Årets Företagare Stockholms stad 2015

NR 1 APRIL 2015. PRIS 35 KR XX TIDNINGEN FÖR ETT BÄTTRE FÖRETAGARKLIMAT I STOCKHOLM & UPPSALA FRÅN DEBATT: Risk för fler krångliga regler när Regelrådet läggs ner Årets Företagare Stockholms stad 2015 Sökmotorsoptimering DEBATT: Höjd arbetsgivaravgift för +65 år DEBATT: Kompensera tiden för MÅNADSRAPPORTERINGEN Företagarna Stockholms stad Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm ADRESSRUTA MEDLEMSFRÅGAN: Semester FOTO: MATTON FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 1

LEDARE Visst är det märkligt att politiker ofta tar företagare för givet? FÖRETAG ÄR SÅ ENKLA. De liksom bara finns och behöver inte understödjas, vårdas och premieras. Nu när det behövs en massa nya jobb så har politikerna förstått att det är i mikro- och småföretag, oftast ägarledda, som tillväxt i arbetskraft sker. Men det är också i stort sett allt de förstått! Företagare är hängivna människor som satsar hus, hem och försörjning på en idé de brinner för. Tilltron till en bättre framtid är ett av de allra viktigaste incitamenten. Framtidstron bygger på (förutom själva idén) möjligheten att skapa sig ett välstånd, kunna betala tillbaka lån man varit tvungna att ta, få uppskattning från omgivning och samhälle. Detta i sin tur förutsätter en hög grad av förutsägbarhet på myndighetsbeslut som kan påverka förutsättningarna. Att bedriva affärsverksamhet är i sig är nog så osäkert så inte behövs det ytterligare orosmoment. Då försvinner framtidstron och ersätts av oro som i sin tur innebär att företagaren avhåller sig från att expandera och få större ansvar för personal, större lokaler etcetera. Nu när det behövs en massa nya jobb så har politikerna förstått att det är i mikro- och småföretag, oftast ägarledda, som tillväxt i arbetskraft sker. För oss företagare är detta självklart men varför är det så förbaskat svårt att ta till sig som politiker? Några av dessa orosmoment för företagandet kan du läsa om i detta nummer. För en tid sedan rapporterades att intagen till yrkesskolorna minskade efter att högskoleförberedande ämnen tagits bort. Detta var en intäkt för att det är nödvändigt med dessa ämnen. Jag tror att det är feltänkt i grunden och beror på ett mantra om att man måste ha högskolestudier för att lyckas i framtiden. Har man inte examen i dessa ämnen så är det kört i framtiden med andra karriärval. Om det skulle vara så, är det självklart att studievägledare och föräldrar starkt avråder de unga från att söka yrkesutbildningar. Jag menar, bland annat på självupplevd karriär, att det är helt fel! Hantverkare är och kommer i framtiden vara oerhört efterfrågade. Oftast får de jobb direkt efter utbildningen och ibland även viss ersättning under utbildningstiden. Studielån behövs i ganska ringa omfattning. Inte blir de skickligare hantverkare för att de använder en tredjedel av tiden till engelska, matte och svenska för fortsatta studier. Mats Arenander Ansvarig utgivare Skicklig-heten ökar med åren genom internutbildningar och hantverkaren kanske tar ett mästarbrev (master på universiteten), startar företag och börjar anställa och därmed blir företagsledare med nya kompetenser till följd. Till slut kanske personen är vd för en stor möbelfabrik, ett stort bageri, mekanisk industri eller liknande. Och det är minsann inte så dåligt! Hoppas att du får en riktigt skön och lönsam vår! Mats Arenander FOTO: SUSSI LORINDER Jag tänkte starta ett mikrobryggeri och sälja ölen också. Vad behöver jag för tillstånd? stockholm.se/tillstandsguiden 2 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

FÖRDEL STOCKHOLM Innehåll #1/15 Ledare...2 Fördel Stockholm...3 Sökmotorsoptimering...4 Höjd arbetsgivaravgift med 5,6 % för personer över 65 år...5 Regeringen måste sluta bojkotta små familjeägda företag...5 Månadsrapportering...5 Risk för fler krångliga regler när Regelrådet läggs ner...6 Amorteringskrav hämmar storstadsregionernas utveckling...6 Medlemsfrågan: Semester...7 Årets Företagare Stockholms stad 2015...8 15 Krönika: Sagan om den lilla, lilla välfärdsföretagaren... 10 Medlemsnytt... 16 8 Årets Företagare Stockholms stad 2015 Företagare i Storstad ges ut av Företagarna Stockholms stad, Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm. Ansvarig utgivare: Mats Arenander Redaktör: Veronica Linarfve Redaktionsråd: Mats Arenander, Örjan Hultåker, Nilla Tjälldén Övriga skribenter i detta nr: Rolf Christerson Produktion: Företagarna Stockholms stad, telefon 08-50 10 41 00 i samarbete med In Good Company. e-post: stockholmsstad@ foretagarna.se Tryck: Modin Tryckoffset AB Annonser: Företagarna Stockholms stad, 08-50 10 41 00 Företagarna Stockholms stad Befattningar 2015 Ordförande: Örjan Hultåker Vice ordförande: Mats Arenander Ledamöter: Rose-Marie Danielsson, Stefan Thorberg, Gabriella Finnborg. Suppleanter: Christina Wahlström Anders Karlsson Verksamhetschef: Nilla Tjälldén nilla.tjallden@foretagarna.se Telefon 08-50 10 41 00 Stockholm står starkt De flesta ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga indikatorer pekar åt rätt håll och antalet sysselsatta fortsätter att öka i Stockholms län. Allra bäst utveckling har just nu gruppen utrikes födda män, som har en högre sysselsättningsgrad än inrikes födda män i övriga Sverige. Stockholms län har tagit sig genom de ekonomiska problem som hela världen har upplevt de senaste åren och befäst sin position som en av Europas mest expansiva regioner, säger landshövding Chris Heister. Men samtidigt innebär expansionen att stadens företag behöver rekrytera personal, något som kan vara riktigt klurigt. Stockholmsregionen fortsätter att vara rikets motor och regionen svarar för en större del av den totala sysselsättningsökningen än vad regionens storlek motiverar, säger Per Bark, analytiker på Länsstyrelsen. Det tar sig bland annat uttryck i en stark efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, och en stor andel av länets arbetsgivare uppger att svårigheter att Rekordår för byggplaner Under senare år har Företagarna Stockholms stad drivit en kampanj i syfte att lösa frågan om bostadsbristen som hindrar tillväxten i Stockholm. Politiker har uppmärksammat problemet och flera kommuner har nu satt igång att planera för nya bostäder. Faktum är att förra året blev ett rekordår när det gäller antalet planerade bostäder. Det framgår av ny statistik som presenteras i nyhetsbrevet Nutid & framtid. Befolkningen i Stockholms län växer med mellan 35 000 och 40 000 människor om året. Fram till år 2030 bedöms ytterligare en halv miljon människor bo här. Det är mycket glädjande att kommunerna så kraftfullt ökat planeringen av nya bostäder, det visar att vi är på rätt väg, säger länsöverdirektören Magdalena Bosson. Samtliga kommuner i länet uppger att det råder bostadsbrist och byggan- rekrytera hindrar dem från att växa. Där måste vi bli ännu bättre på att tillvarata de resurser som finns, både i vårt län och i resten av Sverige, säger landshövding Chris Heister. u u Antalet sysselsatta i Stockholms län har ökat med 21 400 personer under 2014. u u Sysselsättningsgraden beräknas till 70,9 procent vilket kan jämföras med 64,6 procent i övriga riket. u u Utrikes födda män har haft en stark sysselsättningsutveckling. Under det fjärde kvartalet hade utrikes födda män i Stockholms län en högre sysselsättning än inrikes födda män i övriga riket. u u Antalet arbetslösa räknas till 79 000 personer, eller 6,3 procent. u u Under 2014 ökade nyföretagandet med tre procent medan antalet konkurser minskade med sju procent. det behöver de närmaste tio åren ligga på minst 16 000 nya bostäder per år för att hålla jämna steg med befolkningsökningen. En genomgång visar att de detaljplaner som inkom till Länsstyrelsen under 2014 innehöll planering för 38 000 nya bostäder i Stockholms län. Det är mer än dubbelt så många som under 2013 vilket indikerar att det äntligen kan bli ett rejält uppsving i bostadsproduktionen. Stockholm? Säkert! Stockholm hamnar högt upp på listan över världens säkraste städer. Tidningen The Economist har listat 50 av världens säkraste städer. Tokyo hamnar på förstaplats, Singapore på andra, Osaka på tredje och bland Europas städer så rankas Stockholm högst, på fjärdeplats. The Economists index utvärderar 50 av världens städer utifrån 40 faktorer inom fyra teman: digital säkerhet, personlig säkerhet, hälsovård och infrastruktur. Källa: Travelnews 3 000 nya företag registrerades i Stockholms stad under tredje kvartalet. Det visar Stockholmskonjunkturens tredje rapport för 2014. Även arbetsmarknaden utvecklas positivt. Antalet lediga jobb ökar samtidigt som varslen fortsätter att minska. Förbättrad service till Stockholmsföretagen En färsk serviceundersökning visar att företagare i Stockholm tycker att stadens service har förbättrats det senaste året. Nöjd-kund-index, NKI, har gått upp till 70, från 68 förra året. Ökningen kan tillskrivas flera åtgärder och förbättringar, framför allt har staden jobbat med effektiviteten och tiden för handläggning av ett ärende. Ärenden där det finns ett personligt möte lyfter upp det sammanlagda NKI-betyget. Bemötandet från staden får över 76 i betyg. Små företag är något mer nöjda än större företag. Det område som får bäst betyg är brandtillsyn medan det som Stockholms företagare är minst nöjda med är bygglov. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 3

