- och cykelväg Bro kyrka Ginnlögs väg Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Gångväg Lejondal Grönytor Grönytor - Tibblegårds- och Råbyrondellen Utredning naturreservat Lillsjön/Örnässjön Anv EJ Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Bytesbod Skatepark Cirkulationspl. Granhammarsv./Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset Ridstigar Vattenplan Parkering och centrumytor Kungsängen Kulturhustorget Återställande och förbättring av gator pga VArenovering Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Summa Tillväxtkontoret RÄTTARBODA Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Tryckledning Kabi pst Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ny överföringsledning till Stäket Spill Smidö LTA Enheter Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Inventarier Summa Vatten- Avlopp Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Summa Avfallsverksamhet

28 Sid 19 (68) Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa Utbildningsnämnden Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Svartviken utemiljö UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER Föreningshuset Svartviken Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsförbättring Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Maskiner/Inventerier Kultur- och fritid Summa Kultur- och fritidsnämnden Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet Inventarier ensamkommande flyktingbarn Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar vht Allégården, arbetsmiljö Summa Socialnämnden Summa Investeringsredovisning totalt

29 Sid 20 (68) Noter i tkr för kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt resultaträkning Diverse intäkter Taxor och avgifter Hyror och Arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Försäljning exploaterings fastigheter Reavinst tomträtt Försäljning anläggningstillgångar Reavinst försäljning fordon Summa intäkter enligt resultaträkningen Verksamhetens interna intäkter i driftredovisningen Intern ränteintäkt Internhyror Övriga interna intäkter Summa interna intäkter Summa driftredovisning nämnder Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning Personalkostnader (exklusive pensioner) Entreprenader Köp huvudverksamhet ex skola, vård, brandkår, renhållning Köp av stödverksamhet ex lokalvård, fastighetsservice Konsulttjänster Inköp varor och material Inköp elkraft och vatten för distribution Bidrag och transfereringar Lokal- och markhyror Övriga externa rörelsekostnader Kostnad för operationell leasing *) Pensionskostnader Pensionsavsättningar Pensionsutbetalningar Pensionsutbetalningar, avgiftsbestämd ålderspension Summa kostnader enligt resultaträkningen Verksamhetens interna kostnader i driftredovisningen Intern räntekostnad Internhyror Övriga interna intäkter Summa interna kostnader Summa driftredovisning nämnder *) Kostnad för operationell leasing enligt nedan Bilar och transportmedel Datorer och övriga arbetsmaskiner, inventarier Summa operationell leasing

30 Sid 21 (68) Avtalen löper som längst 3 år Not 3 Avskrivningar Avskrivning immateriella tillgångar Avskrivning byggnads-/tekniska anläggningar Avskrivning maskiner/inventarier Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Allmän kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Slutavräkningsdifferensen för 2012 blir kr per invånare jämfört med uppbokningen vid årsbokslutet. Den preliminära slutavräkningen för 2013 visar enligt SKL:s prognos i augusti kr per invånare. Not 5 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Avgift till LSS-utjämning Summa statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta på likvida medel 1 72 Ränta kravverksamhet Ränta Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Ränta utlämnade lån Utdelning Kommuninvest och AB Vårljus Borgensavgift Koncernföretag Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor pensionsavsättning inklusive löneskatt på räntedel Ränta upptagna lån Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Balanskrav Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagen Årets resultat enlig RR Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) *) Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0 Balanskravsresultat *) Det är vid årsbokslutet som avstämning mot balanskravsresultatet sker.

31 Sid 22 (68) Not 9 a) Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar UB Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid 3år 3år 3år Linjär avskrivning av immateriella tillgångar Not 9 b) Byggnader och mark Markreserv IB Markreserv Omföring från exploateringsmark UB Markreserv Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Verksamhetsfastigheter Avslut och omföring till annan anläggning Årets investeringar 36 Årets avskrivningar/årets försäljning/avslut UB Verksamhetsfastigheter Avskrivningstid verksamhetsfastigheter år Genomsnittlig avskrivningstid verksamhetsfastigheter 25 år 25 år 25 år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Fastigheter för affärsverksamhet Omföring från pågående arbete Årets investeringar Årets avskrivningar/avslut anläggningar UB Fastigheter för affärsverksamhet Avskrivningstid affärsverksamhet år Genomsnittlig avskrivningstid fastigheter affärsverksamhet 33 år 33 år 33 år Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Publika fastigheter Överföring till annat slag av tillgång Årets investeringar Årets avskrivningar UB Publika fastigheter Avskrivningstid publika fastigheter år Genomsnittlig avskrivningstid fastigheter affärsverksamhet 33 år 33 år 33 år

32 Sid 23 (68) Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Fastigheter för annan verksamhet Korrigeringar anskaffningsvärde Korrigering avskrivning Årets försäljning (fastighetsreglering Aspvik) Årets avskrivningar/årets försäljning UB Fastigheter för annan verksamhet Normalt ingen avskrivningstid för fastigheter för annan verksamhet Pågående arbeten till- och ombyggnad Exploateringsmark Summa Byggnader och mark Linjär avskrivning sker av anläggningstillgångar sker i normalfallet. Not 10 Maskiner och inventarier Maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Maskiner Årets investeringar Överföring från annat slag av tillgång Årets avskrivningar UB Maskiner Avskrivningstid maskiner inventarier 5-10 år Genomsnittlig övriga maskiner inventarier 8 år 8 år 8 år Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB inventarier Årets investeringar Årets avskrivningar/utrangeringar mm UB inventarier Avskrivningstid inventarier 3-10 år Genomsnittlig avskrivningstid skolmöbler 5år 5år 5 år Genomsnittlig avskrivningstid inventarier 10 år 10 år 10 år Bilar o andra transportmedel Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB bilar och andra transportmedel Utrangeringar -433 Årets investeringar Årets avskrivningar/utrangeringar UB bilar och andra transportmedel Avskrivningstid inventarier 3-10 år Genomsnittlig avskrivningstid bilar 5 år 5 år 5 år

33 Sid 24 (68) Förbättringsutgifter i ej ägda fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB förbättrings utgifter i ej ägda fastigheter Årets investeringar Årets avskrivningar UB förbättrings utgifter i ej ägda fastigheter Avskrivningstid förbättringsåtgärder 8-10 år Genomsnittlig avskrivningstid bilar 9 år 9 år 9 år Konstverk och samlingar Övriga maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB övriga maskiner och inventarier Årets investeringar Årets avskrivningar/utrangeringar UB övriga maskiner o inventarier Avskrivningstid övriga maskiner inventarier 3-10 år Genomsnittlig övriga maskiner inventarier 5 år 5 år 5 år Summa Maskiner och inventarier Linjär avskrivning över nyttjandeperioden tillämpas på samtliga maskiner och inventarier. Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Upplands-Bro Kommunföretag AB Österhöjdens Garage AB Kommuninvest Förlagsbevis Vårljus AB Kommuninvest ekonomisk förening Summa Långfristiga fordringar Upplands-Bro kommunfastigheter AB (revers 15år) + lån Mälarkraft AB Upplands-Bro Ryttarförening Summa Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 12 Exploateringsfastigheter m.m Exploateringsfastigheter Årets investeringsutgift/inkomster/avslut Summa Exploateringsfastigheter Tomträtter omsättningstillgångar Summa Exploateringsfastigheter

34 Sid 25 (68) Not 13 Kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar Momsfordran Amortering utlämnade lån Upplupna skatteintäkter Interimsfordringar Upplupna ränteintäkter Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 14 Kassa och Bank Kassa Postgiro Bank Summa Kassa och Bank Not 15 Eget Kapital Ingående balans eget kapital Resultatutjämningsreserv (RUR) Årets resultat Summa Eget Kapital Not 16 Avsättningar till pensioner Avsättning till pensioner PA/KL och övriga pensioner inkl ränta Löneskatt PA/KL övriga pension Summa avsättning till pensioner PA/KL Avsättning till Garantipensioner Avsättning till Garantipensioner Löneskatt Garantipensioner Summa avsättning till garantipensioner Summa avsättningar Beräkning gjord av KPA. Aktualiseringsgraden är 91,0% för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelser. Medlen avsatta för pensionsförpliktelser återlånas i verksamheten. Kommunens samlade pensionsåtaganden innefattar Avsättning pensioner (Not 16) Avsättning garantipensioner (Not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (Not 18) Pensionsförpliktelser (Not 19) Summa totalt pensionsåtagande inklusive löneskatt Not 17 Långfristiga skulder Kommuninvest Handelsbanken Kommuninvest, vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB

35 Sid 26 (68) Summa lån kreditgivare inklusive checkkredit Anslutningsavgifter VA balanserade över nyttjandetiden Bidrag SL Infartsparkering balanserade över nyttjandetiden Övriga investeringsbidrag Gatukostnadsersättningar Summa övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Den genomsnittliga lånelängden ligger i intervall 1-5 år Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Nästa års amortering för kommunens långfristiga lån Övrigt Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Skuld okompenserad övertid Pensionsavgift individuell del Särskild löneskatt för individuell del Särskild löneskatt utbetalda pensioner Upplupna sociala avgifter Balanserat resultat vatten- och avloppsverksamheten Balanserat resultat avfallsverksamheten Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Upplupna löner Summa Kortfristiga skulder Not 19 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld intjänad t o m Löneskatt Summa Pensionsskuld före 1998 har enligt den kommunala redovisningslagen redovisats som en ansvarsförbindelse. Se även not 16 för samlat pensionsåtagande. Not 20 Borgensförbindelser Kungsängens Tennisklubb Bro-Bålsta Golfklubb Upplands-Bro Ryttarförening Brf i HSB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunföretag Brf Rosenängen Statligt kreditgaranterade bostadslån Summa Kommunen har åtaganden i Kommunalförbunden Käppala och Norrvatten med 5,3% resp 3,4%. Upplands-Bro kommun har i oktober 1999, KF 64, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommu-

36 Sid 27 (68) ninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Upplands-Bro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor (0,57 %) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor (0,57 %). Not 21 Kassaflödesanalys Årets kassaflöde visar en ökning av de likvida medlen med +6,6 mkr (+46,5 mkr). Likvida medlen var vid periodens slut 159,4 mkr (144,7 mkr). Den löpande verksamheten har genererat ett positivt resultat - kommunens löpande verksamhet har ett kassaflöde på +34,6 mkr (+52,2 mkr). Investeringsverksamheten har genererat ett negativt kassaflöde på sammantaget -26,4 mkr (-27,7 mkr). Årets nettoinvesteringar från kommunens investeringsverksamhet är 23,2 mkr (23,2 mkr) (se investeringsredovisningen). Avskrivningarna uppgår till 16,9 mkr (24 mkr). Finansieringsverksamhet har under 2013 påverkats med -1,6 mkr (+21,9 mkr).

37 Sid 28 (68) Redovisningsprinciper Upplands-Bro kommun följer de lagar som reglerar den kommunala redovisningen, Kommunallagens åttonde kapitel och Lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer även rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar samt God redovisningssed. Om avvikelse skett anges det nedan. Väsentliga periodiseringar av intäkter och kostnader har gjorts i delårsbokslutet men vissa vid årsbokslutet förekommande avstämningar och periodiseringar genomförs inte på grund av den korta tidsplan som föreligger för framtagandet. Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt Rådets rekommendationer och periodiseras till det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Slutavräkningsdifferensen för år 2012 är fordringsförd med 111 kr/invånare och en preliminär slutavräkning för år 2013 är fordringsförd med -268 kr/invånare enligt SKL:s prognos från augusti Pensionsåtaganden Beräkningen av kommunens förpliktelser för pensionsåtaganden för de anställda i kommunen bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade efter 1998 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsåtagandena inkluderar även särskild löneskatt med 24,26%. Den del av pensionen som den anställde själv får välja att placera (PV-valet) utbetalas i mars varje år. Pensionsåtaganden i de kommunala bolagen redovisas inte enligt RIPS 07. Hela pensionsåtagandet bokförs som kostnad under intjänadeåret. För tjänstemännen i bolagen hanteras pensionen av KPA och för övriga av SAF-LO där Fora är administratör. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att en utgift ska aktiveras som tillgång i balansräkningen ska den ekonomiska livslängden uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet uppgå till minst 0,5 basbelopp (f n kr). Komponentavskrivning tillämpas på så vis att varje komponent i anläggningen bedöms var för sig när det gäller avskrivningstiden. Investeringsbidrag Kommunen har erhållit investeringsbidrag 2009 för infartsparkering och 2012 för upprustning av Kvistaberg och för fem nya busshållplatser. Bidraget har periodiserats in över den bedömda nyttjandeperioden. I samtliga fall 20 år. Avskrivningar Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde med procentsatser anpassat till investeringens livslängd enligt beräknad nyttjandeperiod. En investering börjar avskrivas direkt när investeringen tas i bruk. Avskrivningstider framgår av noter för anläggningstillgångar. Linjär avskrivningsmetod tillämpas som innebär att lika stora nominella belopp varje år belastar resultaträkningen.

38 Sid 29 (68) Exploateringsverksamhet Exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras redovisas som en omsättningstillgång. Pågående exploateringsprojekt redovisas i balansräkningen på särskilda konton och varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet avslutas som projektets resultat beräknas. Gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har när projektet avslutas. I likhet med övriga anläggningstillgångar tillämpas komponetavskrivning på så vis att varje komponent i anläggningen bedöms var för sig när det gäller avskrivningstiden. Anslutningsavgifter och vatten- och avloppsverksamheten Anslutnings- och anläggningsavgifter för VA-anläggningar redovisas som förutbetalda intäkter. Dessa intäkter ska matcha kommande investeringar och har därför bokförts initialt som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Över tid ska dessa intäkter finansiera kommunens VA-anläggningar. Kostnader för VA-utbyggnad redovisas som investeringskostnad. Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Långfristiga lån Kommunen har amorterat 20 mkr på sina lån under Beloppet var överfört och redovisad som kortfristig skuld i balansräkningen per 31 december Lånekostnader som ränta belastar resultatet för den period de hänförs till enligt huvudregeln i Kommunala Redovisningsrådets (RKR:s) rekommendation om redovisning av lånekostnader. Kommunens genomsnittliga ränta på räntebärande långfristiga lån har under 2013 uppgått till 3,05 %. Inga räntekostnader har aktiverats. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mkr. De särredovisas i resultaträkningen om dessa förekommit under räkenskapsåret. Resultatutjämningsreserv, RUR Från och med 2013 har ett nytt regelverk om resultatutjämningsreserver i kommuner införts. Regelverket möjliggör att reservera överskott från och med 2010 för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunfullmäktige har i budget för 2013 fattat beslut om att reservera överskott till resultatutjämningsreserv (RUR) för åren och nyttja del av dessa överskott 2013 vilket specificeras i balanskravsutredningen. Reservering av medel till/från resultatutjämningsreserven görs i samband med årsbokslutet. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap 3 a lagen om kommunal redovisning, som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarförbindelse för pensionsförpliktelser. cykel.

39 Sid 30 (68) Delårsbokslut från nämnderna med prognos för helår 2013 Revision Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Avvik Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Revision Summa Kommunstyrelsen Ordförande: Kontorschef: Irène Seth Karl-Erik Lindholm, Kommunledningskontoret Marianne Hagman, Tillväxtkontoret Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen

40 Sid 31 (68) Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Kommunledningskontorets verksamheter under Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse mot budget med 308 tkr efter årets första åtta månader. Det är en budgetavvikelse på 0,6 %. Kommunledningskontoret gör bedömningen att verksamheten bedrivs i balans med budget även i helårsprognosen. Tillväxtkontorets verksamheter under Kommunstyrelsen redovisar efter årets första åtta månader tillsammans en negativ avvikelse mot budget om 2 mkr. I resultatet finns dock variationer mellan verksamheterna. För tekniska avdelningen påverkar årets snöröjningskostnader efter en vinter med mycket snö samt eftersläpande kostnader i samband med avslutad entreprenad inom vinterväghållning. Dessutom märks ökade kostnader under sommaren för parkentreprenaden. Detta balanseras delvis bland annat av att bygglovs- och miljö- och livsmedelsverksamheten har fått högre intäkter än budgeterat. Helårsårsprognosen för Tillväxtkontorets verksamheter visar på ett underskott om 3 mkr vilket främst beror på höga kostnader för vinterväghållning. Med anledning av nya rekommendationer från Redovisningsrådet samt fortsatt arbete med att säkerställa exploateringsredovisningen kommer stora poster att påverka årets resultat. De påverkande posterna är främst försäljning tomter Skällsta Industriområde och tomter Kockbacka samt avslut av projekt Jurstaberg. Dessutom kommer lönekostnader att belasta driften. Detta leder till att Plan- och exploateringsverksamheten visar en nettoavvikelse mellan helårsprognos och budget om 40 mkr. När det gäller arbetet med exploateringsredovisningen har de bokföringsmässiga justeringarna inte gjorts till delårsbokslutet. Däremot är helårseffekterna beaktade och redovisade i helårsprognosen och har även kommenterats i förvaltningsberättelsen. Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Nedan sker uppföljning av nämndens mål och uppdrag sorterade under det respektive övergripande mål som dessa syftar till att nå. Uppföljningen sker i tabellform, med grön, gul eller röd markering. Om målet/uppdraget är uppnått/kommer att uppnås under 2013 (grön), pågående (gul) eller ej startat/ej uppnått (röd). Dessutom finns i tabellen kommentarer på vilka aktiviteter och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelse eller genomföra uppdrag. Upplands-Bro ska erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Kvaliteten inom välfärden ska ständigt förbättras. Valfrihet skapar kvalitetskonkurrens Kommunens verksamheter konkurrensutsätts En konkurrenspolicy antas Förvaltningen ska årligen redovisa ökning av kvalitet och valfrihet i verksamheterna LOV har införts inom hemtjänst och ledsagarservice. I maj överlämnades driften av äldreboendet Hagtorp till Frösunda. Konkurrenspolicy har antagits av fullmäktige i maj.

41 Sid 32 (68) Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Erbjuda attraktiva bostäder och verksamhetsmiljöer Vi ska bygga i vackra lägen och försköna befintliga områden med upprustning, asfaltering, blommor och planteringar Utveckla Kungsängen och Bro centrum. Brohuset etapp ett blir färdig 2013 Se över entréerna till våra centrum så de blir välkomnande och attraktiva Utveckla mötesplatser som parker, lekplatser, kommersiella lokaler och kulturella samlingsplatser Fördjupad landsbygdsutredning blir färdig 2013 där det klart framgår att vi är positiva till boende och verksamhetsetableringar på landsbygden. Vi uppmuntrar mindre bybildningar och enskild bebyggelse (även utan detaljplan) Vi ska fortsätta erbjuda blandade upplåtelseformer av bostäder i Upplands-Bro kommun. Vi uppmuntrar till byggande av t ex bostadsrätter, hyresrätter, småhus, ungdomsbostäder, trygghetsboende, seniorboende, äldreboende osv Vi fortsätter vår inventering av bullerutsatta områden i kommunen och ger fortlöpande förslag och medel till konkreta åtgärder Behov och konsekvenser av att ställa högre miljökrav vid byggnation än i gällande miljö- Blomsterprogram har genomförts under 2013 med positiva responser från allmänhet. Under sommaren har kommunen varit utan skötselentreprenör vilket påverkat skötselnivåerna. På det stora hela har förvaltningen ändå kunnat följa skötselplanen, och ny entreprenör finns på plats från oktober. Kulturhuset är under uppförande i Kungsängen med offentlig toalett och några mindre affärslokaler. Affärslokaler inryms även i utställningsförslaget för Ringvägenområdet. Ett handelsområde med plats för nya butiker, bensinmack, hantverkshus och bostäder planeras i Brunna och i Bro pågår planeringen av en trädgårdsstad med 900 nya bostäder. Brohuset etapp ett är påbörjad med färdigställs inte under En grundläggande inventering av hur välkomnande och attraktiva entréerna till våra centrum är har påbörjats av ny parkingenjör. Järnvägsparken i Bro är färdigställd och invigdes i augusti. Ett programsamrådsförslag för ett landsbygdsprogram har tagits fram. Samråd i dialogform pågår. Landsbygdsprogrammet blir vid godkännande vägledande för planering av och byggande på landsbygden. Programmet beräknas fastställas under år 2014 om erforderliga resurser tillsätts. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter är under uppförande i kommunen. I pågående planprojekt planeras för såväl hyres-, bostads- och äganderätter. Under planprocessen sker alltid avstämning med Socialkontoret om behov av alternativa boendeformer. Hastighetsinventering är påbörjad men avsaknad av trafikingenjör försvårar arbetet. Utredning kan vara klar om extrafinansiering tillkommer under hösten (AFApengar) Ingen utredning genomförd i år pga rekrytering av miljöstrateg. Utredning planeras till 2014.

42 Sid 33 (68) plan ska utredas Upplands-Bro ska vara en attraktiv arbetsgivare Skyltpolicy tas fram (uppdrag ur budget 2012) Vi strävar mot att minska sjukskrivningarna till 4 % Antalet ansökningar till tjänster ska fortsätta vara hög Vi fortsätter att utveckla möjligheten till heltidserbjudande Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Uppstart av projektet skyltpolicy har skett under andra tertialen av Eventuellt beslut om AFA-pengar kan påskynda ett färdigt förslag. Metod för rehabilitering tillsammans med FK. Mätning av sjukfrånvaron pågår löpande under året. Relativt begrep. Antalet ansökningar har legat i princip statiskt sedan Reachmee infördes på i medeltal 12 / uppdrag. Projektledare utsedd, som kommer att fördjupa sig i ärendet och hitta en metod för detta. Aspirantutbildning startas upp under sept -13 som ska pågå till juni -14, 21 deltagare. Upplands-Bro ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Skapa ett övergripande systematiskt miljöarbete i kommunen Utreda val av miljöledningssystem Vi är en grön kommun och resultatet i olika miljörankingar ska noga analyseras Behov och konsekvenser av att ställa högre miljökrav än i gällande miljöplan ska utredas Utreda behovet av nya och utveckling av befintliga naturreservat Nyanställd miljöstrateg har uppdraget. En förstudie kommer under hösten att presentera olika metoder och arbetssätt. Förstudien fungerar som underlag till beslut om hur vi går vidare under Varje år följer vi bland annat Miljöaktuellts kommunranking Ingen utredning genomförd i år pga rekrytering av miljöstrateg. Utredning planeras till Hasselbacken har inrättats som biotopskyddsområde. I Lejondals naturreservat pågår arbetet med att märka upp en ny strövstig. En utredning om ett eventuellt nytt naturreservat Lillsjön/Örnässjön pågår. Gallring av skog har skett. En hage som tidigare var skog har åter blivit en beteshage och ett flertal ansökningar har gjorts inom bevara och utveckla skogens mångfald inom det EU-finansierade Landsbygdsprogrammet. Upplands-Bro ska förbättra servicen till medborgare och företagare varje år NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Antalet företag bör Vi ska arbeta med vår långsik- Upplands-Bro kommuns påbörjade visionsarbete är

43 Sid 34 (68) öka med 15 % under mandatperioden Antalet brott per invånare ska minska under mandatperioden Förbättra integrationen tiga vision och vårt varumärke Vi ska markera vår närvaro regionalt och på riksnivå i olika frågor av lokal betydelse Vi fortsätter öka antalet mötesplatser mellan företagare och tjänstemän Vi ska se över och förenkla våra regler för företag Vi ska förbättra våra företagstjänster och korta handläggningstider genom analys av SCBs servicemätning, Svenskt näringslivs ranking, Samarbetet SBA, Ökning av antalet e-tjänster, företagarnas och andras servicemätningar, dialogen med det lokala näringslivet t ex med Damernas Företagsbyrå och Företagarna lokalt Vi ska förbättra utomhusbelysningen och tillgängligheten samt genomföra GC-planen (Gång- och cykelplanen) Vi ska öka samarbetet med volontärverksamheter Fortsätta samarbetet med den lokala polisen på flera nivåer Arbetslösheten bland utrikesfödda ska vara lika lågt som för övrig befolkning Vi arbetar nära arbetsförmedling och näringsliv för bättre matchning presenterat i olika forum för företag och ett antal företag deltar i det fortsatta arbetet. Nätverkande i regionala och nationella sammanhang sker på alla nivåer i organisationen Näringslivsarbetet fortskrider genom t ex frukostmöten, lunchmöten, upphandlingsträffar, föreläsningar Nytt initiativ till samverkan mellan kommunerna nordväst om Stockholm för samarbete i Näringslivsfrågor Fortsatt deltagande i Stockholm Business Alliance Näringslivschefen sitter i styrelsen för samtliga lokala näringslivsorganisationer Kontinuerlig dialog med företagen Upplands-Bro kommun har under 2013 deltagit i regeringens program för regelförenkling på kommunal nivå. Upplands-Bro kommun klättrade 94 platser i Svenskt näringslivs kommunranking till plats 27. SBAs servicemätning visar i år NKI (Nöjd kund index) 76, kommunens bästa resultat sedan mätningarna inleddes 2007, och över målbilden. Fortsätter enligt plan. Dock har förseningar i arbetet uppstått och planen kommer att fortsätta under Under våren har samtal med finska föreningar i kommunen initierats. Samarbetet har fortsatt. Målet är inte uppnått. Ny organisation för arbetsmarknadsenheten har sjösatts. Upplands-Bro ska använda skattebetalarnas pengar effektivt NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Upplands-Bro ska ständigt effektivisera sin verksamhet till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Upplands-Bro ska genomföra investeringsprojektet IFATT En IT-infrastruktur i Takt med Tiden Stora delar i genomförandet av IFATT-projektet är lagt i arbetet med byte av driftsleverantör. Den första juli tog Zetup AB över helhetsdriften av IT i Upplands-Bro kommun. I samband med övergången har stora delar av IT-miljön byggts om. Det har skett förändringar i både administrativa- och i skolnätet. För båda näten gäller att alla servrar nu går på ny hårdvara och är uppgraderade på opera-

44 Sid 35 (68) tivsystemsnivå. Domänkontrollanterna i både administrativa- och i skolnätet är uppgraderade. I administrativa nätet är e-postserver uppgraderad till Exchange 2010 från Exchange Citrixmiljön är avvecklad helt och hållet. Nya tjänster, RDS och VPN, är införda för extern åtkomst samt en ny webmailtjänst (-klient). Under hösten fortsätter infrastrukturarbetena då främst inom skolnätet bl a uppgradering till Windows 7 och Office Under våren 2014 planeras för sista etappen med hopslagning av de två näten till ett nät och en IT-plattform. Fortsätta att utveckla kundcenter för kundens bästa. Kundcenters resultat ska ständigt mätas Minska kommunens risk En aktiv dialog med medborgarna är själva utgångspunkten för en förankrad politik. Vi fortsätter utveckla dialogmöjligheter som medborgarförslag, Facebook, Mälarnära, utveckling av hemsidan och e-tjänster osv Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga nämnder får i uppdrag att föreslå årliga höjningar av taxor, utom maxtaxa inom barnomsorgen, med KPI med bas oktober 2011 eller annat lämpligt index. Vidareutveckla kommunens verksamhetsportal och en lärarplattform Digitala informationsskyltar i Oberoende undersökningar visar att kundcenter på kort tid levererat mycket bra resultat i jämförelse med Sveriges 290 kommuner. Gällande tillgänglighet och service placerar sig kundcenter på delad 1:a plats med fem andra kommuner och gällande svarstid på 7:e plats. För att utveckla nya former för dialog finns flytta-hitkonsulter i kundcenter som hjälper personer och företag som funderar på eller står inför en flytt till Upplands-Bro kommun. Konsulterna samordnar kontakterna med kommunen så att flytten blir så enkel och smidig som möjligt. Under veckorna mäts kundcenter. Metodbeskrivning M survey Contact Center: attityd, bemötande, engagemang, korrekt svar, kunskap, effektivitet, initiativ och tydlighet. Kommunen har amorterat 20 mkr på sina lån. Soliditeten har förbättrats från 42 % i fjol till 47 % i augusti i år. Fem nya e-tjänster: skolskjuts, skolskjuts (Resursteamet), skolskjuts vid växelvisboende, skolval år 6, skolval för förskola Förbättrad sökfunktionalitet på externwebben. En användarundersökning finns tillgänglig på den externa webbplatsen och som kommer att ligga som underlag för vidareutveckling Översyn av VA- och avfallstaxorna ses över i år. Beslut har inte fattats ännu. Lansering av verksamhetsportalen: december Ansökan om bygglov för två fristående digitala skyl-

45 Sid 36 (68) Kungsängen och Bro tar på E18 medgavs inte av Trafikverket Region Stockholm, juni Andra lösningar sökes. Prestationer och nyckeltal Här presenteras de nyckeltal där det finns en uppföljning för de två första tertialen Vi kan se att vi i samtliga mätta nyckeltal förbättrat våra resultat. NYCKELTAL Svenskt näringslivs kommunranking Plats 27 Plats 121 SBA Servicemätning NKI 76 NKI 66 Ung företagsamhets kommunranking (Stockholmsregionen) Plats 5 Plats 12 Miljöaktuellts kommunranking Plats 107 Plats 152 Investeringsredovisning Kommunledningskontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Administration i takt med tiden (ATT) projekt IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konf.mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kommun- och fritidskarta Summa Investeringsredovisningsprognos Kommunledningskontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Administration i takt med tiden (ATT) projekt IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konf.mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kommun- och fritidskarta Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget ATT-projektet avslutades 2012 med ett överskott på 332 tkr, därav finns ingen budget för 2013 trots att kostnader har belastat året med 162 tkr.

46 Sid 37 (68) IFATT-projektet En IT-infrastruktur i takt med tiden är ett treårigt projekt där 3 mkr tillfördes i budgetmedel för Av projektet beräknas tkr inte ha förbrukas innan årsskiftet varför medlen föreslås ombudgeteras. I budget för 2013 tillfördes tkr för Kundcenter inventarier och konferensmikrofoner, 200 tkr för digitala anslagstavlor och byte av lås i Brohuset samt 500 tkr för E-förvaltning och kvalitetsarbete. Dessa medel har inte förbrukats framtill augusti men föreslås ombudgeteras till För Kommun- och fritidskarta (GIS-karta på hemsidan) tillfördes 300 tkr i budgetmedel. Av dessa investeringsmedel bedöms 85 tkr inte ha förbrukas innan årsskiftet varför även dessa medel föreslås ombudgeteras. Investeringsredovisning Tillväxtkontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Trafiksäkerhetsåtgärder Ökad tillgänglighet Utveckling av omr runt Lillsjön Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräpningen Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Jobbpaket 2010 Gång- och cykelväg Bro kyrka - Ginnlögs väg Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Grönytor Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Bytesbod Skatepark Cirkulationspl Granhammarsv./Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset Ridstigar Parkering och centrumytor Kungsängen centrum samt Kulturhustorget Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Summa Samhällsbyggnad

47 Sid 38 (68) Investeringsredovisningsprognos Tillväxtkontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Trafiksäkerhetsåtgärder Ökad tillgänglighet Utveckling av omr runt Lillsjön Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräpningen Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Jobbpaket 2010 Gång- och cykelväg Bro kyrka - Ginnlögs väg Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Grönytor, entréer etc Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Bytesbod Skatepark Cirkulationspl Granhammarsv./Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset Ridstigar Parkering och centrumytor Kungsängen centrum samt Kulturhustorget Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Summa Samhällsbyggnad Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Trafiksäkerhetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder arbetas med enligt program. Påbörjade projekt är bland annat helhetslösning för Bygdegårdsvägen samt GC-bana vid nya IP. Ökad tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder arbetas med enligt program. Projekt med övergångsställe Enköpingsvägen är startat.

48 Sid 39 (68) Gatubelysning Under förutsättning att upphandling av ny entreprenad genomförs väntas alla medel förbrukas under Gatunamnsskyltning och vägvisning Pågående projekt med löpande investering i kommunens gatuanläggning. Beläggningsunderhåll Projektet kommer att slutföras under hösten Projekt för att minska nedskräpningen Medlen är ombudgeterade från 2012, investeringar väntas göras under året. Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Offerter för nya bryggor har tagits in och beställning kommer ske. Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Inventering av naturvärden inför planering att anlägga promenadstråk utmed Sätrabäcken. Bro Centrumparkering Medlen är ombudgeterade från 2012 och kommer även bli det från Bro Järnvägspark Bro Järnvägspark har under våren på att färdigställts och invigning skett. GC Vägar GC-vägar enligt Trafiksäkerhetsprogram utreds. Grönytor, entréer etc. Detta är ett huvudprojekt som rymmer grönytor, entréer, parker, stränder, upprustning och nyanläggande, promenadstråk för Sätrabäcken, båtramper och ridstigar. Projekt med ridstigar och nya bryggor har brutits ur och påbörjats. Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat En 5,5 km strövstig inom reservatet har markerats. Fasta friluftsanordningar så som eldstäder, vindskydd och grillhus är beställda. Bytesbod Ett samarbete med Socialkontoret är upprättat. Skatepark Arbetet är i planeringsfasen. Cirkulationsplats Granhammarsvägen/Konstvägen Cirkulationsplats Granhammarsvägen/Konstvägen är påbörjad och väntas slutföras under året. Bullerdämpande åtgärder Ej påbörjat.

49 Sid 40 (68) Investering i samband med ombyggnation av Brohuset Projektet har inte startat. Parkering och centrumytor Kungsängen centrum samt Kulturhustorget Kulturhustorget är projekterat och ska efter godkännande i Bygg-och miljönämnden upphandlas för byggand. Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Projektet är beroende på hur mycket VA renoverar. Konstbyggnader Gångtunnlar under Pilvägen och Trädvägen kommer att renoveras. Bullerkartläggning En hastighetsinventering är gjord och projektet väntar i dagsläget på en projektledare vilken beräknas anställas under hösten. Effektbelysning Investeringar kommer att genoföras under året.

