Under åren 2012-2013 har fyra bolag och förvaltningar i Göteborgs Stad bedrivit samverkansprojektet Rena byggen på nio utvalda större byggprojekt.

RAPPORT OM PROJEKTET RENA BYGGEN Inledning Under åren 2012-2013 har fyra bolag och förvaltningar i Göteborgs Stad bedrivit samverkansprojektet Rena byggen på nio utvalda större byggprojekt. Huvudsyftet med projektet har varit att i samverkan med myndigheter och branschorganisationer undersöka och hitta för staden hanterbara rutiner som bidrar till att motverka skattefusk och annan brottslighet bland entreprenörer som anlitas för byggprojekt i Göteborgs Stad. Modellen skulle därmed också gynna sunda företags konkurrenskraft vid offentliga upphandlingar. Tillsammans med Skatteverket, Sveriges Byggindustrier och Byggnads Väst har staden kommit överens om en rad villkor och kontroller som ska gälla för entreprenörer i Rena byggenentreprenader. Projektet har vilat på tre grundvalar: utökade kontroller av ID06, avstämningar genom månadsredovisningar av löner och avgifter för entreprenörernas anställda samt en förhandsgranskning av samtliga entreprenörers redovisade skatter och avgifter. 1

Innehållsförteckning Slutsatser av projektet Rena byggen...3 Förslag till åtgärder för Göteborgs Stad...4 1. Projektuppdrag...6 1.1 Förutsättningar... 6 1.2 Organisation för projektet... 7 2. Genomförda och pågående byggobjekt...8 3. Utvärdering av projektet och de byggobjekt som ingår...9 3.1 Pris, kostnader, påslag Rena byggenkostnad... 9 3.2 Antalet inkomna anbud, nya aktörer bland entreprenörer... 9 3.3 Entreprenörsled... 9 3.4 Närvarokontroller från beställare... 9 3.5 ID06-hantering... 10 3.6 Inför godkännande: Blå filen (SKV 4820)... 10 3.7 Inlämnande av individuella skatteuppgifter månadsvis (Rena byggen-filen)... 11 3.8 Utländska företag... 11 3.9 Utländska arbetstagare som skattar i sitt hemland... 11 3.10 Anmälningsskyldighet vid utstationering av utländska arbetstagare... 12 3.11 Enskilda firmor utan anställda... 12 3.12 Sekretess... 12 3.13 Viten... 12 3.14 Kommunikationsinsatser... 13 3.15 Merarbete för beställare, entreprenörer, SKV, m.fl.... 13 3.16 Samverkansparternas uppfattning om Rena byggen... 14 3.17 Rena byggenprojekt i övriga Sverige och Finland... 17 4. Eventuell ny nationell lagstiftning för byggsektorn... 17 5. Bilaga Avtalsvillkor Rena byggen... 18 2

Slutsatser av projektet Rena byggen Inget svartarbete har upptäckts hittills bland de avslutade eller pågående Rena byggen-projekten. I de genomförda objekten, som varit av planerbar karaktär, har kontrollen fungerat bra av samtliga entreprenörer innan de fick arbeta vid objektet. ID06-hanteringen med elektronisk läsning jämte passagekontroll har av de flesta entreprenörer uppfattats fungera väl. De flesta entreprenörer har också välkomnat den närvarokontroll som genomförts av representanter för beställare och huvudentreprenörer vid de olika byggobjekten. De enskilda företagen accepterade det merarbete det var att månatligen redovisa uppgifter om inbetalda skatter och arbetsgivaravgifter för sina anställda till Skatteverket. Det administrativa merarbete som uppstod för entreprenörerna att skicka in uppgifter till Skatteverket skulle minska avsevärt vid ett införande av månadsuppgiftslagen. Det är kring hanteringen av månadsuppgifter som de stora informationsinsatserna till entreprenörer i Rena byggen har behövt göras. Huvudentreprenören har haft ett merarbete vad gäller hantering av ID06, annan administration och ett informationsarbete gentemot underentreprenörer som uppfattats som relativt rimligt. Beställarrepresentanterna har också haft ett merarbete vad gäller främst utökade närvarokontroller. Projektet i sig har varit ett gemensamt lärande för ingående parter och ger förutsättningar för fortsatt samarbete. Rena byggen har prövat och hittat en arbetsordning för större byggprojekt för att förebygga kriminalitet i byggsektorn. Arbetsformen går inte att införa generellt på stadens byggprojekt då det under rådande omständigheter skulle krävas stora manuella insatser främst från Skatteverket vad gäller månadsuppgifter på individnivå. Månatlig närvarohantering med elektronisk avläsning är sekretessbelagd och därför beroende av Skatteverkets medverkan. 3