XX MEDLEMSNYTTA Google 2000 sökmotorregistering 2004 Dörrsidor 2007 Länkkataloger 2014 Innehåll 2002 Nyckelordsoptimering 2005 Länkfarmar 2009 Domännätverk Sökmotorsoptimering Så får du Google att älska ditt företags hemsida (och därmed leda kunderna just dit). SÖKORDSOPTIMERING. Har du aldrig hört talas om ordet eller tycker du att det är ett av de mest uttjatade ord som finns? Oavsett vilket så vet vi att många känner osäkerhet kring begreppets innebörd och hur man arbetar med sökordsoptimering i praktiken. Därför bjöd vi in medlemsföretaget Jajja Communications till ett frukostmöte i hopp om att bringa klarhet i ämnet. Här är en sammanfattning av vad som sades. Det går inte att komma ifrån att de allra flesta har som har en hemsida vill att den ska hittas av potentiella kunder. Varje dag görs miljarder sökningar på Google. Sedan 2003 har Google svarat på 450 miljarder nya unika sökfrågor, alltså sökfrågor vi inte har sett tidigare. 16 procent av alla sökningar som görs varje dag är helt nya. Sökmotorerna utvecklas ständigt, så lärde du dig sökmotoroptimera i början av 2000- talet är det dags att lära om. Idag är sökmotorerna innehållsstyrda vilket innebär att det ställs högre krav på själva texten. Idag är sökmotorerna innehållsstyrda vilket innebär att det ställs högre krav på själva texten. Saker och ting du själv kan tänka på är: u u Titta på hur träfflistan ser ut när du googlar på ditt företag. u u Glöm inte att även googla andra företag inom din bransch. u u Vad skriver de om, vilka möjliga sökord försöker de framhäva? u u Har du möjlighet att slå dig in i någon nisch, tänk på att använda vedertagna ord. u u Fråga någon som inte är insatt i din bransch om de förstår innehållet. u u När man hittar till dig, hur väl presenterar du dig på din hemsida det vill säga finns både sökorden och svaren som dina kunder söker? u u Rör inte ihop olika tjänster på samma undersidor, håll isär olika produkter och tjänster. u u Fånga och tänk på att hur kommer du att komma i kontakt med läsaren. Vad vill du uppnå och hur stödjer du det? Vill du att de enkelt ska bli uppringda? Vill du att de ska maila? Vill du att de ska beställa? u u Kolla vilka sökord som används? https://adwords.google.com/keywordplanner u u Finns det andra ord eller uttryck som också kan användas? https://adwords.google.com/keywordplanner u u Synka dina ordval med din målgrupps ordval. u u Försök att skriva beskrivande istället för enkelt, se exempel här nedan. Gör så här: Se över innehållet på ditt företags webbplats. Skriv om befintlig copy eller skapa helt nya texter. Kopiera inte! Skapa intressant och delbart innehåll. Sprid det till målgruppen. Börja i rätt ände. Maximera utfallet av trafiken ni har idag. Efter det kan ni se till att öka trafiken. Enkel text inte sökordsoptimerad detta hotell har en av de vackraste utsikterna i Stockholm hotell, Stockholm Beskrivande text sökordsoptimerad detta centralt belägna designhotell har en av de vackraste havsutsikterna i Stockholm. Hotell Stockholm Designhotell Centralt hotell Stockholm Design hotell Stockholm Hotell med havsutsikt i Stockholm Låter det fortfarande krångligt? Nästa föreläsning är den 25 maj kl 18-21.00, gå in på www.foretagareistorstad.se och anmäl dig. Vi kommer även att skicka en inbjudan med nästa nyhetsbrev. Är sökordsoptimering inte din arbetsuppgift som företagare? Passa på att kostnadsfritt ta med dig din medarbetare som sköter detta så får ni båda en gemensam grund. 4 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

DEBATT Politikerna säger att de vill ha fler företag och skapa fler jobb. Därför frågar vi företagare oss rätt ofta: Hur tänkte ni nu? Här är fyra exempel på tokiga förslag som knappast kommer att gynna företagandet. Politiker; gör om och tänk rätt. PÅ FÖRSLAG: Höjd arbetsgivaravgift med 5,6 % för personer över 65 år Sverige och framförallt Stockholmsregionen har brist på kompetent personal. Det är ett av de tre största hindren för tjänsteproducerande företagens tillväxt. Att det ser ut så just i Stockholm är inte konstigt, här är de kunskapsintensiva företagen länge varit dominerande i antal. Dessutom behöver Sverige fler företag och företagare. Därför blir vi bestörta av uppgiften om att regeringen nu vill återinföra särskild löneskatt (vilket egentligen är en extra straffskatt på arbete som inte ger någon påverkan på socialförsäkringarna). Detta påverkar företag och företagare på flera sätt då incitamentet för den som har fyllt 65 år att fortsätta att arbeta och/eller fortsätta att driva sitt företag kraftigt minskar. Vi står dessutom inför ett stort behov av generationsskifte bland företagare, där det inte alltid är enkelt att hitta någon som vill ta över företaget. 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för anställda över 65 år, från den ursprungliga avgiften på 31,42 procent till 10,21 procent. Nu vill regeringen höja dessa med ytterligare 5,6 procent. 2006 hade vi 41 000 företagare över 65 år, idag har vi 72 000. En ganska markant ökning på några få år. En stor del av den effekten kan man tillskriva de här skattelättnaderna, säger Joacim Olsson, vd för organisationen Skattebetalarna. Förslaget kommer att läggas fram i budgetpropositionen nu i vår. Månadsrapportering Kompensera med sänkt löneavgift Nu behöver en arbetsgivare göra en kontrolluppgift per anställd och år samt en arbetsgivaredeklaration om företagets totala arbetsgivareavgifter och innehållen skatt varje månad. Det finns nu ett nytt förslag om arbetsgivares skyldigheter vid månadsrapporteringen. Det innebär att arbetsgivare jämfört med nu skall redovisa ytterligare information motsvarande ungefär en kontrolluppgift per anställd och månad men månadsrapporteringen ska också innehålla uppgifter om eventuell sjuklön, semester med mera. Detta bland annat för att underlätta skattekontrollen och försäkringskassans arbete. Den nya månadsrapporteringen kommer att medföra visst merarbete för företagen men inte i samma utsträckning som tidigare förslag. Företagarna Stockholms stad föreslår att den allmänna löneavgiften (som ingår i arbetsgivareavgifterna) ska sänkas med till exempel 0,5 procent för att täcka de kostnader som företagen får för det tillkommande uppgiftslämnandet. Kampanj var med och säg nej Den 23 mars kl 10.00 kommer Skattebetalarna att uppvakta våra beslutsfattare på Mynttorget utanför Riksdagen. Kom med och gör din röst hörd! Det behövs så många seniorer som jobbar som möjligt, och alla andra som inte vill att silverskatten ska göra comeback. Mer information kommer på e-mail till dig som vill delta, anmäl dig på http://www.skattebetalarna.se/kampanj/65-ar-det-nya-45 Det nya förslaget kräver att företagare lämnar fler uppgifter oftare. 42% Sveriges politiker vill minska arbetslösheten. Det är bra för hela Sverige. Frågan är bara varför de envisas med att bara föra diskussioner med de så kallade arbetsmarknadens parter? Därmed utesluts många mindre företag från samtalen. Regeringen måste sluta bojkotta små familjeägda företag En stor majoritet av Sveriges företag har färre än 50 anställda men de svarar för 4 av 5 nya jobb. I Stockholms stad står dessa företag för 42 procent av den totala sysselsättningen. Av företagen med färre än 50 anställda är det ungefär 60 procent som inte har kollektivavtal. Företagarna som representerar dessa företag vet hur de kan minska arbetslösheten men får inte delta i diskussionerna eftersom Företagarna inte räknas som en av arbetsmarknadens parter. För att räknas som arbetsmarknadens part måste man sluta kollektivavtal. Endast cirka 40 procent av de minsta företagen har kollektivavtal medan närmare 60 procent inte har det. Andelen inom de olika kunskapsintensiva branscherna varierar men det är framförallt tjänsteproducerade företag som inte har kollektivavtal. Vill man att dessa företag som faktiskt står för tillväxten ska fortsätta att anställa bör politikerna lyssna på dem. En stor majoritet av Sveriges företag har färre än 50 anställda men de svarar för 4 av 5 nya jobb. I Stockholms stad står dessa företag för 42 procent av den totala sysselsättningen. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 5