50 Sid 41 (68) Affärsverksamheter Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Vatten och avlopp Avfallsverksamhet Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Vatten och avlopp Avfallsverksamhet Summa Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos VA-verksamheten visar ett underskott om 3,5 mkr, vilket främst beror på ökade drift- samt kapitalkostnader. I resultatet för perioden finns kostnader som kommer balanseras av intäkter under hösten. Verksamheten väntas lämna ett underskott om 3 mkr. Avfallsverksamheten dras med kostnader för nya entreprenader men som inte täcks fullt ut av intäkter. Verksamheten väntas lämna underskott om 2,5 mkr. Uppföljning av affärsverksamheternas mål och uppdrag Nedan sker uppföljning av affärsverksamheternas mål och uppdrag sorterade under det respektive övergripande mål som dessa syftar till att nå. Uppföljningen sker i tabellform, med grön, gul eller röd markering. Om målet/uppdraget är uppnått/kommer att uppnås under 2013 (grön), pågående (gul) eller ej startat/ej uppnått (röd). Dessutom finns i tabellen kommentarer på vilka aktiviteter och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelse eller genomföra uppdrag. Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Erbjuda attraktiva bostäder och verksamhetsmiljöer Områden med enskilda fastigheter med undermåliga avlopp och vattenförsörjning ska påskyndas för att uppnå godkänd standard Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp ska påskyndas Sker genom utbyggnad av kommunalt VA-nät, arbetet med enskilda avlopp ligger inom bygg- och miljönämndens ansvarsområde. Både Ådö och Aspvik projekteras för att få kommunalt VA. Den största utbyggnaden är den sk Sigtunaledningen, ett projekt som drivs tillsammans med Norrvatten. Projektet fortsätter under hösten och vi hoppas på ett beslut snarast. Om ledningen byggs kommer Håbo-Tibble kyrkby, Mariedal och Näshagen bl.a. att införlivas i kommunens VA-kollektiv. För de närmsta åren gäller ovanstående samt att Eon söker

51 Sid 42 (68) samarbete med samförläggning mellan Bro och Stäket. VA-nätet ska underhållas och planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt Ytterligare en dagvattenanläggning ska byggas ut i Bro Införliva Tjusta i Upplands- Bros VA-verksamhetsområde Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten Avfallet ska omhändertas i prioriteringsordning genom avfallsminimering, återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering samt innehållet av miljöfarliga ämnen ska minska Insamling av matavfall ska påbörjas Fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall (småhus) och julgranar ska påbörjas Genomföra upphandling av transport av hushållsavfall till förbränningsanläggning Införandet av en bytesbod (uppdrag från budget 2012) Efter vårens vattenläcka har analys genomförts och inga förändringar i åtgärder föreslås. Kommunens VA-nät är ungt i jämförelse med andra kommuner. Det långsiktiga underhållet riktar sig i första hand till pumpstationer och kända problemområden. En reinvesteringsplan finns framtagen för Gamla Kungsängen. I dagsläget ligger den dock på is. Projekteringen för den nya anläggningen blir klar i år och byggstart planeras till 2014 Ärendet ligger hos Länsstyrelsen för utredning. Arbetet med att bygga ut en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten forsätter, just nu avvaktas beslut. Sker i det löpande arbetet med avfallsfrågor Nya avfallsföreskrifter anpassade efter frivillig sortering av matavfall förväntas beslutas under hösten Klart Genomförd Planering för en bytesbod vid återvinningscentralen pågår. Arbetsmarknadsenheten (AME) har bildat en arbetsgrupp som har i uppdrag att arbeta med bland annat återanvändning och återvinning av avfall. Arbetsgruppen ska när de kommer lite längre i sin planering kallar till möte mellan tekniska avdelningen och AME.

52 Sid 43 (68) Upplands-Bro ska använda skattebetalarnas pengar effektivt NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Upplands-Bro ska ständigt effektivisera sin verksamhet till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga nämnder får i uppdrag att föreslå årliga höjningar av taxor, utom maxtaxa inom barnomsorgen, med KPI med bas oktober 2011 eller annat lämpligt index De största förändringar i avfallsföreskrifter och i ny avfallstaxa gäller matavfallsinsamling som efter Kommunstyrelsens beslut ska ske med frivilligt deltagande. Ny avfallstaxa som ska täcka alla kostnader av avfallhanteringen bland annat matavfallsinsamling ska presenteras till Kommunstyrelsen under hösten. Om allt går bra med föreskrifter och taxa planeras att de träder i kraft från den 1 januari Även VA-taxan revideras under 2013 och förväntas träda i kraft i början av Prestationer och nyckeltal Nyckeltalen för affärsverksamheten kommer presenteras vid årsbokslutet. Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter RÄTTARBODA Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Tryckledning Kabi pst Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ny överföringsledning till Stäket Spill Smidö LTA Enheter Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Inventarier Summa Vatten- Avlopp Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Summa Renhållning Summa Affärsverksamhet

53 Sid 44 (68) Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter RÄTTARBODA Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Tryckledning Kabi pst Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ny överföringsledning till Stäket Spill Smidö LTA Enheter Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt) Inventarier Summa Vatten- Avlopp Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Summa Renhållning Summa Affärsverksamhet Sylta LTA System Släpande kostnader för sent uttagna LTA-enheter (pumpar vid LågTryckAvlopp). Tryckledning Kabi pst Projekter tryckledning Kabi kommer att påbörjas. Servis Kockbacka Serviser till fastigheter har gjorts Dagvattendamm Strandvägen NY Dagvattendammen kommer att invigas 23 september. Ekbodadammen Projektering nästan klart. Projektet har osäkert startdatum. Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Släpande kostnad för ett avslutat projekt. Rättarboda LTA-pumpar Släpande kostnader för sent uttagna LTA-enheter.

54 Sid 45 (68) Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Förstudie för kapacitetsutbyggnad är utförd. Reinvestering Murarv. Projektet kommer inte att påbörjas innan årets slut och kommer därför ombudgeteras till Diverse inv. Maskiner Under hösten kommer nya maskiner att köpas in. Diverse åtgärder Pumpstationer Nytt styrsystem i Kungsängen har installerats. Under hösten är inköp av pump till Kungsängen planerad. Byte av planeringsverktyg Läsplattor/iPads är beställda. Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Ombyggnaden av personalboden ska i gång nu och vara slutfakturerat innan årets slut. Inköp avfallskärl Inköp av kärl väntas ske först 2014.

55 Sid 46 (68) Bygg- och miljönämnden Ordförande: Kontorschef: Driftredovisning Lars Brofalk Marianne Hagman Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Bygg- och Miljönämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Bygg- och Miljönämnden Summa Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Bygg- och miljönämnden visar efter årets första åtta månader ett positivt resultat. Under hösten väntas en del kostnader kurser och konferenser. Nämnden väntas lämna ett överskott vid årets slut. Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Nedan sker uppföljning av nämndens mål och uppdrag sorterade under det respektive övergripande mål som dessa syftar till att nå. Uppföljningen sker i tabellform, med grön, gul eller röd markering. Om målet/uppdraget är uppnått/kommer att uppnås under 2013 (grön), pågående (gul) eller ej startat/ej uppnått (röd). Dessutom finns i tabellen kommentarer på vilka aktiviteter och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelse eller genomföra uppdrag. Upplands-Bro ska ha en ekonomi i balans NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år skott vid årets Prognosen visar på ett över- slut. Självfinansieringsgraden avseende livsmedel- och miljöbalkstillsyn samt bygglovverksamhet ska öka. Självfinansieringsgraden (miljö och hälsoskydd) mättes senast inför bokslutet 2012 (42 %). För 2011 var motsvarande 43 %. Nya mätningar i enlighet med målet avses göras inför årsbokslutet.

56 Sid 47 (68) Upplands-Bro ska använda skattebetalarnas pengar effektivt NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Nämnden ska sträva efter att förenkla för kommunens invånare och minska kostnaderna för sin myndighetsutövning En komplett bygglovansökan ska behandlas inom två veckor från och med 2012, om beslut fattas på delegation. Handläggningstiderna ska därefter ytterligare kortas Vi ska pröva om en minskad bygglovplikt för olika åtgärder kan införas i kommande detaljplaner Utveckla avdelningens kvalitetssäkring i samband med ärendehantering. e-tjänsten för bygglovshantering och den webbaserade handläggningen ska utvecklas kontinuerligt. Sker i det löpande arbetet, bland annat genom den arbetsgrupp, där gestaltningsfrågor och frågor om arkitektonisk utformning diskuteras, som formaliserats under de första två kvartalen I gruppen kommer arkitekter från bygg- och miljöavdelningen och plan- och exploaterings-avdelningen ingå. Nämnden medverkar som remissinstans vid arbetet med att ta fram nya detaljplaner. Som en del av arbetet ingår att bevaka så att planerna blir ändamålsenliga utan att bli onödigt betungande för de som berörs av planen Arbete är påbörjat med att införa skanning av inkomna handlingar mot ärendehanteringssystemet Castor. Detta utgör en avgörande del i kvalitetssäkringen av ärendehandläggningen. Ett arbete med att kartlägga interna processer inom bygg- och miljönämndens ansvarsområden har påbörjats. Ingen utveckling har skett 2013 Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Bygg- och miljönämnden ska aktivt bidra till kommunens expansion av bostäder, verksamheter och andra förbättringar Vid handläggning av bygglov, förhandsbesked och remisser ska goda estetiska och arkitektoniska miljöer eftersträvas. Görs kontinuerligt och prövas i varje ärende. Sker av varje handläggare och i den nya arbetsgruppen för samverkan i arkitektoniska frågor Nämnden är positiv till att alla delar Görs kontinuerligt vid pröv-

57 Sid 48 (68) av kommunen utvecklas efter sina förutsättningar och översiktsplanen ska vara ledande för nämndens hantering av bebyggelse på landsbygden ning i varje ärende. Ett antaget landsbygdsprogram kommer ytterligare underlätta handläggningen. Upplands-Bro ska förbättra servicen till medborgare och företagare varje år NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Nämnden ska uppmuntra till och underlätta för kommunens invånare att investera i sina fastigheter, genom en obyråkratisk och rättvis hantering och aktiv information Samtliga som får bygglov och andra myndighetsbeslut ska med enkla rutiner ges möjlighet lämna synpunkter på hanteringen. Minst två gånger per år ska en uppföljning redovisas för nämnden, som underlag för formulering av förbättringsmål. Ej påbörjat. Däremot sker vartannat år en NKIundersökning gentemot företagare. Resultatet från årets undersökning är mycket bra. Upplands-Bro ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Nämnden ska medverka till kreativa lösningar på bullerproblematik för att möjliggöra bebyggelse i goda kommunikationslägen och en attraktiv boende- och gatumiljö Områden och enskilda fastigheter med undermåliga avlopp och vattenförsörjning ska uppnå godkänd standard så fort som möjligt. Görs i det löpande arbetet Görs i det löpande arbetet Prestationer och nyckeltal Nyckeltalen kommer följas upp i samband med årsbokslutet. En komplett bygglovsansökan i ärenden som ej kräver grannhörande ska behandlas inom 2 veckor om beslut fattas på delegation. En komplett bygglovsansökan som ska beslutas av nämnden ska vara färdigbehandlad inom tio veckor. Ca 650 ärenden inom tillsynen av livsmedel, miljö- och hälsoskydd handläggs. Ca 400 bygglovsärenden handläggs årligen. Självfinansieringsgraden avseende livsmedel- och miljöbalkstillsyn (inklusive prövning) ska uppgå till minst 50 %.

58 Sid 49 (68) Utbildningsnämnden Ordförande: Yvonne Stein Kontorschef: Anders Wedin (tf) Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Nettoavv Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Bildningsnämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Bildningsnämnden Summa Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Utbildningsnämnden redovisar en nettoavvikelse per 31 augusti med tkr. Alla kostnader och intäkter fördelar sig inte jämnt över året, detta förklarar överskottet i delårsprognosen per 31 augusti. Upplands-Brogymnasiet har färre elever p.g.a. att gymnasiekullarna minskar och att restaurang- och livsmedelsprogrammet har lagts ned. Kostnader för övertalig personal och lokalhyra under uppsägningstiden måste hanteras inom ramen för gymnasieverksamheten. Inflyttningen till kommunen sker i jämn ström vilket betyder förskole-/grundskolekullana ökar enligt plan. Några av barnen/eleverna som flyttar in har stora särskilda behov, vilket medför att Resursteamets kostnader för placeringar i förskolor och skolor utanför kommunen blir högre än budgeterat. Utbildningsnämnden använder tilldelade medel i enlighet med god ekonomisk hushållning. Verksamheternas prestationer har hittills i stort sett uppgått till budgeterad nivå. De avvikelser som ovan beskrivits beräknas kunna hanterats inom den ekonomiska ramen. Prognosen är att ekonomin är i balans vid årets slut. Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Mål/uppdrag Pedagogisk omsorg/öppen förskola Barnens språkliga, matematiska och naturvetenskapliga tänkande och förståelse ska utvecklas i verksamheten. Barnen ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfattas av dem. Barnen ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Personalens kompetens ska öka. Kommentar Pågående process bla Matematiklyftet och NTA som stora satsningar på ökad kvalitet. Matematiksamordnare anställd. Pågående process, tex Demokratidagen Pågående process, utredning pågår kring resursteamets verksamhet. Tilläggsbeloppen ses över i omfattning och storlek. Pågående process. Förskola

59 Sid 50 (68) Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan. Barnen ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfattas av dem. Personalens kompetens ska öka. Förskolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier Barn ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Grundskola/Särskola/Fritidshem/ÖV/Fritidgårdar Alla elever i grundskolan ska kunna förbättra sina resultat Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg. Alla elever ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Skolpersonalens kompetens ska öka. Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och pedagogik. Andelen elever som uppnår behörighet till gymnasiestudier ska öka. Olovlig frånvaro i grundskolan ska minska. Tillgången till IT-utrustning och stödjande infrastruktur ska förbättras. Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Fördubbla antalet elever i grundskolan som når över lägsta nivån i matematik och öka andelen elever i grundskolan som når högsta nivån i betyg i matematik till (Mål enligt PISA-projekt). Skolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier. Pågående process, tex Matematiklyftet för förskolan där 30 förskollärare deltar under ledning av vår matematikutvecklare. Lärplattan i förskolan, en satsning på att introducera modern teknik. Sker i samarbete med Stockholms universietet. Många lokala satsningar på utveckling av den pedagogiska verksamheten sker. Pågående process, tex förskolans arbete kring demokratidagen Pågående process. Pågående process, utredning pågår kring resursteamets verksamhet. Tilläggsbeloppen ses över i omfattning och storlek Pågående process, bl.a. genom fokus på uppdraget Systematiskt kvalitetsarbete. Pågående process, andel elever som inte erhåller betyg i ett eller flera ämnen minskar, 2010 (27,3%), 2011 (21,8%), 2012 (20,5%). Målet mäts genom en fråga i Pilen där svarar våra elever i nivå med andra deltagande kommuner att lärarna har höga förväntningar (att nå målen i alla ämnen) på eleverna. Något högre resultat i åk 3 och 5 än åk 8. Pågående process, utredning pågår kring resursteamets verksamhet. Tilläggsbeloppen ses över i omfattning och storlek. Pågående process genom fortbildningsinsatser. Pågående process, deltar bl.a. i projekt tillsammans med 11 andra huvudmän och Umeå Universitet i ett treårigt projekt Entreprenöriellt lärande. Målet ej nått, andelen behöriga elever till gymnasieskolan minskar. Dock finns problematik i jämförelsen bl.a. pga nya krav och betygssystem. Målet nått och skolan fortsätter att bevaka utvecklingen och analysera insatser på individnivå Pågående process, men ytterligare satsningar behövs. Pågående process. Pågående process, PISA 15-projektet går nu in i en mer operativ fas, tex anställandet av matematikutvecklare, deltagande i matematiklyftet. Eleverna i våra skolor uppger i undersökningar att de känner sig ungefär lika trygga

60 Sid 51 (68) som andra barn i kommungruppen. Vad gäller lust till lärande och studier uppvisar vi också resultat i nivå med andra kommuner, dock är resultatet skrämmande lågt. Om det beror på skolans brist eller något annat vet vi dock inte. Gymnasieskola Eleverna på yrkesförberedande program ska uppnå yrkesexamen. Olovlig frånvaro på ska minska. Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Alla elever ska ges förutsättningar att inom de tre studieåren uppnå minst godkända betyg. Meritvärdena ska höjas. Främja forskningsintresset i våra verksamheter. Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Skolpersonalens kompetens ska öka. Skolan ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Vuxenutbildningen Individens behov och önskemål ska tas tillvara i planeringen av verksamhetens organisation, innehåll och metoder. Fler elever ska fullfölja vuxenutbildningen. Minst 95 % ska vara nöjda med utbildningen. Skolan ska vara trygg och främja lust till lärande och studier. Alla studerande ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. De studerande ska få den hjälp och det stöd som de Finns ingen statistik för denna jf ännu. Pågående process, UBG har anställt en ungdomshandledare som har haft i uppdrag att hjälpa de ungdomar som av olika anledningar skolkar från sina lektioner. Ansvar och inflytande skapas genom dialog och möjlighet att påverka och förändra sin situation. Det är också viktigt att alla bli sedda och lyssnade på och att de elever som får svårigheter får stöd. Riktlinjer och rutiner har skapats så att personalen på skolan låter eleverna utvärdera kurserna och lärarna utvärderar elevernas resultat och hur de upplever sin studiegång på ett mer enhetligt sätt. Mentorerna och studievägledarna följer upp och anpassar elevernas studieplaner och val kontinuerligt. Pågående process Pågående process Pågående process Elevhälsan arbetar hälsofrämjande och förebyggande utifrån ett coachande och samtalande förhållningssätt. Skolan samverkar enligt en samverkansmodell för kommunens aktuella aktörer ur ett ungdomsperspektiv. Pågående process genom fortbildningsinsatser Pågående process Pågående process Den senaste statistiken (kommunbladet) har inte kommit ännu. Dock kan nämnas att vi har bättre siffror än både kommungruppen och riket. 82% jf 78% resp 73% Målet nått, 97% är nöjda med utbildningen. Pågående process Pågående process Pågående process

61 Sid 52 (68) behöver. Skolpersonalens kompetens ska öka. Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Resursteamet Barn, elever och studerande med behov av omfattande stöd ska få en god utbildning och omsorg, i första hand inom kommunen. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och bidra till att eleverna når målen. Central förvaltning ska tillhandahålla god service och information. Barn och ungdomar ska erbjudas bra kost och en god matkultur Fler ska vara nöjda med skolmaten Pågående process genom fortbildningsinsatser Pågående process Alla placeringar utanför kommunen prövas först noga mot de verksamheter som finns i kommunen. Konsultationer, handledning, kompetensutveckling och i extraordinära fall erbjuds tilläggsbelopp för att rusta verksamheterna att klara behoven av omfattande stöd. Skolsköterskorna på grundskolan erbjuder eleverna hälsobesök med hälsosamtal i nyckelåldrar för att öka deras egen kunskap om frisk- och riskfaktorer såsom mat, sömn, samlevnad och droger vilket bidragit till ett gott skolklimat och en god lärmiljö, och därmed gett eleverna goda förutsättningar att nå målen. Utbildningskontoret arbetar för att uppdatera relevant information som finns på kommunens hemsida, och ge snabba svar på frågor. Ett gott samarbete med kommunens kundcenter har ökat möjligheterna till en god service till kommuninnevånare m.fl. Matsedelplanering sker i kostdatasystem med näringsmässig utgångspunkt från livsmedelsverkets rekommendationer. Kostchef och kökspersonal deltar vid matråd som genomförs 1-2 ggr per termin på samtliga skolor, synpunkter dokumenteras och dialog med elever leder till ständig utveckling av matsedeln. Kostchef och kökspersonal deltar vid matråd som genomförs 1-2 ggr per termin på samtliga skolor, synpunkter dokumenteras och dialog med elever leder till ständig utveckling av matsedeln. Genom tät kontakt med elever och personal har nöjdheten stärkts.

62 Sid 53 (68) Prestationer och nyckeltal Budget 2013 Prognos 2013 Familjedaghem/Öppen förskola Familjer som besöker besöka öppna förskolor Barn i familjedaghem Förskola Barn i förskolor Grundskola Elever i grundskolor 6-15 år Elever i fritidshem Gymnasieskola Upplands-Bro-elever i gymnasieskolor Elever på UBG från andra kommuner Vuxenutbildning Studerande från Upplands-Bro i vuxenutbildning omräknat till heltidsstuderande, ca Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Kostenheten Producerade måltider Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa

63 Sid 54 (68) Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Upprustning av utemiljö: Projekten hinner inte slutföras i år. Modernisering kök: Modernisering av utrustning sker successivt Övriga projekt beräknas att slutföras under året.

64 Sid 55 (68) Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Kontorschef: Driftredovisning Jan Stefansson Marianne Hagman Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Kultur- och Fritidsnämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Kultur- och Fritidsnämnden Summa Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Kultur och fritidsnämnden visar per 31 augusti en nettoavvikelse om -635 tkr. Organisationen bedömer dock att den ska vara i balans vid årets slut. Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Nedan sker uppföljning av nämndens mål och uppdrag sorterade under det respektive övergripande mål som dessa syftar till att nå. Uppföljningen sker i tabellform, med grön, gul eller röd markering. Om målet/uppdraget är uppnått/kommer att uppnås under 2013 (grön), pågående (gul) eller ej startat/ej uppnått (röd). Dessutom finns i tabellen kommentarer på vilka aktiviteter och projekt som genomförts för att nå måluppfyllelse eller genomföra uppdrag. Upplands-Bro ska erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Erbjuda den ökande befolkningen ett rikt och varierat kultur-, frilufts- och fritidsutbud Möjligheter till spontanaktivitet i närmiljön ska ökas Utveckla fritidsgårdarna Lillsjön och Hällkana för att ge bättre möjligheter till motion och rekreation En skatepark har färdigställts vid Klockardalens IP Två planer vid Kungsängens IP, som är avsedda bland annat för spontanidrott, har tagits i bruk under året. Ett hopptorn har köpts in till Lillsjöbadet Förvaltningen har startat ett projekt för bättre skatemöjligheter i Kungsängen och Bro i dialog med föräldrar och ungdomar, vilket fortsätter under resten av 2013 Motionsspåren har förbättrats genom påfyllnad av sand. Under sommaren har förvaltningen i samarbete med tekniska avdelningen gjort en alternativ sträckning av elljusspåret vid Hällkana eftersom det betar hästar i hagarna. Ytterligare bänkar har köpts in till Lillsjön, nya informationstavlor är beställda och Lillsjöbadet har kompletterats med ett hopptorn. Under september kommer renoveringen av omkläd-

65 Sid 56 (68) nings- och duschrum att påbörjas. Målningsarbeten på minigolfbanan och serveringsaltanen vid Lillsjön har genomförts Nämnden ska arbeta för att öka dialogen mellan verksamheterna och dess brukare Alla invånare ska ha tillgång till ett rikt kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken Barn och ungdomar ska erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar Utveckla möjligheterna till vinteraktiviteter genom skidspår, skridskoslingor och isbanor Utveckla brukarmedverkan för delaktighet, ansvar och större inflytande Ungdomar ska medverka aktivt i utvecklingen av verksamheten och driften av Ungdomens hus Invånare och besökare ska ges möjlighet till kulturella upplevelser och eget skapande Samverka för att öka kulturens roll i förskola och skola Kommunens ska ha ändamålsenliga och funktionella lokaler för kulturaktiviteter Kulturskolan ska sträva efter att tillhandahålla verksamhet till alla barn som söker Kulturskolan ska bidra till ökad måluppfyllelse i grundskolan Kulturskolan ska medverka till att musikundervisningen i grundskolan utformas så att eleverna ges fler uttrycksmöjligheter Under vintern fanns sjöisbanor på Lejondalssjön, Lillsjön och Mälaren och isbanor vid våra idrottshallar Kungsängens IP, Klockardalens IP och Råbyplan i Bro. Skidspår fanns i Hällkana, vid Lillsjön och gröna dalen. Nära dialog sker i enskilda projekt, t ex för att förbättra för skateboardåkare. Kultur- och fritidsvaneundersökningen är dialog i enkätform och fungerar som underlag för framtida satsningar. Föreberedelser för ny undersökning har påbörjats. Dialog med besöksnäringen om turismstrategin genomfördes under våren. Regelbundna möten med föreningslivet: kulturråd, fritidsråd, anläggningsråd och föreningsmöten Sker i det löpande arbetet Stort antal evenemang för all åldrar erbjuds i samverkan med andra aktörer. Arbete med att tillgängliggöra vårt kulturarv pågår. Många aktiviteter inom projektet Skapande skola har genomförts: t ex film, konst, kulturmiljövandring, teater, musik och museibesök. Förskolan har dessutom tagit del av ett antal teaterföreställningar i allmänkulturens regi Kulturhuset är under uppförande och ombyggnationen av Brohuset till en ny kulturell samlingspunkt har påbörjats. Kvistaberg har potential för att bli ett lokalt kulturellt centrum, där pågår renovering och upphandlingsprocess för entreprenör har påbörjats. Kulturskolan tar in elever löpande under året. Under våren 2013 togs 70 nya elever in. Inför höstterminen stod 231 barn i kö och 140 av dem fick plats, dvs 60 %. Samverkan med flera skolor sker löpande, främst i lågstadiet bland annat genom dansklasser, klassmusik, kör och musikalprojekt. Kulturskolan har ett grundskoleuppdrag där en del projekt genomförs, men flera skolor väljer att köpa ytterligare tjänster som kulturskolan erbjuder. Alla skolor har under året fått besök av Kulturskolans lärare, vilka visat upp verksamheten.

66 Sid 57 (68) Biblioteket är ett stöd i människors lärande, utveckling och delaktighet genom hela livet Stimulera föreningsarbetet med ett rikt och varierat utbud för ökad mångfald Föreningarnas aktivitetstillfällen för barn och ungdomar (3-20år) ska öka Kommunens bidrag till föreningar och kommunala taxor ska eftersträva jämlika villkor för pojkar och flickor, underlätta ökade aktiviteter för barn och unga samt till effektivt lokalutnyttjande Samverka med förskola och skola kring barns språk- och läsutveckling Samverka med omsorgen och äldreomsorgen för att erbjuda aktiviteter och medier som passar målgruppen Ökad tillgång till bibliotekets service och tjänster Sker genom kulturråd, fritidsråd och nära dialog med föreningslivet. Dessutom fördelas föreningsbidrag och projektet kulturlyftet. Vid uppföljning av första halvåret 2013 hade aktivitetstillfällen för barn och unga genomförts. Motsvarande period 2012 var antalet och vi kan således se en ökning med 561 tillfällen. Uppföljning visar att könsfördelningen bland deltagarna i idrottsföreningsverksamhet under de första två kvartalen är pojkar 56 % och flickor 44 %. Arbetet fortsätter under året och en mer detaljerad uppföljning görs i samband med årsbokslut. Barngrupper och programverksamhet sker i samma omfattning som tidigare och fungerar väl. Omfattande uppsökande verksamhet sker av biblioteken i samverkan med dagcentral, äldreomsorg och vårdcentraler. Ett nytt projekt har påbörjats, vilket syftar till att engagera volontärer som kan läsa högt för människor med demenssjukdom. Projektet genomförs i samverkan med Centrum för lättläst. Brohuset är stängt för ombyggnation och biblioteket i Bro finns i tillfälliga lokaler i Broskolan (Brofilialen). Utbudet är för närvarande begränsat, men filialen fungerar väl under omständigheterna. Åtgärder för att öka tillgängligheten är ombyggnationen av Brohuset samt skapandet av kulturhuset i Kungsängen vilka blir klara under Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Kultur- och fritidsnämnden ska öka kunskapen i och utanför Upplands- Bro kommun om vårt rika kulturarv Turismnäringen ska öka från dagens nivå genom samarbete med näringslivet, mälar-kommunerna, Stockholm Tourist Center, Strömma kanal mfl Utveckla och marknadsföra vår kulturhistoria, uppdatera kartor och vägbeskriv- En turismstrategi har tagits fram under 2013, och förväntas antas i Kommunfullmäktige under hösten. Strategin beskriver Upplands-Bros styrkor och svagheter när det gäller möjligheter i besöksnäringen. Visionen är att öka kommunens attraktionskraft genom samverkan med närliggande kommuner och stärka regionen som besöksmål. Formellt ligger ansvaret för turismfrågor hos Kommunstyrelsen och i dess budgetförslag finns förslag att anställa en turiststrateg på deltid för att hantera frågorna framöver. Röjning av ett antal formlämningar har genomförts, nya skyltar och informationstavlor finns på plats och visningar av formlämningar har genomförts.

67 Sid 58 (68) ningar och genomföra kulturvandringar Utveckla Kvistaberg tillsammans med näringsidkare och öppna området för allmänhet och besökare Kulturarvsdagen, Fest i byn och Kungskalaset har genomförts. Arbete med bildarkivet pågår, programvara är beställd och förhandlingar med IT-leverantör om kostnader för lagringsutrymme pågår. Renovering har pågått under hela Upphandlingsprocess för entreprenör är startad. Upplands-Bro ska ha en ekonomi i balans NÄMNDMÅL UPPDRAG UPPFÖLJNING Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år Nämndens taxor ska vara aktuella Prognosen för året är att budgetramen beräknas hållas. Nämnden har taxor inom simhallsverksamhet, kulturskola och uthyrningsbara lokaler. Ingen av dessa taxor har förändrats nämnvärt under året. Nyckeltalsuppföljning Här presenteras de nyckeltal där det finns en uppföljning för de två första tertialen Antal besök i simhallen hittills Andelen elever som fick plats på kulturskolan vid höstterminens start 60 % Antalet bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar 39 Antalet aktivitetstillfällen i dessa föreningar Antalet deltagartillfällen för flickor i dessa föreningar (44 %) Antalet deltagartillfällen för pojkar i dessa föreningar (56 %)

68 Sid 59 (68) Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp UTRUSTNING/INVENTARIER Föreningshuset Svartviken Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsförbättring Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Maskiner/Inventerier Kultur- och fritid. Summa Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp UTRUSTNING/INVENTARIER Föreningshuset Svartviken Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsförbättring Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Maskiner/Inventerier Kultur- och fritid. Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Samtliga projekt väntas rymmas inom ram samt färdigställas under 2013, förutom upprustning stall Prästtorp, elbelysning motionsspår Lillsjön och inventarier Brohuset vilka beräknas färdigställas under 2014.

69 Sid 60 (68) Upprustning Kvistaberg Förbättringsåtgärder på fastigheten som fasadåtgärder mm slutförs Upprustning stall Prästtorp Investeringen av uppförande av nytt ridstall slutförs första halvåret UTRUSTNING/INVENTARIER Inventarier till Nya Brohuset slutförs våren Fordonspark idrottsplatser Inköp av bland annat ny lastbil och vikplog genomförs under året. Hopptorn Lillsjön Hopptorn är inköpt och utplacerat. Upprustning Hällkana Friluftsgård Åtgärder i dusch- o omklädningsrum samt energibesparande åtgärder genomförs under året. Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Inköp av utrustning till teorisal och spinningrum. Elbelysning motionsspår Lillsjön Slutförs under 2014 Fastighetsförbättring Fastighetsförbättrande åtgärder genomförs bland annat vid Gamla Järnvägsstation i Bro. Inventarier Brohuset Inredning biblioteket i nya Brohuset slutförs våren Inventarier Kulturskolan Inköp av musikinstrument. Fasadskyltar Ny fasad skylt uppsätts vid Ekhammarscenen. Inventarier Ekhammarscenen Komplettering av utrustning till Ekhammarscenen. Skyltar fornminne Nya skyltar sätts upp vid fornminnesplatserna. Inventarier Sporthallar Jalusidörrar samt solskydd köps in till sporthallarna. Ungdomens Hus inventarier år 2013 Inventarier inköps till Ungdomens Hus i Kungsängen.

70 Sid 61 (68) Socialnämnden Ordförande: Tina Teljstedt Kontorschef: Eva Folke Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Ekonomisk redogörelse av delårsresultat och helårsprognos Delårsbokslut (resultat tom 31/8 2013) Socialnämnden visar ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr Helårsprognos (prognostiserat resultat på helåret 2013) Socialnämnden visar på en budget i balans och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Myndighets- och beställaravdelningen (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Avdelningschef Myndighets och beställare Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till överskottet är att här finns medel avsatta för befarade ökade placeringskostnader. Enhetschef Vuxna Visar ett underskott på -300 tkr med en budget på tkr. Åtgärder Enhetschef från Vuxenenheten och enhetschef från Stöd- och behandlingsenheten har regelbundna möten för att minimera behovet av placeringar, samt att dessutom gå igenom pågående placeringar. Om en placering behövs involveras utförarna tidigt i processen, för att snarast planera utslussning till behandling på hemmaplan. All personal har/ska utbildas i ASI (Addiction Severity Index) för att noga utreda, vilket stöd den sökande kan tänkas behöva utifrån evidensbaserade metoder. De har även utbildning i MI (Motiverande Samtal), som är en samarbetsinriktad och personcentrerad form av guidning för att locka fram och stärka motivation till förändring. Detta sammantaget förväntas ge bästa resultat för en gynnsam behandling.

71 Sid 62 (68) Enhetschef Barn och unga Visar ett prognostiserat underskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till underskottet beror främst på befarade höga kostnader för mellanvård och kontaktpersoner. I samband med att flera placeringar på institutioner har avslutats under året, har det varit nödvändigt att erbjuda dem som varit placerade på institution, vård på hemmaplan i form av kontaktpersoner och mellanvård. Åtgärder Socialkontoret följer noga kostnadsutvecklingen av placeringar av barn och unga. Om en placering övervägs sker ett placeringsmöte med ansvarig handläggare och enhetschef för Barn och unga, enhetschef för Stöd och behandling i egen regi samt avdelningschef för Myndighets- och beställaravdelningen. Öppenvårdsinsatser på hemmaplan övervägs alltid som det första alternativet. Varje placering följs noga upp med täta intervaller för att löpande pröva om placering är det mest optimala, om den kan ske på lägre vårdnivå eller om öppenvårdsinsatser på hemmaplan kan erbjudas i stället. I ett antal ärenden, främst ungdomsplaceringar vid HVB-hem och SiS (Statens Institutionsstyrelse), har placeringarna avslutats och ett massivt hemmaplansarbete tagit vid. I arbetet samarbetar Myndighets- och Utföraravdelningarna, liksom har i förekommande fall skolan, polisen m fl och det privata nätverket aktiverats. Enhetschef Bistånd äldre Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till detta överskott beror främst på avsatta medel i budgeten för volymökningar.. Enhetschef Bistånd funktionsnedsatta Visar ett underskott på tkr på en budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet beror på höga kostnader för personlig assistans. Utföraravdelningen (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar på ett underskott på tkr med en budget på tkr. Avdelningschef Utförare Visar en budget i balans med en budget på tkr. Äldreboendena Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror främst på lägre kostnader än beräknat för kommunens hälso- och sjukvård. Hemtjänst Visar ett underskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till underskottet beror på för höga kostnader i förhållande till den intäkt som erhålles i LOV-ersättningen. Bland annat har man fortfarande för mycket personal anställd i förhållande till den volym som ska utföras.