Per Carlsson, 031-365 01 47 2013-12-12 Minska möjligheter till svartarbete i byggprojekt som Göteborgs Stad upphandlar och genomför Förslag till åtgärder för Göteborgs Stad Med utgångspunkt från de erfarenheter som erhållits i projektet och i avvaktan på eventuella kommande lagstiftningar (månadsuppgifter nationellt och kontrollsystem inom skatteförfarandet särskilt för byggbranschen) föreslår Rena byggen-projektet ett antal åtgärder som bör införas när Göteborgs Stad upphandlar och genomför byggprojekt. Genom oanmälda platsbesök kan kommunens byggherrar kontrollera vilka firmor som är registrerade på ID06-kort, som varje anställd är skyldig att ha på sig och kunna visa upp. Firmorna på byggarbetsplatsen jämförs med de företag som med SKV 4820 blivit godkända att få arbeta på byggarbetsplatsen. Åtgärderna medför en ökad kontroll av företag och deras underentreprenörer innan de anlitas, skärpt uppföljning av ID06-hantering och närvarokontroll från beställaren. Huvudentreprenören ska kontrollera och godkänna samtliga entreprenörer i projekt som tillämpar Gemensam byggprocess, GBP. Godkännande ska ske innan entreprenörerna anlitas och i enlighet med begäran om offentliga uppgifter om skatter och avgifter från Skatteverket, en så kallad SKV 4820. (I övriga byggprojekt ska avrop mot kommunens upphandlade ramavtal ske. I ramavtalen ingår sedan tidigare krav på ID06 och att använda avtalade underentreprenörer.) Beställaren ska beredas möjlighet att kontrollera att detta följs. Närvarokontroller på byggarbetsplatsen med hjälp av ID06-kort kan vara ett redskap för uppföljning. Vid bristande överensstämmelse mellan godkända företag och de företag som visar sig representerade genom byggnadsarbetarnas ID06-kort, ska staden kunna kräva ett vite av huvudentreprenören. 4

Krav på att bära ID06-kort enligt ID06 - Allmänna bestämmelser vid alla entreprenader som Göteborgs Stad bedriver. (Detta krav finns redan idag i Göteborgs Stad.) Beställaren ska genomföra kontroll av närvaro och tillämningen av ID06 under entreprenadens genomförande. Utländska företag ska vara registrerade till F-skatt. Utländska arbetare ska lämna A1-intyg som visar att de är socialförsäkrade i sitt hemland. Utländska entreprenörer ska till huvudentreprenören tillhandahålla en kopia av anmälan till Arbetsmiljöverket om utstationering av utländska arbetstagare på bygget eller entreprenadområdet. I avvaktan på kommande lagstiftningar ska Göteborgs Stad tillsammans med Skatteverket, Sveriges Byggindustrier och Byggnads årligen välja ut några byggobjekt där arbetsformen i Rena byggen tillämpas, dock utan att redovisa månadsuppgifter på individnivå. Syftet är att upprätthålla relationer mellan parterna kring att gemensamt motverka svartarbete inom byggbranschen. Byggobjekt som bedöms vara skattemässigt riskabla ska prioriteras. Byggande förvaltningar och bolagen ska informera sina projektledare och entreprenörer om skatter, avgifter och bedömning av de offentliga uppgifterna. Skatteverket är en resurs som tillhandhåller sådan information. 5