DEBATT Risk för fler krångliga regler när Regelrådet läggs ner Den oberoende statliga kommittén Regelrådet läggs ned efter sex års verksamhet och en del av verksamheten flyttas till Tillväxtverket. När Regelrådet kritiserade staten valde man att lägga ner myndigheten. Regelrådets främsta uppgift har varit att utreda och bevaka konsekvenser av förslag till ändrade eller nya regler för företag. Syftet har varit att förhindra att företagen drabbas av onödigt krångliga och dyra regler. Regelrådets slutrapport visar att myndigheterna varit dåliga på att utreda konsekvenserna för företagen av nya regler. Regelrådet har påvisat att statliga myndigheter gjort otillräckliga konsekvensanalyser i en majoriteten av nya regelförslag. Staten har svarat på Regelrådets kritik med att lägga ned myndigheten. Det är oansvarigt, säger Örjan Hultåker, ordförande i Företagarna Stockholms stad. I stället borde Regelrådet återupprättas och ge makt att stoppa dåligt utredda regelförslag. Företagarna Stockholms stad är en av medlemmarna i Näringslivets Regelnämnd vars VD också är mycket kritisk till nedläggningen. Vi står inför ett vägskäl huruvida konsekvensutredningarnas betydelse och i förlängningen företagens konkurrenskraft ska tas på allvar eller om det arbete som gjorts inom området ska gå förlorat. Rapporten visar att risken är uppenbar att det bristande beslutsunderlag som finns inom statsförvaltningen kan resultera i felaktigt fattade beslut. Detta påverkar företag och samhälle negativt i form av onödigt stora kostnader till följd av att väsentliga aspekter inte belysts i många ärenden, säger Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd. Amorteringskrav hämmar storstadsregionernas utveckling Finansinspektionens förslag till amorteringskrav riskerar att få allvarligt negativa effekter för storstadsregionernas utveckling och svensk ekonomi. Priserna på bostadsmarknaden i Stockholm har ökat med mer än hundra procent de senaste tio åren. Främsta orsaken är att utbudet inte möter den ökade efterfrågan, ett resultat av en kraftig befolkningstillväxt och att få nya bostäder byggs. Till detta tillkommer olika hinder på marknaden som minskar rörligheten och därmed utbudet i form av reavinstskatt, räntekostnad på uppskovet vid reavinst, stämpelskatt, bolånetak och nu amorteringskravet. Dessa hinder minskar inte bara rörligheten på bostadsmarknaden i storstadsregionerna, de bidrar även till att minska rörligheten på arbetsmarknaden. Det är olyckligt både utifrån ett samhällsekonomiskt och privatekonomiskt perspektiv. För att Stockholm och andra storstadsregioner ska utvecklas behöver vi kompetens utifrån, från andra länder och från andra regioner i Sverige. Redan idag när Stockholms bostadspriser är flera gånger högre än vad de är på många mindre orter i Sverige är det ett hinder för många. För de flesta som flyttar från en mindre ort till Stockholm innebär de ökade bostadskostnader med flera hundra procent. Med det föreslagna amorteringskravet blir bördan än värre. I de flesta fall kan det handla om ytterligare kostnader på mer än 6 000 kronor per månad. Många unga som flyttar till Stockholm och andra storstadsregioner har arbete och är i början av sina karriärer. Lönerna kommer för de flesta att öka med åren vilket borgar för att de kommer att ha råd med sin bostad och att amortera av sina lån. Men i stunden då de tackar ja till arbete i Stockholm är situationen annorlunda. Ett amorteringskrav kan för dessa innebära att de tackar nej till att flytta och nej till jobb som bidrar till Stockholms och därigenom Sveriges utveckling. För Stockholm är trots allt Sveriges tillväxtmotor. När Stockholm växer så växer Sverige. Minskad rörlighet på bostadsmarknad och arbetsmarknad i Stockholm utgör därför ett hot mot tillväxt, jobb och välfärd för hela landet. Flera undersökningar, inklusive Småföretagarbarometern, visar att brist på lämplig personal redan utgör ett av de största expansionshindren för företag i storstadsregionerna. Det vore djupt olyckligt om kommande reformer ytterligare försvårar för företag som vill expandera och bidra till framtida tillväxt. Amorteringar behövs, men frågan är om ett amorteringskrav är lösningen. Ett amorteringskrav som gäller för alla riskerar att slå hårt mot en viktig grupp av unga drivna människor som befinner sig i början av sin karriär som vill bo i någon av Sveriges storstäder. Istället för ett amorteringskrav som straffar unga bör myndigheter och politiker fokusera på att öka utbudet av bostäder och stimulera rörligheten Det kan få förödande konsekvenser för Stockholms utveckling om unga väljer att inte flytta till Stockholm på grund av ett amorteringskrav. Istället för ett amorteringskrav som straffar unga bör myndigheter och politiker fokusera på att öka utbudet av bostäder och stimulera rörligheten och utbudet på bostadsmarknaden genom att minska på de flyttskatter som idag hindrar människor från att flytta. Örjan Hultåker, ordförande Företagarna Stockholms stad Pontus Kopparberg, vd Bjurfors Stockholm (Debattinlägget är infört i Expressen) 6 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

MEDLEMSFRÅGAN XX Tjoho, snart är det juli! 25 lagstadgade semesterdagar per år. Semesteråret löper från 1 april till 31 mars. Semester Hej Företagarna Stockholms stad. Jag har några frågor om semester. Vilka är semesterförmånerna enligt Semesterlagen? Vad innebär semesterår och intjänandeår, vad är skillnaden? Bör jag erbjuda förskottssemester? Är det jag eller min arbetstagare som bestämmer när semestern ska tas ut? Interim HR Managerna Rose-Marie Danielsson svarar: En arbetstagare har rätt till följande; Semesterledighet i 25 dagar per år Semesterlön under semesterledighet för intjänande dagar Semesterersättning när anställningen upphört Har du som arbetsgivare kollektivavtal kan avvikande regler förekomma i kollektivavtalet och då är det kollektivavtalet som gäller. Du undrar sedan vad ett semesterår och intjänande år enligt Semesterlagen. Jag skulle vilja förklara det så här: Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår är intjänandeår. Under intjänandeåret tjänar arbetstagare in sin semesterlön, det vill säga arbetstagaren måste arbeta en viss tid för att få ut sin semesterlön under sin ledighet. Däremot har den anställde rätt till semesterledighet. Låt mig ge ett exempel: Lisa anställs den 1 april och har 25 dagars semesterrätt. När hon varit anställd i 35 dagar behöver hon ta ledigt och begär semester i en vecka. Det innebär att hon har tjänat in tre betalda semesterdagar och har 22 obetalda. Om en arbetstagare är anställd kortare tid än tre månader kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om att ingen semesterledighet ska utgå. Arbetstagaren har då istället rätt till semesterersättning, vilket är 12 % på sin bruttolön, om inget annat anges i kollektivavtalet. Någon möjlighet att avtala bort rätten till semesterlön/ semesterersättning för korttidsanställda finns inte i semesterlagen. Är det en fördel för mig som arbetsgivare att erbjuda förskottssemester för mina anställda? Någon rätt till förskottssemester finns inte. Det är upp till dig som arbetsgivare att välja om du vill ha det som en förmån och sen är det upp till arbetstagaren om denne vill ta emot erbjudandet. Förskottssemester ska ske genom en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetsgivare bör du vara medveten om att förskottsemester kan bli en stor kostnad för företaget, allrahelst om ditt företag har hög personalomsättning. Rätten att räkna av förskottet på den anställdes lön är begränsad, enligt Semesterlagen 29 a. Låt mig ge ett vanligt förekommande exempel: Kalle får en tidsbegränsad anställning på sex mån. Han får förskottssemester. Efter sex månader har du inte möjlighet att förlänga Kalles avtal. Kalle måste sluta på företaget och han behöver inte betala tillbaka förskottssemestern. Samma situation kan även komma att gälla vid provanställning. Enligt semesterlagen får inte en arbetsgivare kvitta förskottssemestern mot intjänade semesterersättning om den anställde måste sluta på grund av sjukdom eller att anställningen avslutas på grund av arbetsbrist. Jag har en anställd som alltid vill förlägga hela sin semester under vintern. Vad har jag som arbetsgivare för rättigheter att bestämma över hans krav? En arbetstagare kan aldrig ta semester. Däremot kan arbetstagaren framföra önskemål om sin semesterförläggning. Det är du som arbetsgivare som bestämmer semesterförläggningen, det vill säga du har rätt till att bevilja eller avslå ansökan. Som arbetsgivare är du däremot skyldig att lägga ut all den semester som en arbetstagare har rätt till. Det gör du i överenskommelse med dina anställda. En arbetstagare har alltid rätt att avstå sin ledighet för de semesterdagar som är obetalda. Huvudregeln är att semestern läggs ut fyra veckor under perioden juni, juli och augusti. Semestern kan förläggas till annan tid när särskilda skäl föranleder det, till exempel för att undvika allvarliga störningar i verksamheten. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 7