72 Sid 63 (68) Åtgärder Inom hemtjänstens egen regi fortgår omställningen av verksamheten utifrån att LOV införts. Bristerna i schemaplaneringen och planeringen i det dagliga arbetet har åtgärdats. Enheten har omorganiserat arbetet till fem mindre grupper med var sin samordnare, som också arbetar halvtid i det direkta omsorgsarbetet. Administrativa tjänster har minskats med 1,5 årsarbetare. Verksamhetsuppföljning genom Mobipen har intensifierats för att hitta luckor, som orsakar ett för lågt antal utförda timmar. Lokalkostnader har minskats genom att minska tomgångshyror och för att optimera lokalanvändningen. Antalet leasingbilar kommer att minska under året. Enhetschef LSS övriga insatser Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Den främsta orsaken till detta överskott är låga kostnader för personlig assistans. Enhetschef LSS gruppbostäder Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Daglig verksamhet Visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Enhetschef Socialpsykiatri Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Stöd och behandling Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Arbetsmarknadsenhet Visar ett underskott på tkr med en budget på Orsaken till detta underskott beror främst på högre kostnader för drift- och servicegruppen och Arbetsfokus. Avdelning kvalitet och verksamhetsstöd (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Orsaken till överskottet beror på avsatta medel för omställningen av hemtjänsten i och med införande av LOV tkr och tkr för personalförstärkningar i och med ny lagstiftning från årsskiftet inom äldreomsorgen. Ekonomiskt bistånd Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Förklaringar till detta underskott har främst att göra med att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd. År 2013 är det 27 fler hushåll per månad än under 2012, som behöver ekonomiskt bistånd. Det rådande läget på arbetsmarknaden medför att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd. Åtgärder Enheten arbetar både med mottagandet och med handläggningen av ansökningar. Man har arbetat fram nya handläggningsrutiner för ökad rättssäkerhet, liksom för intern samverkan med arbetsmarknadsenheten. Uppföljning av försörjningsstöd sker varje månad. Samarbete med vårdcentraler i kommunen utifrån rehabiliteringsförfrågningar har påbörjats, och kontaktpersoner har utsetts för samverkan med Försäkringskassan och Arbetsför-

73 Sid 64 (68) medlingen. För att hjälpa språksvaga ut i arbete har ett intensivt arbete kommit igång med fokusering på de språksvaga tillsammans med SFI och arbetsmarknadsenheten. Uppföljning av nämndens mål och uppdrag Äldre- och handikappomsorgen De lokala värdighetsgarantierna ska implementeras, inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionsnedsatta, för förbättrad kvalitet och service Samtliga garantier har implementerats inom biståndsenheten. Biståndsenheten följer kontinuerligt upp beslutade garantier. För detta ändamål har utredningsmallar tagits fram för hemtjänst och särskilda boenden. Utförarenheterna har under våren påbörjat implementering av värdegrundsarbetet. Alla enheter har ett pågående värdegrundsarbete, men har kommit olika långt. Igångsättning av 20 nya äldreboendeplatser Arbetet med Solgården är påbörjat men blir något fördröjt. Beräknas vara klart senvåren Införa nyckelfri hantering inom hemtjänstens verksamhetsområde Arbetet är påbörjat och ett företag med kunskap om nyckelfri hantering är anlitat. Utreda möjligheten att erbjuda matlagning i hemmet inom ramen för revidering av riktlinjer för äldreomsorgen Socialnämnden har beslutat att utförare ska utse kostansvariga och att dessa utbildas i kostkunskap och enklare matlagning. Kostansvariga ska efter utbildning förmedla kunskapen till övriga medarbetare och säkerställa att informationen implementeras i respektive enhets introduktionsmaterial för nya medarbetare. Utförare har möjlighet att fördela beviljad tid och insats på ett effektivt och individuellt sätt i samråd med brukaren för att uppnå en högre nöjdhet. Socialkontoret planerar för och bekostar utbildningen till kostansvariga under hösten 2013 för 20 deltagare under en dag. Utveckla daglig verksamhet till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Arbetet har påbörjats med att utveckla verksamheten på Bergvik till att omfatta även denna målgrupp. Vidare har projektmedel sökts från Vinnova för att kunna satsa mer utvecklingsresurser på målgruppen. Påbörja rekrytering och utbilda personal på olika nivåer efter behov och utifrån ny lagstiftning Biståndsenheten har under våren utökat enheten med en handläggare inom äldreomsorgen, med anledning av Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Rekrytering inom utförarenheterna har delvis påbörjats. Utveckla verksamheten för personer som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller en närstående med funktionsnedsättning Nämnden beslutade i våras att anhöriga som vårdar en närstående i hemmet fortsatt ska ha möjlighet att ansöka om så kallade må bra-checkar, som kan användas till avkopplande eller berikande aktiviteter. Nämnden, via anhörigkonsulenten, är medarrangör av en anhörigdag (4 oktober) i kommunen. Nämndens verksamhet Kontakten har fortsatt utvecklats under året.

74 Sid 65 (68) Individ- och familjeomsorg Lokala värdighetsgarantier ska utvecklas inom individ- och familjeomsorgen Under hösten 2013 påbörjas ett arbete med att utforma lokala värdighetsgarantier inom individ- och familjeomsorgen. Framtagandet av värdighetsgarantierna kommer att ske med delaktighet hos personalen genom praktiska övningar på arbetsplatsen. Garantierna utarbetas för både beställare och utförare med hjälp av konsultstöd. Förebygga att ungdomar kommer i utanförskap genom stärkt samverkan mellan socialtjänst, arbetsförmedlingen, skola och polis Socialkontoret har stärkt sin samverkan mellan socialtjänst, arbetsförmedling, skola och närpolis. Dels genom utökat informationsutbyte och samplanering på strategisk nivå, men även konkret i individuella ärenden. Enheten för barn och unga har initierat träffar med närpolisen en gång per månad. Vid dessa möten deltar personal från enheten för barn och unga, enheten för vuxna och enheten för stöd och behandling. Härutöver har enheten för barn och unga samt enheten för stöd och behandling regelbundna möten med närpolisen vid två tillfällen per vecka. Enheten för barn och unga har utsett kontaktpersoner för varje skola och förskola i kommunen. Planering pågår för att överföra denna funktion till enhetens mottagningsgrupp i syfte att öka tillgängligheten. Stöd och behandlingsenheten har två ungdomsstödjare som arbetar nära gymnasiet och grundskolorna. De har även deltagit i de orossamtal som polisen har med ungdomar. Samarbetet med skola, polis och Mini-Maria är väl utvecklat i samband med att ungdomar kommer hem ifrån placeringar. Samarbetet med gymnasiet har intensifierats kring ungdomar som tenderar att hamna mellan de olika aktörerna. Utbildning i spelberoende har genomförts. Regelbundna möten med skolans resursteam och polisen sker. Härnevimottagningen har öppen tid endast för kvinnor en gång i veckan och arbetar med en kvinnogrupp. Ungdomsmottagningen har en öppen mottagning på gymnasiet för pojkar en förmiddag i månaden. Öka arbetslösas chanser att hitta tillbaka till arbetslivet genom samverkan mellan socialkontoret, arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer Samarbete sker med arbetsförmedlingen, exempelvis i form av flerpartsmöten för att så långt som möjligt samordna resurser för enskilda klienten. Socialkontoret har initierat och påbörjat samverkan med arbetsförmedlingen i övergripande frågor. Under hösten kommer en tjänst som socialsekreterare att inrättas som delvis ska arbeta direkt mot försäkringskassan, arbetsförmedlingen, AME m.fl. aktörer för att personer med försörjningsstöd snabbare ska uppnå egen försörjning. Samarbetet med SFI har förstärkts genom regelbundna träffar mellan lärare och socialsekreterare i det s.k. integrationsteamet. Inom vuxenenheten tjänstgör en person fram till årsskiftet för att arbeta med språksvaga som gått länge på SFI med inriktning att öka förutsättningarna till självförsörjning. En annan aktör UMA, har genom intensivt arbete lyckats få personer med liten arbetsförmåga att stärkas och flera är idag i praktik eller arbete och är helt eller delvis självförsörjande. Flera elever ska erbjudas sommarjobb och praktikplatser från årskurs nio Under året har 187 elever erhållet sommarjobb vilket är utökning med 12 ungdomar.

75 Sid 66 (68) Prioritera öppenvårdsinsatser på hemmaplan när så är möjligt I alla nya ärenden prövas öppenvårdsinsatser på hemmaplan som förstahandsalternativ. I redan placerade ärenden sker en kontinuerlig uppföljning med fokus på att erbjuda stöd på hemmaplan genom samarbete mellan myndighets- och utföraravdelningarna och skola, BUP, polis, familj och övrigt nätverk. Planering pågår i syfte att utveckla samverkansformerna mellan enheten för barn och unga och enheten för stöd och behandling. Tillföra Kvinnojouren ytterligare medel för samordnare Kvinnojouren har erhållit ekonomiska medel av socialkontoret med 530 tkr till samordnare. Utveckla tidiga insatser till utsatta familjer genom förebyggande arbete i samverkan med öppna förskolan, mödra- och barnvårdscentral Samverkan med öppna förskolan och mödra-och barnavårdscentralen sker vid behov i enskilda ärenden. Enheten för barn och unga har utsett kontaktpersoner med varje förskola i kommunen. Socialkontoret har fått i uppdrag att verka för att ett samverkansavtal upprättas mellan socialnämnden, utbildningsnämnden och landstinget i syfte att formalisera samverkan kring ett familjecentralsliknande arbetssätt i kommunen. Stöd- och behandlingsenheten har ett väl utvecklat samarbete med öppna förskolan, mödravården och barnavårdscentralen. Öppna förskolan har fått stöd och behandlingsenheten har haft utbildningskvällar och familjebehandlarna har deltagit i öppna förskolans föräldrautbildning. Stärka enheten för barn och ungdom för ökad kvalitet i såväl genomförande som resultat Till följd av den utredning som konsultföretaget PwC har genomfört på barn-och ungdomsenheten har en handlingsplan tagits fram för det fortsatta arbetet. Utredningen har identifierat ett antal områden som bör ses över och där förändringar erfordras på enheten. Arbete pågår med att förverkliga handlingsplanen, bland annat i syfte att skapa en gemensam syn på uppdraget, att tydliggöra roller och ansvar samt att skapa en arbetsprocess som säkerställer rättssäkerhet och kvalitet. Utveckla samverkansprojektet med nordvästkommuner, om stöd för våldsutövare i nära relationer för alla som utsätts för våld En kontinuerlig utveckling av arbetet i samverkansprojektet sker på de möten som socialsekreterare i nätverket deltar i. Nätverket har utformat en gemensam handlingsplan gällande våld i nära relationer och är varandra behjälpliga i arbetet mot relationsvåld i nordvästkommunerna. I syfte att stärka skyddet för äldre kvinnor har ett samarbete mellan socialsekreterare för relationsvåld och handläggare från biståndsenheten påbörjats med gemensamma utbildningar. Stöd- och behandlingsenheten arbetar med utgångspunkt från en manual, Trappan, för barn som bevittnar våld, och de arbetar med flera kvinnor som blivit utsatta för våld genom krissamtal och även med mycket praktiskt arbete. Nämnd och administration Utreda om ytterligare områden är lämpliga för valfrihetssystem Inga ytterligare områden bedöms för närvarande vara lämpliga för valfrihetssystem. Utveckla beställar- utförarorganisationen från anslagsfinansierad till att finansieringen

76 Sid 67 (68) sker med beställd insats Socialkontoret utreder inom vilka ytterligare områden som det kan vara lämpligt att införa en prestationsfinansierad budget, i från och med Kontorets målsättning är att samtliga utförarverksamheter ska vara prestationsbaserade, men detta mål kommer inte att nås Inrätta en gemensam budget- och skuldrådgivning med närliggande kommuner Budget- och skuldrådgivningen drivs tillsammans med Järfälla kommun. Prestationer och nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2013 Prognos 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Äldreomsorg Dygnet runt omsorg externt, dygn Dygnet runt omsorg externt, kr/dygn kr kr kr kr kr Hemtjänst, antal brukare Hemtjänst, kr/brukare kr kr kr kr kr Dygnet runt omsorg internt, dygn Dygnet runt omsorg internt, kr/dygn kr kr kr kr kr Funktionshindrade Gruppboende externa, personer Gruppboende externa, kr/person kr kr kr kr kr Gruppboende interna, personer Gruppboende interna, kr/person kr kr kr kr kr Personlig assistans, timmar Personlig assistans, kr/timme 305 kr 300 kr 298 kr 277 kr 295 kr IFO Barn-och familjeenheten Institutionsplaceringar, dygn Placeringar, kr/dygn kr kr kr kr kr Familjehemsplaceringar, dygn Familjehemsplaceringar, kr/dygn 934 kr 934 kr 916 kr 776 kr 687 kr Ekonomi- och vuxenenheten Placeringar, dygn Placeringar, kr/dygn kr kr kr kr kr Ekonomiskt bistånd Försörjningsstöd, antal hushåll Försörjningsstöd, kr/hushåll kr kr kr kr kr Nämnd och administration Budget- och skuldsanering, antal ären Budget- och skuldsanering, kr/ärende kr kr kr kr kr

77 Sid 68 (68) Investeringsredovisning Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter 7016 Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården 7020 Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet 7031 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 7032 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht Allégården, arbetsmiljö Summa Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter 7016 Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården 7020 Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet 7031 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 7032 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht Allégården, arbetsmiljö Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Investerings projekten Vinterträdgård Solgården och Norrgården (nr 7018) tkr och Inventarier nytt äldreboende (nr 7035) tkr beräknas inte tas i bruk i år, och ska ombudgeteras till år 2014.

78

79 Ärende 3

80

81 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ulrika Gyllenberg, Zeinab Jama, Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 beslut om granskning Förslag till beslut 1. Samrådsredogörelse, tillhörande förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, daterad , godkänns. 2. Förslaget till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205, sänds ut på granskning enligt reglerna för normalt planförfarande i PBL 2010:900. Sammanfattning Tillväxtchefen fick av KS SBU 18 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. genom normalt planförfarande. Syftet med detaljplanen är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Området är cirka 1,5 ha och ligger i gamla Bro. Idag är området bebyggt med hyresfastigheter som ägs och förvaltas av Upplands-Brohus. Den befintliga bebyggelsen har inbyggda problem med radon. Trots olika försök har man inte lyckats sänka becquerelvärdena till acceptabla nivåer. Därför vill fastighetsägaren nu istället riva husen och bygga nya och i samband med det är det aktuellt med en ny detaljplan. Antalet bostäder avses öka från 95 till ca 125 lägenheter. Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Kommunens behovsbedömning visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande delas av Länsstyrelsen. Förslaget till detaljplan för Bagarvägen har enligt beslut i KS SBU den 15 april 2013, 22, varit utsänt och utställt för samråd under tiden till och med Förvaltningen fick också med sig ett tillägg till beslutet som innebar att berörda sakägare fick frågan om hur de ser på att bygga något eller några höghus inom detaljplanen. Med hänsyn till inkomna synpunkter från myndigheter och allmänhet har förslaget kompletterats med ett tillägg i administrativa planbestämmelser om ändrad lovplikt. I planbeskrivningen har förtydliganden gjorts angående bland annat miljö- och riskhänsyn. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut , planuppdrag. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut , beslut om samråd.

82 2(3) Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 16 oktober Ärendet Tillväxtchefen fick av KS SBU 18 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. genom normalt planförfarande. Syftet med detaljplanen är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Området är ca 1,5 ha och ligger i gamla Bro drygt en halv kilometer öster om tågstationen. Idag är området bebyggt med fyra hyresfastigheter i tre våningar som ägs och förvaltas av Upplands-Brohus. För planområdet med omgivande fastigheter gäller stadsplan Den befintliga bebyggelsen är från 1966 och består av fyra lamellhus i tre våningar med 95 hyreslägenheter. Tre av byggnaderna är placerade längs Bagarvägen som har en höjdskillnad från lägsta till högsta del på ca sju meter. Ett hus ligger vid Målarvägen. Byggnaderna har inbyggda problem med radon. Trots olika försök har man inte lyckats sänka becquerelvärdena till acceptabla nivåer. Av den anledningen vill fastighetsägaren nu istället riva husen och bygga nya och därför är det aktuellt med en ny detaljplan. Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Planområdet avgränsas av parkmark, andra flerbostadshus samt radhus och villatomter. Anpassningen till läget i gamla Bro är viktigt för att nå ett bra resultat i projektet. Byggnaderna ska utformas med god arkitektur och hänsyn till omgivande stadsbild. Karaktären i området är småskaligt med en blandning av olika hustyper som står nära varandra. Även de privata villatomterna har en ganska stor offentlig exponering av sina trädgårdar. Med en varsam behandling av gatumiljön och en väl avvägd anpassning av skalan kan de nya husen bli ett välkommet tillskott till bebyggelsen i gamla Bro. I en tidig analys såg Upplands-Brohus den dåliga kontakten med den intilliggande parken som en svaghet i utformningen av de befintliga husen. För att bättre ta tillvara platsens förutsättningar föreslås nio punkthus i fyra våningar med suterrängvåning i en struktur med fler öppningar mellan gata och park. Antalet bostäder avses öka till ca 125 hyreslägenheter. Byggnadernas placering i nordsydlig riktning ger förutsättningar för en attraktiv och småskalig utemiljö där kontakten mellan gårdarna och mot natur och park förstärks. Ambitionen med förslaget är också att låta hela gaturummet bli en grönare utemiljö där gårdarna får en bättre kontakt med parken. I förslaget omges även parkeringsytor med blommande träd och låga buskplanteringar. Ny bebyggelse ansluts till befintligt dagvattennät. Likaså el-, tele, vatten och avlopp samt fjärrvärme kommer att följa befintliga strukturer. Kommunens behovsbedömning visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. Detta ställningstagande delas av Länsstyrelsen. Förslaget till detaljplan för Bagarvägen har enligt beslut i KS SBU den 15 april 2013, 22, varit utsänt och utställt för samråd under tiden till och med Förvaltningen fick också med sig ett tillägg till beslutet som innebar att berörda sakägare skulle få frågan hur de ser på att bygga något eller några höghus inom detaljplanen. I det missiv som skickades med samrådshandlingarna formulerades detta som en konkret fråga i brevet. Ett samrådmöte har hållits i biblioteket i Bro.

83 3(3) Intresserade hade då tillfälle att ställa frågor till representanter från kommunen och Upplands-Brohus. Efter samrådet och med hänsyn till inkomna synpunkter från myndigheter och allmänhet har förslaget reviderats. Tolv yttranden har kommit in och finns sammanställda med kontorets kommentarer i samrådsredogörelsen, se bilaga. Planförslaget kompletteras med en administrativ bestämmelse som förtydligar ändrad lovplikt för bland annat trädfällning. Planbeskrivningen har förtydligats och resonemangen har utvecklats angående bland annat miljö- och riskhänsyn. Avsnitten som berörs är Behovsbedömning, Övergripande disposition, Tillgänglighet och trygghet, Buller och vibrationer, Radon, översvämning, farligt gods etc., Dagvatten samt Fastighetsbildning. Barnperspektiv Programförslaget ger goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service. En bebyggelse med en bättre kontakt med befintlig park kan också skapa möjligheter för lek i husens närområde. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Elisabeth Mårell Tf Plan- och exploateringschef Zeinab Jama Projektledare exploatering Bilagor: Samrådsredogörelse, daterad Plankarta med bestämmelser i skala 1:1000, daterad Planbeskrivning, daterad Illustrationsplan med fotomontage, sektioner och solstudier, daterad

84 1 (9) Samrådsredogörelse Tillväxtkontoret Datum Vår beteckning Samrådsredogörelse Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205 Bro Upplands-Bro kommun Innehållsförteckning Bakgrund till detaljplanearbetet... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Inkomna yttranden, lista... 3 Statliga myndigheter... 3 Kommunala nämnder... 3 Övriga remissinstanser... 3 Privatpersoner... 3 Inkomna yttranden med kommentarer... 4 Statliga myndigheter... 4 Kommunala nämnder... 6 Övriga remissinstanser... 7 Privatpersoner... 8 Resultat av samrådet... 8 Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget)

85 2 (9) Bakgrund till detaljplanearbetet Tillväxtchefen fick den 23 maj i uppdrag av Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) genom normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900. Planuppdraget åsattes prioritet två. Planområdet är ca 1,5 ha stort och ligger i gamla Bro längs delar av Bagarvägen och Målarvägen. Det omfattar fastigheten Bro Prästgård 4:1 som ägs av Upplands-Bro kommun och Bro Prästgård 6:31 som ägs av Upplands-Brohus AB. För planområdet med omgivande fastigheter gäller stadsplan Planen avgränsas i norr av parkmark och flerbostadshus och i öster dels av Målarvägen och dels av en direkt gräns mot villatomter. I söder gränsar området mot ett mindre trädbevuxet grönområde och i väster mot villatomter. Enligt gällande översiktsplan, ÖP 2010, ingår planområdet i tätortsavgränsningen för Bro. Kommunens behovsbedömning visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydanden miljöpåverkan. Detta ställningstagande har också stämts av i samråd med Länsstyrelsen. Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Planområdet avgränsas av parkmark, andra flerbostadshus samt radhus och villatomter. Anpassningen till läget i gamla Bro är viktigt för att nå ett bra resultat i projektet. Karaktären i området är småskalig med en blandning av olika hustyper som står nära varandra. Den befintliga bebyggelsen är från 1966 och består av fyra lamellhus i tre våningar med 95 hyreslägenheter. Byggnaderna har inbyggda problem med radon. Trots olika försök har man inte lyckats sänka becquerelvärdena till acceptabla nivåer. Av den anledningen vill fastighetsägaren Upplands-Brohus nu istället riva husen och bygga nya. I en tidig analys såg Upplands-Brohus den dåliga kontakten med den intilliggande parken som en svaghet i utformningen av de befintliga husen. Man menar också att placeringen av lamellhusen skapar skuggiga uteplatser. För att bättre ta tillvara platsens förutsättningar föreslås nio punkthus i fyra våningar och en suterrängvåning i en struktur med fler öppningar mellan gata och park. Antalet bostäder avses öka till ca 125 hyreslägenheter. Ambitionen med förslaget är också att låta hela gaturummet bli en grönare utemiljö där gårdarna får en bättre kontakt med parken. Hur samrådet bedrivits Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 15 april att sända ut förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) på samråd genom normalt planförfarande. Förvaltningen fick också med sig ett tillägg till beslutet som innebar att berörda sakägare skulle få frågan hur de ser på att bygga något eller några höghus inom detaljplanen. I det missiv som skickades med samrådshandlingarna formulerades detta som en konkret frågeställning enligt nedan: I samband med samrådet vill kommunen också skicka med en fråga till er som är berörda sakägare: Detaljplaneförslaget medger hus i upp till fyra våningar plus suterrängvåning. Diskussioner har förts kring om det är möjligt att utöka våningsantalet för att eventuellt få in fler lägenheter inom området. Hur ser ni på att bygga något eller några högre hus inom detaljplanen? Hör gärna av er direkt till oss och diskutera detta eller kom till samrådsmötet och för en dialog om möjligheterna att utveckla högre byggnader och exploateringsgrad i planområdet. Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

86 3 (9) Förslaget i sin helhet var ute på samråd från till och med och detta annonserades i lokalpressen. Det ställdes också ut på biblioteket i Bro samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista samt sattes upp i trappuppgångarna i berörda hyreshus. Ett samrådsmöte hölls internt med den tekniska avdelningen på Tillväxtkontoret. Ett öppet samrådsmöte hölls i biblioteket i Bro den 28 maj. Då fick allmänheten tillfälle att ställa frågor och ge förslag till företrädare från kommunen och AB Upplands-Brohus. De närvarande var positiva till förslaget och uttryckte att de tyckte det ser bra ut. Det kom också några få frågor som bland annat handlade om radonproblemen och om de kringliggande radhusens puts skulle kunna påverkas av vibrationer vid kommande byggnationer. Eftersom det inte var någon stor uppslutning på samrådsmötet (färre än tio deltagare trots att kommunen annonserat i lokalpress samt att en redaktionell artikel publicerats om detta samrådsmöte) så tog kommunen fram ett ytterligare informationsblad om pågående samråd. Det beskrev i korthet syftet med förslaget samt tog upp den konkreta frågan om eventuellt ökat våningsantal. Informationen sattes upp i trappuppgångarna för närliggande flerbostadshus. Bladet delades också ut i brevlådorna för radhusen i området. Inkomna yttranden, lista Med anledning av förslaget till detaljplan har tolv (12) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa inkom två yttranden efter samrådsperiodens slut. Dessa har behandlats på samma sätt som de yttranden som inkommit under remisstiden eftersom man sökt och fått godkänt för anstånd i förväg. Skrivelserna är numrerade 1-12 i följande ordning: Statliga myndigheter 1) Länsstyrelsen i Stockholms län inkom ) Polismyndigheten i Stockholms län inkom ) Lantmäteriet inkom Kommunala nämnder 4) Bygg- och miljönämnden inkom Övriga remissinstanser 5) Norrvatten inkom ) Käppalaförbundet inkom ) EON Elnät Sverige AB inkom ) Brandkåren Attunda inkom ) Vattenfall eldistribution AB inkom ) Telia Sonera Skanova inkom ) Svenska kraftnät inkom Privatpersoner 12) Ingrid Berggren inkom Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

87 4 (9) Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på förslag till detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen). Synpunkter som inte innebär särskilda överväganden med avseende på planens utformning eller innehåll, kommenteras inte i sak. Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas plan- och exploateringsavdelningens kommentarer. Statliga myndigheter (1) Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att de kommer att pröva kommunens antagandebeslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 PBL. 1.1 Dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten: Länsstyrelsen har inga särskilda synpunkter på föreslagen dagvattenhantering men anser att det är bra om dagvattnet kan ledas till befintligt/planerad dagvattendamm. 1.2 Farligt gods: Inom 150 meter från transportled för farligt gods ska enligt Länsstyrelsens riktlinjer risksituationen bedömas vid exploatering. Järnvägen ligger drygt 100 meter från bebyggelsen. En komplettering med kommunens bedömning av riskbilden, utifrån avstånd, topografi och befintlig bebyggelse bör tillkomma till nästa skede. 1.3 Buller: Av bullerutredningen framgår att delar av bebyggelsen kommer att utsättas för höga maxbullernivåer. Bullerutredningen bör till nästa skede kompletteras med lägenhetslösningar som visar att gällande riktvärden kan innehållas. Om det blir aktuellt med någon form av teknisk lösning för att klara riktvärdena bör även dessa redovisas. 1.4 Behovsbedömning: Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att den kommande detaljplanens genomförande inte kan förväntas medför betydande miljöpåverkan. 1.5 Planbestämmelser/Formalia: Lovplikt för trädfällning föreslås inom planområdet. För att denna bestämmelse ska gälla krävs även en administrativ bestämmelse om krav på lov för åtgärden. En kompletterande skrivelse om vid vilken stamhöjd som föreslagen diameter ska gälla kan också behövas. Kommentar Risksituationen gällande farligt gods som transporteras via järnväg bedöms av kommunen som hanterbar utan särskilda skyddsåtgärder. Avståndet i höjdled är mer än fem meter från spårkant till närmsta yta som tillåts bebyggas enligt föreslagen plan. Det finns idag annan befintlig bebyggelse som ligger mellan järnvägen och det aktuella planområdet. Föreslagen plan undviker sammanhållen, tät bostadsbebyggelse närmare än ca 100 meter från spårkant. 1.3 I planbestämmelserna anges att varje lägenhet ska utformas så att minst hälften av boningsrummen får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. Detta är enligt beräkningarna genomförbart med föreslagen bebyggelse. De planerade lägenheterna har dessutom rum med fönster som vetter åt flera håll vilket kan bidra till bättre ljudmiljö än vad som kravställs. En tidig illustration av möjliga lägenhetstyper bifogas som underlagshandling. Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

88 5 (9) Några möjliga lägen för balkonger berörs enligt beräkningar i bullerutredningen av hög ljudnivå från spårljud i maxläget. Dessa lägenheter kan då kompenseras genom att exempelvis erbjudas uteplats vid skyddade gemensamma ytor på marknivå. Man kan också låta bygga balkonger med tillfredställande ljudisolerande teknisk lösning såsom till exempel delvis inglasade balkonger. Vilken av möjliga tekniska lösningar som i så fall ska tillämpas föreskrivs inte i planförslaget. Exempel på möjlig lösning finns dock med i bullerutredningen under avsnitt principer för åtgärder. Planbestämmelser anger att varje lägenhet ska få tillgång till uteplats i anslutning till bostaden med högst 70 db(a) maximal ljudnivå En administrativ bestämmelse om ändrad lovplikt läggs till. Likaså specificeras vid vilken höjd på stammen som diametern ska räknas. (2) Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten har inget att anföra mot de presenterade planerna under förutsättningarna att man utför bebyggelsen med utgångspunkt av Konceptet Bo Tryggt 05. Kommentar En hänvisning till skriften Bo Tryggt 05 läggs in under rubriken tillgänglighet och trygghet i planbeskrivningen. (3) Lantmäteriet Genomgången har främst varit inriktad på genomförandefrågor och följande har noterats. 3.1 Grundkartan: Teckenförklaringen stämmer inte överrens med själva grundkartan vad gäller exempelvis fornlämningar, luftburna ledningar och lövträd. Lantmäteriet har noterat att grundkartan inom planområdet inte är uppdaterad sedan Plan- och genomförandebeskrivning: Ur planhandlingarna bör det framgå tydligt vem som ska bekosta de framtida lantmäteriförrättningarna. Det saknas en fastighetskonsekvensbeskrivning där det framgår tydligt vilka konsekvenser genomförandet får för fastighetsägarna och andra berörda, som enligt nya bestämmelser (4kap 33 PBL) ska finnas med. Kommentar 3.1 Teckenförklaringarna uppdateras till att innehålla endast sådant som kan återfinnas inom aktuellt planområde i grundkartan. Fastighetsförteckningen är uppdaterad och stämmer med ajourhållen grundkarta. 3.2 Ett förtydligande är gjort i planbeskrivningen under rubriken Fastighetsbildning. Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

89 6 (9) Kommunala nämnder (4 ) Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ser positivt på förslag till detaljplan för Bagarvägen under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas. 4.1 Det är olämpligt att ändra antal våningar på den planerade bebyggelsen utan att först göra en ny analys av påverkan på landskaps- och stadsmiljön samt övriga gestaltningsfrågor. Därefter kan man ta ställning till om detta är lämpligt eller inte. 4.2 Bygg- och miljöavdelningen anser att orsaken till de höga radonhalterna måste utredas inför ny byggnation. 4.3 Inventering av byggnader ska ske inför rivning för att ta reda på innehåll av farliga ämnen såsom t.ex. PCB. Om PCB påträffas i byggnader ska även marken omkring byggnaderna undersökas och vid behov saneras. 4.4 Om planen kommer att medge hus med fler än fyra våningar måste den befintliga bullerutredningen kompletteras. 4.5 I tillhörande tjänsteskrivelse till bygg- och miljönämnden finns också ett påpekande om att planbeskrivningen bör tydliggöra vilken dagvattendamm i väster som dagvattnet från fastigheten ska ledas till och hur tidplanen för genomförandet av den dammen ser ut eftersom den inte finns på plats idag. Kommentar 4.1 Föreslaget antal våningar kvarstår. 4.2 Eftersom de befintliga byggnaderna har haft problem med för hög radonhalt påtalas i planbeskrivningen att särskild försiktighet ska iakttas vid byggandet. Kommunen har varierande berggrund vilket kan motivera att radonsäkert byggande alltid ska ske. I behovsbedömningen konstateras att området till stor del består av morän och berg i dagen. Utredningar som är gjorda sedan tidigare på uppdrag av Upplands-Brohus visar att de befintliga husens byggnadsmaterial har gett upphov till problem med radon i bostäderna. Mätningarna på platsen visar att det även finns halter av radon i marken på vissa ställen. Detta motiverar också att radonsäkert byggande ska ske vid nybyggnation. I och med yttrandet har detta noterats och på ännu ett sätt förts vidare till exploatören. Det påtalas också under avsnittet Tekniska frågor i planbeskrivningen. 4.3 Ytterligare inventeringar av eventuell förekomst och sanering av PCB bör hanteras i samband med rivningslov. I och med yttrandet har detta noterats och förts vidare till exploatören. 4.4 Föreslaget antal våningar kvarstår. 4.5 Planerad dagvattendamm ligger inte i väster, utan det är i den västra delen av Bagarvägen som man kan komma att komplettera med ny dagvattenbrunn. Detta har nu förtydligats i planbeskrivningen. Ambitionen är dock fortfarande att förbättra dagvattenhanteringen något i planområdet i och med förslaget till nya planen. Bland annat genom nya planteringar och via parkeringsytor med genomsläppligt material. Angående tidplan för damm så har kommunens tekniska avdelning sedan samrådsskedet beslutat sig för att avvakta med anläggandet. Mätningar ska göras i ovan nämnda dike under våren och sedan tar kommunen ställning till om önskat renings- och fördröjningsresultat kan uppnås i befintligt dike även när kommande ny bebyggelse tas med i beräkningen. Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