Per Carlsson, 031-365 01 47 2013-12-12 1. Projektuppdrag Rena byggen är ett projektuppdrag under 2012-2013 som ska hitta väl avvägda arbetsformer för att förhindra kriminalitet i samband med offentlig upphandling och genomförande av byggprojekt i Göteborgs Stad (dokumentet Rena byggen - projektuppdrag, daterat 2011-10-04). Projektet har varit ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad, Skatteverket, Sveriges Byggindustrier och Byggnads Väst. Målet för projektet har varit att finna arbetsformer så att: Alla kommunala verksamheter som beställer byggentreprenader inom Göteborgs Stad, ska från år 2014 verka för att säkerställa att skattemedel inte gynnar byggentreprenörer som ägnar sig åt kriminalitet i form av svart arbetskraft och penningtvätt samt säkerställer att endast behöriga personer uppehåller sig på byggarbetsplatserna i syfte att öka säkerheten. 1.1 Förutsättningar Den arbetsform som prövats har haft följande förutsättningar (De finns att läsa i AF- delar för Rena byggen jämte avtalsvillkor för Rena byggen, Göteborgs Stads skattereservation med vite). Rena byggenprojektet ställer krav på månadsredovisning av löner, förmåner och arbetsgivaravgifter för varje anställd, som ska bära Id06-kort. Närvaro registreras elektroniskt. Då och då genomförs fysiska platskontroller av ID06-kort. Alla entreprenörer tillika underentreprenörer ska godkännas av beställaren innan de får utföra arbete på entreprenadområdet. Skatteverket har löpande gjort uppföljning av att företagen sköter sina skatter och avgifter under projektets gång. Närvarokontroll på byggarbetsplatsen elektroniskt via ID06. Beställaren gör kontroller av att detta efterlevs. Översändande av föregående månads närvarolistor enligt ID06 till Skatteverket från entreprenören. Skatteverket informerar beställaren om när inbetalda skatter och arbetsgivaravgifter från företag inte anses rimliga i förhållande till antalet anställda som registrerat närvaro på byggarbetsplatsen. 6

Översändande av uppgifter beträffande individuellt inbetald skatt och arbetsgivaravgift månadsvis från entreprenörerna till Skatteverket. Skatteverket informerar beställaren om personerna på ID06-listan inte stämmer med Rena byggen-filen. Vite kan utkrävas av entreprenören med 25 000 kronor i månaden och person om ovanstående inte stämmer. De ingående byggprojekten har också haft följande förutsättningar: Inhägnade entreprenadområden Permanent platsledning Genomförandetid på minst 3 månader. Andra förutsättningar i projektet har varit att medverkande förvaltningar och bolag haft ett eget ansvar för upphandling och genomförande av byggobjekt i Rena byggen. Projektet som sådant har inte haft mandat att besluta om handläggningen i byggobjekten. Vilka Rena byggenobjekt som ingått har efter samråd med aktuella byggande organisationer i Göteborgs Stad fattats gemensamt av styrgruppen. 1.2 Organisation för projektet Beställare av projektet har varit Stadsdirektören i Göteborgs Stad. För styrning av projektet har funnits en styrgrupp med följande representation: Claes Johansson, ordförande, lokalsekretariatet, Göteborgs Stad Ina Näsmark, sektionschef, Förebygga Ekonomisk Brottslighet, Skatteverket Dahny Skantze, Skatteverket, t.o.m april 2013 Andreas Wikberg, Skatteverket fr.o.m maj 2013 Andreas Brendinger, regionchef Väst, Sveriges Byggindustrier Tomas Emanuelsson, Byggnads Väst (representerad av Anders Johansson, Byggnads Väst) Bertil Rignäs, Framtiden, Göteborgs Stad Jan-Åke Johansson, projektledare, Higab, Göteborgs Stad Helena Lans, Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, Göteborgs Stad Rickard Nilsson, förvaltningschef, lokalförvaltningen, Göteborgs Stad Projektledare och kommunikatör för Rena Byggen har varit Per Carlsson och Jenny Lööf, båda från lokalförvaltningen, Göteborgs Stad. Båda har varit föredragande och sekreterare i styrgruppen. Skatteverket avsatte i resurser två helårsarbetare i form av Dahny Skantze, Andreas Wikberg, Ann Backner Persson, Susanne Johansson och Jenny Näsmark för att hjälpa till att genomföra projektet under 2012-2013. 7