XX ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Årets Företagare Ordförande Örjan Hultåker och partiledare Anna Kinberg Batra. I ett fullstatt riddarhus hyllades finalisterna i Årets Företagare Stockholms stad 2015. Föredragshållare och prisutdelare var Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra. Kvällen inleddes med årsmöte i Riddarsalen. Därefter serverades en lättare mingelmiddag med vin i stenhallen på entréplanet, och de över tvåhundra inbjudna gästerna kunde dels njuta av nya affärskontakter, såväl som de vackra lokalerna. Mitt i sorlet ingen mindre än Bellman dök upp och underhöll med klassiskt trubadurspel. På plats fanns också kvällens samarbetspartners som gjort eventet möjligt (och gratis för medlemmar). Efter maten kunde gästerna gå en tipspromenad och svara på frågor om finalisterna i Årets Företagare Stockholms stad. Första priset var en resa! Efter minglet samlades åter medlemmarna i Riddarsalen. Här berättade Henrik Von Vegesack om husets historia innan det var dags för föreningens ordförande Örjan Hultåker att ställa Nya Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra i strålkastarljuset (se utdrag ur intervjun här intill). Därefter var det dags för kvällens höjdpunkt, då årets fem finalister fick komma upp på scenen och hyllas för sina insatser inom företagande. Till vinnare utsågs Catharina Tavakolinia på Kavat vård. När applåderna ebbat ut samlades alla gäster åter en trappa ner för att skåla i mousserade vin och fortsätta mingla. Här är styrelsen 2015 Örjan Hultåker, omvald till ordförande ytterligare ett år. Mats Arenander, omvald till vice ordförande ytterligare ett år. Rose-Marie Danielsson, kvarstår Stefan Thorberg, nyvald två år Gabriella Finnborg, nyvald två år SUPPLEANTER: Christina Wahlström, omvald 1 år Anders Karlsson, nyvald 1 år VALBEREDNING: samtliga på 1 år Monika Svärd Albers, sammankallande, omval Thomas Fransson, nyval Folke Thuresson, nyval Det ska löna sig att driva företag Örjan Hultåker ställde Anna Kindberg Batra i strålkastarljuset på scenen. Vad tänker hon göra för att förbättra för småföretagarna? ÖRJAN: Vad tycker du om dagens företagarsituation? ANNA: Sverige placerar sig hyfsat bra på rankinglistor, oftast topp tjugo. Men vi kan bli bättre. Målet är topp tio. Stora multinationella företag ska ha bra villkor för att stanna i Sverige och växa, men jag vill se fler företagare och fler mindre företag som tar steget och anställer personal. För att det ska bli verklighet behöver vi lätta på regelbördan. Det får aldrig bli dyrare och svårare att starta företag. Tvärt om, det måste bli enklare och billigare. Jag vill utveckla företagarpolitiken och där blir det tyvärr ofta konflikt med nuvarande regeringen. ÖRJAN: Ett problem för våra medlemmar är alla krångliga regler. En del har tagits bort, samtidigt smygs det ständigt in nya. Varför? ANNA: Politikernas uppgift är att hålla reda på myndigheter. Vi måste styra dem och se till att de inte brer ut sig på företagarnas bekostnad. Några småföretagarsaker har vi gjort bra såsom avskaffandet av revisionsplikten och det halverade aktiekapitalet. Vi har också samlat kontakter i den så kallade verksamtportalen. Men visst, det behöver göras mer. Jag kan absolut avslöja att jag anser att vi hade behövt en fortfatt alliansregering i höstas, det tyckte många väljare också, men inte tillräckligt många Vinnare av tipspromenaden! Flygbiljetter från Malmö Aviation/Sverige Flyg: Danny Karlsson, Nordic Technical Group Brandsläckare från Länsförsäkringar: Lars Olofsson, Redovisningsgruppen Olofsson AB Brandvarnare från Länsförsäkringar: Lasse Petré, Hurra AB Modellbil från Bromma Hobby: Carina Höyheim, Metier HUR BRA KAN DU DITT FÖRETAGARSTOCKHOLM? Under kvällen anordnades en tipspromenad. Här är frågorna. De rätta svaren finner du längst ner på denna sida. 1. Hur många procent av svenskarna anser att fikapauser ökar effektiviteten på arbetsplatsen? 1: 63% X: 20 % 2: 85% 2. Företaget grundades årsskiftet 2006/2007. Hur lång tid tog det innan Kavat Vård kunde fakturera det första vårddygnet? 1: 6 mån X: 1 år 2: 2 år 3. Om du har en lön på 30 000 kr vad kan du anta att du får för pension från staten? 1: 25% av lön X: 50% av lön 2: 15% av lön 4. När fick lokalen där Wasahof finns idag sitt första utskänkningstillstånd? 1: 1/7 1969 X: 1/1 1921 2: 28/12 1899 5. Hur många passagerare flög Sverigeflyg & Malmö Aviation från Bromma 13-15/2-2015 1: 5 933 st X: 13 632 st 2: 7 412 st 6. Kan Chinsay s teknologi för transaktions- och avtalsplattformar användas i andra industrier än Shipping och Råvaror? 1: Kanske X: Ja 2: Nej 7. Till Arlanda är det 41 km från city, hur långt är det till Bromma? 1: 0,7 mil X: 0,9 mil 2: 1,1 mil 8. Vad skiljer Länsförsäkringar från andra försäkringsbolag? 1: ägs av riskkapitalbolag X: ägs av aktieägare 2: ägs av kunderna 9. Vilket är Anna Huovinens personliga önskemål inom en snar framtid? 1: ett internationellt nätverk X: att få gå i pension 2: etablering i hela Sverige Rätt svar: 1:1, 2:2, 3:X, 4:2, 5:X, 6:X, 7:X, 8:2, 9:1. 8 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

Årets Företagare ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 XX Catharina Tavakolinia är vårdbiträdet som drömde om att starta ett äldreboende med så hög kvalitet att hon själv skulle vilja bo där. Idag driver hon framgångsrikt Kavat vård som utmanar konservativa idéer om hur äldrevård ska bedrivas. Framgången beror på nischning, service och en värdegrund där kundens önskemål är i fokus, samt en stor satsning på kvalitet och uppföljning. Jag och mina kollegor måste bli bättre på politik för växande företag. Väljarna måste känna förtroende. Vi får aldrig ta för givet att företag bara finns! Det finns faktiskt politiker som tänker så, och att man som politiker kan göra lite som man vill och beskatta och reglera företagen. Jag tänker inte så, jag vet att företag konkurrerar i en stenhård omvärld. Därför måste vi politiker hjälpa till att riva handelshinder, minska regelbördan och se till att det lönar sig att starta och driva företag. Ö: Idag måste företag rapportera in samma uppgifter till flera olika myndigheter. Varför kan de inte samarbeta? ANNA: Verksamt.se är ett exempel på samordning före att underlätta för företagen. Men vi behöver fler sådana insatser. När man är egen eller driver ett mindre företag har man oftast ingen som sköter om administrationen. Tiden måste tas från sälj, sömn, personalutveckling eller fritiden och familjen. Dygnet har bara 24 timmar. Ska mindre företag växa måste vi minska reglerna i vardagen och göra det enklare. Nu har vi tyvärr fått en regering som tror att företag bara finns och att man kan göra det lite svårare och lite dyrare och ta pengarna till annat, folk som inte jobbar till exempel. Det skulle jag vilja säga försvårar för svenskt företagsklimat. Ordentligt. Det finns politiker som tror att företag bara finns och att man kan göra det lite svårare och lite dyrare och ta pengarna till annat, folk som inte jobbar till exempel. Det skulle jag vilja säga försvårar för svenskt företagsklimat. Ordentligt. Ö: När det gäller månadsrapportering ryktas det att denna ska återinföras. Det vill säga att istället för att göra personalredovisningar gällande semester, pension och sjukledighet i slutet på året, ska dessa rapporteras varje månad. Stämmer detta? Det finns politiker som vill krångla till det för företagare, göra det dyrare och svårare att anställa, men jag är inte en av dem. Ö: Kan frågan drivas igenom? ANNA: Nu har vi en minoritetsregering som har ett större underlag än vad alliansen har. De kan genomföra regeringsförslag och budgetar. Därför måste vi debattera. Väljarna måste förstå vad regeringsalternativen handlar om. Vi kommer att ta fajten i riksdagen. Det finns ett antal frågor där vi inom alliansen behöver bli vassare i debatten. Att dåliga idéer florerar är en sak, men vad som faktiskt beslutas är en annan. Även opinionsbildning spelar roll. Om Magdalena Andersson tror att man kan göra vad som helst med småföretag för de är så rika och har det så bra, då är det lättare att genomföra tokiga förslag utan att betala ett politiskt pris. Men om alla partier och politiker förstår att företag behöver ha en rimlig regelbörda och det ska löna sig att växa och anställa, då blir det också svårare att lägga fram hur galna förslag som helst. ÅRETS PRISTAGARE Kavat vård Utnämningen Årets Företagare Stockholms stad delas årligen ut till företag som är goda förebilder och inspirerar andra. Grattis Catharina Tavakolinia, Kavat vård som just blivit årets pristagare. Hur känns det? Det är extra roligt att få det här priset i år. Debatten om välfärden och privata aktörer är hetare än någonsin. Det är anmärkningsvärt att välfärdsföretag inte är betrodda med att göra vinst. Vinst är nödvändigt för att kunna investera i utbildning, ny teknologi och göra förbättringar. Jag är väldigt glad och tänker fortsätta kämpa för mitt och liknadne företags existens! Vad driver dig? Viljan att förnya och förbättra äldrevården. Jag har arbetat i branschen i över tjugo år och vet att vi aldrig haft en bättre äldreomsorg. Det glöms gärna bort när man diskuterar privat vård. Det är de privata aktörerna som driver på, framför allt har de ökat kvalitetsmedvetenheten. Vad är ditt motto? Ingenting är omöjligt. Där andra säger nej försöker jag och mina kollegor hitta nya lösningar. Vänd blad och läs mer om Catharina och de övriga fyra finalisterna! >> FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 9