90 7 (9) Övriga remissinstanser (5) Norrvatten Norrvatten har inga huvudvattenledningar eller anläggningar inom det aktuella planområdet och har därför inga synpunkter att framföra angående detta planförslag. (6) Käppalaförbundet Dagvatten ska normalt inte tillföras spillvattennätet. Vid nybyggnation av fastigheter bör man alltid ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten samt använda annat material än koppar i vattenledningar. Förbundet har i övrigt inga synpunkter. Kommentar Planförslaget har beaktat detta. (7) EON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Stockholm har inget att erinra. Befintligt elnät ska klara av kommande byggnation. (8) Brandkåren Attunda Planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstations placering i kommunen. 8.1 I samband med utrymning och släckinsats med hjälp av räddningstjänstens utrustning måste åtkomligheten vara tillfredsställande. Åtkomligheten för räddningstjänstens fordon ska säkerställas i det fortsatta planarbetet. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter. 8.2 Det bör noteras redan i planprocessen att ingen maskinstege (stegbil) finns på brandstationen i Bro. Utrymning med hjälp av bärbara stegar är enbart möjligt upp till en höjd av 11 meter ovan plan mark. Detta innebär att planerad bebyggelse kan behöva utföras med brandsäkra trapphus, för att säkerställa utrymningen. 8.3 Brandkåren Attunda förutsätter att konventionellt system för brandvatten ordnas enlig Svenskt Vattens rekommendationer. 8.4 Som konstaterats i planbeskrivning ligger planområdet i närheten av Mälarbanan som utgör transportled för farligt gods. Avståndet till bebyggelse överstiger 100 meter, men understiger i delar 150 meter. Med tanke på rådande avstånd till Mälarbanan kan Brandkåren Attunda anse att det är lämpligt att kommunen i planprocessen i alla fall reflekterar över om avståndet till farligt godsled bör föranleda krav på åtgärder för att minska risken vid olycka vi farligt gods på järnvägen. Kommentar 8.1 Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats bör enligt ritat planförslag uppfylla åtkomligheten. Entréytor till föreslagna hus är körbara. Anvisad byggrätt ligger max 50 meter från lokalgata med undantag för ett mindre hörn i den nordvästra delen av planen. 8.2 I och med yttrandet har detta noterats och förts vidare till exploatören. 8.3 I och med yttrandet har detta noterats och förts vidare till exploatören. 8.4 Se kommentar under 1.2 Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

91 8 (9) (9) Vattenfall eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har varken lokal eller regionnätsledningar som berörs av planen och har därför inget att erinra. (10) Telia Sonera Skanova Telia Sonera Skanova Access AB har teleledning som försörjer dagens byggnader men då dessa ska rivas kan dessa raseras. I övrigt inget att erinra. (11) Svenska kraftnät Svenska Kraftnät har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Privatpersoner (12) Ingrid Berggren Ingrid valde att flytta till Gamla Bro för att hon tycker att det är lagom med bebyggelse och ett grönt, lugnt och trevligt område. Ingrid beskriver Radonhusen vid Bagar- och Målarvägen som gräsligt fula och hon har inget emot att de ersätts av andra, trevligare. När Ingrid valde att investera i en bostadsrätt i Bro hade hon inte tänkt sig att närområdet skulle utökas med ännu fler boende eller att hon skulle bo invid en byggarbetsplats under en längre period vilket hon dock inser är nödvändigt om radonhusen ska bytas ut. Ingrid undrar också vilken typ av hyresgäster som det är tänkt att byggas för. Kommentar Kommunen har ringt upp Ingrid Berggren och fört en dialog kring att man i detaljplanearbetet inte förordar någon särskild typ av hyresgäster. Själva rivnings- och byggarbetet ska ske enligt gällande lagar och regler och eftersträva att skapa minsta möjliga obehag för omkringboende. Resultat av samrådet Efter samrådet har förslaget reviderats efter inkomna synpunkter. Planförslaget kompletteras med en administrativ bestämmelse som förtydligar ändrad lovplikt för bland annat trädfällning. Några tecken i plankartans teckenförklaring som inte återfinns inom planområdet tas bort. Planbeskrivningen har förtydligats och resonemangen har utvecklats med utgångspunkt i ovanstående kommentarer. Avsnitten som berörs är i turordning: Behovsbedömning, Övergripande disposition, Tillgänglighet och trygghet, Buller och vibrationer, Radon, översvämning, farligt gods etc., Dagvatten samt Fastighetsbildning. Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

92 9 (9) Upprättad av Plan-och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Ulrika Gyllenberg Zeinab Jama Tf Plan- och exploateringschef Planarkitekt Projektledare exploatering Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Samrådsredogörelse

93

94 Tillväxtkontoret Dnr GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen) nr 1205 Bro Upplands-Bro kommun Normalt planförfarande PLANBESKRIVNING Översiktskarta med planområdet markerat i mitten. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

95 Sida 2 av 12 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser i skala 1:1000, reviderad Denna planbeskrivning. Illustrationsplan med fotomontage, sektioner och solstudier, daterad Fastighetsförteckning, uppdaterad 2013-xx-xx Samrådsredogörelse daterad Övriga handlingar Trafikbullerutredning , Tyréns. Skiss över typiska planlösningar, bostadsutredning , Werket arkitekter. PLANENS SYFTE, BAKGRUND OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att skapa bra förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. Planområdet avgränsas av parkmark, andra flerbostadshus samt radhus och villatomter. Fotomontage med föreslagen bebyggelse sedd från brandstationen längs Enköpingsvägen. Den befintliga bebyggelsen är från 1966 och består av fyra lamellhus i tre våningar med 95 hyreslägenheter. Byggnaderna har inbyggda problem med radon. Trots olika försök har man inte lyckats sänka becquerelvärdena till acceptabla nivåer. Av den anledningen vill fastighetsägaren Upplands-Brohus nu istället riva husen och bygga nya. I samband med det tas en ny detaljplan fram för området. I en tidig analys såg Upplands-Brohus den dåliga kontakten med den intilliggande parken som en svaghet i utformningen av de befintliga husen. Man menar också att placeringen av lamellhusen skapar skuggiga uteplatser. För att bättre ta tillvara platsens förutsättningar föreslås nio punkthus i fyra våningar och en suterrängvåning i en struktur med fler öppningar mellan gata och park. Antalet bostäder avses öka till ca 125 hyreslägenheter. Ambitionen med förslaget är också att låta hela gaturummet bli en grönare utemiljö där gårdarna får en bättre kontakt med parken. I förslaget omges även parkeringsytor med blommande träd och låga buskplanteringar. Sektion genom Bagarvägen och två av de föreslagna punkthusen. Befintliga hus syns som streckade linjer. Bro Prästgård 6:31 m.fl (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

96 Sida 3 av 12 PLANPROCESSEN Handläggning Detaljplanearbetet inleddes 2012 och handläggs enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Handläggning av detaljplanen sker med normalt planförfarande. Eftersom användningen av de nya byggnaderna föreslås bli densamma som i dagsläget bedömdes inte program som något nödvändigt utan detaljplanen började i samrådsskedet. SBU SBU SBU KS, KF Det aktuella planskedet är granskning då remissinstanser, fastighetsägare och andra berörda får ta del av det reviderade förslaget och återigen komma med synpunkter. Efter granskningstiden upprättas ett granskningsutlåtande där yttranden som framförts under granskningen redovisas. Planförslaget kan komma att justeras och kompletteras med mindre redaktionella ändringar innan en antagandehandling upprättas. Preliminär tidplan Beslut om granskning oktober 2013 Granskningstid nov-dec 2013 Antagande (KF) första kvartalet 2014 Planuppdrag Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott gav 23 maj , Tillväxtchefen i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för Bro Prästgård 6:31 m.fl. genom normalt planförfarande. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Kommunen bedömer att detaljplanen är förenlig med miljöbalkens (MB) 3 kapitel avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kapitlet angående miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kapitlet berörs inte. Miljökvalitetsnormer samt ekologiskt särskilt känsliga områden Vid detaljplanering ska hänsyn tas till gällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vatten och ekologiskt känsliga områden. Utomhusluft Ingen risk bedöms föreligga för att miljökvalitetsnormer för utomhusluft ska överskridas i planområdet, då det rör sig om öppen bebyggelse och trafikmängderna i omgivningen är måttliga. I dagsläget finns inga kända områden i Upplands-Bro kommun där miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids. Anledningen är att sådana områden präglas av höga trafikvolymer i relativt slutna gaturum (alternativt tunnlar). Vatten Tibbleviken och Broviken ingår i vattenförekomsten Mälaren-Görväln som omfattas av beslutade miljökvalitetsnormer. Normerna innebär att den ekologiska och kemiska statusen ska bevaras som god. Detaljplanen bedöms inte ha någon negativ inverkan på den ekologiska statusen i Mälaren- Görväln. Dagvattnet från planområdet kommer dels att omhändertas lokalt och fördröjas inom planområdet och dels att liksom idag ledas vidare i befintligt öppet dike, vilket innebär rening och fördröjning. Se vidare under avsnitt dagvatten. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

97 Sida 4 av 12 Ekologiskt känsliga områden På cirka 1,5 kilometers avstånd sydöst från programområdet ligger ett ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) enligt MB 3 kap., Broviken. Det omfattar själva stranden, de strandnära bottnarna samt omgivande strandängar. Programområdet ligger väl skilt från ESKO-områden och detaljplanen har utformats så att dagvattenhanteringen inte påverkar vattenmiljön negativt. BEHOVSBEDÖMNING Kommunen konstaterar i sin behovsbedömning att genomförandet av detaljplanen för Bro Prästgård 6:31 m.fl. inte medför risk för betydande miljöpåverkan. Varken miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser påverkas så att en MKB behöver upprättas. Detta är även avstämt med Länsstyrelsen i samråd I behovsbedömningen konstateras att området till stor del består av morän och berg i dagen. Eftersom befintliga byggnader har haft problem med för hög radonhalt ska särskild iakttas försiktighet vid nybyggandet. Befintliga problem med radon ska hanteras i och med att de nuvarande husen rivs och nybyggnation av bostäder äger rum där man från början säkerställer att radonsäkert byggande sker. Föreslagen placering av husen skapar öppenhet och utsikter mot parken och över Mälaren. En bebyggelse med en bättre kontakt med befintlig park kan också skapa möjligheter för lek och rekreation i husens närområde. De skisserade byggnaderna utsätts för låga till måttliga trafikbullernivåer på ekvivalentnivån. Planbestämmelser anger bland annat att varje lägenhet ska få tillgång till uteplats i anslutning till bostaden med högst 70 db(a) maximal ljudnivå. Se vidare under avsnitt buller och vibrationer. PLANDATA Läge och areal Planområdet är ca 1,5 ha stort och ligger i Bro längs delar av Bagarvägen och Målarvägen. Det omfattar fastigheten Bro Prästgård 4:1 som ägs av Upplands-Bro kommun och Bro Prästgård 6:31 som ägs av AB Upplands-Brohus. Planen avgränsas i norr av parkmark och flerbostadshus och i öster dels av Målarvägen och dels av en direkt gräns mot villatomter. I söder gränsar området mot ett mindre trädbevuxet grönområde och i väster mot villatomter. Planområdet är bebyggt med flerbostadshus i form av fyra lamellhus i tre våningar. Tre av byggnaderna är placerade längs Bagarvägen som har en höjdskillnad från lägsta till högsta del på ca sju meter. Ett hus ligger vid Målarvägen i nivå med parken. Sektion genom föreslagna punkthus längs Bagarvägen. Befintliga lamellhus syns som streckade linjer. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

98 Sida 5 av 12 Ortofoto med planområdet markerat. Markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheterna Bro Prästgård 4:1 som ägs av Upplands-Bro kommun och Bro Prästgård 6:31 som ägs av AB Upplands-Brohus. GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintresse Detaljplaneområdet ligger ca 100 meter norr om järnvägen som är riksintresse för kommunikation. Översiktsplan Planområdet är i kommunens översiktsplan (ÖP 2010) betecknat som befintligt bostadsområde inom tätortsavgränsningen i stationsnära läge. Detaljplaner och förordnanden För planområdet med omgivande fastigheter gäller byggnadsplan 6803, Bro Stationssamhälle. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

99 Sida 6 av 12 FÖRUTSÄTTNINGAR, PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER Natur Mark och vegetation Planen avgränsas i norr av parkmark och i söder mot ett mindre trädbevuxet grönområde. Naturmarken bör röjas från sly och nya stigar kan anläggas försiktigt mellan befintliga tallar och öppen hällmark för en självklar kontakt med den stora öppna parken i nordost. Gallring av träd på fastigheten och val av placering för nya stigar ska samordnas med kommunens skötsel av parkområdet. Detta är i samrådsskedet avstämt med kommunens parkingenjör. Utblickar kan tas tillvara och mindre platser anläggas för lek och samvaro i bostadens närhet. Viktiga målpunkter föreslås bli ljussatta för att öka tryggheten. Inspiration för park- och naturmiljö. Exempel från Stora Ursvik, Stockholm. Landskaps- och stadsbild Anpassningen till läget i gamla Bro är viktigt för att nå ett bra resultat i projektet. Karaktären i området är småskalig med en blandning av olika hustyper som står nära varandra. Även de privata villatomterna har en ganska stor offentlig exponering av sina trädgårdar. Med en varsam behandling av gatumiljön och en väl avvägd anpassning av skalan kan de nya husen bli ett välkommet tillskott till bebyggelsen i gamla Bro. Byggnadernas placering i nordsydlig riktning ger förutsättningar för en attraktiv och småskalig utemiljö där kontakten mellan gårdarna och mot natur och park förstärks. Gårdarna och angränsande naturmark kan utvecklas till ett utrymme med plats för lek, samvaro och vila de boendes vardagsrum! Det ska vara lätt att träffa grannar och vänner, men också finnas plats för avskildhet och lugn. Mellan husen kan en välkomnande entrézon utformas med både cykelparkeringar och gemensamma sittplatser. Här är nära till naturen och stora generösa parkytor för lek och samvaro. Inspiration för gatu- och gårdsrum. Exempel från Enköping och Uppsala. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

100 Sida 7 av 12 Geologi/Geotekniska förhållanden Området består till stor del av morän och berg i dagen. Kommunen har varierande berggrund vilket kan motivera att radonsäkert byggande alltid ska ske. Se vidare under rubriken Radon, översvämning, farligt gods etc. Rekreation och friluftsliv I närområdet finns en kommunal park och några andra mindre grönområden. Ett par kilometer bort, på södra sidan om järnvägen, ligger bland annat Broängarnas naturreservat. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom området. Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Befintlig bebyggelse är flerbostadshus med hyreslägenheter. Samtliga byggnader har radonproblem och är inte möjliga att renovera och måste därför rivas. Lamellhusen har tre till fyra trapphus och är ca meter långa. De ligger längs med gatan vilket skapar skuggiga uteplatser och skär av kontakten med park och grönområden samt utsikten mot Mälaren. Övergripande disposition Föreslagen plan ger möjlighet till flera olika typer av placeringar för byggnader på fastigheten Bro Prästgård 6:31. Om man utnyttjar den största tillåtna byggnadsarean bebyggs knappt 30 % av hela fastighetens yta. Det är ca 950 kvm mer byggnadsarea än i gällande plan. Vidare föreslås att man tillåter byggnader i fyra våningar samt en suterrängvåning. Sammantaget ger det för fyra bostadsvåningar en exploateringsgrad på ca 1,1. (Exploateringsgrad avser här förhållandet mellan byggrätt och fastighetsarea. Suterrängvåningarna är ej medräknade eftersom de delvis ligger under markytan.) Utrymme för parkering, sophus med mera har anvisats på kvartersmark. En liten del av lokalgatan Bagarvägen övergår också till kvartersmark för att göra plats åt grönska och parkering framför husen på den norra sidan. Den remsa av Bro Prästgård 4:1 som ligger mellan skifte 1 och 3 av fastigheten 6:31 föreslås övergå till kvartersmark eftersom den delvis blir en del av de nya parkeringarna som planeras. Ytan är ritad som x-mark, d.v.s. att den ska vara fortsatt tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Ny bebyggelse, bostäder Målet är att bygga ett attraktivt område med flerbostadshus i en skala som passar väl in i Bro med omgivande landskap och stadsmiljö. För att bättre ta tillvara platsens förutsättningar föreslås i nuvarande illustration nio punkthus i fyra våningar och en suterrängvåning i en struktur med fler öppningar mellan gata och park. Solstudie av föreslagen bebyggelse. Se även studier redovisade i illustrationsplanen som bifogas plankartan. Den översta våning är i förslaget indragen. I varje hus kan det rymmas ca 14 hyreslägenheter i olika storlekar. I förslaget finns ettor, tvåor, treor och fyror. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

101 Sida 8 av 12 Varje lägenhet föreslås få fönster åt två väderstreck. En suterrängvåning med förråd och teknikutrymmen tillåts så att de stora nivåskillnaderna inte ska behöva inkräkta på ljusförhållanden i bostadsutrymmen. På så sätt kommer inte heller någon lägenhet ha sina fönster direkt ut mot parkerade bilar. Förslaget syftar till att på bästa sätt utnyttja potentialen i närheten till parken och utblickarna ner mot Mälaren. Gestaltning Byggnaderna ska utformas med god arkitektur och hänsyn till omgivande stadsbild. De nu föreslagna volymerna är något högre än kringliggande bebyggelse. För att detta inte ska upplevas som negativt är det viktigt att skapa ett möte mellan den mänskliga skalan och stadsrummet. Det bör framför allt göras genom väl utarbetad detaljering i byggnadernas fasader. Andra möjligheter är att materialval och kulörer på byggnaderna varieras och att fasadliv artikuleras med burspråk och balkonger. Illustration med 3D-bild av föreslagen bebyggelse. Mellanrummen mellan husen är viktiga för att bryta upp skalan på området. Längs Målarvägen placeras två byggnader och på Bagarvägen sju stycken. Samtliga hus har egna bearbetade gårdar mellan husen. Entréerna till bostäderna är från gårdarna. Lägenheterna har i förslaget fönster åt två vädersträck med utblickar mot gatan, parken eller Mälaren. De nedersta lägenheterna har sitt färdiga golv ca 1-1,5 meter över marken. Samtliga lägenheter har egen balkong. Entréerna ska vara tillgänglighetsanpassade. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

102 Sida 9 av 12 Material/byggteknik Materialval och kulörer på byggnadernas fasader styrs inte i planförslaget. Det viktigaste är att detaljeringen är hög och väl gestaltad. Inspirationsbilder och exempel på material och fasaddetaljer. Grundläggning kommer att varieras för att tillvarata nivåskillnader i marken och skapa utrymme för teknik och lägenhetsförråd. Det kommer att behövas stödmurar på flera ställen för att ta upp nivåskillnaderna längs Bagarvägen. Dessa är viktigt att utforma med omsorg. Hög detaljering och variation är ledord även för murar och som ju bildar nya volymer i gatumiljön. Tillgänglighet och trygghet Byggnader och mark utformas i enlighet med de bestämmelser som finns i lagar och förordningar gällande tillgänglighet och användbarhet för människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Kommunen hänvisar inför kommande byggnationer till Polismyndigheten i Stockholms läns handbok, "BoTryggt 05", med principer, råd, exempel och checklistor avseende såväl byggnads- som förvaltningsskedet av bostadsfastigheter utifrån aspekten situationell brottsprevention. Offentlig service och kommersiell service Området ligger centralt i Bro. Både skola, kollektivtrafik, dagligvarubutik och centrum med bibliotek och simhall med mera finns tillgängligt inom mindre än en kilometers gångväg. Trafik och kommunikationer Gatunät, parkering, varumottagning, utfarter Gaturummet utformas som en del av den yttre miljön istället för att vara en yta enbart för funktion och transport. Ambitionen är att även gatan och parkeringsytorna ska utformas med blommande träd och låga buskplanteringar för att ge ett grönt intryck. Höjdskillnader längs Bagarvägen tas upp med planteringar och stödmurar som ramar in och bidrar till en mjuk övergång mellan olika platser och ytor. All parkering sker på kvartersmark. För den nya bebyggelsen räknas med ca 0,9 (0,85) parkeringsplatser per lägenhet. Bilparkeringarna utformas med grus i kombination med marksten och asfalt för att främja infiltration av ytvatten. Inspirationsbilder från Silverdal i Stockholm samt Köpenhamn. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

103 Sida 10 av 12 Gång-, cykel- och mopedtrafik Trafiken i området är måttlig och består mestadels av de boendes transport till och från bostaden. Bagarvägen föreslås få en sammanhållen gångbana på den södra sidan av vägen längs sträckan som omfattas av planen. Förslag till belysning, kantsten med mera tas fram i samarbete mellan Upplands- Brohus och kommunen. Ambitionen är att skapa ett mer intimt och grönt gaturum än idag. Målarvägens utförande kommer inte att förändras. Kollektivtrafik Vid Bro station drygt 500 meter västerut finns både lokalbussar och pendeltågstrafik. Störningar och risker Buller och vibrationer En bullerutredning avseende både ljud från järnväg och biltrafik har genomförts i december Området utsätts för spårtrafikbuller från Mälarbanan i söder samt buller från vägtrafik från närbelägna lokalgator. Utredningen visade att skisserade byggnader utsätts för låga till måttliga trafikbullernivåer. I planbestämmelserna anges att varje lägenhet ska utformas så att minst hälften av boningsrummen får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster. Detta är enligt beräkningarna genomförbart med föreslagen bebyggelse. De planerade lägenheterna har dessutom rum med fönster som vetter åt flera håll vilket kan bidra till bättre ljudmiljö än vad som kravställs. En tidig illustration av möjliga lägenhetstyper bifogas som underlagshandling. Några möjliga lägen för balkonger berörs enligt beräkningar i bullerutredningen av hög ljudnivå från spårljud i maxläget. Dessa lägenheter kan då kompenseras genom att exempelvis erbjudas uteplats vid skyddade gemensamma ytor på marknivå eller genom att man låter bygga balkonger med tillfredställande ljudisolerande teknisk lösning såsom till exempel delvis inglasade balkonger. Planbestämmelser anger att varje lägenhet ska få tillgång till uteplats i anslutning till bostaden med högst 70 db(a) maximal ljudnivå. Radon, översvämning, farligt gods etc. Det finns ingen transportled för farligt gods på väg i närheten av planområdet. Järnvägen ligger som minst drygt 100 meter från delar av den planerade bebyggelsen. Risksituationen gällande farligt gods som transporteras via järnväg bedöms av kommunen som hanterbar utan särskilda skyddsåtgärder. Avståndet i höjdled är mer än fem meter från spårkant till närmsta yta som tillåts bebyggas enligt föreslagen plan. Det finns idag annan befintlig bebyggelse som ligger mellan järnvägen och det aktuella planområdet. Föreslagen plan undviker sammanhållen, tät bostadsbebyggelse närmare än ca 100 meter från spårkant. Eftersom de befintliga byggnaderna har haft problem med för hög radonhalt ska särskild försiktighet iakttas vid byggandet. Kommunen har varierande berggrund vilket kan motivera att radonsäkert byggande alltid ska ske. I behovsbedömningen konstateras att området till stor del består av morän och berg i dagen. Utredningar som är gjorda på uppdrag av Upplands-Brohus visar att de befintliga husens byggnadsmaterial har gett upphov till problem med radon i bostäderna. Mätningarna på platsen visar att det även finns halter av radon i marken på vissa ställen. Detta motiverar också att radonsäkert byggande ska ske. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvattnet från planområdet kommer dels att omhändertas lokalt och fördröjas inom planområdet och dels ansluts ny bebyggelse till befintligt dagvattennät i Målar- och Bagarvägen. Dels åt öster som idag, men också med eventuellt tillägg med två brunnar i Bagarvägens västra del ner mot korsningen Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

104 Sida 11 av 12 vid Byggmästarvägen. Den korta sträckan saknar idag dagvattenbrunn. Vattnet föreslås sedan ledas (liksom idag) vidare till befintligt öppet dike, vilket innebär rening och fördröjning. Sedan samrådsskedet så har kommunens tekniska avdelning beslutat sig för att avvakta med tidigare planerad ny dagvattendamm. Mätningar ska göras i ovan nämna dike under våren och sedan tar kommunen ställning till om önskat renings- och fördröjningsresultat kan uppnås i befintligt dike även när kommande ny bebyggelse tas med i beräkningen. Ambitionen är att förbättra dagvattenhanteringen något i och med den nya planen. Uppställningsplatser för parkering och entrégårdar ska där det är lämpligt ha genomsläpplig markyta för att öka möjligheten till lokal fördröjning av dagvatten. Detta skrivs in i planbestämmelserna. Nya planteringar förväntas också ge förbättringar. Vatten och avlopp Kommunen är huvudman för VA-nätet. I Målarvägen används befintligt nät även fortsättningsvis. Nya byggnader ansluter till befintlig anslutningspunkt vid fastighetsgräns. Längs Bagarvägen grävs de gamla rören i gatan upp och byts ut mot nya i samband med nybyggnationen. Värme Nuvarande bebyggelse är ansluten till fjärrvärmenätet och det avses de nya bostäderna också vara. El, tele, bredband Nuvarande bebyggelse är ansluten till el, tele och bredband och det avses de nya bostäderna också vara. Avfall I och med att ny detaljplan görs ska man anordna så att fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar finns max 50 meter från byggnaden. Kommunen kommer att börja med separat hämtning av matavfall som komplement till andra hushållssopor och det ska också införlivas. Upplands-Brohus önskar fristående sophus för detta. De placeras invid gatan så att de är lätt åtkomliga för sopbilen också. Förslag finns redovisat i illustrationsplanen. Konsekvenser av planens genomförande och barnperspektivet Planförslaget ger goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service. En bebyggelse med bättre kontakt med befintlig park kan också skapa möjligheter för lek i husens närområde. GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Upplands-Bro kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Avtal Mellan Upplands-Bro kommun och AB Upplands-Brohus finns ett överenskommet planavtal, som reglerar kostnader och ansvarsfördelning i samband med upprättande av detaljplan. Exploateringsavtal ska upprättas mellan parterna senast innan detaljplanen antas. Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

105 Sida 12 av 12 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ägoförhållanden I planområdet ingående fastigheter är Bro Prästgård 4:1 som ägs av Upplands-Bro kommun och Bro Prästgård 6:31 som ägs av AB Upplands-Brohus. Fastighetsbildning Efter att detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildning påbörjas. Fastighetsbildning sker genom fastighetsreglering. Markområde som i detaljplan lagts ut som kvartersmark inom Bro Prästgård 4:1 överförs till Bro Prästgård 6:31. I detaljplanen finns mark som ska hållas tillgänglig för begränsad rätt för allmännyttiga ändamål (xområden). Nytt servitut bildas genom avtalsservitut eller i lantmäteriförrättning. Fastighetsbildning inom planområdet sker på initiativ av berörda fastighetsägare. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar/undersökningar Inför bygglovskedet ska exploatören utföra och redovisa geoteknisk utredning och radonundersökning. EKONOMISKA FRÅGOR Bygglov, bygganmälan Bygg- och marklov söks hos Bygg- och miljönämnden i Upplands-Bro kommun. Lantmäteriförrättning Ansökan om lantmäteriförrättning söks hos Lantmäteriet i Stockholms län. Exploatören bekostar lantmäteriförrättningen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. MEDVERKANDE I PROJEKTET Till grund för detaljplanen ligger flera studier av Werk¹ arkitekter och Karavan landskapsarkitekter. Ett flertal medarbetare med specialistkompetenser på kommunens tekniska avdelning samt bygg- och miljöavdelningen har också bidragit till arbetet. Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen Elisabeth Mårell Ulrika Gyllenberg Zeinab Jama Tf. Plan- och exploateringschef Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Projektledare exploatering Bro Prästgård 6:31 m.fl. (Bagarvägen), nr 1205 Planbeskrivning

106 GRANSKNINGSHANDLING, illustrationer till detaljplaneförslag Bro Prästgård 6:13 m.fl. (Bagarvägen) ILLUSTRATIONER AV FÖRSLAG TILL MÖJLIG NY BEBYGGELSE Bro, Upplands-Bro kommun koppling ut till parkområde öppet parkområde bef naturmark röjs/gallras gångväg B glänta, öppet, sikt lekhus A lekhus sittplatser ns grä gångväg cyk el l park er 8 pl ing g8 pl ga rv par äg ker in g8 en stö d +17 mu stö d pl p 4p l r rke pa 1 ing M stö a ål rv äg förgårdsmark byggnad SEKTION B-B, SKALA 1:400 i A1 l 1p parkering 18pl r.45 g8 n eri ark en belysning, omslutande vegetation vid parkering körbana 6 m trottoar 2 m omslutande vegetation vid parkering byggnad bef natur, gallras p so gem ent ensa rég m ård par 8 p kering l cyk el sitt pl stö d Ba mu par 8 p kering l am ns me gård e g tré en stödmur ker in 0 r park er 17 pl ing par sop stödm ur oar stö d 0 trott koppling/ sikt cyk el l ke cy pl gem ent ensa rég m ård park ering fas cyk e gem l ent ensa rég m ård cyke gem en entré sam gård stöd ts he tig lek i slänt dm ur A lek B gräs byggnad gemensam entrégård byggnad gemensam entrégård byggnad gemensam entrégård byggnad parkering SEKTION A-A, SKALA 1:400 i A1 ILLUSTRATIONSPLAN, SKALA 1:800 i A1 21 Mars 09:00 21 Mars 12:00 21 Mars 16:00 Befintliga BEFINTLIG BEBYGGELSE, VY FRÅN BRANDSTATIONEN Befintliga 21 Juni 09:00 21 Juni 12:00 21 Juni 16:00 21 September 09:00 21 September 12:00 21 September 16:00 SOLSTUDIER Solstudier NR 1205 Bro Prästgård 6:31 Bostadsutredning FOTOMONTAGE FÖRESLAGEN BEBYGGELSE Föreslagen Föreslagen Photomontage Bro Prästgård 6:31 Bostadsutredning entrégård

107 Ärende 4

108

109 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Kristofer Sundqvist, Charlotta Kristiansson, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Yttrande avseende lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Förslag till beslut Upplands-Bro kommun yttrar sig över lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar enligt tillväxtkontorets förslag den 16 oktober Sammanfattning Socialdepartementet har gett Upplands-Bro kommun möjlighet att yttra sig avseende lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. Yttrandet ska vara socialdepartementet tillhanda senast den 19 november Promemorians huvudsakliga innehåll är dels ett förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som innebär att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverk tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplan och andra ärenden enligt PBL. Om en kommun ändå skulle ställa sådana krav så är de kraven utan verkan. Utöver detta innehåller även promemorian ett förslag till ny lag för kommunala markanvisningar, som en följd av ett förslag från Stadskontoret (rapport 2012:25). Stadskontoret föreslog ett förtydligande i bostadsförsörjningslagen med innebörden att en kommun ska ha en policy för markanvisningar, medan författningsförslaget i promemorian innebär att ett sådant krav införs i en separat lag. Upplands- Bro kommun bedömer att förslaget om förbud mot kommunala särkrav om byggnadsverkets tekniska egenskapskrav, i motsats till regeringens ambition, kommer att förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsägbar. Kommunen anser vidare att förslaget om att införa bestämmelser om kommunala markanvisningar är bra och har ingenting övrigt att erinra mot förslaget. Beslutsunderlag Promemoria- Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar den 19 september 2013 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 16 oktober 2013

110 2(3) Ärende Socialdepartementet har gett Upplands-Bro kommun möjlighet att yttra sig avseende lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar. Yttrandet ska vara socialdepartementet tillhanda senast den 19 november Promemorians huvudsakliga innehåll är dels ett förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som innebär att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverk tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplan och andra ärenden enligt PBL. Om en kommun ändå skulle ställa sådana krav så är de kraven utan verkan. I SOU 2012:86 föreslog byggkravsutredningen att kommunala särkrav skulle förbjudas i vissa avtal. Den här promemorian innebär en justering av utredningens förslag, då promemorian föreslår att regleringen mot så kallade särkrav ska gälla generellt när kommunen tillämpar PBL i egenskap av myndighet. Utöver detta innehåller även promemorian ett förslag till ny lag för kommunala markanvisningar, som en följd av ett förslag från Stadskontoret (rapport 2012:25). Stadskontoret föreslog ett förtydligande i bostadsförsörjningslagen med innebörden att en kommun ska ha en policy för markanvisningar, medan författningsförslaget i promemorian innebär att ett sådant krav införs i en separat lag. Syftet med den nya lagen och förtydligandet i PBL är att öka transparensen och konkurrensen i framför allt kommunala avtalsförhandlingar för att på detta sätt effektivisera byggprocessen. Förbud mot kommunala särkrav om byggnadsverkets tekniska egenskapskrav Upplands-Bro kommuns synpunkter Upplands- Bro kommun håller fast vid de synpunkter som lämnades i samband med kommunens yttrande över Byggkravsutredningen (SOU 2012:86). Kommunen yttrade då att man bedömer att förslaget, i motsats till regeringens ambition, kommer att förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsägbar. I utredningen görs bedömningen att det är en acceptabel inskränkning av den kommunala självstyrelsen att begränsa möjligheten till kommunala särkrav i genomförandeavtal. Upplands-Bro kommun delar inte den uppfattningen utan anser att det är en oacceptabel inskränkning av kommunens rätt att teckna frivilliga civilrättsliga avtal. Kommunen anförde vidare att utredningens slutsats om att det är vanligt förekommande att kommunerna ställer särkrav, till exempel på minskad energianvändning och ökad tillgänglighet än vad som regleras i Boverkets Byggregler (BBR), grundar sig på en enkätundersökning bland kommuner, byggherrar samt producenter och säljare av byggmaterial och byggvaror. Av de svarande kommunerna har 25 kommuner uppgivit att de tillämpar någon form av egna riktlinjer vad gäller tekniska egenskapskrav på bostadsbyggnader utöver Boverkets föreskrifter. Utifrån enkätsvaren, utredningens arbete och tidigare studier dras slutsatsen att ökningen av byggkostnaden till följd av kommunala särkrav i genomsnitt motsvarar 10-15%. Utredningen beaktar dock inte de minskade driftskostnader som vinns långsiktigt på att bygga energieffektiva byggnader. Ska man dra långtgående slutsatser av effekterna av de kommunala särkraven måste en byggnads hela livcykelkostnad beaktas. Så sker inte i utredningen vilket måste anses mycket bristfälligt.