För förberedelse, genomförande och utvärdering av projektet har funnits en arbetsgrupp enligt följande: Per Carlsson, sammankallande. lokalförvaltningen, Göteborgs stad Dahny Skantze, Skatteverket t.o.m april 2013 Ann Backner Persson, Skatteverket fr.o.m maj 2013 Andreas Wikberg, Skatteverket Roy Hanson, Sveriges Byggindustrier Väst Anders Johansson, Byggnads Väst Jenny Lööf, sekreterare, lokalförvaltningen, Göteborgs Stad Till arbetsgruppen har också berörda projektledare för respektive ingående byggobjekt adjungerats vid vissa tillfällen. 2. Genomförda och pågående byggobjekt För att testa modellen och dess arbetsformer har Rena byggen genomförts eller genomförs vid nio stycken byggobjekt inom Göteborgs Stad: Lokalförvaltningen Rivning av Munkebäcksgymnasiet, mars oktober 2012 Rivning av Högsboskolan, november 2012 september 2013 Ny förskola Transistorgatan, juni 2012 april 2013 Ny förskola Södra Sälöfjordsgatan, maj 2013 augusti 2014 Ombyggnad Annedalsskolan, juni 2013 januari 2015 Ombyggnad av Svaleboskogens kök, oktober 2013 mars 2014 Higab Ombyggnad av Stadsbiblioteket, juni 2012 mars 2014 Idrott och föreningsförvaltningen Ny idrottshall i Lindås, september 2012 december 2013 Poseidon Nya bostadshus vid Kviberg, december 2012 november 2014 Den totala byggkostnaden för de ingående byggobjekten är över 1 miljard kronor. För att kunna hantera Rena byggens förutsättningar (avsnitt 1.1) med vitesklausuler, har förutsättningarna funnits med redan i förfrågningsunderlagen vid upphandlingarna (förutom för Kvibergs terrasser). 8

3. Utvärdering av projektet och de byggobjekt som ingår 3.1 Pris, kostnader, påslag Rena byggenkostnad Går ej att konstatera några prisskillnader i anbudspris eller slutkostnad mellan Rena byggenprojekt och jämförbara byggprojekt. I endast ett (1) fall har entreprenören särredovisat påslag för förväntade kostnader för Rena byggenhantering. 3.2 Antalet inkomna anbud, nya aktörer bland entreprenörer Går ej att mäta om antalet anbud varit fler eller färre än för jämförbara projekt. Inte heller att Rena byggen lockar nya entreprenörer att lämna anbud. 3.3 Entreprenörsled Går ej att jämföra då kontrollen av UE-led inte görs i ordinarie projekt. 3.4 Närvarokontroller från beställare Projektledare i Rena byggen har i snitt genomfört en kontroll varje eller varannan månad. För det mesta är det oannonserade kontroller men det har även förekommit annonserade kontroller utifrån en dagsfärsk återsamlingslista. Ibland endast avstämningar för att kontrollera att personerna på byggarbetsplatsen bär ID06-kort. Detta sker normalt inte regelmässigt vid Göteborgs Stads upphandlade entreprenader, varför det blivit ett merarbete i dessa objekt. Arbetsformer för kontroller, både annonserade och oannonserade, har utvecklats med bland annat en avprickning utifrån närvarolistor över ID06-registrerade personer. Återsamlingslistorna erhölls från platsledningen. Närvarokontroller och ID06-hanteringen har varit en rubrik vid byggmötena. De projektledare som utförde kontrollerna uppfattade att det fungerade bra efter hand, då de flesta vande sig vid att det ingick i reglerna på Rena byggenarbetsplatsen. Av de företag som arbetat på byggarbetsplatserna var 80-90 procent nöjda med ID06- hanteringen *1 där även oannonserade och annonserade ID06-kontroller ingår. 2-6 procent av företagen var missnöjda med hanteringen. * 1 Källa: Resultat från tre marknadsundersökningar om ID06 respektive Rena byggen, Scandinfo, 2013 Det man var nöjd med som företagare formulerades på följande sätt: Kontroll och att man samkör med Skatteverket Man får bort alla svartjobbare Ordning och reda Man har bra kontroll som generalentreprenör på alla leden, vilket är positivt. Man slipper oseriösa konkurrenter. Vi konkurrerar på samma villkor. 9