XX KRÖNIKA VINNARE Årets Företagare Sagan om den lilla, lilla välfärdsföretagaren. Det var en gång en liten småföretagare som startade ett hemtjänstföretag. Till att börja med var det sannerligen inte lätt och det krävdes mycket arbete. Somliga dagar arbetade företagaren tolv timmar om dagen eftersom hon inte hade råd att anställa personal. Allt eftersom ryktet spred sig att företaget präglades av god och omtänksam service strömmade kunderna till. Företagaren kunde börja ta ut lön och vågade anställa fler medarbetare. Hon var noga med att endast anställa personer som verkligen förstod att de skulle arbeta i ett serviceföretag. Förmågan till empati och personlig omtanke vägde tyngre än formella meriter, tyckte företagaren. Inriktningen gjorde att företaget fick allt bättre omdömen och alla kvalitets- och nöjdhetsundersökningar visade att företagets kunder var mer nöjda än kunderna hos motsvarande kommunala verksamheter. Medarbetarna uppskattade att företagaren uppmuntrade och stöttade dem i det dagliga arbetet och kunderna värdesatte att få hjälp av personer som var både vänliga och effektiva. Eftersom medarbetarna var motiverade och gjorde ett bra jobb flöt verksamheten på och företagaren kunde minska sin dagliga arbetstid till tio timmar. VINNARE ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Kavat Vård Catharina Tavakolinia Efter en tid utvecklade sig verksamheten så bra att det uppstod ett visst överskott. Företaget gick alltså med en liten vinst. Detta fick kommunens politiker reda på. Vinster hör inte hemma i ett välfärdsföretag, sa de och startade en utredning för att undersöka om det inte skulle gå att förbjuda den vederstyggliga vinsten. Nu blev den lilla småföretagaren en aning missmodig. Hon ansåg själv att hon var mer praktiker än teoretiker, men kunde inte för sitt liv begripa varför den lilla vinsten kritiserades. Både kunderna och medarbetarna var ju så nöjda och det måste väl ändå vara det viktigaste. Hon tänkte att politikerna inte riktigt kände till hur det såg ut i hemtjänstverkligheten och skrev ett brev till dem, där hon förklarade att kvalitet helt enkelt lönade sig. Medarbetare som utstrålar arbetsglädje och empati blir uppskattade av kunderna. Då går det bra för företaget även i ekonomiska termer. Men om det verkligen förhåller sig så att vinst är något fult, så nog vet jag hur man trollar bort den, skrev hon. Det enda som behövs är att jag slutar att engagera mig i den dagliga verksamheten och slutar att bry mig om medarbetarna. Då slutar de att bry sig om kunderna och då blir kunderna missnöjda. På sikt får vi färre uppdrag och företaget börjar gå med förlust och riskerar att läggas ner. Sedan avslutade hon brevet med en enkel fråga: Är det verkligen en vinst för kunderna och samhället om mitt företag sköts så dåligt att verksamheten måste upphöra? Och eftersom det här är en saga slutar den förstås lyckligt. Politikerna tänkte efter en dag eller två och svarade sedan att verksamhetens kvalitet naturligtvis är viktigast och att en rimlig vinst för företaget måste accepteras. Sedan levde de alla lyckliga tills nästa valrörelse inleddes. Se det var väl en riktig saga! Rolf Christerson Framtidsförfattare Är det verkligen en vinst för kunderna och samhället om mitt företag sköts så dåligt att verksamheten måste upphöra? Grattis till priset! Idag driver du ett mycket framgångsrikt vårdföretag, men så har det inte alltid varit. Berätta om din resa. Tillsammans med tre kollegor startade jag Kavat vård år 2006. De första två åren la vi grunden för verksamheten. Vi letade lämpliga lokaler, la anbud, byggde upp varumärket, letade kunder År 2009 öppnade vårt första äldreboende, men det tog fyra år innan vi uppvisade svarta siffror. År 2010 öppnade vi fem ställen och växte från en omsättning på 0 till 120 miljoner och kunde äntligen börja hämta hem investeringar och börja betala av skulderna. Idag driver vi sju boenden och går med vinst. Vore det inte helt naturligt för alla att se till individens bästa? Fyra år innan svarta siffror, hur klarade ni uppstarten? Alla satsade eget kapital, en ägare kunde gå in med en större andel vi andra bidrog med så mycket var och en kunde. Vi lånade pengar av banken, Almia och letade finansiärer på alla tänkbara sätt. Vi lyckades bra, även om de flesta investerare var mycket försiktiga. Det är svårt att hitta kapital innan man bevisat att idén fungerar. Vi hade en fördel i att exempelvis jag jobbat i branschen tidigare, folk kände till vad jag åstadkommit. Som mest hade vi sju miljoner i skulder. Det är klart att det kändes i magen, vi var helt enkelt tvungna att lyckas. Ni har valt att endast starta egna boenden, varför? Det kostar mellan två och fyra miljoner att starta ett äldreboende. Men att driva i egen regi det är ändå det enda rätta känner vi. Det är enklare att driva en verksamhet som man bygger från grunden, än att ta över en kommunal verksamhet och driva den på kommunens villkor. Vår grundidé var att kunna nischa och profilera våra boenden. Sätta vår egen profil, ha egna fastigheter. Det visade sig vara rätt tänkt. Profilerat äldreboende? Ja, vi har persiskt, arabiskt, latinamerikanskt, hotellkoncept, ett äldreboende med spa-profil och så vidare. Vi lyssnar på våra kunder och har friheten att anpassa oss, det är en stor del av framgången. Så om du skulle sammanfatta er framgång, vad beror den på? Vi skapar äldreboenden vi själva vill bo på. Vi utmanar traditionella tankar på hur det ska vara. Vi är ett tjänsteföretag som satsar på kvalitet och styrs av våra kunders efterfrågan. Vi är lyhörda. Som exempel jag nämna maten; Vi serverar hellre det personen tycker om, än en näringsriktig måltid som de inte vill ha. Hos oss ska man kunna leva som man vill, bestämma hur man vill ha det. Inte såsom kommunen säger att man ska ha det. 10 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

Årets Företagare FINALIST ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Äldreboende med spa- och hälsoprofil? Javisst! Vågade satsa på egen nisch inom äldrevård Så länge vi följer lagar, regler och förordningar går det bra. Både boende och närstående är nöjda. För att lyckas med detta har vi tagit fram tydliga regler, det vill säga vad som ingår i det offentliga uppdraget och vad som inte gör det. Men medan andra vårdgivare stannar där, konstaterar att saker och ting inte ingår, erbjuder vi tilläggstjänster. På så sätt har vi möjlighet att ledsaga den som vill åka till släkten och äta julmiddag, dricka ett glas vin till maten, få massage vad det än är. Vi löser alla önskemål, vi säger inte nej. Vi kan tycka att det är självklart, men uppenbarligen ser äldrevården i Sverige inte ut så. Vi har fått mycket uppmärksamhet och även många priser för det vi gör. På tal om utmärkelser; du har bland annat blivit utsedd till Sveriges näst bråkigaste kvinna. Vad bråkar du om? Den utmärkelsen fick jag 2011, samma år som Caremaskandalen inträffade. Jag gick ut och försvarade privatvården, jag medverkade bland annat i teveprogrammet Debatt, eftersom jag vet att privata aktörer gör så mycket bra för äldrevården, trots att det ibland sker misstag. Vi har aldrig haft en bättre äldreomsorg än vi har idag. Det glöms gärna bort när man diskuterar privat vård. Jag har jobbat i branschen sedan 80-talet. När jag började fanns stora brister. Idag finns kvalitetssystem, kundval, det görs uppföljningar, vi har bättre myndighetskontroll. Det är de privata aktörerna som driver på, framför allt har de ökat kvalitetsmedvetenheten. Idag vågar också kunderna klaga och säga ifrån när saker inte går rätt till. Varför är det viktigt med vinst i välfärden? Alla som anstränger sig extra måste få något tillbaka. Varför ska man sträva efter att bli bättre om det ändå inte spelar någon roll? Det kan handla om pengar, men också om utbildning och att kunna utveckla verksamheten. Vi mäter vår vinst och framgång på flera sätt; folk står i kö för att bo här, våra medarbetare vill jobba kvar. Vi kan betala av på våra skulder och få lite ersättning för alla kämpiga år då vi satt oss i privat skuld och jobbat utan lön. Kan ett vårdföretag gå med för mycket vinst? Jag tror inte det. Man slår sig inte till ro utan kan ständigt utveckla verksamheten. Investera i utbildning, ny teknologi, göra det ännu bättre för de boende. Det är anmärkningsvärt att just välfärdsföretag inte är betrodda med att göra vinst. Vinst är också nödvändigt för att aktieägare ska våga investera. Utan deras förtroende kan vi inte prova nya projekt. Ni har investerat er vinst i ny teknik? Det stämmer. Vi har vidareutvecklat ett kvalitetssystem som kompletterar Appva. På så sätt kan vi säkra alla våra insatser, det ger extra trygghet för både kunder och personal. Systemet håller utöver den vanliga journalhanteringen koll på saker som ska göras. Personalen får en lista i sin mobil, kan bocka av och följa upp. Om du till exempel inte gett medicin i tid går ett larm. Genom att använda den här tekniken får vi, i realtid, en uppfattning om hur många insatser som är gjorda. Det minimerar risken för att något missas. Nästa dröm är att investera i duschrobotar. Många kunder tycker att det är integritetskränkande att behöva hjälp med duschningen och intimhygienen. Vad betyder er personal? Allt! Hos oss ska alla medarbetare ha inflytande, först då kan man göra ett bra jobb. Vid en upphandling tar vi exempelvis aldrig över befintlig verksamhet utan startar vår egen. Det betyder till exempel att vi alltid anställer egen personal och inte ärver från ett tidigare vårdboende. När vi öppnar ett nytt boende har vi cirka 300 sökande till 50 tjänster. Hos oss passar de som vill ge det lilla extra utan att en kollega tittar snett. Vad har du lärt dig? Jag är duktig på vård och omsorg. Jag har lärt mig att göra riskbedömningar, tänka strategiskt, omvärldsbevaka, styrelsearbete. Vi har inte gjort några stora misstag, även om vi råkat ut för oförutsägbara saker. Vi hade till exempel en person som skulle flytta till oss från en annan kommun, men väl installerad och på plats vägrade kommunen betala fakturan. I början är man sårbar, JURYNS MOTIVERING VÅR FRAMGÅNG I KORTHET: Driver egna äldreboenden som vi själva vill bo på. Tar inte över kommunala enheter utan startar egna. Unikt kvalitetssystem som säkrar alla insatser såsom medicinering. Tydlig nischning och profilering. Tilläggstjänster för att tillgodose kundernas önskemål. Tydlig värdegrund vi jobbar med service, säger inte nej. Utmanar konservativa idéer om hur äldrevård ska bedrivas. en liten aktör har svårt att ta en konflikt med en kommun. Det blev en jobbig kamp. Jag har också insett vikten av att ha ordning och reda, totalkoll på ekonomin och vara petig med detaljer. Vad har varit lätt? Hm jag vet inte. Jo, att få utmärkelser, haha! Personligen tycker jag att vi inte gör något speciellt. Vi utmanar en tradition. Har sett till att äldre är lite mer nöjda med samma medel som alla andra får. Vi är serviceinriktade, säger inte nej. Det var väl inte så märkvärdigt? Vore det inte helt naturligt för alla att se till individens bästa? Tydligen är det så originellt att vi får pris. Det säger en del om äldreomsorgen i Sverige idag. Den rådande attityden måste utmanas och förändras! Startade Kavat vård för att skapa ett äldreboende med så hög kvalitet att hon själv skulle vilja bo där. Här står de boende i fokus och ingenting är omöjligt. Man har bland annat ledsagartjänst så att en dement till exempel får komma hem för julmiddag med familjen. Men även äldreboenden där personalen kan persiska, arabiska och spanska. Att följa upp kvaliteten har prioriteras därför har man bland annat investerat i ny teknik för kvalitetsuppföljning. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 11