111 3(3) I dag ställer Upplands-Bro kommun inga särskilda särkrav angående energianvändningen eller tillgänglighet då exploateringsavtal tecknas för byggande på privat mark. Ofta är kommunen och byggherren överrens om att särskilt beakta miljö- och energi- och andra frågor i planeringen och byggandet. Detta skrivs då in som en frivillig överenskommelse i avtalen utan att något vite kopplas till överenskommelsen. En kommun måste dock kunna få ställa högre krav än nationella regler för byggande på kommunens egen mark. Som ett led i den allmänna klimatdebatten vill kommunerna ofta profilera sig och de byggprojekt som genomförs på kommunens mark miljömässigt. Utredningens förslag förhindrar detta vilket innebär en oproportionerlig inskränkning i det kommunala självstyret. I utredningen motiveras inskränkningen med att det är motiverat med hänsyn till allmän intresset att det byggs billiga bostäder. Denna slutsats kan ifrågasättas. Dels är den ekonomiska analysen bristfällig och dels är det inte klarlagt att det faktiskt kommer att byggas fler bostäder med införande av en stoppregel. Utredningen borde även ta hänsyn till att det ligger i allmänintresset att det byggs energisnåla hus och byggnader eftersom detta medför lägre energikostnader och minskad klimatpåverkan. Lag om kommunala markanvisningar Upplands-Bro kommuns synpunkter Upplands-Bro kommun anser att förslaget om att införa bestämmelser om kommunala markanvisningar är bra och har ingenting övrigt att erinra mot förslaget. Barnperspektiv Syftet med synpunkterna i yttrandet är att bevaka kommunens intresse i frågan för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunens invånare, barn likväl som vuxna. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Elisabeth Mårell Kristofer Sundqvist Tillväxchef T.f. Plan- och expl.chef Projektledare exploatering Bilagor: 1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 16 oktober Promemoria- Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar den 19 september 2013 Kopia av beslut till: Kopia av beslut skickas i Word- och PDF-format till s.registrator@regeringskansliet.se samt s.pbb@regeringskansliet.se

112 Tillväxtkontoret FÖRSLAG TILL YTTRANDE Datum Vår beteckning Kristofer Sundqvist, Dnr Er beteckning S2013/6411/PBB 1 (2) Socialdepartementet Regeringskansliet Stockholm Yttrande över lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Förbud mot kommunala särkrav om byggnadsverkets tekniska egenskapskrav Upplands- Bro kommun håller fast vid de synpunkter som lämnades i samband med kommunens yttrande över Byggkravsutredningen (SOU 2012:86). Kommunen yttrade då att man bedömer att förslaget, i motsats till regeringens ambition, kommer att förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsägbar. I utredningen görs bedömningen att det är en acceptabel inskränkning av den kommunala självstyrelsen att begränsa möjligheten till kommunala särkrav i genomförandeavtal. Upplands-Bro kommun delar inte den uppfattningen utan anser att det är en oacceptabel inskränkning av kommunens rätt att teckna frivilliga civilrättsliga avtal. Kommunen anförde vidare att utredningens slutsats om att det är vanligt förekommande att kommunerna ställer särkrav, till exempel på minskad energianvändning och ökad tillgänglighet än vad som regleras i Boverkets Byggregler (BBR), grundar sig på en enkätundersökning bland kommuner, byggherrar samt producenter och säljare av byggmaterial och byggvaror. Av de svarande kommunerna har 25 kommuner uppgivit att de tillämpar någon form av egna riktlinjer vad gäller tekniska egenskapskrav på bostadsbyggnader utöver Boverkets föreskrifter. Utifrån enkätsvaren, utredningens arbete och tidigare studier dras slutsatsen att ökningen av byggkostnaden till följd av kommunala särkrav i genomsnitt motsvarar 10-15%. Utredningen beaktar dock inte de minskade driftskostnader som vinns långsiktigt på att bygga energieffektiva byggnader. Ska man dra långtgående slutsatser av effekterna av de kommunala särkraven måste en byggnads hela livcykelkostnad beaktas. Så sker inte i utredningen vilket måste anses mycket bristfälligt. I dag ställer Upplands-Bro kommun inga särskilda särkrav angående energianvändningen eller tillgänglighet då exploateringsavtal tecknas för byggande på privat mark. Ofta är kommunen och byggherren överrens om att särskilt beakta miljö- och energi- och andra frågor i planeringen och byggandet. Detta skrivs då in som en frivillig överenskommelse i avtalen utan att något vite kopplas till överenskommelsen. En kommun måste dock kunna få ställa högre krav än nationella regler för byggande på kommunens egen mark. Som ett led i den allmänna Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

113 2(2) klimatdebatten vill kommunerna ofta profilera sig och de byggprojekt som genomförs på kommunens mark miljömässigt. Utredningens förslag förhindrar detta vilket innebär en oproportionerlig inskränkning i det kommunala självstyret. I utredningen motiveras inskränkningen med att det är motiverat med hänsyn till allmän intresset att det byggs billiga bostäder. Denna slutsats kan ifrågasättas. Dels är den ekonomiska analysen bristfällig och dels är det inte klarlagt att det faktiskt kommer att byggas fler bostäder med införande av en stoppregel. Utredningen borde även ta hänsyn till att det ligger i allmänintresset att det byggs energisnåla hus och byggnader eftersom detta medför lägre energikostnader och minskad klimatpåverkan. Lag om kommunala markanvisningar Upplands-Bro kommun anser att förslaget om att införa bestämmelser om kommunala markanvisningar är bra och har ingenting övrigt att erinra mot förslaget. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Bilagor: Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 6 november 2013

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149 Ärende 5

150

151 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Kommunstyrelsen Utställning av förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun Förslag till beslut Kommunen yttrar sig över utställningsförslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun enligt Tillväxtkontorets förslag den 16 oktober Sammanfattning Enköpings kommun har skickat ut ett reviderat förslag till ny översiktsplan på utställning. Planförslaget omfattar hela kommunens geografiska område, men visar framförallt hur landsbygden i Enköping ska utvecklas till år De flesta frågorna berör inte tätorterna Enköping, Örsundsbro Hummelsta och Grillby, då dessa har fördjupade översiktsplaner. Upplands-Bro kommun har som grannkommun fått utställningsförslaget på remiss. Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande den 16 oktober Beslutsunderlag Kommunstyrelsens yttrande över samrådsförslaget till ny översiktsplan för Enköpings kommun den 9 maj 2012 Enköpings kommuns brev om utställning av förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun den 2 september 2013 Översiktsplan 2030 för Enköpings kommun utställningshandling (skickas ej ut) Bilaga 1 Konsekvensbeskrivning av Översiktsplan för Enköpings kommun utställningshandling (skickas ej ut) Bilaga 2 Samrådsredogörelse till Översiktsplan för Enköpings kommun utställningshandling (skickas ej ut) Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 16 oktober 2013 Ärendet Enköpings kommun har skickat ut ett reviderat förslag till ny översiktsplan på utställning. Planförslaget omfattar hela kommunens geografiska område, men visar framförallt hur landsbygden i Enköping ska utvecklas till år De flesta frågorna berör inte tätorterna Enköping, Örsundsbro Hummelsta och Grillby, då dessa har fördjupade översiktsplaner. Förslaget till översiktsplan visar bland annat: var och hur nya bostäder och verksamheter ska byggas var man önskar få till en ny järnväg vilka områden som är intressanta som vindbruksytor

152 2(2) vilka natur- och friluftsområden som är viktiga att bevara Upplands-Bro kommun har som grannkommun fått utställningsförslaget på remiss. Utställningstiden pågår till och med den 27 oktober 2013, men vi har fått förlängd remisstid till Kommunstyrelsens sammanträde den 6 november. Utställningshandlingar finns på Enköpings kommuns webbplats Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag till yttrande den 16 oktober Förslaget är framtaget utifrån det yttrande som kommunen lämnade under samrådsskedet våren 2012, KS 72 den 30 maj Tillväxtkontoret har studerat förslaget till ny översiktsplan framförallt utifrån vad vi anser är mellankommunala intressen som berör Upplands-Bro kommun. Det handlar om Arlandaförbindelser, Mälarbanan, Mälaren med dess öar och strandområden samt Försvarets verksamhet på Veckholms skjutfält. Barnperspektiv Syftet med synpunkterna i yttrandet är att bevaka det i Enköpings kommuns utveckling som påverkar invånarna i Upplands-Bro, såväl vuxna som barn. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Elisabeth Mårell Karin Svalfors Tillväxtschef Tf Plan- och exploateringschef Samhällsplanerare Bilagor: 1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 16 oktober Enköpings kommuns brev om utställning av förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun den 2 september Kommunstyrelsens yttrande över samrådsförslaget till ny översiktsplan för Enköpings kommun den 9 maj 2012 Kopia av beslut till: kommunstyrelse@enkoping.se (märkt Synpunkter översiktsplan i ämnesrubriken)

153 Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL YTTRANDE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Er beteckning Synpunkter översiktsplan 1 (1) Enköpings kommun Kommunstyrelsekontoret Kungsgatan Enköping Yttrande över utställningsförslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun Upplands-Bro kommun har tagit del av utställningshandlingarna för ny översiktsplan för Enköpings kommun. Vi yttrade oss även under samrådet våren Nu liksom då har vi studerat förslaget till ny översiktsplan framförallt utifrån vad vi anser är mellankommunala intressen som berör Upplands-Bro kommun. Det handlar om Arlandaförbindelser, Mälarbanan, Mälaren med dess öar och strandområden samt Försvarets verksamhet på Veckholms skjutfält. Upplands-Bro kommun hänvisar till de kommentarer vi lämnade under samrådet. Det vi framförde då gäller fortfarande. Vi vill bara göra ett förtydligande när det gäller vår syn på väg 263. I förslaget till ny översiktsplan för Enköpings kommun står att väg 263 är en viktig förbindelse mot Arlanda för boende och verksamma både i Enköpings kommun och i västra och mellersta Mälardalsregionen. Denna väg är den i avstånd kortaste vägen till/från Arlanda. Upplands-Bro kommun anser att Rotebroleden (väg 267 mellan Rotebro och Stäket) är den primära Arlandaförbindelsen. Därutöver ser vi sträckan Bålsta Arlanda via väg 912, 269 och 263 över Erikssund som en sekundär Arlandaförbindelse. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

154 BREV (4) Kommunstyrelsekontoret Enköping Isabell Lundquist Eklund Tfn e-post isabell.l.eklund@enkoping.se Remissinstanser enligt sändlista Utställning av förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun Ett reviderat förslag till en ny översiktsplan för Enköpings kommun finns nu framtagen. Planförslaget skickas nu ut på så kallad utställning för att samla in synpunkter. Utställningen är det tredje och vanligtvis sista tillfället för dialog. Förslaget visar framför allt hur landsbygden i Enköping ska utvecklas till år Planen omfattar hela kommunens geografiska område. De flesta frågorna berör dock inte tätorterna Enköping, Örsundsbro, Hummelsta och Grillby, då dessa har fördjupade översiktsplaner. Idag finns en gällande kommuntäckande översiktsplan för Enköpings kommun, antagen år När den nya översiktsplanen antas kommer den från 2001 upphöra att gälla. Förslaget till ny översiktsplan visar bland annat: Var och hur vi ska bygga nya bostäder och verksamheter Var vi önskar få till en ny järnväg Vilka områden som är intressanta som vindbruksytor Vilka natur- och friluftsområden som är viktiga att bevara Planförslaget består av följande handlingar: Översiktsplan, huvuddokument Bilaga 1 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 2 Samrådsredogörelse Tidigare skeden Förslaget till ny översiktsplan har genomgått programsamråd 2009 och samråd Synpunkter som framkom under samrådet finns sammanställda i bilaga 2 Samrådsredogörelsen. Utställning av planförslaget Under utställningstiden 2 september till 27 oktober 2013 finns planförslaget även tillgängligt på: Kommunens webbplats, Infocenter, Kommunhuset, Kungsgatan 42 Huvudbiblioteket, Ågatan 29 Biblioteken i Örsundsbro (Idrottsvägen 8), Fjärdhundra (Skolvägen 7) samt Grillby (Storgatan 33) Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan ENKÖPING E-post: kommunstyrelsekontor@kommun.enkoping.se

155 2 (4) Så här lämnar du synpunkter: Skicka dina synpunkter skriftligen via e-post eller brev till: E-post: Postadress: Enköpings kommun Kommunstyrelsekontoret Kungsgatan Enköping Märk din e-post eller ditt brev med Synpunkter översiktsplan. Alla inkomna synpunkter kommer att sammanställas och bemötas av Enköpings kommun. Dina synpunkter behöver vi ha senast den 27 oktober Har du frågor? Har du frågor om planförslaget? Eller vill du ha en närmare presentation av förslaget? Kontakta Isabell Lundquist Eklund, strategisk samhällsplanerare, på telefon: Med vänlig hälsning.. Anna Wiklund (M) Kommunstyrelsens ordförande... Isabell Lundquist Eklund Strategisk samhällsplanerare, projektledare

156 3 (4) Sändlista Statliga myndigheter, föreningar, organisationer Länsstyrelsen Uppsala län Lantmäterimyndigheten Uppsala län Landstinget i Uppsala län Regionförbundet i Uppsala län Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering Mälardalsrådet Boverket Försvarsmakten Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Sjöfartsverket Myndigheten för samhälsskydd och beredskap (MSB) Upplandsmuséet Länsstyrelsen Västmanland, Vattenmyndigheten TeliaSonera Vattenfall Eldistribution AB E.ON Lidén Data Svenska kraftnät Energimyndigheten Trafikverket SJ AB Upplands lokaltrafik Handelskammaren i Uppsala län Stockholms Handelskammare Svensk Handel Enköping Företagarna i Enköping Svenskt Näringsliv Posten Polisen Enköpings kyrkliga samfällighet LRF Mälardalen HSO Enköpings Stads Hembygdsförening Hyresgästföreningen PRO samorganisation i Enköping SPF Enabygden Naturskyddsföreningen i Enköping Friluftsfrämjandet Länsbygderådet Elöverkänsligas förening i Uppsala län Hela Sverige ska leva Uppsala län Enköpings segelsällskap Bryggholmsstiftelsen

157 4 (4) Politiska partier Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Sverigedemokraterna Kommunala instanser Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Skolnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Vård- och omsorgsnämnden Upplevelsenämnden Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsrådet Naturvårdskommittén AB Enköpings hyresbostäder Ena Energi AB Räddningstjänsten VAFAB Grannkommuner Uppsala kommun Håbo kommun Västerås kommun Sala kommun Heby kommun Strängnäs kommun Ekerö kommun Upplands-Bro kommun Media Enköpings-Posten UNT SR Uppland TV4 Uppland TV4 Mälardalen Ena-Håbo Tidningen

158 Kommunstyrelsen YTTRANDE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Elisabeth Mårell, Dnr Er beteckning "Synpunkter översiktsplan" 1 (3) Enköpings kommun Kommunstyrelsekontoret Kungsgatan ENKÖPING Yttrande över förslag till ny översiktsplan för Enköpings kommun - samrådshandling Upplands-Bro kommun är liksom Enköpings kommun en del av den expansiva Mälardalsregionen. Vi har framförallt studerat förslaget till ny översiktsplan utifrån vad vi anser är mellankommunala intressen som berör Upplands-Bro kommun, dvs Arlandaförbindelse, Mälarbanan, Mälaren med dess öar och strandområden samt Försvarets verksamhet på Veckholm. Mälarbanan Upplands-Bro kommun ser positivt på att även Enköpings kommun ser ett långsiktigt behov av breddning med ytterligare spår även väster om Kallhäll. Detta ligger väl i linje med Upplands-Bros kommuns nyligen antagna översiktsplan, ÖP 2010, där mark reserverats för utbyggnad till fyrspår genom kommunen. Arlandaförbindelse Inför framtida arbete med Arlandaförbindelse vill Upplands-Bro kommun påpeka att väg 263 även går igenom Upplands-Bro kommun. Veckholms skjutfält Med anledning av Enköpings kommuns positiva inställning till utveckling av försvarets verksamhet vill Upplands-Bro kommun uppmärksamma Enköpings kommun på vårt ställningstagande i samband med remiss, samråd angående tillståndsprövning för utökad verksamhet av Veckholms övnings- och skjutfält. Den utökade verksamheten förväntas ge upphov till störande buller i ett expansivt område i Upplands-Bro kommun. Såväl bostadsbebyggelse som natur- och friluftsområden berörs. Försvarsmakten har 2008 lämnat in en tillståndsansökan för Veckholms övnings- och skjutfält, beläget i Enköpings kommuns södra strandregion. Verksamheten påbörjades 1945 och har byggts ut efter hand. Tillstånd söks, förutom för den befintliga verksamheten med ca 100 skjutdagar, även för ökad verksamhet med upp till 230 skjutdagar. Verksamheten saknar idag tillstånd enligt miljölagstiftningen. Kompletteringar och revideringar inlämnades Bygg- och miljönämden i Upplands-Bro kommun beslutade följande enligt Bmn 5, : Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

159 2(3) 1. Tillstyrka att Försvarsmakten ges tillstånd till befintlig verksamhet (motsvarande nollalternativet) under förutsättning att, utöver de försiktighetsåtgärder som Försvarsmakten åtagit sig i ärendet, skjutning med tung kulspruta inte får ske nattetid. 2. Avstyrka att Försvarsmakten ges tillstånd till utökad verksamhet. 3. Understryka vikten av att det framgår tydligt av Länsstyrelsens beslut vilka bedömningar som gjorts beträffande natur- och friluftsområdena. 4. Utöver yttrandet över remissen särskilt framföra följande till landshövding för Uppsala län Peter Egardt, med kopia till övriga berörda länsstyrelser och planeringsorgan i Mälardalen: Nämnden betonar vikten av att samtliga länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter kring Mälaren agerar i samverkan för att skydda och utveckla Mälarens gemensamma värden. Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse. Ibland svåra avvägningar kan behöva göras. Det är då viktigt notera att rekreations- och miljövärden, skyddet för dricksvattentäkten, Mälaren som farled och inte minst samtliga kommuners ambitioner att skapa attraktiva bebyggelseområden i Sveriges mest expansiva region, är direkt knutna till Mälaren. Försvarets intresse av övnings- och skjutfält är däremot inte det. De behöver för sin funktion inte ligga i anslutning till Mälaren. Med hänsyn till att verksamheten vid Veckholms skjutfält har funnits under lång tid kräver inte nämnden som myndighet att befintlig verksamhet upphör, men anser att länsstyrelsen likafullt har anledning att i sitt beslut väga in behovet av en sådan lokaliseringsprövning. Beslut av länsstyrelsen som inte tar hänsyn till de långsiktiga intressena kring Mälaren vore olyckligt. Aktuell tillståndsprövning rör vidare i hög grad områden i angränsade län, vilket konkret illustrerar nödvändigheten av att dessa frågor tas om hand i samförstånd och samverkan. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Bilagor: 1. Karta över riksintressen, utdrag ur antagandehandling - Översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010.

160 Bilaga 1 3(3)

161 Ärende 6

162

163 Tillväxtkontoret Patrick Galera-Lindblom TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Kommunstyrelsen 1(4) Rekommendation att anta Klimat- och energistrategi för Stockholms län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Upplands-Bro kommun antar klimat- och energistrategi för Stockholms län som en utgångspunkt för fortsatt lokalt miljömålsarbete. Sammanfattning Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat en klimat- och energistrategi för länet. Strategin är inget handlingsprogram utan behöver kompletteras med konkreta åtgärdsdokument. Strategin utgår från fem regionala mål som fångar klimatutmaningen utifrån olika perspektiv med minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Sex åtgärdsområden har valts ut för att nå målen utifrån att en regional kraftsamling är motiverad, stora vinster kan göras och där trenden idag är otillfredsställande. Upplands-Bros intentioner inom klimat- och energiområdet framgår bland annat i miljöplan med lokala miljömål , strategi för energieffektivisering och i översiktsplan De ligger i linje med klimatoch energistrategin för Stockholms län. Upplands-Bro kan genom att fortsätta och utveckla arbetet inom klimat och energi utifrån intentionerna i ovan nämnda dokument bidra till länets måluppfyllelse inom området. Kontoret ser positivt på en gemensam klimat- och energistrategi för länet. För att arbetet ska kunna uppnå förväntade effekter är det viktigt att samordning sker i regionen. Beslutsunderlag Rekommendationer att anta klimat och energistrategi för Stockholms län som inkom 29 mars Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 4 maj Ks 69 Rekommendation att anta klimat- och energistrategi för Stockholms län. Kommunstyrelsens protokoll 30 maj KSLs rekommendation att anta klimat och energistrategi för Stockholms län som inkom 22 mars Klimat- och energistrategi för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län mars Rapport 2013:8.

164 Sida 2 Ärendet Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta en klimat- och energistrategi. Strategin är avsedd att fungera som länets strategi, inte enbart länsstyrelsens. Den är inget handlingsprogram utan behöver kompletteras med konkreta åtgärdsdokument. Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter ett brett samarbete om åtgärder mellan regionens aktörer: kommuner, landsting, myndigheter, företag, organisationer och hushållen. Strategin utgår från fem regionala mål som fångar klimatutmaningen utifrån olika perspektiv med minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Målen avser hela länet och behöver brytas ner på kommunal nivå. Sex åtgärdsområden har valts ut för att nå målen. Åtgärdsområdena har valts utifrån att en regional kraftsamling är motiverad, stora vinster kan göras och där trenden idag är otillfredsställande. Strategin är utarbetad i dialog med länets kommuner, regionala organ, näringsliv och organisationer. Ett förslag till strategi utsändes på bred remiss under juni-oktober Remissvaren är inarbetade i strategin. För att målsättningen med strategin ska nås behöver konkreta handlingsplaner, program och åtgärder arbetas fram av berörda aktörer. KSL (Kommunförbundet Stockholms län) föreslår att det kommunala ansvaret som följer av strategin kopplas till det regionala miljömålsarbetet och att det Regionala miljömålsrådet får i uppgift att bistå kommunerna i genomförandet av strategin. De regionala mål som ingår i strategin är: Mål 1: Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år Mål 2: Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). Mål 3: De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO 2 - ekvivalenter) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år Mål 4: År 2020 är 16 procent av energianvändningen inom transportsektorn förnybar. Mål 5: Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. Till målen fogas sex åtgärdsområden: 1. Transporter och resande 2. Energianvändning i bebyggelse 3. Energiproduktion nya och gamla system

165 Sida 3 4. Samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning 5. Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster 6. Kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete Upplands-Bros intentioner inom klimat- och energiområdet framgår bland annat i Miljöplan med lokala miljömål , Strategi för energieffektivisering och i Översiktsplan De ligger i linje med klimatoch energistrategi för Stockholms län. Miljöplanens olika mål avser den interna verksamheten i kommunen. Målen i miljöplanen stämmer förhållandevis bra med länets strategi, vad gäller minskning av växthusgaser och ökning i användning av förnybar energi. Vidare överensstämmer länets strategi med de inriktningar som presenteras i kommunens översiktsplan i frågor som berör samhällsplanering. Detta gäller framförallt skapandet av förutsättningar för transportsystem och bebyggelsestrukturer samt användning av förnybar energi. Strategin ställer dock högre krav på energieffektivisering i byggnader jämfört med kommunens miljöplan. Då strategin är vägledande blir detta en fråga att analysera vid kommande revidering av miljöplanen. Upplands-Bro kan genom att fortsätta och utveckla arbetet inom klimat och energi utifrån intentionerna i ovan nämnda dokument bidra till länets måluppfyllelse inom området. Kontoret ser positivt på en gemensam klimat- och energistrategi för länet. För att arbetet ska kunna uppnå förväntade effekter är det viktigt att samordning sker i regionen. Barnperspektiv Strategins mål och åtgärdsområden bidrar med positiva effekter på barns hälsa och framtid. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Patrick Galera-Lindblom Miljöstrateg Bilagor: 1. Sammanfattning av Rapport 2013:8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län (2013) Stockholm mars Kan läsas i sin helhet på

166 2. KSLs rekommendation att anta klimat och energistrategi för Stockholms län som inkom 22 mars KSLs styrelse. Dnr: KSL/12/0024 Sida 4

167 Sammanfattning Stockholmsregionen utvecklas starkt. Denna tillväxt förutspås fortsätta under överskådlig tid. Den funktionella huvudstadsregionen utvidgas dessutom utanför länets gränser. Västerås, Eskilstuna, Nyköping och Uppsala blir i ökande grad del i en gemensam arbetsmarknad. Huvudstadsregionen omfattar i praktiken snart tre miljoner invånare. Samtidigt som denna kraftiga tillväxt sker, och är önskvärd, behöver de klimatpåverkande utsläppen minska med procent till år 2050 enligt EU:s mål. Det är därför av stor vikt att regionens tillväxt och utveckling sker på ett långsiktigt hållbart sätt för att på bästa vis möta de genomgripande konsekvenser för samhället som kommer att krävas om klimatmålen ska uppnås. Stockholms län har vunnit erkännande för framsynta miljöinsatser och har möjlighet att nyttja klimatutmaningen till sin fördel. Det kan ge handlingsfrihet i omställningen, utvecklingsmöjligheter för näringslivet och stärka regionens attraktivitet. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta en klimat- och energistrategi. Strategin är avsedd att fungera som länets strategi, inte enbart Länsstyrelsens. Den är inget handlingsprogram utan behöver kompletteras med konkreta åtgärdsdokument. Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter ett brett samarbete om åtgärder mellan regionens aktörer: kommuner, landsting, myndigheter, företag, organisationer, enskilda och hushåll. Dessa insatser utgör samtidigt länets samlade arbete för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Strategin utgår från fem regionala mål som fångar klimatutmaningen utifrån olika perspektiv med minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Sex åtgärdsområden har valts ut för nå målen. Åtgärdsområdena har valts utifrån att en regional kraftsamling är motiverad, stora vinster kan göras och där trenden idag är otillfredsställande. Ytterligare ett viktigt perspektiv för att klara utmaningarna är indirekt klimatpåverkan från konsumtion av varor och tjänster. Det saknas för närvarande underlag för att formulera motsvarande mål på detta område. Det är inte desto mindre viktigt att redan i dag inrikta åtgärder mot denna sannolikt oundgängliga dimension. Ett viktigt led i genomförandet av klimat- och energistrategin är en effektiv, återkommande uppföljning riktad till nyckelaktörer. Målen ska följas upp i syfte att skapa engagemang för nya insatser. Åtgärdsarbetet ska följas upp i syfte att inspirera, sprida goda idéer, bidra till samarbeten samt identifiera behov av ytterligare insatser. Ett inledande steg är att fastställa en tydlig och hanterlig metod för att följa upp målen. Syftet är att klargöra tendenser. Götgatan söderut mot Globen. Foto: Christina Fagergren/Länsstyrelsen. 9

168 Regionala mål De regionala målen som ingår i strategin är: Åtgärdsområden Till målen fogas sex åtgärdsområden: Mål 1: Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 19 procent till år 2020 jämfört med Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år Mål 2: Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser). Mål 3: De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO2- ekvivalenter) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år transporter och resande 2. energianvändning i bebyggelse 3. energiproduktion nya och gamla system 4. samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning 5. långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster 6. kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete Mål 4: År 2020 är 16 procent av energianvändningen inom transportsektorn förnybar. Mål 5: Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen. 10

169 REKOMMENDATION Dnr: KSL/12/ För kännedom: Kommundirektör Samhällsbyggnadschef eller motsvarande Miljöchef eller motsvarande Kommunstyrelsen Klimat- och Energistrategi för Stockholms län Rekommendation KSLs styrelse beslutade den 21 mars 2013 att rekommendera kommunerna att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län. Denna rekommendation ersätter tidigare utsänd daterad Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta en klimat- och energistrategi. Strategin är inget handlingsprogram utan behöver kompletteras med konkreta åtgärdsdokument. Klimat- och energistrategin är avsedd att fungera som länets strategi och inte enbart Länsstyrelsens, då ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter ett brett samarbete om åtgärder mellan regionens aktörer: kommuner, landsting, myndigheter, företag, organisationer och hushållen. Dessa insatser utgör samtidigt länets samlade arbete för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Strategin utgår från regionala mål som fångar klimatutmaningen utifrån olika perspektiv med minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Sex åtgärdsområden har valts ut för nå målen. Områdena har valts utifrån att en regional kraftsamling är motiverad, stora vinster kan göras och där trenden idag är otillfredsställande. Under våren 2012 presenterades och antogs den första versionen av Klimat- och energistrategin för Stockholms län. Länsstyrelsen har därefter gjort en fördjupad genomgång av inkomna synpunkter och bedömt att strategin behövt justeras i vissa delar. Den reviderade version som denna rekommendation avser innehåller följande ändringar: Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Hemsida Organisationsnummer

170 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION 2 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ s 10 Förändrad nivå och formulering av mål 1 och mål 4 s 17 Första meningen i tredje stycket har omformulerats s 20 Ändrad formulering två sista styckena i vänstra kolumnen. s 20 Ändrad formulering och förklaring av mål 1 s 20 Sista stycket på sidan har fått en inskjuten text om länets centrala delar s 21 Första stycket är omformulerat. s 22 Mål 4 har fått en sänkt målnivå. s 22 Ändrad formulering i näst sista stycket s 30 Korrigering då stödet för solvärme upphört. s 32 Omformulering av texten om biogas. s 40 Tillägg av gods till ordet distribution för förslag A12. Genomförande KSL har föreslagit att det operativa åtgärdsarbetet som följer av strategin kopplas till det regionala miljömålsarbetet och att det Regionala miljömålsrådet får i uppgift att bistå kommunerna i genomförandet av strategin. Uppföljning Ett viktigt led i genomförandet av klimat- och energistrategin är en effektiv, återkommande uppföljning riktad till nyckelaktörer. Uppföljningen kopplas till Länsstyrelsens årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen som rapporteras till Naturvårdsverket. Målen ska följas upp i syfte att skapa engagemang för nya insatser, sprida goda idéer, bidra till samarbeten samt identifiera behov av ytterligare insatser. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag från kommunstyrelse eller behörig nämnd. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden snarast möjligt med e-post till registrator@ksl.se

171 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION 3 (3) STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av Thomas Fredriksson, , thomas.fredriksson@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby ordförande Madeleine Sjöstrand direktör Bilagor Följebrev PM Förändringar i Klimat- och energistrategi Reviderat förslag på Klimat- och energistrategi för Stockholms län

172

173 1 (1) MINNESANTECKNINGAR Enheten för miljöplanering Anna-Lena Lövkvist Andersen Datum Beteckning Förändringar i klimat- och energistrategin Följande ändringar har genomförts i klimat- och energistrategin sedan april Ändrad text är också blåmarkerad i rapporten. s 10 Förändrad nivå och formulering av mål 1 och mål 4 s 17 Första meningen i tredje stycket har omformulerats s 20 Ändrad formulering två sista styckena i vänstra kolumnen. s 20 Ändrad formulering och förklaring av mål 1 s 20 Sista stycket på sidan har fått en inskjuten text om länets centrala delar s 21 Första stycket är omformulerat. s 22 Mål 4 har fått en sänkt målnivå. s 22 Ändrad formulering i näst sista stycket s 30 Korrigering då stödet för solvärme upphört. s 32 Omformulering av texten om biogas. s 40 Tillägg av gods till ordet distribution för förslag A12. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

174

175 Ärende 7

176

177 Tillväxtkontoret Patrick Galera-Lindblom TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Kommunstyrelsen 1(4) Uppdrag att utreda kostnaden för att köpa in vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Upplands-Bro kommun avstår i detta skede från att investera i vindkraft. Sammanfattning SWECOs utredning visar att en investering i ensamt ägande av vindkraftverk utan befrielse från energiskatt inte skulle vara lönsamt. God lönsamhet kan uppnås vid delägande av vindkraftverk vilket kan medföra befrielse från energiskatt. Möjligheterna för att uppnå skattebefrielse genom delägande kan dock ändras under Det innebär att förutsättningarna att uppnå lönsamhet enligt de modeller som presenteras i SWECOs utredning är oklara. Kontoret ser positivt på vindkraften som en åtgärd för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser och främja en hållbar utveckling. Energieffektivisering är samtidigt en minst lika viktig del i Upplands-Bro kommuns miljöplan. Då Upplands-Bro kommun köper all sin el från förnybara källor föreslår kontoret att kommande satsningar framför allt görs inom området energieffektivisering. Med hänsyn till detta samt till de rådande finansiella riskerna och oklara förutsättningarna kopplade till investering i vindkraft anser kontoret att det inte är fördelaktigt för Upplands-Bro kommun att investera i vindkraft på kort sikt. Investeringar bör riktas mot de miljöområden som har störst behov och ger störst effekt. Beslutsunderlag Beslutsunderlag för investering i vindkraft den 30 januari 2013 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 10 oktober 2012 Budget 2012 för Upplands-Bro kommun Strategi för energieffektiviseringar 2010 Miljöplan den 21 oktober 2010 Irène Seths, Jan Stefansons, Per Thorsells och Christina Brofalks motion den 26 mars 2009 Ärendet Upplands-Bro kommun vill skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed ta sitt ansvar för en god miljö och hushållning med naturresurser enligt Upplands-Bro kommuns miljöplan. Att investera i ett vindkraftverk kan bidra

178 Sida 2 till en ekologisk samhällsutveckling och säkrar en miljöanpassad elproduktion på sikt. En minskning av fossil kodioxid utsläppet på 50% från kommunal verksamhet och enbart användning av förnybarenergi i byggnader utgör viktiga mål i miljöplanen. I budget 2012 för Upplands-Bro kommun står det att Vi ska utreda kostnaden för att köpa in vindkraftverk för att långsiktigt få en omställning till förnybar energi. I strategi för energieffektiviseringar står det att en utredning om vindkraft ska genomföras under Resultatet från utredningen presenteras i denna skrivelse. Ekonomiska förutsättningar för införskaffande av vindkraftverk för egenproducerad el I SWECOs utredning (Bilaga 1)beräknades lönsamheten av inköpet av vindkraft utifrån aktuella terminspriser på el och elcertifikat. Ett avkastningskrav om 6,0 procent har antagits. Investeringskostnader samt förväntad årlig produktion har hämtats från ett vindkraftsprojekt. En känslighetsanalys bestående av scenarier baserade på höga respektive låga priser på el och elcertifikat har genomförts. Studien visar att den eventuella möjligheten till befrielse från energiskatt får avgörande betydelse för investeringens lönsamhet. Studien visar att en investering utan befrielse från energiskatt skulle medföra en internränta om 5,6 procent, vilket är lägre än det avkastningskrav som antagits. Investeringen skulle därför inte vara lönsam vid ägande av ett vindkraftverk. God lönsamhet skulle däremot uppnås vid ägande av en femtedel av ett normalt vindkraftverk genom att uppnå befrielse från energiskatt uppnås. Internräntan stiger vid delägandet till 14,2 procent. Juridiska aspekter av införskaffande av vindkraftverk och brukandet av egenproducerad el För att vara berättigad till energiskattebefrielse krävs bland annat att en elköparens egna produktion inte överstiger dess förbrukning någon timme under året. En preliminär bedömning av den maximala produktionskapacitet som Upplands-Bro kommun skulle kunna äga har utifrån dessa förutsättningar gjorts. Denna bedömning, som baserats på kommunens förbrukningsstatistik, är att en effekt om 0,4-0,5 MW skulle vara möjlig att äga, vilket motsvarar runt en femtedel av ett normalt vindkraftverk. En möjlig lösning för att möjliggöra befrielse från energiskatt enligt gällande regler (2013) är att äga en del av ett vindkraftverk genom ett enkelt bolag, varvid Upplands-Bro kommuns ägarandel anpassas efter effektbehovet. Den 14 juni 2013 lämnades ett betänkande om nettodebitering av el (SOU 2013:46) till regeringen. Detta kan innebära att förutsättningarna för investeringar i vindkraft kan komma att ändras redan under år Då detta inte ingick i SWECOs tidigare utredning kan lönsamheten i de ägandeformerna

179 Sida 3 som presenteras i utredningen vara oklar. Betänkandet föreslås ingen nettodebitering av el eftersom det strider mot EU:s momsregler. Istället föreslås en skattereduktion för den som äger en småskalig sol- eller vindanläggning för elproduktion som ungefär motsvarar det belopp producenten skulle ha tjänat i ett nettodebiteringssystem. Risker relaterade till investeringar i vindkraft Elpriser förväntas fortsätta vara låga på grund av ett fortsatt lågt konjunkturläge och en ökad produktions kapacitet från vind- och kärnkraft i den nordiska elmarknaden. Priset på elcertifikat är bundna till efterfrågan på el, ökad produktion kapacitet av förnybar el och pågående politiska beslut. Produktionsvolymen i vindkraftverk medför en viss grad av osäkerhet vid investering. Denna osäkerhet är kopplad till naturliga variationen i vinden samt risker för driftstörningar. Miljömässiga aspekter Miljöpåverkan under vindkraftverkets livscykel är dominerande i tillverkningsoch byggfasen där tillverkning av stål, betong och kompositmaterial är de verksamheter som främst bidrar till utsläppen. Utsläpp under drift är mycket små, dock kan vindkraftverkets påverkan på dess kringliggande miljö i form av ljud, skugga och förändrad landskapsbild uppfattas som negativ. Behovsbedömning av motivering till förslag till beslut Miljöplanen tillämpar en helhetssyn på kommunens miljöarbete vilken sträcker sig över flera miljömålsområden inom förnybar energi, energieffektivisering, avfall, vatten, bebyggd miljö och markanvändning. Följande behovsbedömning och förslag bygger på en avvägning mellan investering i vindkraft och behovet av investering inom andra målområden i miljöplanen. Kontoret ser positivt på vindkraften som en åtgärd för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser och främja en hållbar utveckling. Energieffektivisering är samtidigt en minst lika viktig del i Upplands-Bro kommuns miljöplan. Då Upplands-Bro kommun köper all sin el från förnybara källor föreslår kontoret att kommande satsningar framför allt görs inom området energieffektivisering. Med hänsyn till detta samt till de rådande finansiella riskerna och oklara förutsättningarna kopplade till investering i vindkraft anser kontoret att det inte är fördelaktigt för Upplands-Bro kommun att investera i vindkraft på kort sikt. Investeringar bör riktas mot de miljöområden som har störst behov och ger störst effekt. Teknikutvecklingen inom vind- och solenergi samt införandet av nya styrmedel för produktion av förnybar energi tyder på att Upplands-Bro kommun bör fortsätta planera för egenproducerad förnybar energi på lång sikt. Vidare kan nya skatteregler som träder i kraft inom de kommande åren leda till att investering i vindkraft blir lönsamt. Detta får studeras närmare i det framtida arbetet, till exempel vid kommande revidering av kommunens miljöplan.