3.5 ID06-hantering Samtliga byggobjekt i Rena byggen har haft krav på ID06-kort för samtliga som ska befinna i sig på entreprenadområdena. Alla byggobjekt har varit inhägnade, utom Svaleboskogens äldreboende. Vid de inhägnade objekten har det varit en passagekontroll med elektronisk läsning av ID06-kort. Endast de som har varit föranmälda till platsledningen och inlagda i ID06-systemet har kommit in på arbetsplatsen. Övriga har fått anmäla sig och blivit noterade innan de släppts in på arbetsområdet. ID06-hanteringen har överlag fungerat bra och bland de företag som arbetet på Rena byggenprojekten var mellan 80 till 90 procent nöjda eller mycket nöjda med hanteringen. Endast 2-6 procent av företagen var missnöjda. Vid ett upprepat frågetillfälle där fler företag har tillfrågats, har nöjdheten ökat och man verkar också vara mer positiv till syftet med den ökade kontrollen av ID06 och närvaron. Följande synpunkter finns dock vad gäller ID06-hanteringen: Dålig kvalitetssäkring av ID06-kortet vad gäller kopplingen mellan namn och anställning eller företag Gör det lättare att skriva ut närvarolistor från ID06-systemet inför närvarokontroller. (ev. PUL-krav försvårar) Gör det möjligt för entreprenörer och beställare att få del av ID06- närvarolistor för längre perioder än ett par dagar. (ev. PUL-krav försvårar) Sårbar hantering då endast ett fåtal personer hos platsledning eller leverantörer av ID06-system är behöriga att hantera utdata och skicka in krypterade filer till Skatteverket. Brist att det går att släppa in flera personer med ett och samma kort där det funnits snurrgrind. 3.6 Inför godkännande: Blå filen (motsvarande SKV 4820, en blankett från Skatteverket om offentliga uppgifter om företagets redovisade skatter och avgifter) I Rena byggen-objekten har det varit ett krav att beställaren ska godkänna samtliga entreprenörer som förväntas arbeta på objekten. Huvudentreprenörerna har via den så kallade Blå filen till beställaren fått meddela vilka entreprenörer som den planerar att engagera på bygget. Beställaren har i sin tur skickat Blå filen med organisationsuppgifter till Skatteverket för information om företagens skötsel av skatter och avgifter samt om de har skulder hos Kronofogdemyndigheten. Skatteverket har därefter inom 48 timmar återkommit med de begärda offentliga uppgifterna i Blå filen. Hanteringen har fungerat väl i objekten och det har funnits en framförhållning från alla parter. Detta har kunnat hanteras på grund av att objekten varit av planerbar karaktär. I något fall har beställaren delegerat godkännandet till sin huvudentreprenör. Till och med september 2013 har 362 företag blivit godkända med underlag från Blå filen. 10

3.7 Inlämnande av individuella skatteuppgifter månadsvis (Rena byggen-filen) De företag som haft anställda som arbetat inom entreprenadområdena på Rena byggen-objekten har varje månad lämnat in uppgifter om inbetald skatt och arbetsgivaravgifter för sina anställda via en så kallad Rena byggen-fil till Skatteverket. Detta har generellt sett fungerat bra efter informationsmöten där Skatteverket och projektledningen deltagit eller där Skatteverket svarat på direkta frågor från företag. Ofta har frågorna kommit från de personer i företagen eller deras redovisningsbyråer som arbetat med ekonomi och personalrapportering. I ett flertal fall har redovisning inte kommit in i tid. Beställaren har då fått underlag för eventuellt vite från Skatteverket. Efter påminnelse från beställaren till entreprenören (se skriften Tillämpning av viteskrav om Rena byggens avtalsvillkor inte följs ) har i princip samtliga företag kommit in med redovisningen. I samband med enkätundersökningar och intervjuer har det framkommit att acceptansen för syftet med Rena byggen-filen är stor men att något färre svarande, 60-70 procent, var nöjda med hanteringen av Rena byggen-filen jämfört med ID06 * 1. Missnöjet, mellan 3-11 procent av svaren, rörde framför allt det administrativa merarbetet. Rena byggens informations- och administrationsinsats har i stort varit koncentrerad till Rena byggen-filen. I Rena byggen-projekten har det till och med september 2013 lämnats in 914 månadsredovisningar med Rena byggen-filer till Skatteverket för kontroll och avstämning. De har kontrollerats mot 57 stycken krypterade ID06-filer. * 1 Källa: Resultat från tre marknadsundersökningar om ID06 respektive Rena byggen, Scandinfo 2013 3.8 Utländska företag För att godkänna utländska företag som entreprenörer i Rena byggen-projekt, har det krävts att de har svensk F-skattesedel. Att begära F-skatt även för utländska företag underlättar för beställaren att säkerställa statusen innan de godkänns att få uppdrag. I samband med godkännande för svensk F-skatt gör Skatteverket en kontroll att skulder inte finns i hemlandet.(i annat fall hade beställaren själv fått försöka få fram uppgifter om företaget från respektive hemland eller begärt in ett skuldfrihetsintyg från företaget.) På Stadsbiblioteket, det enda Rena byggen-projektet som t.o.m hösten 2013 anlitat ett utländskt företag, så har den utländska entreprenören varit godkänd för svensk F-skatt. 3.9 Utländska arbetarstagare som skattar i sitt hemland För utländska arbetare som arbetar på Rena byggen-projekt och ska betala skatt i sitt hemland, har krav ställts på att arbetarna ska redovisa ett så kallat A1-intyg. A1- intyget utfärdas från en myndighet (försäkringskassa eller motsvarande) i respektive hemland och visar att personer är socialförsäkrade i sitt hemland. Något annat sätt att få in uppgifter om inbetald skatt och arbetsgivaravgifter för dessa personer finns inte. I det enda fall som varit aktuellt i Rena byggen är det entreprenören som begärt in A1- intygen för anställda i det utländska företaget. En kopia har skickats till Skatteverket som registrerat uppgiften hos sig. 11