ÅRETS FINALIST FÖRETAGARE ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STOCKHOLMS STAD 2015STAD 2015 Årets Företagare FINALIST 2015 Chinsay Dag Sundén-Cullberg Envisheten vann och då vände det. VÅR FRAMGÅNG I KORTHET: Envishet. Uthållighet. Skaffa bra partners som stöttar dig ekonomiskt och med kunskap. Våga satsa och visa andra att du tror på idén. Då vågar andra ta risker. Om din tjänst eller produkt går att applicera på flera marknader: Tänk stort och globalt redan från början. Alla borde någon gång i livet satsa på det de tror på. Hej Dag. Grattis till finalplatsen och en fin motivering. För de som inte är så insatta i it-branschen, vad gör ni på Chinsay? Vi tillhandahåller en internetbaserad marknadsplats för dem som arbetar med frakt och råvaruhandel. Våra kunder är köpare, säljare och mäklare. Under tio års tid har vi utvecklat en egen mjukvara, ett system som man kommer åt oberoende av var man fysiskt befinner sig i världen. I systemet finns allt som behövs, från standardavtalsmallar till en arkivfunktion, för att hantera affären. Man behöver alltså inte köpa egna servrar, en viss programvara eller skicka mail, brev och fax inte heller hålla ordning på några papper själv, allt finns samlat i systemet. Ni tillhandahåller både hård- och mjukvaran? Vi investerar och ansvarar också för den fysiska servern där all information finns. Det betyder att vårt system sparar både tid och pengar åt kunderna. Eftersom många av våra kunders avtal är konfidentiella har vi jobbat enormt mycket med säkerheten och konfidentiellitet. Den kan vi garantera genom att vi jobbar likt en internetbank med inloggning, koder och så vidare. När avtalsparterna kommit överens låses dokumentet, vilket minskar risken för att det skulle finnas olika versioner av avtalet. Alla vet att det bara finns ett original med full audit trail och den ligger på vår server. Vi har två plattformar: En för frakt och en för råvaruhandel. Du startade företaget för över tio år sedan. Vad fick dig att hoppa av ditt trygga och välavlönade jobb och satsa på eget? Ja du... entreprenörer måste vara mer riskbenägna än andra... vi drivs av någonting När jag kom på idén efter många år i branschen var målet om att förverkliga idén som drev mig. Så är det än idag. Jag hade hittat något som jag trodde på, och jag insåg att min entreprenörssida var så pass stark att jag var redo att lämna mitt dåvarande jobb. Vissa tyckte nog att det var lite oansvarigt att satsa så stort. Vi hade fyra små barn vid den tidpunkten, jag belånade huset upp till skorstenen, jag var 50 år. Men samtidigt, jag var bara tvungen att förverkliga min idé. Alla borde göra det någon gång i livet satsa på det man tror på! Jag trodde på idén, stenhårt. Samtidigt måste man vara beredd att misslyckas och känna att misslyckande är ok, annars utvecklas inte världen. Vi har hållit på med utveckling i tio års tid, under de senaste fem har vi kunnat ta ut lön. Du hade lite otur och startade samtidigt som it-bubblan sprack? Ja, jag startade år 2000, strax därefter sprack bubblan. Plötsligt ville ingen hålla på med B2B. Vi sa upp all personal 2002 och hade bara en amerikansk kund kvar som ville fortsätta. Samtidigt, bara några år tidigare hade jag hittat startkapital via riskkapitalister. De såg att jag fortfarande trodde på idén, jag riskerade hus och hem så de fortsatte att investera i oss. Men under de efterföljande fyra åren satt jag och min tekniska chef i en källare, mer eller mindre utan lön. Vi jagade nya kunder, men det var svårt. Det är en oerhört konservativ marknad. Ingen vågade lägga avtalen på en molntjänst och därmed lämna över ansvaret för administrationen runt affären till oss. Flera gånger var du alltså på väg att ge upp. Vad fick er att fortsätta? Vi såg att systemet fungerade! Jag tänkte ofta på faxen, den uppfanns femton år innan folk började våga använda den. Samma sak med vårt system. Marknaden behövde mogna, vi var för tidiga. Fast det är klart, vi var på väg att stänga ner flera gånger. Det var tufft. När och hur vände det? År 2007 vände det. Då fick vi ett av världens största företag som kund, som har en omsättning på 120 miljarder USdollar. De ville ha vårt system, framförallt tilltalades de av att Chinsaysystemet riskminimerar varje transaktion genom noggrann avtalshantering. Den affären fick andra att våga haka på. Våra kunder är internationella och globala, för oss är volym avgörande. Vändpunkten innebar att jag fick resa jorden runt och teckna nya avtal. Nu har vi en organisation för det och efterfrågan ökar stadigt. Nu är vi klassade som ett gasellföretag, har 20 anställda, god omsättning och ett dotterbolag i Singapore. Vi har 250 kunder och över 2 500 användare i 38 länder. Visst har många hört av sig och vill köpa företaget, men vi säger nej. Oberoendeskap till vår bransch är ett måste. Som jag ser det är detta bara början till min vision och jag ser fram emot en fantastisk resa. Visionen är att Chinsayplattformen ska bli den naturliga handelsplatsen för råvaror och shipping. I finansbranschen finns sedan länge sådana lösningar, men som sagt, inom traditionell industri, frakt och råvaruhandel är man mer konservativ. Så det tog sin tid, men du lyckades! Vad beror din framgång på? Jag har varit otroligt envis. Jag har en fantastisk fru och familj som alltid ställer upp. Jag hade tur som hittade investerare som trodde på idén. Normalt har man en förhoppning om att det ska ta max tre år att förvekliga sin uppfinning och få företaget lönsamt men verkligheten blir ofta annorlunda. Det tar två, tre gånger längre tid och pengar är ofta sanningen innan man får näsan över ytan! Men vi höll ut, orkade. Och till sist vände det. JURYNS MOTIVERING Finns det något som varit lättare än du trott? Nej, absolut inte! Eller jo, i it-yrans galenskap år 1999 och 2000 blev jag förvånad hur högt värderad min idé blev utan att vi hade byggt något! Det var enkelt att hitta pengar, alla ville investera. Samtidigt var det en fara eftersom pengarna alltid ska återbetalas på ett eller annat sätt. Sedan sprack ju it-bubblan. När mina egna pengar var slut hade jag tur som hittade stabila investerare som tänker långsiktigt och som förstår att det här är en tjänst som tar tid att utveckla. Vad betyder företagsnamnet? Det är en kul historia. När jag startade hette företaget hipit.com. Men jag ville ha ett riktigt namn, något med en betydelse. På en kundträff fick våra kunder rösta. I demokratisk anda vann namnet Chinsay, vilket är kantonesiska och skulle kunna översättas med något liknande a voyage of good fortune. Hur ser framtiden ut? De senaste fyra åren har vi vuxit med cirka 30 procent per år. I och med lanseringen av vår nya plattform för råvaruhandel som komplement till vår fraktplattform, ser vi en tillväxt som ökar med cirka 50 procent de nästkommande åren. Vi tror det är realistiskt att inom fem år nå 25 procent av volymerna på båda plattformarna. Efterfrågan är enorm, vi har redan ett avtal med världens största råvaruhandelsföretag. Så, sammanfattningsvis: framtiden ser mycket bra ut. Utvecklar och säljer egen internetmjukvara, så kallade moln/saas-plattformar, som förenklar och riskminimerar all avtalshantering vid befraktning av fartyg och köp/försäljning av råvaror. Chinsay har idag över 250 ledande aktörer som kunder i 38 länder. Grundaren av Chinsay vågade hoppa av en lång karriär inom shippingbranschen för att satsa allt på sin idé med hela världen som marknad. Ledorden har varit People, Product och Profit. 12 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