180 Sida 4 Barnperspektiv Arbete för att energieffektivisera och minska kommunens utsläpp av växthusgaser har positiva effekter på barns framtid. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Patrick Galera Lindblom Miljöstrateg Bilagor: 1. Sammanfattning Beslutsunderlag för investering i vindkraft, Upplands- Bro kommun. SWECO Energuide AB, Uppdragsnr Sammanfattning av Statens offentliga utredningar (SOU) Beskattning av mikroproducerad el m.m. Betänkande av utredningen om nettodebitering av el. SOU 2013:46. Stockholm Kan läsas i sin helhet på

181 Beslutsunderlag för investering i vindkraft Sammanfattning Sweco har utrett förutsättningarna för Upplands-Bro kommun att investera i vindkraft utifrån olika perspektiv. Lönsamheten har beräknats utifrån aktuella terminspriser på el och elcertifikat, vilka anses ge en rättvisande bild av marknadens bedömning av framtida ersättningsnivåer. Ett avkastningskrav om 6,0 procent har antagits. Investeringskostnader samt förväntad årlig produktion har hämtats från ett vindkraftsprojekt som nyligen marknadsförts. Utifrån aktuella antaganden visar Swecos utredning att en investering utan befrielse från energiskatt skulle medföra en internränta om 5,6 procent, vilket är lägre än det avkastningskrav som antagits. Investeringen skulle med andra ord inte vara lönsam. Uppnås befrielse från energiskatt skulle internräntan stiga till 14,2 procent, vilket indikerar god lönsamhet. En känslighetsanalys bestående av scenarier baserade på höga respektive låga priser på el och elcertifikat har också genomförts. Studien visar att den eventuella möjligheten till befrielse från energiskatt får avgörande betydelse för investeringens lönsamhet. För att vara berättigad till energiskattebefrielse krävs bland annat att en elköpares egna produktion inte överstiger dess förbrukning någon timme under året. En preliminär bedömning av den maximala produktionskapacitet som Upplands-Bro kommun skulle kunna äga har utifrån dessa förutsättningar gjorts. Denna bedömning, som baserats på kommunens förbrukningsstatistik, är att en effekt om 0,4-0,5 MW skulle vara möjlig att äga, vilket motsvarar runt en femtedel av ett normalt vindkraftverk. För att möjliggöra befrielse från energiskatt är en möjlig lösning att deläga ett vindkraftverk genom ett enkelt bolag, varvid Upplands-Bro kommuns ägarandel anpassas efter effektbehovet. Delägande av ett bolag som bedriver elproduktion anses inte möjliggöra befrielse från energiskatt. Miljöpåverkan under vindkraftverkets livscykel är dominerande i tillverknings- och byggfasen där tillverkning av stål, betong och kompositmaterial är de verksamheter som främst bidrar till utsläppen. Utsläpp under drift är mycket små, dock kan vindkraftverkets påverkan på dess kringliggande miljö i form av ljud, skugga och förändrad landskapsbild uppfattas som negativ. Om beslut fattas om upphandling av vindkraftverk bör vindkraftkompetens finnas tillgänglig i arbetet med förfrågningsunderlag, utvärderingsmodell, utvärdering och förhandling för att öka sannolikheten för en god affär. 4

182 Sammanfattning Utredningsuppdraget Utredningen har fått i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Med nettodebitering avses enligt utredningens direktiv ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot den mängd elektricitet som de tar emot från elnätet. I uppdraget ingår att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utgångspunkten är att nettodebitering ska administreras inom energi- och mervärdesskattesystemen. Utredaren ska dock även utreda och föreslå andra alternativa sätt att administrera skattelättnaden. Utredaren ska dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Skattskyldigheten för el ska utredas självständigt i förhållande till den del av uppdraget som avser nettodebitering och ett förslag ska kunna genomföras oberoende av slutsatserna om eller genomförandet av ett system med nettodebitering. Utformningen av reglerna om befrielse från energiskatt på el för olika former av förnybar elproduktion ska också belysas. Analyserna ska göras utifrån ett juridiskt, samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt, miljömässigt samt administrativt perspektiv. 17

183 Sammanfattning SOU 2013:46 Utredningens förslag Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el Regeringens önskemål är att underlätta för enskilda som vill uppföra mikroproduktionsanläggningar i syfte att främst använda produktionen för egen förbrukning genom att öka förutsättningarna för dessa att sälja sin överskottsel alternativt sluta avtal om nettodebitering. Enligt utredningens uppfattning skulle ett nettodebiteringssystem komma i konflikt med mervärdesskattedirektivet. Utredningen kan inte heller se att några av de undantag som finns i mervärdesskattedirektivet går att använda på ett sådant system. Slutsatsen är därför att ett nettodebiteringssystem inte bör införas. Utredningen föreslår i stället att mikroproducenter ska få en skattereduktion som ungefär motsvarar det belopp producenten skulle ha tjänat i ett nettodebiteringssystem. En skattereduktion skulle inte strida mot mervärdesskattedirektivet. Reduktionen skulle dock vara en ekonomisk kompensation för den el som dessa producenter ofta matar in på elsystemet utan ersättning. Den skulle också kunna fungera såväl som en uppmuntran för mikroproducenter, som ett incitament till elhandelsföretag eller elnätsföretag att ge mikroproducenter ersättning för den gröna el de producerar. Även genom policyarbete inom branschen kan elhandelsföretag/elnätsföretag uppmuntras att ingå avtal med mikroproducenter om ersättning för den inmatade elen. Skattereduktion ska ges till mikroproducenter av förnybar el som har en säkring om högst 63 ampere. Gränsen är vald för att träffa så många som möjligt av dem som bara kompletterar sitt eluttag med egen elproduktion. Samtidigt kommer då de som i princip är rena elproducenter inte att omfattas. Underlaget för skattereduktionen är den el som matats in på elnätet, om motsvarande mängd el har köpts tillbaka. Skattereduktionen ska på ett ungefär motsvara elskatten och mervärdesskatten. Med 2013 års skattesatser på el skulle det innebära cirka 60 öre per kilowattimme. Högst kilowattimmar per år ska kunna ge skattereduktion. Det gör att en mikroproducent som mest kan få tillbaka cirka kr per år. Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktion. När skattereduktionen ges till företag blir det ett statligt stöd. 18

184 SOU 2013:46 Sammanfattning Utredningen anser att förslaget ska anmälas till EU-kommissionen och bedömer att kommissionen kommer att godkänna det. Skattskyldighet för energiskatt på el Avregleringen av elmarknaden har förändrat förhållandena på marknaden, exempelvis genom ökade möjligheter för kunderna att välja elhandelsföretag. Den avreglerade marknaden har också fört med sig att elhandelsföretagen, som i dag är skattskyldiga för elskatt, fått allt mindre lokalkännedom om kundens verksamhet. Elhandelsföretagens möjligheter att kontrollera och följa sina kunder har försämrats. När de ska redovisa elskatten är de i praktiken hänvisade till de uppgifter som lämnas av elnätsföretagen. Det finns flera andra skäl till att lägga skattskyldigheten på elnätsföretagen. Den som väljer att få sin el levererad av en aktör utanför Sverige blir själv skattskyldig. De konsekvenser detta får för utländska aktörer undviker man om elnätsföretagen i stället blir skattskyldiga. Även språkliga skäl talar för att den som är skattskyldig för elskatt bör finnas i det land där skatten tas ut. Genom att låta elnätsföretagen bli skattskyldiga, blir det också fråga om en mer begränsad andel skattskyldiga. Någon prövning av lämpligheten förekommer inte för elhandelsföretagen. Elnätsföretagen är däremot föremål för en form av lämplighetsprövning, som bör kunna tjäna som en garanti för att staten får in sina skatteintäkter. Mot främst denna bakgrund föreslår utredningen att skattskyldigheten för elskatt, i de situationer där elhandelsföretagen är skattskyldiga i dag, ska tas över av elnätsföretagen. Beskattning av förnybar el Utredningen föreslår också ändringar i energibeskattningen i syfte att minska konkurrenssnedvridningar som nuvarande tolkning av regelverket gett upphov till. I vissa fall beskattas elproduktion i vindkraftverk annorlunda än annan förnybar elproduktion. Detta strider mot principerna bakom elcertifikatsystemet och motverkar i vissa fall även de förslag om energieffektivisering som regeringen lämnade i 2009 års klimatproposition. 19

185 Sammanfattning SOU 2013:46 Förslaget innebär att dagens generella skattefrihet för el från vindkraftverk, som produceras av dem som inte yrkesmässigt levererar el, slopas. I dag är el som framställts i en anläggning som har en installerad generatoreffekt om mindre än 100 kilowatt inte skattepliktig. Utredningen föreslår ingen ändring av den grundregeln. Ett vattenkraftverk med en sådan effekt producerar cirka kwh per år. För att få motsvarande energiproduktion från vind- och vågkraft krävs en generatoreffekt om 250 kilowatt och för solkraft krävs en toppeffekt om 450 kilowatt. Utredningen föreslår att bestämmelsen utformas utifrån dessa förutsättningar. Konsekvenser av utredningens förslag Den privatekonomiska drivkraften Utredningen har räknat på effekterna av en skattereduktion på kronor per år. Det saknas i dag privatekonomiska incitament för potentiella mikroproducenter att investera i solceller även med en sådan skattereduktion. För småskalig vindkraft saknas det incitament utan skattereduktionen, men med en skattereduktion kan det bli ett lönsamt alternativ. Produktionspotentialen och effekter på elmarknaden Den ekonomiska potential som bedöms som mest realistisk att uppnå är 10,5 gigawattimmar ny mikroproduktion, främst från anläggningar med solceller. Det kan tillkomma en del småskalig vindkraft. Hur mycket är dock svårt att uppskatta, eftersom det fram för allt är jordbruk och andra näringsidkare som kan bygga vindkraftverk utan att störa omgivningen i för hög grad. Om denna ekonomiska potential förverkligas, dvs. om elefterfrågan minskar med 10,5 gigawattimmar, ger det endast en försumbar förändring i elpriset. 20

186 SOU 2013:46 Sammanfattning Samhällsekonomiska konsekvenser Det merarbete som skattereduktionen leder till på den privata sidan omfattar främst elnätsföretagen. Om det blir ett stort antal mikroproducenter minskar kostnaden per mikroproducent, eftersom rutiner utvecklas och implementeras som effektiviserar hanteringen. Blir det ett mycket stort antal mikroproducenter finns det incitament för att utveckla ett anpassat IT-systemstöd inom branschen. Detta medför en högre engångskostnad men minskar samtidigt den manuella hanteringen och därmed kostnaden per mikroproducent. Den sammanlagda årliga kostnaden för en ökad administrativ börda bedöms av energisektorn och Skatteverket till kronor. Till detta kommer även en engångskostnad på totalt cirka kronor. En bedömning av eventuella miljövinster hamnar på ca kronor. Baserat på dessa siffror är det svårt att samhällsekonomiskt motivera ett införande av en skattereduktion för mikroproducenter. Offentligfinansiella konsekvenser Skattereduktionssystemet ger en offentligfinansiell kostnad i form av minskade skatteintäkter på ca 3,6 miljoner kronor år 2014 och på ca 5,2 miljoner kronor år Ett slopande av den särskilda skattefriheten för vindkraft ökar den offentligfinansiella bruttointäkten med ca 141 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en årlig offentligfinansiell nettointäkt på ca 110 miljoner kronor. Effekter för Skatteverket Förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el kommer att innebära ökade administrativa kostnader för Skatteverket. Dels måste Skatteverket vid införandet anpassa och bygga om befintliga datasystem, dels måste datasystemen uppdateras årligen. Till detta kommer hanteringen av de årliga kontrolluppgifterna, information i broschyrer och på webben. Kostnaderna för Skatteverket första året beräknas till 3,5 miljoner kronor. Därefter är den årliga administrativa kostnaden för Skatteverket 1 miljon kronor. 21

187 Sammanfattning SOU 2013:46 Effekter för vindkraften Att möjligheten till skattefri egenförbrukning av el från vindkraft begränsas, kan medföra en något långsammare utbyggnadstakt av vindkraft. Förslaget kommer dock inte att påverka förutsättningarna för att nå målet för förnybar el. Det är säkerställt genom elcertifikatsystemet. När kan nya regler träda i kraft? Elnätsföretagen måste bygga upp system för att kunna hantera att de blir skattskyldiga. Reglerna om att de tar över skattskyldigheten bör därför träda i kraft den 1 januari För övriga förslag har tidpunkten för ikraftträdande satts till den 1 januari

188

189 Ärende 8

190

191 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Thomas Högberg Dnr Kommunstyrelsen Förslag till ny VA-taxa och nya allmänna bestämmelser för vatten och avlopp Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Att anta VA-taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från den 1 januari Att anta Allmänna bestämmelser för användande av Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla från den 1 januari Sammanfattning VA-kollektivet har under ett antal år gått med förlust och skulden till kommunen har ökat. Underskotten har uppkommit av att VA-taxan inte har balanserat ökade utgifter. En omfattande intern utredning av VA-ekonomin har pågått under de senaste åren och slutsatsen är att VA-taxan måste justeras enligt bilaga 1. VA-taxan baseras på Svenskt Vattens P96 basförslag och ABVA på P94. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut Kf 56 Översyn av VA-taxan Budget 2012 antagen av Kommunfullmäktige Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 4 september 2013 Förslag till ny VA-taxa Förslag till ABVA Kommunstyrelsens protokoll Ärendet Uppdrag att ta fram förslag till ny rättvis VA-taxa finns i budget 2012 för kommunstyrelsen samt Kommunfullmäktiges beslut om en översyn av VAtaxan. En omfattande intern utredning av VA-ekonomin har pågått under de senaste åren och slutsatsen är att VA-taxan måste justeras enligt bilaga 1. VA-kollektivet har under ett antal år gått med förlust och skulden till kommunen har ökat. År 2012 var skulden 7,2 miljoner och under 2013 beräknas skulden öka med cirka 2 miljoner. Underskotten har uppkommit av

192 2(2) att VA-taxan inte har balanserat ökade utgifter. Den taxeöversyn som gjordes 2011 var således inte tillräcklig. En omfattande intern utredning av VA-ekonomin har pågått under de senaste åren och slutsatsen är att VA-taxan måste justeras enligt bilaga 1. VA-taxan baseraras på Svenskt Vattens P96 basförslag och ABVA på P94. Vid återremiteringen från kommunstyrelsen den 25 september 2013, fick Tekniska avdelningen i uppdrag att utreda konsekvensen av en differentierad dagvattenavgift enligt Växjömodellen. Slutsatsen är att Tekniska avdelningen anser att en dagvattentaxa av den typ Växjö använder sig av, är bättre än det första förslaget. I det nya förslaget har Tekniska avdelningen optimerat taxan för kommunens förutsättningar Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Ida Mattfolk Thomas Högberg Tillväxtchef Teknisk Chef VA-ingenjör Bilagor: 1. VA-Taxa ABVA

193 Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Fastställd av Kommunfullmäktige den xx Sida 1 av 17

194 Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den... Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Upplands-Bro kommun Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Upplands-Bro kommun 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata, Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostads-fastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Sida 2 av 17

195 Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, som används för i 3 andra stycket avsedda ändamål, räknas varje påbörjat 150-tal m2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: ÄNDAMÅL ANLÄGGNINGSAVGIFT BRUKNINGSAVGIFT V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Sida 3 av 17

196 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Sida 4 av 17

197 Anläggningsavgifter ( 5 12) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: UTAN MOMS MED MOMS a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om kr om kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, om kr om kr c) en avgift per m 2 tomtyta om 62,00 kr om 77,50 kr d) en avgift per lägenhet om kr om kr e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kr om kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. Sida 5 av 17

198 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e) För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: UTAN MOMS MED MOMS a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om kr om kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om kr om kr c) en avgift per m 2 tomtyta om 62,00 kr om 77,50 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om kr om kr * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. Sida 6 av 17

199 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). Sida 7 av 17

200 7 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: BOSTADS- FASTIGHET ANNAN FASTIGHET Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% - Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100% 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: BOSTADS- FASTIGHET ANNAN FASTIGHET Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% - Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. Sida 8 av 17

201 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: AVGIFTER FÖR FRAMDRAGEN SERVISLEDNING En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. Sida 9 av 17

202 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 30 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: UTAN MOMS MED MOMS en avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning om 44,00 kr om 55,00 kr 10 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Sida 10 av 17

203 11.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. Sida 11 av 17

204 Brukningsavgifter ( 13 20) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: UTAN MOMS MED MOMS a) en fast avgift per år om 880 kr om kr b) en avgift per m 3 levererat vatten om 17,76 kr om 22,20 kr c) en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet om 400 kr om 500 kr d) En avgift per 1-2 familjs fastigheter för dagvattenhantering. om 400kr om 500kr e) En avgift per m 2 tomtyta och år för övriga fastigheter. Max m2 tomtyta. om 0,52kr om 0,65kr 13.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40 % 40 % 10 % 10 % Avgift per m b) 40 % 60 % - - Avgift per lägenhet 14.1 c) 40 % 60 %... %... % Avgift efter tomtyta 14.1 d)... %... % 30 % 70 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Sida 12 av 17

205 13.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 200 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 100m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 100 % av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 30 % av avgiften enligt 14.1 b). 14 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: UTAN MOMS MED MOMS en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten om 0,80 kr om 1,00 kr Sida 13 av 17

206 Sida 14 av 17

207 15 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 16 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 40% 40% 10% 10% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Sida 15 av 17

208 17 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: UTAN MOMS MED MOMS Nedtagning av vattenmätare kr kr Uppsättning av vattenmätare kr kr Avstängning av vattentillförsel kr kr Påsläpp av vattentillförsel kr kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare kr kr Undersökning av vattenmätare kr kr Länsning av vattenmätarbrunn kr kr Förgäves besök 552 kr 690 kr Byggvatten, småhus 552 kr 690 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid(vardagar 7-16) debiteras ett tillägg om 75 % av ovan angivna belopp. 18 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 19 Avgift enligt 13.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 13.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 13 och 15. Sida 16 av 17

209 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 20 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. Taxans införande 21 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 13.1, 13.3 och 13.7 samt 15, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. Sida 17 av 17

210 ABVA- Allmänna bestämmelser för användande av kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning Fastställd av Kommunfullmäktige den xx Sida 1 av 18

211 Innehållsförteckning ABVA Inledning... 3 Inkoppling till den allmänna anläggningen... 3 Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen... 3 Användning av den allmänna avloppsanläggningen... 4 Förslag till bestämmelse rörande installation av pumpenhet som ingår i tryckavloppssystem med klena dimensioner (LTA-anläggning)... 5 Information till fastighetsägare om Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppstjänster... 6 Inledning... 6 Förbindelsepunkters lägen... 8 Anslutning till den allmänna VA-anläggningen... 9 Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Användning av den allmänna avloppsanläggningen Avgifter Övrigt VA-ordlista och definitioner... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sida 2 av 18

212 ABVA 07 Inledning För fastighetsägares användning av den allmänna VA-anläggningen i Upplands-Bro kommun gäller vad som föreskrivs i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) eller annan författning samt vad som nedan föreskrivs. Vad som enligt dessa bestämmelser gäller för fastighetsägaren gäller även för den som innehar fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande. Har huvudmannen träffat avtal med annan än fastighetsägare om användning av anläggningen, gäller för denne jämlikt 5 lagen om allmänna vattentjänster vad som i lagen och dessa allmänna bestämmelser föreskrivs om fastighetsägare. Med fastighet kan enligt 4 lagen om allmänna vattentjänster i vissa fall även förstås byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken. Fastighetsägare är skyldig att följa ändring i och tillägg till dessa allmänna bestämmelser. Huvudman för den allmänna VA-anläggningen är Upplands-Bro Kommun, Inkoppling till den allmänna anläggningen Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra en anmälan till huvudmannen som sedan ombesörjer inkoppling. Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta. Huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när denne finner det nödvändigt för att förebygga person- eller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan sådan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. Sida 3 av 18

213 Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin vattenförbrukning enligt huvudmannens anvisningar. Vid planlagt leveransavbrott lämnar huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om detta. Skavattenförbrukning hos fastighetsägare fastställas genom mätning tillhandahålls vattenmätare av huvudmannen och förblir huvudmannens egendom. Huvudmannen bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätare som ska användas. Fastighetsägaren ska bekosta erforderliga anordningar för uppsättning av mätare och sammankoppling med installationen i övrigt. Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. Användning av den allmänna avloppsanläggningen Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet, om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens. Vatten som utnyttjats för värmeutvinning får avledas till den allmänna avloppsanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor och inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan orsaka stopp, avlagring, vidhäftning, gasbildning eller explosion. Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45 C får inte tillföras i förbindelsepunkten. Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i första och andra styckena ska ofördröjligen anmälas till huvudmannen. Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens skriftliga medgivande. Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet. Huvudmannen har rätt att tillfälligt begränsa fastighetsägares möjlighet att använda avloppsanläggningen när huvudmannen finner det nödvändigt för att förebygga personeller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar. Sida 4 av 18

214 Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och dränvatten. (Med spillvatten likställs i denna punkt allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer ska avledas till spillvattenledning.) Dag- och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant ändamål, om inte huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag. Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spillvattenförande ledning får fortsatt tillförsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild förbindelsepunkt för ändamålet upprättats och fastighetsägaren underrättats därom, eller om huvudmannen vidtagit åtgärder för avledande av dagvatten utan att förbindelsepunkt för dagvatten upprättats, när huvudmannen meddelat fastighetsägaren att sådana åtgärder har vidtagits. Huvudmannen bestämmer tidrymd inom vilken tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller anstånd med att avbryta tillförseln kan medges av huvudmannen om särskilda skäl föreligger. Har särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten inte upprättats, kan huvudmannen ändå förbjuda dittills tillåten tillförsel av sådant vatten till spillvattenförande ledning. Förutsättningar för detta är dels att avledning kan ske ändamålsenligt på annat sätt, dels att huvudmannen i skälig omfattning ersätter fastighetsägaren hans kostnader för erforderlig omläggning. Dag- och dränvatten från fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning än den huvudmannen bestämmer. Huvudmannen kan i enskilda fall medge utsläpp i den allmänna avloppsanläggningen av avloppsvatten som i ej oväsentlig mån har annan sammansättning än spillvatten från bostäder (hushållsspillvatten) vad gäller arten eller halten av ingående ämnen. Huvudmannen bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spill- som dagvatten. Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än bostadsändamål ska informera huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten. Fastighetsägaren ska bekosta de provtagningar och analyser som huvudmannen finner vara nödvändiga för kontroll av avloppsvattnet. Huvudmannen har rätt att fordra att fastighetsägaren för journal över verksamhet som inverkar på avloppsvattnets beskaffenhet och företar kontroll av vattnet genom provtagningar och analyser. Huvudmannen anger hur journalföring och provtagningar ska göras. Bestämmelse rörande installation av pumpenhet som ingår i tryckavloppssystem med klena dimensioner (LTA-anläggning) Sida 5 av 18

215 16. I det fall den allmänna spillvattenledningen utförs med LTA-system (Lätt Tryck Avloppsystem)skall fastighetens spillvatten pumpas i en LTA-station till förbindelsepunkten och vidare in i den allmänna ledningen. Fastighetsägaren äger och är ansvarig för samtliga ledningar fram till förbindelsepunkten medan huvudmannen äger LTA-stationen. Fastighetsägaren har även tillsynsansvar på LTA-stationen och ansvarar för elförsörjningen. Vid anslutning till allmänt tryckavloppssystem tillhandahåller huvudmannen LTA-station som förblir dennes egendom. Huvudmannen bestämmer antalet pumpar och vilket slag av pumpstation som ska användas samt svarar för installationen av pump. Fastighetsägaren ansvarar för elinstallationen fram till kopplingsplint i LTA-stationen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar (schaktning och anläggning av LTA-station) för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt. LTA-stationens plats ska bestämmas av huvudmannen, som äger rätt till kostnadsfri upplåtelse av platsen och som ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla LTA-stationen. Vid fel på LTA-stationen, förutom elförsörjning, skall fastighetsägaren omgående larma huvudmannen. Huvudmannen ska ha utfört en godkänd protokollförd besiktning av LTA-installationen innan den får kopplas in på den allmänna Va-anläggningen. Information till fastighetsägare om Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppstjänster Inledning Denna information ger förklaringar och kommentarer till de bestämmelser som finns i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), i det följande kallad vattentjänstlagen, och Allmänna bestämmelser för användning av kommuns allmänna avloppsanläggning (ABVA). Samtliga fastighetsägare som är anslutna till kommuns allmänna VA-anläggning är skyldiga att följa de bestämmelser som finns i kommunens ABVA. För att kunna tillgodogöra sig innehållet i denna information är det nödvändigt att ha tillgång till ABVA. Vattentjänstlagen reglerar förhållandet mellan huvudmannen för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och ägare av fastighet inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Huvudman för den allmänna VA-anläggningen Huvudman för den allmänna VA-anläggningen i Upplands-Bro kommun är Tekniska avdelningen Sida 6 av 18

216 Verksamhetsområde Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, verksamhetsområdet. Uppgift om verksamhetsområdet finns hos huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen. Fastighetsägare Med fastighetsägare avses i vattentjänstlagen (2006: 412), i ABVA (allmänna bestämmelser) och i denna information ägare av fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde. Enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare. Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp ett VA-abonnemang och därmed undgå avgiftsskyldighet. Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att få använda VAanläggningen. Konsekvensen av detta blir att det som enligt vattentjänstlagen gäller för fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att huvudmannen därefter endast kan kräva betalning av den som han har träffat avtal med. Vad ingår i den allmänna VA-anläggningen? I den allmänna VA-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att VA-anläggningen ska fungera på avsett sätt. I den allmänna VA-anläggningen ingår också servisledningar fram till förbindelsepunkter som huvudmannen har bestämt för varje fastighet. Vad ingår i fastighetsägarens VA-installation? Med en fastighets VA-installation menas de ledningar, som för fastigheten dragits från förbindelsepunkterna. I installationen ingår även anordningar, t.ex. tappventiler och tvättställ, som anslutits till en sådan ledning. En VA-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av vattentjänstlagen, ABVA eller avtal. Servisledning Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del. Juridisk ansvarsfördelning Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens VA-installation går i förbindelsepunkten. Med förbindelsepunkt menas den punkt där inkoppling av fastighetens ledningar till den allmänna anläggningen ska ske eller har skett. Sida 7 av 18

217 Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. Förbindelsepunkters lägen Enligt vattentjänstlagen är det huvudmannen som bestämmer förbindelsepunkter där fastighetens ledningar ska kopplas till VA-anläggningen. För varje typ av ledning som skall kopplas till den allmänna anläggningen, t.ex. för vatten, spillvatten och dagvatten, upprättas en egen förbindelsepunkt. Dessa ligger vanligtvis nära varandra och vanligen i fastighetens omedelbara närhet, ca 0.5 m utanför fastighetsgräns, men huvudmannen kan också ha meddelat annat läge. I normalfallet bestäms läget i samråd mellan huvudmannen och fastighetsägaren. I de fall fastighetsägaren inte i tid anmäler sina eventuella önskemål till huvudmannen, får han acceptera det läge som huvudmannen fastställt. När uppgift om förbindelsepunkters lägen lämnas för fastighet som ännu inte inkopplats, anges normalt för samtliga servisledningar dimension och planläge samt för avloppsserviser även höjdläge. Ifråga om dagvatten från fastighet kan det ibland förekomma att sådant vatten får avledas till den allmänna avloppsanläggningen utan att fastigheten försetts med en särskild servisledning för detta ändamål. Förbindelsepunkt kan sålunda inte upprättas i detta fall och meddelas fastighetsägaren. Huvudmannen måste emellertid ha vidtagit särskilda åtgärder för sådan avledning och ha underrättat fastighetsägaren om detta. Sida 8 av 18

218 Anslutning till den allmänna VA-anläggningen Anmälan om anslutning Om en fastighetsägare vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska han göra anmälan om detta hos huvudmannen. Har fastighetsägaren rätt att använda anläggningen, drar huvudmannen fram ledningar till förbindelsepunkterna för vatten och avlopp. Huvudmannen bestämmer efter samråd med fastighetsägaren ledningarnas antal, dimensioner, lägen och utförande. Inkoppling av två eller flera fastigheters VA-installationer till den allmänna anläggningen i en gemensam förbindelsepunkt för fastigheterna kan beviljas om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl för en sådan lösning. Avtal om detta träffas i sådana fall med huvudmannen. En förutsättning för att en gemensam förbindelsepunkt ska beviljas är ofta att fastigheterna bildat en gemensamhetsanläggning. Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen i vissa fall rätt till anstånd med att utföra arbetet för att samordningen med andra arbeten inte ska försvåras och för att denne ska kunna följa sin utbyggnadsplan. Huvudmannen medger inkoppling av fastighetens VA-installation till den allmänna anläggningen när anläggningsavgiften är betald eller om avgiften ska delbetalas, när godtagbar säkerhet ställts. Huvudmannen är dock enligt vattentjänstlagen inte skyldig att låta en fastighet kopplas till den allmänna anläggningen om fastighetens installation har väsentliga brister. Huvudmannen har rätt till det tillträde på en fastighet som behövs för att han skall kunna undersöka en VA-installation och dess användning innan VA-installationen kopplas till den allmänna anläggningen eller annars när det behövs för att huvudmannen skall kunna fullgöra sina skyldigheter. Huvudmannen själv behöver nödvändigtvis inte göra inkopplingen, utan detta kan efter huvudmannens medgivande överlåtas till fastighetsägarens entreprenör, förutsatt den senare har ett system för kvalitetssäkring för denna typ av arbete. Ny förbindelsepunkt Om fastighetsägaren vill ha en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga och huvudmannen efter ansökan går med på detta, så får fastighetsägaren bekosta den nya servisledningens allmänna del samt bortkopplingen av den tidigare servisledningens allmänna del. Vill huvudmannen upprätta en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga, så ska huvudmannen ersätta fastighetsägaren för de kostnader som uppstår med den nya servisledningen och inkoppling av denna. Ett skäligt avdrag med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick bör göras i båda fallen. Sida 9 av 18