3.10 Anmälningsskyldighet vid utstationering av utländska arbetstagare Från och med 1 juli 2013 måste utländska arbetsgivare anmäla utstationering av personal och en kontaktperson när de skickar sina arbetstagare för att arbeta i Sverige. Anmälan ska göras till Arbetsmiljöverket. I anmälan ska ingå uppgifter om arbetsgivarens namn och hemvist, kontaktuppgifter, vilka tjänster som erbjuds, planerad tidsperiod för arbete, plats för tjänsternas utförande och namn på samtliga utstationerade. Om arbetsgivaren inte gör anmälan i rätt tid har Arbetsmiljöverket rätt att ta ut en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Rena byggen har inte använt sig av dessa uppgifter i projekten. 3.11 Enskilda firmor utan anställda Den som arbetar i enskild firma utan anställda har registrerat sin närvaro på arbetsplatsen med sitt ID06-kort. Därmed har dess personer funnits med i de månadsvisa närvarouppgifterna om inloggningar med ID06. Däremot har enskilda företagare inte skickat i månadsuppgifter om inbetald skatt och arbetsgivaravgifter eftersom de inte har några anställda. Det innebär att enskilda firmor inte omfattas av Rena byggen-kraven vad gäller månatliga uppföljningar från Skatteverket eller viteshantering. De enskilda firmorna har dock precis som företag med anställda granskats enligt Blå filen (SKV 4820) innan de fått lov att utföra arbete på arbetsplatsen. Därefter har de av Skatteverket, precis som företag som har anställda, kontrollerats löpande med avseende på skatter och avgifter. 3.12 Sekretess Under projektets gång visade det sig att Skatteverket inte kunde lämna ut uppgifter om företag till Göteborgs Stad om inte respektive företag först godkänt att Skatteverket fick lämna ut vissa sekretessbelagda uppgifter om dem. Hanteringen av Skatteverkets sekretessregler blev en ytterligare administrativ belastning som dock har fungerat väl när den har funnits med från början i byggobjekten. Det blev lite rörigare i objekt som startat och där entreprenörer i efterhand skulle signera ett godkännande av hävning av sekretess. Antalet företag som inte lämnat medgivande har varierat mellan projekten. För cirka 20 procent av företagen har Skatteverket varit förhindrat att kommunicera avtalsbrott då det saknats ett godkännande från den entreprenör som begått avtalsbrottet. 3.13 Viten Skatteverket har till och med augusti månads redovisade löner skickat 43 underlag för eventuella viten till beställarna i Rena byggen. Lika många oklarheter har retts ut utan att bli underlag för vite. Hittills i projektet har ett (1) vite utkrävts på grund av försent inkomna Rena byggenfiler. Ingen skillnad har upptäckts vad gäller redovisning av individer på närvarolistor jämfört med individuell månadsrapportering. 12