Årets Företagare FINALIST ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 XX Anna har lärt sig att fokusera lika mycket på bra som dåliga saker. Förut tog de dåliga all energi. FOTO: LUNASKOLAN Skolorna fylls med personal som brinner för samma sak. FOTO: LUNASKOLAN FINALIST 2015 Lunaskolan Anna Huovinen Vill göra mer för barn med särskilda behov FOTO: LUNASKOLAN Hallå Anna. Vilken är din drivkraft? Jag är pedagog i grunden, men redan tidigt i min lärargärning kände jag att jag ville påverka och organisera mera för elever i behov av särskilt stöd. Det skapade frustration att inte ha en sådan position. År 2004 kom chansen. Jag arbetade då inom den kommunala skolan och kände att det här kan jag göra bättre. Barn med särskilda behov har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag blev irriterad över att dessa barn ofta kom i andra hand. Jag ville organisera annorlunda, göra mer! Så jag startade Lunaskolan. Från början var vi bara femton elever och åtta anställda. Jag insåg ganska snart att om vi skulle kunna bygga en stabil verksamhet skulle vi behöva växa. Du verkar ha varit övertygad om att lyckas? Ja! Visst var det ett stort personligt risktagande, men jag kände så här; om jag inte gör detta nu så kommer jag att ångra mig senare. Jag var helt enkelt tvungen att försöka. Vad beror din framgång på? Jag känner ett enormt engagemang för barn med särskilt stöd och har stor förståelse för de familjer vi möter. Jag är bra på att kommunicera, med både vårdnadshavare, elever och personal. Vår verksamhet handlar mycket om problemlösning. En annan viktig del är att jag har lyckats hitta medarbetare som brinner för samma sak som jag. Vad har du lärt dig på vägen? När man driver företag uppstår hela tiden problem. Det är ingen idé att stressa över dem. Det vet jag nu, men i början var jag ganska oförberedd på detta. Jag hade en vision om att få allt att flyta på smidigt. Men så ser ju sällan livet ut som företagare. Min strategi blev att anteckna både framgång och alla saker som störde mig. När jag fick detta på papper såg jag att de små problemen tog mycket energi. Oftast var många saker bra, men de fick inte lika mycket tid och fokus Insikten fick mig att ändra mitt sätt att tänka. Det finns alltid problem, det gäller att fokusera på kärnfrågan och lösa problemen utan att tappa kraften på vägen. Du pantsatte din egen privata lägenhet för att kunna starta företag och har tagit stora personliga risker. Vad säger du om att privata aktörer inte ska få gå med vinst? Det är ett problem. Man måste se det på ett större plan. Jag förstår att personer funderar; är det riktigt att göra vinst Varför är det okej med rotavdrag men inte rut? på skattebetalarnas pengar? Samtidigt finns det så många andra tjänster, ta bara alla bygg- och it-bolag som tillsammans omsätter mer än hela skolan och vården. Varför får de göra vinst på skattebetalarnas pengar? Det är ju intressant att de flesta vård- och omsorgsföretag drivs av kvinnor. Vi bygger en del av välfärden. Genom våra JURYNS MOTIVERING VÅR FRAMGÅNG I KORTHET: Drivkraft Engagemang Vågade ta en stor personlig risk för att starta Anställt personal som brinner för ämnet och som vill förändra och förbättra Strategi för att hantera problemlösning fokus på kärnfrågan. privata företag ser vi till att göra det på ett bra sätt, med kvalitet och effektivt med skattebetalarnas medel. Men det är en diskussion jag inte hör. Varför är det okej med rotavdrag men inte rut? Jag förstår det inte. Pedagogen som blev företagsledare då hon kände att det går att göra så mycket mer för skolbarn med speciella behov. Mottot är att barnens behov ska styra mer än budgeten. Trots varningar från nära och kära belånade hon sin lägenhet för att få startkapital till den första skolan. Har idag två grundskolor, ett fritids, ett korttidsboende samt en gymnasieskola med boende. Korta beslutsvägar, involverad engagerad personal och tydligt ledarskap gör att de lyckats med lång kö till skolplatserna FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 13

FINALIST ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Årets Företagare FOTO: SMILING FACES Fikarast? Nej, effektivitetspaus. FINALIST 2015 Smiling Faces Patrik Tysell Från kaffemaskin till paus management Hej och grattis Patrik! Vad är Smiling faces? Jag vill svara på frågan genom att först ge en bakgrund: I Sverige sägs det finnas ungefär 150 företag som sätter ut kaffemaskiner och sköter service. 60 av dem verkar i Stockholm. Detta är våra konkurrenter. Grejen med oss är att vi inte primärt jobbar med kaffe-maskin utan med vad vi kallar Paus Management. Det betyder att vi också utanför kaffemaskinen skapar förutsättningar för anställda att ta en besvärsfri paus i arbetet. Så er verksamhet handlar mer om en inställning än att ställa ut och serva en kaffemaskin? Exakt. Vi vet att pauser är viktiga eftersom man blir mer effektiv. Vi brukar jämföra det med idrottsvärlden. Alla sporter pågår ju i halvlekar, med rast emellan. Det finns en anledning till det. Dessutom är det viktigt med alla informella möten som uppstår när man ska hämta kaffe. Vår mission är att återinföra trefikat. Hur visar det här sig, i praktiken? Ett exempel: De flesta försöker kränga på kunden så många kaffemaskiner som möjligt och därmed få en, kan man tycka, mer lönsam affär för leverantören. Vi rekommenderar istället det motsatta. Vi tycker att det är smartare med en stor maskin, och placera den så att personalen kan få gå en bit. Dels kommer de då upp från sin kontorsplats, får röra på sig och på vägen till kaffemaskinen kommer de kanske att springa på någon. Möten berikar. Dessutom blir det en kostnadseffektivare lösning för kunden eftersom det blir färre maskiner för oss att serva. Och det här tankesättet är alltså förklaringen till er framgång? Delvis. Vi har vuxit från tio till fyrtio anställda och ökat omsättningen från 30 till 80 miljoner på fem år, så något gör vi uppenbarligen rätt. Det är en extremt konkurrentutsatt bransch. Under en period provade ni ett bredare koncept som inte blev så lyckat. Vad gjorde ni och vad lärde ni er? Vi ville ta befälet över hela pausutrymmet. Vi lanserade ett koncept som lät ungefär så här; ge oss 30 kvadratmeter och vi ansvarar för hela miljön. Vi förhöjde upplevelsen med färg, form, ljus, ljud och rätt produkter. Det var en bra idé, men tangerade snart andra områden, såsom möbelinköp, som inte var vår kärnverksamhet. Vi blev mer av ett företag som gjorde allt möjligt mer än ett nischat pausföretag. Därför valde vi att vara elaka mot vår produktportfölj och dra ned antal artiklar och bara arbeta med och utveckla det som stödjer vår strategi framåt. Å andra sidan var det i detta arbete som vår miljöprofil växte fram så jag skulle inte vilja ha det ogjort. År 2004 blev ni uppköpta av Sodexho, men valde att köpa tillbaka företaget år 2008. Varför? Vi upptäckte att våra kärnvärden, det vi brann för och trodde på försvann. Därför köpte vi tillbaka bolaget. Efter Det är bättre att vara online än jaga deadline. att ha brutit oss ur var det ännu tydligare att vi skulle tänka nischat, strategiskt och bli bäst på det vi gör. Du har ett litet speciellt motto, berätta! Du menar det är bättre att vara online än jaga deadline? Ja, vad betyder det? Vi sätter inte avslutet i centrum utan levererar hellre den bästa lösningen för kunden. Det kanske inte blir världens bästa affär till att börja med, men vi tror på långsiktighet. Vi vinner i längden och behåller våra kunder. Vartannat år gör vi en nöjd-kund-undersökning och de senaste gångerna har vi legat på över 92 procent nöjda kunder, det är tydligen ovanligt bra. JURYNS MOTIVERING VÅR FRAMGÅNG I KORTHET: Tydlig marknadsplan och affärsplan. Tydlig nischning. Vår miljöprofil. Tänkt strategiskt från början återigen tydlig nisch. Sålde företaget till stor aktör, tappade då kärnvärdet och den strategi vi trodde på. Valde därför att köpa tillbaka verksamheten. Långsiktighet. Låta anställda växa genom delaktighet och ansvar. Din ledarskapstil har också bidragit till framgången. Hur jobbar du? Som entreprenör vill man vara med överallt och inte sällan tror man sig behövas överallt. Det ligger också i entreprenörskapet att tycka det är roligt att prova nya vägar. Men det gäller att gräva där man står, hålla fast vid sin strategi och låta människor växa i ansvarsuppgiften. Jag tänker ofta att jag bara finns till för att andra ska lyckas. När andra lyckas, har jag lyckats. Jag är inte bäst på allt, utan ser till att ha folk runtomkring mig som är bäst inom sitt gebit. Det betyder att jag verkar i en organisation som utmanar. Det är verkligen stimulerande. Har lyckats ta den svenska fikarasten till en ny nivå genom att med en mycket välarbetad marknadsplan nischa sig kraftigt till medelstora och större företag. Målgruppen har varit företag som behöver fikapauser vid vilka det sprids information och förståelse mellan avdelningar och framkommer kreativa lösningar. Att lyfta personalen genom att föregå med gott exempel och låta andra lyckas genom att stötta dem har hjälpt företaget att växa till en omsättning om över 80 miljoner. 14 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015