219 Avgiftskyldighet Avgiftsskyldighet för fastighetsägaren inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt och informerat fastighetsägaren om detta. Därutöver krävs att fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för VA, att fastigheten har behov av en vattentjänst och att behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Ibland kan bortledning av dagvatten från en fastighet till den allmänna anläggningen ske utan att förbindelsepunkt upprättats. Har förbindelsepunkt för dagvatten från fastighet inte upprättats, men fastigheten anses i behov av bortledning av dagvatten, inträder avgiftsskyldighet för detta ändamål när huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta. Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Dricksvattnets kvalitet, tryck och mängd Huvudmannen har bara skyldighet att leverera vatten för hushållsändamål till anslutna fastigheter inom verksamhetsområdet. Vattnet ska vara av dricksvattenkvalitet enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck alltid upprätthålls eller att viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Begränsning av vattenleverans Huvudmannen har rätt att begränsa eller stänga av vattenleveranserna för att förebygga skada samt vid reparationer, tillsyn och liknande omständigheter. Vid planlagt leveransavbrott informerar huvudmannen fastighetsägarna om detta på lämpligt sätt, t.ex. genom skriftligt meddelande. Vid en mer omfattande akut avstängning kan information ges t.ex. genom lokalradion eller via huvudmannens hemsida. Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägaren skyldig att minska sin vattenförbrukning efter de anvisningar som huvudmannen lämnar. Dricksvatten för andra ändamål Vatten används även för andra ändamål än hushåll, t.ex. i industrier och ibland också som energikälla. Industrier eller andra verksamheter med stor vattenförbrukning, särskilda kvalitetskrav eller som kräver stora flöden kan inte utan vidare påräkna att huvudmannen kan klara sådana behov om inte detta särskilt avtalats. Vattenmätare Vattenförbrukningen hos fastighetsägare fastställs genom mätning, om inte huvudmannen bestämmer annat. Huvudmannen tillhandahåller och installerar vattenmätaren och är dess ägare. Fastighetsägaren är enligt vattentjänstlagen skyldig att upplåta plats för mätaren samt lämna huvudmannen tillträde till fastigheten när denne vill kontrollera, ta ned eller sätta upp vattenmätaren. Sida 10 av 18

220 Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. För dessa åtgärder liksom för avläsning ska fastighetsägaren lämna huvudmannen fritt och obehindrat tillträde till mätaren. Har avsättning för mätare utförts innan placeringen godkänts av huvudmannen, är fastighetsägaren, om huvudmannen så kräver, skyldig att svara för och bekosta flyttningen av avsättningen så att mätarens plats kan godkännas av huvudmannen. Om det misstänks att mätaren visar fel, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen tycker det är nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Undersökningen ska bekostas av fastighetsägaren, om han begärt undersökningen och mätaren godkänns. I annat fall bekostar huvudmannen undersökningen. Vid undersökning av mätaren bestäms felvisningen i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära rättslig prövning av frågan hos Statens va-nämnd. Fastighetsägare ska vårda vattenmätaren väl och skydda den mot frost och åverkan samt mot återströmning av varmvatten och annan skadlig värmepåverkan. Om så inte sker och mätaren skadas, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen kostnaden för att åtgärda eller byta mätaren. Fastighetsägare som önskar att vattenmätaren tillfälligt tas ned på grund av frostrisk eller annan orsak ska anmäla detta till huvudmannen, som mot ersättning tar ned och åter sätter upp mätaren. Användning av den allmänna avloppsanläggningen Avloppsvatten Huvudmannen är skyldig att ta emot avloppsvatten från anslutna fastigheter inom verksamhetsområdet om inte behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt. Verksamhetsområdet kan avse enbart spillvatten, enbart dagvatten eller såväl spillvatten som dagvatten. Med spillvatten menas förorenat vatten från hushåll, industriell tillverkningsprocess, arbetsplats, serviceanläggning m.m. Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten. Avloppsvattnets beskaffenhet Huvudmannen är dock inte skyldig att ta emot spillvatten vars innehåll i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens. För att få släppa ut sådant spillvatten i det allmänna Sida 11 av 18

221 ledningsnätet förutsätts vanligen att avtal upprättas. Huvudmannen är inte heller skyldig att ta emot avloppsvatten om behovet av avledning kan tillgodoses bättre på annat sätt. Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten underskrider temperaturen i det av huvudmannen levererade dricksvattnet. Fastighetsägare är skyldig att till huvudmannen anmäla verksamhet som kan inverka på avloppsvattnets sammansättning. Fastighet som används till annat än bostad Med hänsyn till kraven på åtgärder för att hindra vattenförorening är det i många fall nödvändigt för huvudmannen att ha en noggrannare kontroll över vad som avleds till den allmänna avloppsanläggningen än vad som gäller för bostadsfastigheter. Fastighetsägaren har därför enligt ABVA ålagts att lämna uppgift om arten och omfattningen av sådan verksamhet inom fastigheten, som kan inverka på avloppsvattnets innehåll. Provtagningar och analyser, som huvudmannen finner nödvändiga för kontroll av sådant avloppsvatten, bekostas av fastighetsägaren eller genom denne av företag, rörelse eller verksamhet som avleder avloppsvattnet. Kostnaden för sådan kontroll kan också ingå i särskild industriavloppstaxa. I punkt 14 i ABVA har införts en bestämmelse, som gör det möjligt för huvudmannen att föreskriva att fastighetsägaren själv, enligt huvudmannens anvisningar och på det sätt och i den omfattning huvudmannen bestämmer, ska föra journal över verksamheten och själv utöva kontroll av avloppsvattnets innehåll. Huvudmannen är inte skyldig att ta emot vatten som utnyttjats för värmeutvinning, eftersom sådant vatten enligt vattentjänstlagen inte är att anse som avloppsvatten. Industrier måste samråda med huvudmannen Fastighetsägare som använder eller avser att använda den allmänna avloppsanläggningen och som avser att ansöka om prövning av avloppsutsläpp enligt miljö-lagstiftningen ska samråda med huvudmannen. Dag- och dränvatten Huvudmannen är inte skyldig att ta emot dag- och dränvatten från fastighet, i de fall avledning av sådant vatten kan tillgodoses bättre på annat sätt. I vissa fall kan avledning till LOD-anläggning (LOD = lokalt omhändertagande av dagvatten) på den enskilda fastigheten innebära sådan fördel. LOD kan t.ex. innebära att dag- och eller dränvatten avleds till ett s.k. perkolationsmagasin (stenkista) på den egna tomten eller att vattnet sugs upp av omgivande gräsytor. Med dag- och dränvatten likställs allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer inte ska avledas till spillvattenförande ledning. Vid behov kan fastighetsägaren rådgöra med huvudmannen. I ABVA regleras att, om dag- och dränvatten avleds från fastighet till spillvattenförande ledning, får avledningen inte fortsätta sedan särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten upprättats och fastighetsägaren underrättats om detta. Huvudmannen kan alternativt ha vidtagit åtgärder för avledning utan att förbindelsepunkt har upprättats och meddelat fastighetsägaren detta. Sida 12 av 18

222 Huvudmannen bestämmer inom vilken tid tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller anstånd kan medges av huvudmannen om särskilda skäl föreligger. Ändrar fastighetsägaren installationen så att dag- och dränvattnet avleds till den allmänna dagvattenledningen eller till LOD-anläggning kan huvudmannen i vissa fall bevilja bidrag till kostnaderna för ändringen. En förutsättning för att ett sådant bidrag skall beviljas är att kostnaderna för ändringen avsevärt överstiger genomsnittskostnaden inom området. Inkoppling av dränvatten till den allmänna avloppsanläggningen Vid nybyggnad måste bestämmelserna i Boverkets byggregler följas. Innebörden av dessa bestämmelser är att dränvatten från byggnad inte får avledas till avloppsledning, i vilken uppdämning kan förekomma. Uppdämning innebär att en ledning går full och att den fria vattenytan kan stiga i anslutande ledningar. Ställs från huvudmannen kravet att dränvatten ska avledas till dagvattenledning, innebär detta i många fall att dränvatten från byggnader, i första hand sådana med källare, inte kan avledas med självfall. Dagvattenledningar är nämligen normalt dimensionerade så att uppdämning i ledningarna förekommer vid häftigare regn. Den praktiska konsekvensen blir därför att vissa byggnader inte kan förses med källare eller att dränvattnet måste pumpas eller avledas till LOD-anläggning. Avgifter Fastighetsägares avgiftsskyldighet till huvudmannen regleras i taxan för allmänna vattentjänster. VA-taxan innehåller uppgifter om anläggningsavgifter, d.v.s. uppgifter om vad nyanslutningar kostar, brukningsavgifter samt uppgifter om avgifter för vanligen förekommande tjänster som huvudmannen tillhandahåller på fastighetsägarens begäran, t.ex. servisavstängning. Huvudmannen kan träffa avtal med ägare till fastighet och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågor som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter. Övrigt Enligt vattentjänstlagen ska en allmän VA-anläggning användas så att det inte uppkommer olägenhet för huvudmannen eller annan. Det får inte uppstå svårigheter för huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt eller att i övrigt uppfylla sina åligganden enligt lag eller annan författning eller enligt avtal. Fastighetsägare ansvarar för att VA-installationen, även sådan som inte kräver bygglov, anordnas och utförs så att den fyller kraven enligt Boverkets byggregler. Enligt ABVA får spillvatten från köksavfallskvarn tillföras den allmänna avloppsanläggningen endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. Bensin-, olje- och fettavskiljare samt sand- och slamfång i gårdsbrunnar o.d. ska tillses regelbundet och tömmas så ofta, att de alltid fyller avsedd funktion. Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen rätt att undersöka VA-installationen och dess användning. Påträffas allvarliga brister är fastighetsägaren enligt vattentjänstlagen skyldig att rätta till dessa så att det inte uppkommer olägenheter för huvudmannen eller någon annan. Om Sida 13 av 18

223 så inte sker är huvudmannen inte skyldig att låta fastigheten vara kopplad till den allmänna anläggningen. Om en fastighets VA-förhållanden påtagligt avviker från de förhållanden som i övrigt råder i en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde, får huvudmannen träffa avtal med fastighetsägaren om särskilda villkor för att använda VA-anläggningen. Anmäl ändringar Fastighetsägare ska på begäran lämna huvudmannen underlag för avgiftsberäkning. Dessutom ska fastighetsägare självmant anmäla sådan ändring av VA-installationen eller annat förhållande, som enligt taxan kan ha betydelse för avgiftsberäkningen. Anmäl ägarbyte Fastighetsägare ska utan dröjsmål underrätta huvudmannen när fastigheten övergår till ny ägare samt uppge den nye ägarens namn, adress och tillträdesdag. Vattenavstängning Har fastighetsägare försummat att betala VA-avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen och är försummelsen väsentlig, har huvudmannen rätt att stänga av vattentillförseln till fastigheten. Avstängning kan ske om rättelse inte kunnat åstadkommas genom skriftlig uppmaning och avstängningen inte medför olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren ska till huvudmannen betala avgift enligt taxa för såväl avstängning som återinkoppling. Risk för källaröversvämning I hus med källare, särskilt där källaren har golvbrunn eller annan avloppsenhet, finns alltid risk för källaröversvämning. Vid häftiga regn eller snösmältning kan den allmänna ledningen överbelastas och vatten kan baklänges tränga in i avloppsserviser och upp genom golvbrunnar och förorsaka skador. Vid sidan av översvämningar förorsakade av häftiga regn är stopp i servisledningen den vanligaste skadeorsaken. Fastighetsägare bör i eget, och i förekommande fall hyresgästers, intresse i största möjliga utsträckning förebygga skador inom fastigheten till följd av uppdämning i ledningsnätet. Följande åtgärder kan förslagsvis vidtas: Placera inte föremål i källaren som är värdefulla och känsliga för fukt Kontrollera att avstängbara golvbrunnar är stängda och att automatiska bakvattenventiler fungerar De golvbrunnar i källaren som inte är avstängbara förses med tätande anordningar eller ersätts med avstängbara brunnar Rörinstallatör kontaktas om misstanke finns att avloppets avstängningsanordningar inte fungerar Kontroll av att regn- och smältvatten leds från byggnaden Nedfarter till garage och andra utrymmen invallas Sida 14 av 18

224 Kontroll av att intern avloppspump fungerar Fastigheten ansluts till alarmeringscentral med larmtjänst Sida 15 av 18

225 VA-ordlista och definitioner Allmän vatten- och avloppsanläggning En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande, och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldighet enligt lag om allmänna vattentjänster(sfs 2006:412). Anläggningsavgift Engångsavgift för att täcka kostnaden för att ordna en allmän VA-anläggning. Engångsavgift som fastighetsägare betalar för rätten att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen. Avloppsvatten Avloppsvatten är ett gemensamt namn och samlingsbegrepp på dagvatten, dränvatten, spillvatten och kylvatten. Brukningsavgift Periodisk avgift för att täcka drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän VA-anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift. Brukningsavgiften har en fast och en rörlig del som till stor del beror på vattenförbrukningen. Enskilt vatten och avloppsanläggning En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning. Dagvatten Tillfälligt avrinnande vatten, t ex regnvatten och smältvatten, från tak och vägar, samt framträngandegrundvatten. Dricksvatten Rent vatten som vi kan dricka direkt ur kranen, laga mat med och dylikt, dvs. vatten som uppfyller Livsmedelsverkets krav på dricksvatten. Dränvatten Vatten som avleds genom dränering. Fastighetsägare Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp ett VA-abonnemang och därmed undgå avgiftsskyldighet. Enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare. Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att få använda VA-anläggningen. Konsekvensen av detta blir att det som enligt vattentjänstlagen gäller för fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att huvudmannen därefter endast kan kräva betalning av den som han har träffat avtal med. Förbindelsepunkt Den punkt där inkoppling av fastighetens ledningar till den allmänna anläggningen ska ske eller har skett. Punkten utgör gräns mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Förbindelsepunktens läge är viktig eftersom den utgör gräns för vem som ansvarar för VAanläggningen Huvudman Sida 16 av 18

226 Den som äger en allmän va-anläggning. Juridisk ansvarsfördelning Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens VA-installation går i förbindelsepunkten. Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar normalt för alla arbeten och kostnader för den allmänna VA-anläggningen. Fastighetsägaren svarar normalt för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. För fastigheter som är så lågt belägna att anordning för pumpning av avloppsvatten erfordras till ett konventionellt självfallsystem, bekostas detta av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat. Kylvatten Vatten som används för kylning. Käppalaförbundet Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som har ett gemensamt avloppsreningsverk i Käppala på Lidingö. LTA = Lätt Tryckavloppssystem När fastigheten inte kan anslutas till ett självfallsystem kan allmänna VA-anläggningen för spillvattenavlopp utformas som ett s.k. Lätt Tryck Avlopps system (LTA-system). Det innebär att en LTA-pumpenhet placeras inne på fastigheten. LTA-station består av pump, tank, automatik, nivågivare, larmindikator och vid fastighetsgräns en backventil. Servisledning Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med den allmänna VA-anläggningens ledningsnät. Serviceledningen delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del respektive i fastighetens del. Spillvatten Förorenat vatten från hushåll, serviceanläggning, industri m.m. Med spillvatten likställs allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer skall avledas till spillvattenledning. Uppdämningsnivå Uppdämningsnivån är en av huvudmannen för avloppsanläggningen angiven nivå under vilken fri inloppsöppning med självfallsanslutning inte får anordnas utan dispens. Sida 17 av 18

227 Sida 18 av 18

228

229 Ärende 9

230

231 Utvecklingsstaben TJÄNSTESKRIVELSE Charlotta Kristiansson, Datum Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Yttrande avseende framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm- underlag för 2013 års Stockholmsförhandling. Förslag till beslut Upplands-Bro kommun yttrar sig över framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm enligt Kommunledningskontorets förslag den 30 september Sammanfattning Finansdepartementet har gett Upplands-Bro kommun möjlighet att yttra sig avseende framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm. Yttrandet ska vara Finansdepartementet till handa senast den 15 november Det nuvarande trängselskattesystemet infördes 2007 och är utformat som en ring runt innerstaden. Idag betalar trafikanter 20 kronor för att passera under rusningstider och 10 kronor under mellantrafikstider. Det maximala beloppet som tas ut är idag 60 kronor per dag. Regeringen har gett 2013 års Stockholmsförhandling om Stockholms läns infrastruktur uppdrag om att se över trängselskatterna på grund av en kraftig ökning av trafiken i länet. I uppdraget anger regeringen att höjda och bredare skatter kan användas för att genomföra andra satsningar än just Förbifart Stockholm, till exempel till att bygga ut tunnelbanan men också ha en trafikstyrande effekt som är positiv för hela regionen. Rapporten föreslår att trängselskatt införs på Essingeleden från och med 1 januari 2016, höjd trängselskatt på innerstadsringen samt att trängselskatt införs på Saltsjö Mälarsnittet. Beslutsunderlag Framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm- Underlag för 2013 års Stockholmsförhandling den 16 september 2013 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 30 september 2013 Ärende Finansdepartementet har gett Upplands-Bro kommun möjlighet att yttra sig avseende remiss om framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm. Remissvaret ska vara Finansdepartementet tillhanda senast den 15 november Framställan finns att läsa här i sin helhet: ter_i_stockholm_% pdf

232 2(3) Det nuvarande trängselskattesystemet infördes 2007 och är utformat som en ring runt innerstaden. Idag betalar trafikanter 20 kronor för att passera under rusningstider och 10 kronor under mellantrafikstider. Det maximala beloppet som tas ut är idag 60 kronor per dag. Det är förhållandevis få som kommer upp till maxnivån och avgifterna har inte justerats sedan införandet år De intäkter som trängselskatten genererar ska användas för att finansiera Förbifart Stockholm, men även ett antal mindre projekt i Stockholm. Finansieringen baseras på att avgiften höjs i takt med inflationen och att även Essingeleden beskattas då Förbifart Stockholm öppnas. Regeringen har gett 2013 års Stockholmsförhandling om Stockholms läns infrastruktur uppdrag om att se över trängselskatterna på grund av en kraftig ökning av trafiken i länet. I uppdraget anger regeringen att höjda och bredare skatter kan användas för att genomföra andra satsningar än just Förbifart Stockholm, till exempel till att bygga ut tunnelbanan men också ha en trafikstyrande effekt som är positiv för hela regionen. Framställan om förändrade trängselskatter innehåller tre olika scenarier för hur skatten kan förändras. Scenario A innebär att skatten på Essingeleden tidigareläggs Scenario B innebär förutom att skatten på Essingeleden tidigareläggs även att trängselskattenivån höjs. Scenario C innebär utöver tidigarelagd skatt på Essingeleden och höjd trängselskatt på ringen även att trängselskatt införs på Saltsjö Mälarsnittet. Samtliga tre scenarier anses ge positiva samhällsekonomiska effekter och ökade skatteintäkter. Scenario C anses dock ha den högsta samhällsekonomiska lönsamheten och ger samtidigt störst skatteintäkt. Rapporten föreslår därför scenario C, vilket i detalj innebär: - Trängselskatt införs på Essingeleden från och med den 1 januari 2016 med en maxnivå på 30 kronor. Det innebär en tidigareläggning av skatten från När Förbifart Stockholm öppnar år 2022 ska skatten sänkas till 20 kronor för att minska riskerna för ett underutnyttjande av Essingeleden. - Maxnivå på den befintliga innerstadsringen höjs från 20 kronor till 30 kronor från och med den 1 januari Under mellantrafikperioden föreslås skatten ligga kvar på 10 kronor eftersom trängseln under denna period är liten. - Trängselskatt införs på Saltsjö-Mälarsnittet från och med den 1 januari Det innebär att skatt införs på gränsen mellan norra och södra Stockholm. Föreslagen maxnivå är 15 kronor. Det är de broar som korsar Saltsjö-Mälarsnittet som kommer att beläggas med skatt, det vill säga Västerbron, Centralbron och Slussen, samt vid Fredhäll. Att införa skatt på Saltsjö-Mälarsnittet innebär även att skatt måste införas på Essingeleden, därför att det annars finns risk för att Essingeleden används för lokala innerstadsresor. - Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil ska vara högst 90 kronor. Det ska jämföras med dagens maxbelopp som är 60 kronor. Eftersom det är relativt få som når upp till maxnivån idag så anses 90 kronor vara en rimlig nivå för det maximala skatteuttaget. - Det anges också att det är viktigt att kontinuerligt se över skattebeloppen kontinuerligt, för att behålla dess förmåga att minska trängsel. Lämpligtvis bör en översyn göras vart fjärde år.

233 3(3) Kommunledningskontorets synpunkter Upplands- Bro kommun ser positivt på trängselskatten som en metod för att öka framkomlighet och minska restider inom länet, likväl som de miljöeffekter beskattningen har. Då kommunen är en ekokommun, ligger detta helt i linje med kommunens aktiva arbete för ett hållbart samhälle. Upplands-Bro kommun önskar dock framföra att en förändring av trängselskatterna i den omfattning som presenteras i förslaget, ställer krav på att pendeltågstrafiken fungerar och utvecklas, samt att det finns tillgängliga och välplanerade infartsparkeringar i anslutning till stationerna. Kommunen anser att frågan om 15-minuterstrafik mellan Stockholm C och Bro bör aktualiseras som ett led i arbetet med att skapa en stark Stockholmsregion. Barnperspektiv Syftet med synpunkterna i yttrandet är att bevaka kommunens intresse i frågan för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunens invånare, barn likväl som vuxna. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindström Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor: Framställan om förändrade trängselskatter i Stockholm- Underlag för 2013 års Stockholmsförhandling, 16 september 2013 Förslag till yttrande den 1 oktober 2013

234 Regeringen Näringsdepartementet Stockholm FRAMSTÄLLAN OM FÖRÄNDRAD TRÄNGSELSKATT Sammanfattning: Förhandlingspersonerna i 2013 års Stockholmsförhandling har i uppdrag att se över trängselskattens utformning mot bakgrund av en kraftig ökning av trafiken i Stockholm. I denna framställan föreslår förhandlingspersonerna flera förändringar av det nuvarande trängselskattesystemet (se bilaga 1). De föreslagna förändringarna medför en effektiv trafikstyrning, ger betydande samhällsekonomisk vinst samtidigt som den bidrar till en förbättrad lokal miljö i Stockholmsregionen och en ökad andel resande med kollektivtrafik. De skatteintäkter som uppkommer till följd av förändringarna kommer att kunna användas för att delfinansiera åtgärder i Stockholms läns transportsystem, exempelvis stöd till utbyggnad av tunnelbanan, vilket också bidrar till en förbättrad kollektivtrafik. Bakgrund till översynen av trängselskatter I regeringens direktiv till Stockholmsförhandlingen (Dir. 2013:22) slås fast att höjda och bredare intäkter från trängselskatten utöver det som är reserverat för Förbifart Stockholm m.m. kan användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem. Ökade trängselskatteintäkter kan således bidra till en del av finansieringen av en utbyggnad av tunnelbanan men samtidigt ha en trafikstyrande effekt till gagn för hela regionen Enligt direktivet ser regeringen ett behov av en översyn av trängselskattens utformning mot bakgrund av en väntad kraftig ökning av trafiken i Stockholm och av att ett antal åtgärder som får stor påverkan på trafiksystemet färdigställs under kommande år. Nivåerna för trängselskatt bör utformas och betalningsportalerna placeras så att de bidrar till så hög effektivitet i vägsystemet som möjligt. Trafikverket har i uppdrag att bistå förhandlingspersonerna med underlag om förändring av trängselskatten. Som ett led i detta arbete har Trafikverket på uppdrag av förhandlingspersonerna tagit fram en rapport tillsammans med stöd av experter från Centrum för Transportstudier (CTS) vid KTH. Utgångspunkten i uppdraget från förhandlingspersonerna har varit att trängselskatten är en styrande skatt med huvudsyftet att öka framkomligheten för vägtrafiken. Därutöver kan trängselskatten också bidra till att minska trafikens miljöpåverkan. Analysresultat och slutsatser i rapporten har diskuterats i en arbetsgrupp. Rapporten har använts som underlag för förslagen i denna framställan av 2013 års Stockholmsförhandling.

235 Det nuvarande trängselskattesystemet Trängselskattesystemet infördes permanent från och med augusti 2007 och är utformat som en ring runt innerstaden. Passager genom betalstationerna kostar 20 kronor under rusningstiderna och 10 kronor under mellantrafiken. Det maximala beloppet som tas ut per dag är 60 kronor och det är förhållandevis få passager som berörs av det maximala beloppet per dag. Avgifterna har inte justerats sedan Realt sett har därför avgiftsnivåerna sjunkit. Erfarenheterna från införandet av en trängselskatt visar att resorna över avgiftssnittet minskat med ca 20 procent. Intäkterna från det nuvarande trängselskattesystemet skall finansiera Förbifart Stockholm samt ytterligare ett tjugotal mindre objekt i Stockholm. Finansieringen baseras på att trängselskatten justeras upp i takt med inflationen och att Essingeleden beskattas när Förbifart Stockholm öppnas i enlighet med Stockholmsöverenskommelsen från Samhällsekonomiska utgångspunkter En betydande andel av Sveriges tillväxt sker i Stockholmsregionen som spelar en mycket viktig roll för hela landet. De senaste åren har befolkningen ökat med cirka personer årligen och de kommande 20 åren förväntas Stockholmsregionen växa med ytterligare en halv miljon människor. Detta tar sig ett tydligt uttryck i trafiksystemet med stora köer i vägtrafiken samt trängsel och störningar i kollektivtrafiken. Med den förväntade befolkningstillväxten kommer problemen att förvärras ytterligare. Trängselskatten ger ett effektivare nyttjande av trafiksystemet genom att en del resenärer och transportörer väljer andra transportmedel, restidpunkter eller rutter för sin resa. Detta bidrar också till att utsläppen av partiklar minskar och till att buller dämpas. Rätt utformad ger trängselskatten en samhällsekonomisk vinst då de som väljer att betala skatten får kortare restider, då miljöpåverkan minskar samt att skatten ger nettointäkter. Dessutom dämpas behovet av ytterligare investeringar i vägsystemet. Enligt 2013 års Stockholmsförhandling är syftet med trängselskatten att hantera trängselproblem i vägtrafiken och den är inte primärt en finansieringskälla. Om skatten sätts för högt blir de negativa effekterna större än vinsterna med trängselskatten som då inte blir samhällsekonomiskt lönsam. Om utformningen av trängselskatten däremot justeras och avgiftsnivåerna höjs för att motverka de förväntade ökningarna i trafiken kan dock tillkommande intäkter bli ett komplement för att exempelvis finansiera utbygganden av tunnelbanan. Genom en förbättrad kollektivtrafik kan kapaciteten stärkas för att hantera tillströmmande resenärer som på grund av trängselskatten ändrar i stället väljer att åka kollektivt. Förslag om förändringar av trängselskatten i Stockholm 2013 års Stockholmförhandling utgår i denna framställan från att lagstiftningen förändras i enlighet med den PM som tagits fram på Finansdepartementet (Fi2012/3828 Förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden). Trafikverkets underlagsrapport till 2013 års Stockholmsförhandling redovisar tre scenarier för hur trängselskatten kan förändras: Scenario A. Tidigarelagd trängselskatt på Essingeleden Scenario B. Tidigarelagd skatt på Essingeleden samt höjd trängselskattenivå Scenario C. Tidigarelagd skatt på Essingeleden, höjd trängselskatt på ringen och Essingeleden samt trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet.

236 Samtliga scenarier ger enligt rapporten positiva samhällsekonomiska effekter och ökade trängselskatteintäkter. Scenario C har dock den klart högsta samhällsekonomiska lönsamheten samtidigt som den ger störst skatteintäkter. Mot bakgrund av uppdraget om trängselskattens utformning i regeringens direktiv till Stockholmsförhandlingen föreslår 2013 års Stockholmsförhandling att (se bilaga 1 för de exakta förslagen som i princip överensstämmer med scenario C i underlagsrapporten): Trängselskatt införs på Essingeleden 1/ med en maxnivå på 30 kronor, vilket är en tidigareläggning av införandet av skatten från Vid öppnandet av Förbifarten 2022 sänks skatten på Essingeleden till 20 kronor för att undvika ett underutnyttjande av Essingeleden. Maxnivån på den befintliga innerstadsringen höjs från 20 till 30 kronor 1/ Under mellantrafikperioden föreslås skatten ligga kvar på 10 kronor då trängseln under denna period är ringa. Trängselskatt införs på Saltsjö-Mälarsnittet 1/1 2016, dvs. gränsen mellan norra och södra Stockholm. Maxnivån föreslås bli 15 kronor. De platser som skattebeläggs är de broar i innerstaden som korsar Saltsjö-Mälarsnittet, dvs. Västerbron, Centralbron och Slussen, samt vid Fredhäll. Trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet förutsätter att skatt även tas ut på Essingeleden eftersom det annars finns risk för att Essingeleden skulle användas även för lokala innerstadsresor. Den sammanlagda skatten per kalenderdygn och bil skall högst uppgå till 90 kronor mot idag 60 kronor. Eftersom det är relativt få som når denna gräns anses 90 kronor som en rimlig nivå för det maximala skatteuttaget. För att behålla skattens förmåga att begränsa trängsel behöver skattebeloppen kontinuerligt justeras. För trängselskatten i Stockholm gäller dessutom att inkomsterna även ska användas för att finansiera vissa investeringar i transportinfrastruktur. Skatten bör dock först och främst begränsa trängseln och därför krävs det en samlad bedömning och aktiva politiska justeringar av skattesatserna för att uppnå önskvärd styrning. Trängselskatten bör därför inte knytas till något enskilt index. En höjning av skatten föreslås ske efter en helhetsbedömning av trängselsituationen och de intäktskrav som är avtalsbundna. Trängselskatten ses lämpligen över åtminstone vart fjärde år års Stockholmsförhandling har också övervägt om nivåerna på samtliga snitt skulle kunna höjas med ytterligare 5 kronor utöver de föreslagna nivåerna i bilaga 1. Resultaten av en sådan höjning är dock inte entydigt positiva varför nivåerna på 30 kronor (Essingeleden och Innerstadsringen) respektive 15 kronor (Saltsjö-Mälarsnittet) utgör maxnivån i förslaget i framställan. Framöver bör det övervägas om högre nivåer är rimliga men detta bör göras första efter att man med säkerhet vet effekterna av förslagen i bilaga 1, dvs. en tid efter att det nya systemet har trätt i kraft. Därutöver innehåller underlagsrapporten också ett antal varianter för uttag av trängselskatt. En del av dessa varianter har en god samhällsekonomisk effekt. Det finns dock fördelar med en enhetlighet i systemet samtidigt som det kan finnas skäl att avvakta effekterna av de nu föreslagna förändringarna innan ytterligare förändringar av trängselskattesystemet prövas. Effekter av de föreslagna förändringarna Den samhällsekonomiska nyttan med en justering av trängselskatten enligt förslaget beräknas uppgå till drygt 900 miljoner kronor per år, vilket inkluderar en betydande ökning av trafikantnyttan (drygt 200 miljoner kronor per år). Under perioden fram till 2020 kommer trafiksystemet också att störas av stora ombyggnader, exempelvis Slussenprojektet. Under den perioden är nyttan av trängselskatten större än vad beräkningarna visar.

237 Den samhällsekonomiska nyttan av förslaget kan också illustreras genom att köer och restider minskar i betydande omfattning. Under förmiddagens maxtimme minskar exempelvis trafiken på Essingeleden med ca 14 procent jämfört med utgångsläget. Restiderna på ett antal viktiga leder minskar med upp till som mest 9 minuter per resa, vilket innebär en tidsvinst på som mest 18 minuter per dag. När köerna på Essingeleden minskar förbättras även restiderna för trafik som inte använder Essingeleden eftersom köerna på det centrala vägnätet påverkar en stor det centrala vägnätet. Införandet av en skatt på Saltsjö-Mälarsnittet ger bättre möjligheter att styra trafiken för att minska köer och förbättra miljön. En trängselskatt på Saltsjö-Mälarsnittet påverkar framförallt trängseln i innerstaden. Den minskade trängseln och ökade robustheten i systemet ökar tillgängligheten för näringslivets transporter och andra med höga tidsvärden. Framkomligheten för bussar och nyttotrafik förbättras i och med de föreslagna förändringarna, vilket gynnar kollektivtrafiken. Effekterna blir störst i trafiken till och från innerstaden där kollektivtrafikandelen ökar med 1,5 procent. Det sammantagna trafikarbetet minskar med ca 1 procent i Stockholms län och med 2 procent i innerstaden, vilket sammantaget ger ett betydande bidrag till en bättre lokal miljö i Stockholmsregionen. Diskonterat till 2012 års prisnivå uppgår de framtida skatteintäkterna till följd av trängselskatteförändringarna till försiktigt räknat mellan ca 5,9 och 7,7 miljarder kronor beroende på diskonteringsperiod. Som grund för beräkningen har använts en real diskonteringsränta på 3,5 procent som tar hänsyn till osäkerheter i förutsättningarna för beräkningarna. Införandet av en skatt på genomfartsled I regeringens proposition Införande av trängselskatt i Göteborg anförs att det kan finnas skäl för att skattebelägga genomfartsleder om detta leder till minskad trängsel och därmed ökar framkomligheten på genomfartsleden. Det anförs också att det ska finnas en rimlig balans mellan den kostnad som uppstår för genomfartstrafiken till följd av skatteuttaget och den nytta som dessa trafikanter får i form av bättre framkomlighet och förbättrad infrastruktur års Stockholmsförhandling anser att införandet av en skatt på Essingeleden leder till en betydande minskning av trängseln både på Essingeleden och i omgivande vägnät. Den största delen av genomfartstrafiken får också en ökad nytta även om hänsyn tas till vad de betalar i trängselskatt. Det är därför möjligt att skattebelägga Essingeleden. Offentligfinansiella effekter av förslagen om ändrade trängselskatter De offentliga finansiella beräkningarna utgår från 2013 års prisnivå. Förslaget om att trängselskatt skall införas på Essingeleden beräknas, utifrån underlag från Trafikverket, öka intäkterna i trängselskattesystemet med 308 miljoner kronor år 2016, förslaget om att höja avgifterna på innerstadsringen beräknas höja intäkterna med 138 miljoner kronor år 2016 och förslaget om att införa en skatt på Saltsjö-Mälarsnittet beräknas höja intäkterna med 186 miljoner kronor år Sammantaget uppgår därmed intäktsökningarna till ca 630 miljoner kronor per år från och med Förslaget innebär att nio nya betalstationer behöver sättas upp. Baserat på erfarenheterna från uppförandet av betalstationer i Göteborg beräknas investeringskostnaden av Trafikverket uppgå till ca 50 miljoner kronor. De årliga kapitalkostnaderna till följd av dessa investeringar bedöms bli ca 5 miljoner kronor. System och administrationskostnaderna för trängselskattesystemet påverkas marginellt av de föreslagna förändringarna. Sammantaget bedöms driftskostnaderna öka med ca 12 miljoner per år från och med Överskott från trängselskatt i Stockholm ska finansiera vissa infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen.