3.14 Kommunikationsinsatser De flesta entreprenörer tycker sig ha fått bra information om syftet med projektet och de praktiska krav som ställs och hur man uppfyller dem. Det har varit lätt att kommunicera med beställarrepresentanten och projektgruppen för Rena byggens arbetsgrupp. Skatteverket har gett bra återkoppling på inskickande av Blå filen (en utökad SKV 4820). Skatteverket har kommunicerat med ett hundratal underentreprenörer där det varit frågor eller mindre felaktigheter. Arbetsgruppen i Rena byggen har samtidigt noterat att informationsbehovet blivit mer omfattande och komplext över tid. Dels beroende på införande av nya rutiner och tolkningar av avtalsvillkoren, dels ju större organisationen av underentreprenörer, (UE:n) varit och ju längre ut i entreprenörsledet en UE befunnit sig. Huvudentreprenören (E), som är den part som riskerar vite, har identifierat ett starkt behov av rätten till snabb information om att någon av deras UE:n missköter de krav som ställs på dem. Många av frågorna från E och UE har handlat om vilka yrkesgrupper som är undantagna från månadsredovisningen och initialt har det även funnits en osäkerhet om de administrativa kraven. Vissa faser i byggprojektet är mer sårbara än andra vad gäller möjlighet att få tillgång till eller skaffa sig information om Rena byggen. Entreprenören behöver mer stöd i sitt informationsarbete så att alla UE:n får samma information och efter kort tid på byggarbetsplatsen. Vid samtliga förfrågningar från projekten har representanter från arbetsgruppen, främst Skatteverket och Göteborgs Stad, varit tillgängliga för information på plats. En stor del av kommunikationen har rört Rena byggen-filen. Den föreslagna månadsuppgiftslagen hade på ett markant sätt minskat kommunikationsinsatsen. Det kommunikativa ansvaret för Rena byggen ligger främst på arbetsgruppen. Under planeringsfasen från augusti 2011 och fram till november 2013 har den genomfört ett 90-tal kommunikationsaktiviteter mestadels informationsmöten om syfte och krav för Rena byggen - jämte start och drift av en egen webbplats (med hittills cirka 1 300 unika besökare), informationsbroschyrer och diverse presentationsmaterial. Det skriftliga informationsmaterialet om Rena byggen har behövt kontrolleras och uppdateras vid ett flertal tillfällen, vad gäller avsändare och överensstämmelse med ändrad praktik och avtalsvillkor. Initialt genomfördes en presskonferens. Projektet har omnämnts i olika medier vid ett 15-tal tillfällen under projekttiden, alltid i positiva ordalag. 3.15 Merarbete för beställare, entreprenörer, Skatteverket, m.fl. I de ingående byggobjekten har tre beställarrepresentanter uppgett att de haft ett merarbetet motsvarande 3-12 timmar i månaden för administration och närvarokontroller för Rena byggen jämfört med andra byggobjekt. Huvudentreprenörerna har lagt ner mellan 8-16 timmar per månad för information om Rena byggen och ID06-hantering jämfört med för andra byggobjekt. 13

Per Carlsson, 031-365 01 47 2013-12-12 De enskilda företagen (underentreprenörerna) rapporterade att de avsatte mellan ½ till 1 ½ timma per månad för att rapportera underlag om inbetald skatt m.m. enligt Rena byggen-filen. Skatteverket har under projektet avsatt resurser motsvarande 2 årsarbetare för information, kontroller och analyser. Göteborgs Stad har genom lokalförvaltningen avsatt 0,5 årsarbetare för projektledning, kommunikation, uppföljning och analys i Rena byggen-projektet. Sveriges Byggindustrier och Byggnads Väst har också avsatt tid i Rena byggenprojektet motsvarande vardera 6 timmar varje månad för information och platsbesök. Rena byggens modell för samverkan och rollfördelning. 3.16 Samverkansparternas uppfattning om Rena byggen Det finns hos samverkansparterna en enig uppfattning om att med gemensamma ansträngningar och så långt det är praktiskt möjligt, förhindra svart arbetskraft och annan ekonomisk brottslighet på de byggarbetsplatser som bolag och förvaltningar i Göteborgs Stad ansvarar för. Rena byggenprojektets syfte är att hitta arbetsformer för att förhindra kriminalitet i samband med offentliga upphandlingar av byggprojekt i Göteborgs Stad. De föreslagna arbetsformerna kan Göteborgs Stad som en byggherre sedan i större eller mindre utsträckning välja att implementera i sitt regelverk för upphandlingar och i sina arbetsrutiner. Under tiden har samverkansparterna fått en större kunskap och förståelse för de olika parternas roller och arbetsmetoder, exempelvis genomförande av oannonserade kontroller och brutna löneperioder. 14