Årets Företagare FINALIST ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Alltid på menyn. Hittills har över en miljon ostron sålts på Wasahof. FINALIST 2015 Restaurang Wasahof Lyckas förena tradition & nytänkande FOTO: WASAHOF FOTO: WASAHOF FOTO: WASAHOF Hej Patrik. Tillsammans med din bror är du den andra av tre generationer som driver restaurang Wasahof på Dalagatan 46 i Vasastan. Gästerna strömmar fortfarande till. Vad beror framgången på? Vi värnar om våra traditioner, kvaliteten på mat och dryck samt om våra gäster. Matsalen ser ut som den gjorde i slutet av 1800-talet då den första restaurangverksamheten öppnade. Men samtidigt som vi håller fast vid vår ursprungliga affärsidé testar vi ständigt nytt och utvecklas. Som exempel kan jag nämna ostronen, som alltid har varit vår specialitet. Men idag har min bror Fredrik utvecklat en hel skaldjursmeny med allt från små strandsnäckor till hummer och flera olika ostron. Till skaldjuren serverar vi klassiska viner som Champagne och Sancerre, men vi tar också hand om öldrickarna och serverar en stout från Gotlandsbryggeriet. För att bredda affärsidén och tand om befintliga och finna nya kunder, har vi också vinprovningar i vinkällaren, operasång i matsalen och drinkar i baren. Hur är det att jobba med sin bror? Det är tack och lov fler fördelar än nackdelar, haha. Tilliten är enorm, vi känner varandra utan och innan. Det fungerar bra eftersom vi har olika ansvarsområden, han är otroligt duktig på mat och jag kan vin och ekonomi. Ni har valt att satsa på personalen. På vilket sätt gör ni det och vad har det betytt? Minst en gång per år samlas vi och gör en swotanalys. Då går vi igenom vad vi är bra på och vad vi kan förbättra. Det skapar engagemang och delaktighet, vår organisation är ganska platt hos, oss får alla ta ansvar och påverka. Ett gott betyg är att våra anställda stannar kvar, många har arbetat här i femton år eller längre. Jag tror att det blir en trygghet. Alla vet hur vi tänker och hur företaget fungerar. Vi frågar också ständigt kunderna vad de tycker och är lyhörda för deras önskemål. Vilken har varit din viktigaste lärdom som företagare? Att hålla koll på ekonomin, hela tiden genom att varje månad följa upp resultat och likviditet. Vi gör inga budgetprognoser, utan utgår från förra årets resultat. När det gäller våra anställda strävar vi alltid efter att hitta folk som gör sitt jobb ordentligt. Jag noterar att vi har anställda från Sverige, Mongoliet, Bolivia, Marocko, Spanien och Grekland. Det är faktiskt inte någon medveten rekryteringsplan, mixen av människor har kommit naturligt, eftersom vi vill ha de bästa. Utan invandringen stannar Krogsverige. Vad är svårast? Den ökade konkurrensen på krogmarknaden och politiker som inte tycks begripa hur deras beslut påverkar företagandet! Vi försöker ha koll på konkurrenterna genom att kolla priser, menyer och ibland göra krogbesök industrispionage. När det gäller de stora strukturella och politiska frågorna så är vi med i Företagarna som för vår talan. Utan invandringen stannar Krogsverige. Till skillnad från många andra restauranger har ni inte öppet för lunch. Varför? Vi har öppet varje måndag till lördag klockan fem. Vi stängde luncherna för ungefär 20 år sedan eftersom det gav JURYNS MOTIVERING VÅR FRAMGÅNG I KORTHET: Ekonomiska uppföljningar varje månad. Tittar på och analyserar täckningsbidraget. Värnar om våra traditioner samtidigt som vi vidareutvecklar verksamheten. Kombinationen intresse för och kunskap om mat och vin + goda kunskaper i ekonomi och personalledning = framgång. Involverar personalen i det ständiga förbättringsarbetet. mer jobb än intäkter. Men med tanke på att momsen har återgått till den normala, tolv procent, så kanske vi öppnar igen. Till sist; vilket är ditt bästa ögonblick på jobbet? Den nöjda kunden och alla de gånger som vi får bekräftelse på att vi gör och tänker rätt. Som den här utmärkelsen, den känns otroligt glädjande för alla oss på Wasahof! Le bistro de Wasahof - Fredrik Cornelius, Patrik Cornelius. Föräldrarna tog 1969 över restaurangen Le bistro de Wasahof. De satsade på en franskinspirerad bistro med ostron som specialitet. Nu är det sönerna Fredrik och Patrik som tagit över bistron som hittills har sålt över en miljon ostron. Framgångsreceptet har varit att förnya utbudet men samtidigt behålla den ursprungliga känslan och ha stenkoll på ekonomin. Det har skett genom att satsa på personalen och engagera dem i företagets kvalitets- och utvecklingsarbete. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2015 15

MEDLEMSNYTT Kalendaruim våren 2015 APRIL 15 APRIL KL 18.00 22.00 Prova digitalt jaktskytte samt föreläsning Jakten på kunder För en företagare är jakten på kunder alltid pågående. Finns det likheter med digitalt jaktskytte och annan jakt? Kan vi inhämta inspiration från jakten? Varmt välkommen till en kväll som inleds med att prova på digitalt jaktskytte på en av Sveriges modernaste anläggningar. Därefter mat och föreläsning/ diskussion om försäljning. Föreläsare: Björn Stridh, Strid & Co. 21 APRIL 18.00 21.00 Presentera rätt och lyckas För en företagare är det många olika situationer där du behöver presentera ditt företag. Per Furumo, konsult i muntlig framställning/retorik/presentationsteknik lär dig att göra en succépresentation allt från hur du använder rösten till hur du använder en powerpointpresentation. 28 APRIL KL 16.00 21.00 Lär dig förstå balans och resultaträkning Det här är första steget för ägare, chefer och personal i mindre företag som vill lära sig företagsekonomiska basfakta. Du får lära dig att tolka och förstå sambanden i balans- och resultaträkningar samt några enkla nyckeltal. Kursen gör det enklare för dig att prata med din bank, redovisningsbyrå och revisor. Föreläsare: Enorma AB, företagsrådgivare inom bolags- och ägarfrågor. MAJ 6 MAJ KL 18.00 21.00 Praktisk arbetsrätt Tillhör du en av dem som tycker att lagar och regler kring anställningar och uppsägningar är krångliga och svåra? Knepet är att tänka och göra rätt från början. Då undviker du de flesta fällorna. På denna träff tar vi övergripande upp anställningsavtal, anställningsformer och uppsägningar. Du får veta vad lagen säger och du får konkreta råd och tips hur du skall gå tillväga. Vi belyser även några case från verkligheten som du kommer att känna igen och du får med dig olika mallar som underlättar för dig som arbetsgivare. Föreläsare: Rose-Marie Danielsson, Roma Resurs HB med mångårig erfarenhet av strategisk och operativt personalarbete samt som lärare inom arbetsrätt. 21 MAJ 18.00 21.00 Skatteoptimera inför bokslutet På denna träff får du konkreta tips och råd från skatteexperter. Några av frågorna som besvaras är: Mer lågbeskattad utdelning? Är moderbolag en bra lösning och för vem? Fler bolag? Tantiem en möjlighet att vinstutjämna mellan år. Rätt lön? Rätt skatt? Avveckling, delning av bolag? Vilande bolag? Föreläsare: Enorma AB. 26 MAJ 18.00 21.00 Sökmotoroptimera läs mer på sidan 4! JUNI 3 JUNI 18.00 21.00 Våga vägra pensionsförsäkring Idag är många som tror att de måste ha en pensionsförsäkring och vad gör man om man inte har haft det. Är det kört då? Eller måste man betala tiotusentals kronor per månad för att kompensera en sen start? På denna träff får du veta mer om lösningar som är precis lika bra eller till och med kanske bättre! Föreläsare: Enorma AB. Träffa nya medlemmar. 11 JUNI 18.00 20.00 Fler aktiviteter kommer att tillkomma, dessa meddelas via nyhetsbrev och hemsida så håll utkik. Kan du inte komma? Intressant men snarare din medarbetares område? Hos oss får du alltid kostnadsfritt ta med dig någon eller låta en medarbetare ta din plats. Mer info och anmälan: www.foretagareistorstad.se Träffarna är helt gratis för medlemmar. Nilla Tjälldén Verksamhetschef Företagarna Stockholms stad Kontakt: 08-50 10 41 00 E-post: nilla.tjallden@foretagarna.se Hemsida: foretagareistorstad.se Följ oss på Facebook! Vi finns även på Facebook, facebook.com/foretagarnastockholmsstad FÖRETAGARE I STORSTAD Nästa nummer kommer ut i juni/juli 2015. Årets Företagare ÅRETS FÖRETAGARE STOCKHOLMS STAD 2015 Årets Företagare Stort tack till våra samarbetspartners och utställare Du kan även prata med oss om till exempel bank, kapital-, liv- och pensionsförsäkringar. Med Företagarna Garant sjukvårdsförsäkring får du snabbare hjälp och behandling. Sverigeflyg och Malmö Aviation trafikerar tillsammans 12 svenska städer med Bromma flygplats som nav.