Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala
Radikala minskningar av utsläppen måste till Ton koldioxidekvivalenter per person och år från konsumtion 12 10 8 6 < 2 º 4 Maten 2 0 Nuvarande nivå Hållbar nivå 2050 Källa: IPCC. 2014. Naturvårdsverket. 2008. Foto: istockphoto
Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 2.5 2 1.5 Rekommenderad Nuvarande Hållbar nivå 1 0.5 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen globalt beror på: Antalet människor att föda Hur mycket de konsumerar per kapita av olika livsmedel Påverkan från de livsmedel som konsumeras per kg/kcal
Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 2.5 2 1.5 1 0.5 Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Rekommenderad Nuvarande Hållbar nivå 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
Hur kan vi minska utsläppen? Koldioxid Lustgas, koldioxid Metan Metan och lustgas Energianvändning Utsläpp från mark Fodersmältning Gödselhantering
Metanutsläpp från idisslare
Utfodringsstrategier för minskade metanutsläpp Utfodring med majsensilage av med högt stärkelseinnehåll Viss del av stärkelsen bryts ned i tunntarmen istället för i våmmen < -5 % Lätt att implementera om tillgång till majs finns Ökat kraftfoderintag med 10 % Förändrad fermentering i < -5 % Mera kraftfoder, ökade vommen CO2 förluster Källa: Växa Sverige. Kraftfoder med 10 % mer stärkelse Kraftfoder med 5 % mer resistent stärkelse Förändrad fermentering i < -5 % Ökade CO2 förluster? vommen Förändrad plats för fodernedbrytning < -5 % Ökade CO2 förluster?
Västerländska kostvanor är inte hållbara 3 2.5 2 1.5 1 0.5 Produktionsförbättringar Konsumtionsförändringar Rekommenderad Nuvarande Hållbar nivå 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
Stora förluster i kedjan Källa: Papargyropoulou et al (2014) The food waste hierarchy as a framework for the management of food surplus and food waste
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
140 Klimatpåverkan per kg protein kg CO 2 e per kg protein 120 100 80 60 40 20 0 Source: Röös.2012. Mat-klimat-listan version 1.1.
I Sverige: Skilj på konsumtion och produktion!
$$$$$ Målkonflikt!
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Vad är viktigast? Vad ska vi prioritera? Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
Vad händer om vi stänger skördegapet och minskar svinnet med 50%? Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation.
Halva utsläppsutrymmet 2050 går åt hållbart? Källa: Baljzelj el al (2014) Importance of food-demand management for climate mitigation.
Efter 2050 ska utsläppen minska ytterligare Källa: Rogelj el al (2011) Emission pathways consistent with a 2 C global temperature limit
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Vad är viktigast? Vad ska vi prioritera? Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt ändra beteenden Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt ändra beteenden
Den moraliska cirkeln växer Produktionsdjur Husdjur Barn Kvinnor Alla män Vita män
Fyra scenarier för framtida proteinförsörjning Källa: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?
Klimatpåverkan från dessa framtidsscenarier i Europa Källa: Röös et al (2015) Protein futures beyond sustainable intensification: potential land use and climate impacts of different consumption scenarios in Western Europe. In review.
Så hur kan en kost för Sverige baserat på konceptet ecological leftovers se ut? Hur mycket kött kan jag äta då? Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Vi ska behålla betesmarkerna men minska klimatpåverkan
Grundläggande principer Grundläggande principer: Betesmarkerna ska användas för kött- och mjölkproduktion Grisar och fågel föds upp på restprodukter Åkermarken ska användas för i första hand mat, samt vinterfoder till betesdjur och foder för att kunna utnyttja restprodukterna Kosten ska vara näringsriktig (enligt nordiska näringsrekommendationerna) Kosten får inte ta mer än 0.22 hektar åkermark per person i anspråk
Den geografiska gränsen sätts till Sverige Naturbetesmarkerna hävdas av mjölkproducerande djur Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Benfritt nötkött 70 g i veckan -74% -80% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Mjölk 1,0 liter i veckan -58% -52% Nuvarande kosten Ost 80 gram i veckan -58% -76% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Åkermarken används i första hand till mat Men även till vinterfoder samt foderspannmål att komplettera restprodukterna till gris och fågel med Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Detta ger oss per person: Produkt Mängd Rekom. kosten 90 gram benfritt nötkött i veckan Ägg 165 g i veckan -0% -23% 1,3 liter mjölk i veckan 100 gram ost i veckan Höns och tuppkött 14 g i veckan -95% -94% Griskött 324 gram i veckan +24% -16% Nuvarande kosten Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
För att kompensera för minskad animaliekonsumtion Ingår utökade mängder spannmål, baljväxter och rapsolja i kosten Produkt Mängd Rekom. kosten Nuvarande kosten Spannmål 2,1 kg i veckan +9% +69% Baljväxter, torkade 154 g i veckan +99% +273% Rapsolja 300 gram i veckan +29% +85% Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Jordbruksmarkens användning Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Energi från mark som blir över Procent, % 100 80 60 40 20 0 Hållbara kosten Mark över
Klimatpåverkan från kosten 0.6 ton CO2e per capita och år från kosten 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 Biogas Stallgödsel Lustgas från odling Metan från djur -0.1 Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets
Åtgärder för minskad klimatpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Hur ska vi producera? Ekologiskt, konventionellt eller? Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Minskad konsumtion av animalieprodukter
Beror på vad vi tror är möjligt Möjligt reglera användningen av insatsmedel Teknikskeptisism Teknikoptimism Ej möjligt reglera användningen av insatsmedel
Eko 3.0 Organic 3.0 Eko ska gå från att vara nisch till det rådande jordbrukssystemet. Då behövs: Tillåtelse att använda vissa insatsmedel (syntetiska aminosyror, förnybart mineralgödsel, vissa bekämpningsmedel) Mindre regler mer kreativitet Mer produktion av vegetabilier för humankonsumtion Tillåtelse att producera mat utan jord
Tack! elin.roos@slu.se
Produktionsförbättringar 10, 20, 30, 40, 50 -??? % minskade utsläpp Finns det målkonflikter?
Måste även beakta avskogning Källa: CCAFS (2013). Big facts. Where agriculture and climate change meet.
Vad är bäst: En kyckling som äter soja och växer snabbare eller en kyckling som inte äter soja och växer litet långsammare (äter mer)?
Hur ska utsläpp från avskogning bokföras?
Mjölkproduktion och avskogning kg CO 2 e per kg 3.5 3 2.5 2 1.5 1 Ekologiskt Konventionellt 0.5 0 Ingen avskogning beaktas Avskogning endast från sojaproduktion All jordbruksmark belastas med klimatpåverkan från avskogning Källa: Flysjö et al. 2012. The interaction between milk and beef production and emissions from land use change.
Ökad konsumtion äter upp vinsterna med produktionseffektiviseringarna Utsläppen per kg kyckling sjönk med 22% mellan 1990-2005 Konsumtionen av kyckling ökade med 180%