238 Förslaget bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för Transportstyrelsen, Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Trafikarbetet kommer enligt Trafikverkets underlagsrapport att minska något till följd av de föreslagna förslagen. På lång sikt kan detta innebära dels ett något mindre behov av investeringsåtgärder dels något lägre drift- och underhållskostnader i vägsystemet i Stockholmsregionen års Stockholmsförhandling har inte kvantifierat dessa effekter. Användning av intäkterna Intäkterna från trängselskatten ska enligt uttalanden i förarbetena till lagen om trängselskatt användas till väginvesteringar i Stockholmsregionen. En stor andel av intäkterna från det nuvarande trängselskattesystemet kommer att användas för finansieringen av Förbifart Stockholm. I regeringens direktiv till Stockholmsförhandlingen slås fast att höjda och bredare intäkter från trängselskatten kan användas för finansiering av andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem. Mot denna bakgrund anser 2013 års Stockholmsförhandling att de ökade intäkterna till följd av förslaget i bilaga 1, efter avdrag för system- och administrationskostnader, bör användas för att delfinansiera vissa andra åtgärder i Stockholms läns transportsystem, exempelvis stöd till utbyggnaden av tunnelbanan, vilket också bidrar till en förbättrad kollektivtrafik. Av direktiven framgår vidare att i den utsträckning förhandlingspersonens förslag på sikt är finansierade med alternativ finansiering, kan lånefinansiering i Riksgäldskontoret (RGK) vara möjlig, vilket är en viktig del i att få till stånd en tidig byggstart års Stockholmsförhandling avser att återkomma med förslag om låneramar när förhandlingarna är klara HG Wessberg Förhandlingsperson Catharina Håkansson Bohman Biträdande förhandlingsperson Bifogas Underlagsrapport från Trafikverket: Förändrade trängselskatter i Stockholm.

239 Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL YTTRANDE Datum Vår beteckning Charlotta Kristiansson Dnr Er beteckning Fi 2013/ (1) Finansdepartementet Regeringskansliet Stockholm Yttrande över framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm Upplands-Bro kommun ser positivt på trängselskatten som en metod för att öka framkomlighet och minska restider inom länet, likväl som de miljöeffekter beskattningen har. Då kommunen är en ekokommun, ligger detta helt i linje med kommunens aktiva arbete för ett hållbart samhälle. Upplands-Bro kommun önskar dock framföra att en förändring av trängselskatterna i den omfattning som presenteras i förslaget, ställer krav på att pendeltågstrafiken fungerar och utvecklas, samt att det finns tillgängliga och välplanerade infartsparkeringar i anslutning till stationerna. Kommunen anser att frågan om 15-minuterstrafik mellan Stockholm C och Bro bör aktualiseras som ett led i arbetet med att skapa en stark Stockholmsregion. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

240

241 Ärende 10

242

243 Ärende 11

244

245 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Utvecklingsstaben Charlotta Kristiansson, Datum Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Svar på motion om kommunala valstugor- återremitterat ärende Förslag till beslut Motionen avslås då det stöd som de politiska partierna får i form av det kommunala partistödet är att betrakta som ett stöd för bland annat uppförande av valstugor i samband med valrörelsen. Sammanfattning I en motion från 2008 föreslår Bengt Johansson (S), Liisa Korkala (S), Stina Svennberg (S) och Camilla Janson (S) att kommundirektören ska få i uppdrag att utreda hur kommunala valstugor ska kunna tillhandahållas de politiska partierna. Motionärerna föreslår vidare att stugorna ska tillhandahållas till ett självkostnadspris. Kommunledningskontoret anser att det stöd som de politiska partierna får i form av det kommunala partistödet är att betrakta som ett stöd för bland annat uppförande av valstugor i samband med valrörelsen. De politiska partierna bör vidare stå för sådant som är kopplat till den politiska valrörelsen. Beslutsunderlag Motion om kommunala valstugor daterad den 24 september 2008 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 16 oktober 2013 Ärendet Bakgrund I en motion från 2008 föreslår Bengt Johansson (S), Liisa Korkala (S), Stina Svennberg (S) och Camilla Janson (S) att kommundirektören ska få i uppdrag att utreda hur kommunala valstugor ska kunna tillhandahållas de politiska partierna. Motionärerna föreslår vidare att stugorna ska tillhandahållas till ett självkostnadspris. Motionärerna beskriver hur valstugorna har kommit att bli en kostnadsfråga för de små partierna, då de inte alltid har de ekonomiska resurserna som krävs för att införskaffa och i de fall som det är nödvändigt, anlita hantverkare för uppförande av stugorna. Gemensamma stugor anses också ge en tydligare enhetlighet än om varje parti ordnar sina egna stugor.

246 2(3) Ärendet behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 10 mars Det återremitterades då till förvaltningen med uppdrag om att bättre belysa de frågeställningar som motionen tar upp, samt att remittera frågan till de politiska partierna för att efterhöra deras synpunkter och intresse. Remissförfarandet Frågan har efter detta remitterats till samtliga partier för att inhämta synpunkter på förslaget. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ställer sig samtliga positiva till motionen. Sverigedemokraterna anser också att det bör finnas möjlighet att tacka nej till erbjudandet då ett parti kanske vill genomföra sin valkampanj på annat sätt. De anser vidare att det är naturligt att kostnaden faktureras respektive parti. Moderaterna, Folkpariet, Centerpartiet och Kristdemokraterna anser samtliga att kommunen inte ska tillhandahålla valstugor. Valstugor i andra kommuner Kommunledningskontoret har undersökt hur andra kommuner i Stockholms län hanterar frågan om valstugor. Av totalt 25 tillfrågade kommuner har 20 kommuner svarat. Samtliga 20 kommuner har svarat att de inte ordnar med valstugor. Luleå kommun och Håbo kommun är exempel på två kommuner som i motsats till Stockholmskommunerna tillhandahållit valstugor. Luleå kommun har en policy för markupplåtelse som reglerar hur valstugorna ska se ut samt var de ska vara placerade. Kommunen beslutade inför valen 2006 och 2010 att hyra in friggebodar och tillhandahålla dessa till partierna mot en mindre kostnad. Den totala kostnaden för friggebodarna uppgår till cirka kronor. De politiska partierna betalade själva kronor för transport- och uppställningskostnader. Även Håbo kommun har haft ett liknande förfarande där man tillhandahållit stugor vid de senaste valen. Kostnaden för uppställning och inköp av stugorna uppgår till cirka kronor. Håbo kommun står för hela kostnaden. Kommunens befogenheter och det kommunala partistödet I samband med frågan om huruvida kommunen ska ordna med valstugor bör man titta på vilka uppgifter och befogenheter en kommun har, samt beakta det partistöd som de politiska partierna får från Upplands-Bro kommun. De kommunala allmänna befogenheterna finns att läsa om i kommunallagens andra kapitel. Här anges att kommunen får ha hand om sådant som är av allmänintresse och som har anknytning till kommunens eller landstingets område, och som inte ska utföras av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. I lagkommentarerna till kommunallangen anges att det utifrån lämplighet, ändamålsenlighet och skälighet ska avgöras om kommunen eller landstinget ska befatta sig med en viss angelägenhet. Allmänintresset förutsätter inte att det finns ett kvantitativt betydande behov av en viss insats, det vill säga att en specifik insats kommer en stor del av kommunen invånare till godo. Det är istället digniteten i angelägenheten som är det avgörande och exakt var gränsen för detta går är inte fastställt. Utifrån detta resonemang kan man argumentera för att kommunen kan tillhandahålla valstugor, eftersom det kan ses ur ett allmänintresseperspektiv. Man bör dock beakta att kommunen redan ger de politiska partierna som är representerade i fullmäktige ekonomiskt stöd genom partibidragen.

247 3(3) Möjligheten att ge partier bidrag finns att läsa om i andra kapitlet i kommunallagen. Exakt vad partistödet får användas till anges inte i lagen. I förarbetena sägs dock att stödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och på så sätt också stärka den lokala demokratin. Stödet ska även användas för att främja partiernas informationsverksamhet. Eftersom kommunen ska ha hand om sådant som har anknytning till kommunens område, innebär detta att det stöd som ges till de politiska partierna också ska användas till sådant som har lokal anknytning. Tillhandahållandet av valstugor utgör en del av de politiska partiernas arbete i samband med valrörelsen, vilket ligger helt i linje med partistödets avsikter om att möjliggöra för medborgarna att bli mer aktiva opinionsbildningen, likväl som att stärka den lokala demokratin och främja av informationsverksamet. Att ordna med valstugor har också en tydlig lokal anknytning, vilket också stämmer överens med avsikterna med hur partistödet ska användas. Kommunledningskontorets förslag Kommunledningskontoret anser det stöd som de politiska partierna får i form av det kommunala partistödet är att betrakta som ett stöd för bland annat sådant som uppförande av valstugor i samband med valrörelsen. Kommunledningskontoret föreslår därför att motionen avslås. Barnkonsekvensanalys Kommunledningskontorets förslag till beslut innebär inte någon direkt påverkan för barnets bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Bengt Johansson (S), Liisa Korkala (S), Stina Svennberg (S) och Camilla Janson (S)

248

249 Ärende 12

250

251 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Kommunstyrelsen Svar på motion om Brandkåren Attundas personalminskning Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Motionen om Brandkåren Attundas personalminskning anses besvarad med hänvisning till brandkårens yttrande. Sammanfattning Jan Stefanson (KD) har lämnat en motion angående personalminskning vid Brandkåren Attunda. Hösten 2009 beslutades att minska utryckningsstyrkan med en person vid deltidsstyrkan i Bro. Motionären ifrågasätter tillvägagångssättet och föreslår att kommunen informerar invånarna om förändringen samt uppmanar allmänhet och företagare att öka det egna brandskyddet. Dessutom föreslås att kommunen ska begära en utförlig konsekvensbeskrivning av förändringarna. Brandkåren Attunda har i ett yttrande redovisat hur förändringen påverkat insatsstyrkan och hur de arbetar i olika situationer med den reducerade styrkan. Beslutsunderlag Motion från Jan Stefanson daterad den 14 december 2009 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 16 oktober 2013 Brandkåren Attundas yttrande daterad den 30 januari 2013 Ärendet Jan Stefanson (KD) lämnade i december 2009 en motion angående personalminskning vid Brandkåren Attunda. Hösten 2009 beslutades att minska utryckningsstyrkan med en person vid deltidsstyrkan i Bro. Motionären antar att minskningen försämrar insatstiderna i kommunen och invånarna därmed får ett sämre brandskydd med mera. Han ifrågasätter tillvägagångssättet i samband med nedskärningen och föreslår att kommunen informerar invånarna om förändringen samt uppmanar allmänhet och företagare att öka det egna brandskyddet. Dessutom föreslås att kommunen ska begära en utförlig konsekvensbeskrivning av förändringarna. Brandkåren Attunda har i ett yttrande konstaterat att insatstiderna inte påverkats negativt av förändringen. De redovisar även hur förändringen påverkat insatsstyrkan och hur de arbetar i olika situationer med den reducerade

252 2(2) styrkan. Beträffande behovet av att enskilda förbättrar sitt brandskydd så ligger det helt i linje med Brandkåren Attundas egna mål och arbetssätt. Barnperspektiv Kommunledningskontoret konstaterar att ett gott skydd mot brand och andra risker är till fördel för barns och ungdomars bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

253 Ärende 13

254

255 Utvecklingsstaben TJÄNSTESKRIVELSE Charlotta Kristiansson, Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning inom kommunen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Avslå medborgarförslaget om ett allmänt förbud mot fyrverkerier och pyroteknisk utrustning. 2. Kommunen åtar sig att via kommunens kommunikationskanaler informera om säkert användande av fyrverkerier och pyroteknik i samband med nyårsafton och valborgsmässoafton. Sammanfattning Kommunen har tagit emot ett medborgarförslag där förslagsställaren föreslår att ett allmänt förbud mot fyrverkerier och pyroteknisk utrustning förutom vid högtider såsom nyårs- och valborgsmässoafton införs. Även vid dessa tillfällen ska det ske på, av kommunen godkända platser, samt under kontrollerade förhållanden och under begränsad tid. Förslagsställaren vill veta var och när pyroteknik används för att kunna planera för sitt eget samt sina djurs liv. Som argument för införande av ett allmänt förbud anges att många människor upplever knallar och smällar som obehagliga och att de kan orsaka problem för bland annat hörselskadade och hjärtsjuka. De onödiga olyckor som kan kopplas till användandet lyfts också fram, liksom de problem som djurägare upplever i samband med fyrverkerier och pyroteknik. Att införa ett allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning är inte förenlig med de avsikter som anges i Ordningslagen, då det kan anses innebära för stort tvång på allmänheten. Kommunledningskontoret föreslår att kommunen deltar i det förebyggande arbetet genom att via kommunens kommunikationskanaler informera om säkert användande av fyrverkerier och pyroteknik i samband nyårsafton och valborgsmässoafton. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 18 februari 2013 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 28 augusti 2013 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Upplands-Bro kommun Ordningslag (1993:1617)

256 2(4) Ärendet Vad säger lagstiftningen? Kommunens möjligheter att begränsa användande av fyrverkerier och pyroteknik är framför allt kopplad till den lagstiftning som finns på området. I ordningslagen (1993: 1617) anges att det är förbjudet att använda pyrotekniska varor utan tillstånd av polismyndigheten om det med hänsyn till tidpunkt, platsens belägenhet och övriga omständigheter kan innebära att det finns risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. Med olägenhet menas att användandet måste anses vara störande för allmänheten. Även Miljöbalken (1998:808) har regler som berör människors hälsa och olägenhet. Där anges att olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Hit räknas störningar som påverkar människor psykiska välbefinnande även om de inte kan anses vara direkt hälsofarliga. Störningarna måste ha en viss varaktighet för att de ska kunna omfattas av bestämmelserna. Utöver ordningslagens regler ges kommuner möjlighet att ta fram lokala ordningsföreskrifter som kan förhindra att människor eller egendom kommer till skada på grund utav användande av pyrotekniska varor. Föreskrifterna får dock inte inskränka mer än nödvändigt i den enskildes frihet eller lägga för mycket tvång på allmänheten. I de lokala föreskrifter som tagits fram för Upplands- Bro kommun anges att den som vill använda pyrotekniska varor på offentlig plats måste söka tillstånd av polismyndigheten. Med offentlig plats menas; 1. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Undantag gäller för valborgsmässoafton och nyårsafton, då det är tillåtet att använda pyrotekniska varor från och med 15:00 och till och med 03:00 nästa dag. Tiden för användande av fyrverkerier och pyroteknisk utrustning på allmän plats är alltså begränsad till 12 timmar vid två tillfällen under året. Föreskrifterna tar även upp ett antal områden inom kommunen som är att räkna som offentlig plats och som inte omfattas av undantaget; Kyrkogårdar: Kungsängens kyrkogård V:a Ryds kyrkogård Bro kyrkogård Låssa kyrkogård Håbo-Tibble kyrkogård Håtuna kyrkogård Idrottsplatser: Kungsängens idrottsplats Basebollplanen, Kungsängen Bro idrottsplats Råby idrottsplats Finnstaskolans idrottsplats Håbro idrottsplats

257 3(4) Badplatser och fritidsområden: Lillsjöbadet Gröna udden Stigtorpsbadet Frölunda friluftsområde Hällkanabadet Björknäsbadet Vallbyviksbadet Sportfältet Gröna dalen Sportfältet Kungsängen Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor närmare än 100 meter från Norrgården, Solgården, Allégården i Bro och Hagtorp. Föreskrifterna understryker även att användningen av pyrotekniska varor alltid ska ske med stor hänsyn till djur samt människors hälsa och egendom. Kommunens möjlighet att begränsa användandet för att förhindra att människor eller egendom kommer till skada måste alltså ställas mot kravet på att inte inskränka för mycket i den enskilde individens frihet. I dagsläget begränsar både lagstiftning och kommunens ordningsföreskrifter användandet i relativt stor utsträckning. Det finns också exempel på kommuner som infört totalförbud mot fyrverkerier, till exempel Kristianstad kommun och Södertälje kommun, men som fått dessa beslut upphävda av Länsstyrelsen på grund av att det ansetts innebära för stort tvång på allmänheten. Att genomföra någon ytterligare inskränkning i Upplands-Bro kommun kan därför inte anses förenlig med ordningslagens avsikter. Vad för typ av förebyggande arbete görs? Utöver lagstiftningen och de kommunala ordningsföreskrifterna spelar polisen och brandkåren en viktig del i arbetet med att säkerställa användande, försäljning och bevarande av fyrverkerier och pyroteknisk utrustning. Den som vill sälja fyrverkerier och pyrotekniska varor måste ha ett tillstånd från brandkåren. I samband med ett sådant tillstånd görs tillsynsbesök vid ett flertal tillfällen, för att säkerställa hantering och försäljning. Tillsyn görs även runt jul- och nyårshelgen, då försäljningen är som mest omfattande. Under denna period gör också polisen tillsynsbesök hos försäljare för att se att regler följs. De informerar även gentemot allmänhet om vikten av säker hantering av fyrverkerier. Det är sedan ett par åt tillbaka inte tillåtet för den som är under 18 år att köpa eller använda fyrverkerier. Anledningen till detta är att förhindra att barn och ungdomar skadas i samband med fyrverkerier. Den skadestatistik som finns visar dock att det framför allt är barn och unga vuxna som är överrepresenterade bland de som uppsöker vård i samband med fyrverkeriskador. Därför är det förebyggande arbetet mycket viktigt. Kommunledningskontorets förslag Att införa ett allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning är inte förenlig med de avsikter som anges i Ordningslagen, då det kan anses innebära för stort tvång på allmänheten. Däremot kan kommunen delta i det förebyggande arbetet genom att via kommunens kommunikationskanaler informera om säkert användande av fyrverkerier och pyroteknik i samband nyårsafton och valborgsmässoafton. C:\Users\emmahl\AppData\Roaming\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\84044\Medborgarförslag om förbud mot pyroteknisk utrustning.docx /

258 4(4) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor: 1. Medborgarförslag som inkom den 18 februari Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Upplands-Bro kommun 3. Ordningslag (1993:1617) Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren

259

260

261 1(4) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1.3 U07 Ersätter 1.3 U06 Gäller fr.o.m Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Upplands-Bro kommun (Beslutade av kommunfullmäktige , 151, reviderad , 66, , 34 och , 6) Upplands-Bro kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde. 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Upplands-Bro kommun skall upprätthållas. Bestämmelserna i 21 har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap. 2 första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. 3 Vid tillämpning av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter skall, med stöd av 1 kap. 2 andra stycket ordningslagen, följande områden jämställas med offentlig plats: Kyrkogårdar: Idrottsplatser: Badplatser och fritidsområden: Kungsängens kyrkogård V:a Ryds kyrkogård Bro kyrkogård Låssa kyrkogård Håbo-Tibble kyrkogård Håtuna kyrkogård Kungsängens idrottsplats Basebollplanen, Kungsängen Bro idrottsplats Råby idrottsplats Finnstaskolans idrottsplats Håbro idrottsplats Lillsjöbadet Gröna udden Stigtorpsbadet Frölunda friluftsområde Hällkanabadet Björknäsbadet

262 UBFS 2 Vallbyviksbadet Sportfältet Gröna dalen Sportfältet Kungsängen 4 Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 10 första stycket, 11, 12, 14 andra stycket, 21 första stycket och 22 bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lastning av varor m.m. 5 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt samt att skador på person eller egendom ej uppstår. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustning och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. Trafiken på platsen får ej onödigtvis hindras eller störas. Schaktning, grävning m.m. 6 Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete skall se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Störande buller 7 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkross- ning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd. Containrar 8 Ägaren eller nyttjanderättshavaren till container, som skall ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Markiser, flaggor och skyltar 9 Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,30 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. Affischering 10 Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. 103U07 ordning

263 UBFS 3 Högtalarutsändning 11 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten. Tillstånd erfordras inte för fasta anläggningar t.ex. på idrottsplatser. Insamling av pengar 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör ett led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Förtäring av alkohol 13 Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras, annat än i samband med tillåten utskänkning av sådana drycker, inom följande områden: 1 Bro centrum inom det område som framgår av kartbilaga 1 2 Kungsängens centrum inom det område som framgår av kartbilaga 2 3 Tibble torg inom det område som framgår av kartbilaga 3 4 Kyrkogårdar och idrottsplatser som jämställts med offentlig plats enligt 3. 5 Till allmänt begagnande upplåtna lekplatser samt skolgårdar, perronger och andra järnvägsområden. Ambulerande försäljning 14 För ambulerande försäljning på de platser som anges under 13 punkt 1-3, krävs polismyndighetens tillstånd. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap. 1 ordningslagen. Camping 15 Tältning och camping är förbjuden på offentlig plats. Polismyndigheten kan medge undantag från förbudet om särskilda skäl föreligger. Badförbud 16 Bad är förbjudet i närheten av markerade kablar. Hundar och katter 17 Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 18 och 19. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, för service- och signalhund i tjänst eller för polishund i tjänst. 18 Hundar skall hållas kopplade på offentlig plats i kommunen. Tikar skall under löptid hållas kopplade inom hela kommunen, dock inte inom inhägnade områden. 103U07 ordning

264 UBFS 4 När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer. Hundar får inte vistas på begravningsplatser, skolgårdar, allmänna lekplatser eller allmänna badplatser. 19 Föroreningar efter hundar skall plockas upp på offentlig plats i kommunen samt på gång- och cykelvägar och anlagda motionsspår. 19a Ägare eller innehavare av katt skall se till att katten inte vistas på offentlig plats, eller plats som i 3 jämställts med offentlig plats, utan tillsyn av ägare eller någon som företräder ägaren. När en katt inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller vara ID-märkt på annat sätt som möjliggör kontakt med ägaren. Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor 20 Tillstånd av polismyndigheten krävs för att få använda pryotekniska varor på offentlig plats inom Upplands-Bro kommun, utom på valborgsmässoafton och nyårsafton. Vid dessa tillfällen får pyroteknisk utrustning användas från och med 15:00 och till och med kl 03:00 nästföljande dag. Undantaget gäller dock inte för de allmänna platser som anges i denna stadga 3. Användningen av pyrotekniska varor ska alltid ske med stor hänsyn till djur samt människors hälsa och egendom. Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor närmare än 100 meter från Norrgården, Solgården, Allégården i Bro och Hagtorp. Sprängning och skjutning med eldvapen m.m. 21 Tillstånd av polismyndigheten krävs för sprängning och skjutning med eldvapen på offentlig plats i hela kommunen. Tillstånd krävs inte inom fritidsområden då skjutning med eldvapen avser jakt eller avlivande av vilt. 22 Luftvapen, fjädervapen och paintballvapen får inte användas på offentlig plats i kommunen. Ridning 23 Ridning får inte ske i följande anlagda motionsspår om inte undantag särskilt markerats med skylt: Hällkana och Råby i Bro samt Lillsjön och Brunna i Kungsängen. Avgift för att använda offentlig plats 24 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som beslutats av kommunfullmäktige. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 25 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5-9, 10 första stycket, 11, 12 första stycket, 13, 14 första och andra styckena, 15-16, kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. 103U07 ordning

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277 Ärende 14

278

279 Utvecklingsstaben TJÄNSTESKRIVELSE Charlotta Kristiansson, Datum Vår beteckning Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att utbilda fler lärare med specialutbildning för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Som svar på medborgarförslaget överlämnas kommunledningskontorets skrivelse som innebär att planering av lärarnas kompetensutveckling är rektors ansvar och att vår bedömning är att lärarna på kommunens grundskolor har en god kompetens kring att möta alla elever på kommunens skolor utifrån deras individuella förutsättningar. Arbetet med att stödja elever i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område och ett av de politiska mål som utbildningskontoret arbetar efter under Sammanfattning Jimmy Lundberg föreslår i ett medborgarförslag att fler lärare ska få specialutbildning för att klara av elever i behov av särskilt stöd. Syftet med förslaget är att hjälpa elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. En förbättrad grundskola ger fler barn och ungdomar en bättre utbildning vilket är bra ur ett samhällsperspektiv. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 oktober 2013 Utbildningsnämndens beslut den 27 augusti 2013, 56 Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 14 augusti 2013 Medborgarförslag om att utbilda fler lärare med specialistutbildning för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd som inkom den 14 mars 2013 Ärendet Kommunledningskontoret anser att medborgarförslagsställaren tar upp viktiga synpunkter angående barn och ungas rättigheter till utbildning utifrån varje enskild individs behov. Kommunfullmäktige beslutade den 20 mars att lämna över medborgarförslaget till utbildningsnämnden för yttrande. Utbildningsnämnden fastställer sammanfattningsvis att planeringen av lärarnas kompetensutveckling är rektors ansvar. Kommunens rektorer ser till att tid avsätts för kompetensutveckling enligt avtal. Inriktningen på kompetensutvecklingen bestäms dels av gemensamma satsningar för hela

280 2(3) eller större delar av personalen och dels av de individuella kompetensutvecklingsbehov som finns. I svaret från utbildningsnämnden beskrivs också att Skollagens 3 kapitel säger att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det kan innebära att en elev behöver särskilt stöd inom den ordinarie undervisningen eller i stället för den ordinarie undervisningen. Det ska utformas på det sätt och i den omfattning som en elev behöver för att ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, står det i kapitel 2.2 att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd samt att lärarna ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lärarna ska också stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Lgr 11 slår också fast att det är rektors ansvar att undervisningen utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver samt att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Lärarna på kommunens skolor har enligt avtal 104 timmar per år avsedda för kompetensutveckling. På skolorna fördelas den tiden mellan gemensamma utbildningsinsatser och individuella kompetenshöjande utbildningar. Under de senaste åren har det bland annat innehållit utbildningar för att höja lärarnas pedagogiska IT-kompetens och utbildningar med avsikt att öka kompetensen kring planering av undervisningen och bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nya kunskapskraven i Lgr 11. Dessa utbildningar gynnar alla elever. Kommunens resursteam erbjuder regelbundet utbildningar för lärare kring elever i behov av särskilt stöd. Utbildningarna kan vara i form av enstaka föreläsningar eller föreläsningsserier. Resursteamet erbjuder också stöd i form av handledning kring enskilda elever eller grupper. Höstterminen 2013 går en stor andel av kommunens lärare in i en fortbildningssatsning i matematik som Skolverket erbjuder Matematiklyftet. Fortbildningen pågår under en längre tid och metoden man använder är kollegial handledning. Fokus under fortbildningen är att utveckla undervisningen och synliggöra lärarens arbete i klassrummet, vilket kommer att påverka undervisningen i fler ämnen än just matematik. Kommunens speciallärare och specialpedagoger träffas regelbundet under ledning av resursteamets chef för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjande aktiviteter. Bedömningen är att lärarna på kommunens grundskolor har en god kompetens kring att möta alla elever på kommunens skolor utifrån deras individuella förutsättningar. Arbetet med att stödja elever i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område och ett av de politiska mål som utbildningskontoret arbetar efter under Bedömningen är vidare att det ständigt pågår olika aktiviteter som är ämnade att öka kompetensen för att ta emot alla elevers individuella behov, även de med behov av särskilt stöd.

281 3(3) Barnperspektiv Kommunledningskontoret konstaterar att frågan om lärarnas kompetens kring att möta barn och unga med behov av särskilt stöd berör och påverkar barns livsvillkor. Kommunledningskontorets förslag Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med kommunledningskontorets tjänsteskrivelse. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren G:\Registratorer\Publicerade handlingar\ks\2013 Ks\131106\Medborgarförslag - Utbilda fler lärare med specialutbildning för att förbättra för elever med behov av särskilt stöd.docx /

282

283 Ärende 15

284

285 Ärende 16

286

287 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors, Dnr Valnämnden Ändring av valdistriktsindelning inför valen 2014 Förslag till beslut Förslag till beslut av Kommunfullmäktige Länsstyrelsen föreslås ändra valdistriktsindelningen och justera valdistriktsgränserna i Upplands-Bro kommun enligt Kommunledningskontorets förslag den 7 oktober Sammanfattning Kommunen ska se över valdistriktsindelningen inför varje ordinarie val till riksdagen. Det är länsstyrelsen som på förslag av kommunfullmäktige beslutar om kommunens indelning i valdistrikt. Kommunledningskontoret har gått igenom kommunens nuvarande valdistriktsindelning och analyserat hur väl den kan tänkas fungera vid kommande val år Valdistrikten kommer att vara desamma för valen till Europaparlamentet, riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Analysen visar att nuvarande valdistriktsindelning i grunden står sig bra vid nästa års val, men att valdistriktsgränserna behöver justeras på några ställen på grund av att viss nybyggnation har hamnat rakt över gränserna. En av dessa justeringar är formellt en ändring i valdistriktsindelningen, vilket kräver beslut av kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till beslut i skrivelse med kartbilagor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse (med bilagor) den 7 oktober 2013 Ärendet Bakgrund Kommunen ska se över valdistriktsindelningen inför varje ordinarie val till riksdagen. Regler om indelningen i valdistrikt finns i 4 kap Vallagen (SFS 2005:837). Det är länsstyrelsen som på förslag av kommunfullmäktige beslutar om kommunens indelning i valdistrikt. Om valdistrikten ska ändras inför 2014 års val, ska länsstyrelsen fatta beslut om detta senast den 1 december Kommunledningskontoret har gått igenom kommunens nuvarande valdistriktsindelning och analyserat hur väl den kan tänkas fungera vid kommande val år Valdistrikten kommer att vara desamma för valen till Europaparlamentet, riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

288 2(3) Utgångspunkt för analysen är statistik från Valmyndigheten över antal röstberättigade i respektive valdistrikt den 1 mars Kommunledningskontoret har därutöver gjort bedömningar om kommande förändringar av antalet röstberättigade på grund av nybyggnation och förmodad inflyttning till distrikten. Enligt Vallagen ska ett valdistrikt omfatta mellan och röstberättigade. Ett valdistrikt får ligga utanför detta intervall endast om det finns särskilda skäl. Analysen visar att nuvarande valdistriktsindelning i grunden står sig bra vid nästa års val. Det är något distrikt som möjligen riskerar att bli lite stort. Kommunledningskontoret anser trots det att det är bäst att avvakta större förändringar eftersom det till ytterligare ett val framåt sannolikt kommer att byggas ännu mer, som kan kräva större förändringar. Däremot behöver valdistriktsgränserna justeras på några ställen redan nu. Det har visat sig att viss nybyggnation sedan förra valet har tillkommit just på en valdistriktsgräns, som ibland till och med går rakt över hus. Vid ett av dessa ställen innebär justeringen enligt Länsstyrelsen formellt en ändring av valdistrikten. Därför måste Kommunfullmäktige fatta beslut om denna ändring. Även övriga rena gränsjusteringar redovisas i detta ärende. Förslag till ändring av valdistriktsindelningen I nordöstra hörnet av valdistrikt 3 har ett nybyggt område (Bo Klok i Finnsta) hamnat rakt på valdistriktsgränsen. Byggandet av de sista husen pågår Detta område bör tillhöra valdistrikt 3, bland annat för att få en jämnare fördelning av antalet röstberättigade mellan distrikten. Enligt Valmyndighetens kartunderlag har dock de röstberättigade hamnat i valdistrikt 4. Här krävs därför en ändring av valdistriktsindelningen (se kartbilaga). Förslag till justering av valdistriktsgränser Gränsen mellan valdistrikt 3 och 4 bör justeras så att den blir rak längs hela sträckan på Lejondalsvägen, bland annat för att förhindra att eventuell framtida byggnation också hamnar rakt över valdistriktsgränsen. Gränsen mellan valdistrikt 5 och 9 bör justeras så att samtliga hus på Tallrisvägen (fastigheten Kungsängens kyrkby 2:298) hamnar i valdistrikt 5. Gränsen mellan valdistrikt 7 och 8 bör justeras så att hela Hagtorps äldreboende (fastigheten Kungsängens-Tibble 1:476) hamnar i valdistrikt 7. Föreslagna justeringar redovisas även på bifogade kartor. Ändrad kommun- och länsgräns Vi konstaterar också att valdistriktsgränsen mellan Upplands-Bro och Håbo kommuner, vid Bålsta tätort, inte följer kommungränsen i Valmyndighetens karta. Denna gräns, som även är landstings- och länsgräns, ändrades Detta bör inte påverka några röstberättigade, men Valmyndighetens kartor bör justeras. Barnperspektiv Förslaget till beslut om valdistriktsindelning har ingen direkt påverkan på barnens bästa.

289 3(3) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kanslichef Bilagor: 1. Valdistriktskartor för Upplands-Bro kommun med förslag till ändringar och justeringar 2. Valmyndighetens statistik över röstberättigade den 1 mars 2013 Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län P:\MALLAR\KLK\Tjänsteskrivelse KS SBU.dot /

290 Upplands-Bro - Karta - Val Riksdag Landsting Kommun Statistik Röstmottagning Röster Valda Personröster Valsedlar Ålder och kön Karta Valnatt Hela riket Stockholms län Upplands-Bro Upplands-Bro 1 Upplands-Bro 2 Upplands-Bro 3 Upplands-Bro 4 Upplands-Bro 5 Upplands-Bro 6 Upplands-Bro 7 Upplands-Bro 8 Upplands-Bro 9 Upplands-Bro 10 Upplands-Bro 11 Upplands-Bro 12 I vallokal ej räknade röster Val till riksdagen - Karta - Upplands-Bro Vid val till riksdagen visar kartorna riksdagsvalkretsar, kommuner, kommunvalkretsar och valdistrikt :50: :28:54]

291 Valdistrikt i Bro (föreslagna ändringar) Meter Förslag

292 Valdistrikt i Kungsängen (föreslagna ändringar) Meter 5 Förslag

293 Valdistrikt i Brunna Meter Förslag

294 Valdistrikt 3 och 4 i Bro (föreslagna ändringar) Meter Förslag

295 Valdistrikt 5 och 9 i Kungsängen (föreslagna ändringar) Meter 5 Förslag

296 Valdistrikt 7 och 8 i Kungsängen (föreslagna ändringar) Meter 7 Förslag