Göteborgs Stad: Överlag har samverkan med Sveriges Byggindustrier, Byggnads Väst och Skatteverket fungerat mycket bra. Skatteverket har i sin roll som stödjare och rådgivare av projektet tagit ett mycket stort ansvar för de administrativa underlag som projektet behövt för att fungera. Så även för den administrativa informationen till entreprenörer i Rena byggenprojekt. Rena byggen ska samtidigt ses som ett kunskaps- och utvecklingsarbete där vi testat gränser och prövat nya arbetssätt. Under projektets fortlöpande har det därför uppstått diskussioner om det huvudsakliga syftet med projektet exempelvis hitta arbetsformer för att förhindra kriminalitet på stadens byggarbetsplatser eller uppdaga/avslöja kriminalitet på stadens byggarbetsplatser. I projektet konstaterar vi att hanteringen av Renas byggen inte varit juridiskt säkerställt av Skatteverket vilket i sin tur försenat det praktiska genomförandet med byggobjekten. Senare i projektet tillkom även kravet på att varje entreprenör ska godkänna lättnad av skattesekretessen, vilket gav ett oplanerat administrativt merarbete för parterna. Skatteverket: Utöver det övergripande uppdraget att rätt skatt ska betalas, har Skatteverket som uppgift att motverka svartarbete och ekonomisk brottslighet. Företagandet ska kunna ske på lika villkor. Genom samverkansprojektet med Göteborgs största beställare av byggnationer, Sveriges Byggindustrier och Byggnads, har vi kunnat skapa ett väl fungerande informations- och kontrollsystem. Vi har därigenom avsevärt minskat förutsättningarna för svartarbete och ekonomisk brottslighet i berörda byggprojekt. Vi har dragit erfarenheter från tidigare samverkansprojekt i Nacka. Det har bland annat lett till att endast elektroniska passersystem tillåtits och att lite större byggprojekt valts ut. Projektet har begränsats av ett bristande mandat för projektledaren i Rena byggen. Det har också inneburit att det tagit lång tid och varit svårt att lösa problem som uppstått. Detta har fått till följd att vi kommit in för sent in i processen i flera byggprojekt och att Rena byggenprojekten inte blivit så många som planerats. Spridningen av objekt bland stadens förvaltningar och bolag har också blivit begränsad. Sekretessfrågan har stundtals varit ett hinder för Skatteverket. Intentionerna i Rena Byggen kan och bör, enligt vårt synsätt, tillämpas när Göteborgs Stad upphandlar och genomför byggprojekt. Kraven ska då framgå tydligt i upphandlingsinstruktionen för de olika bolagen och förvaltningarna. En funktion bör skapas så att det går att säkerställa att kraven efterlevs. Metoden bör även kunna tillämpas på andra typer av byggnadsobjekt än de som ingått i projektet. I avvaktan på lagstiftning inom området bör det dock ske utan uppgiftslämnande av lönefiler på individnivå. Vi hoppas också att erfarenheterna från projektet kommer att påverka kommande lagstiftning. Samverkan bör fortsätta. Samverkansarbetet har varit den kanske största framgångsfaktorn i Rena byggen och tillsammans har vi visat att vi inte tolererar kriminalitet på byggarbetsplatserna. 15

Byggnads Väst: Det är inte bara svårt att övertyga arbetsplatsen om att arbetsplatsbevakning är viktig, det är även svårt att få beställaren att inse vikten av detta. Från Byggnads sida (som gjort egna oannonserade besök på Rena byggenarbetsplatser, anm.) upptäcker vi allt för ofta att transportgrindar står öppna efter en transport. Följer man inte reglerna för passager på arbetsplatsen så är det större risk för stölder och att man får in obehöriga eller arbetskraft som inte följer god sed, betalar lön, skatt, sociala avgifter och slarvar med arbetsmiljöregler. Vad gäller ID06 kan samma kort användas vid flera inpassager trots att utpassager saknas (kortet är ej försedda med så kallad antibackpass, anm). Det betyder att det är möjligt för flera personer att använda samma ID06. Det har också visat sig flertalet gånger att ID06 utfärdats till personer som är anställda i ett annat bolag än det bolag som anlitat personerna. Kontrollerar man inte att ID06 är korrekt utfärdat kan det bidra till att man har ett legitimt tillträde till arbetsplatsen utan att ha det. Det är allstå viktigt att beställaren går runt och ID06-kontrollerar vilka som är på arbetsplatsen. Det gör att de får en inblick i vilka entreprenörer som är på arbetsplatsen och kan upptäcka om det finns svart arbetskraft eller om ID06 är utfärdat på en person i ett annat företag än det som huvudentreprenören angivit. Att beställaren kräver ett godkännande innan man anlitar underentreprenörer kan bidra till bättre framförhållning och att man tar in de företag som konkurrerar med rätt lön, skatt, sociala avgifter och arbetsmiljö även när man har behov av att få ett arbete snabbt utfört. Sveriges Byggindustrier: Göteborgs Stads projekt Rena Byggen är ett mycket lyckat projekt. Rena byggens upprättade regelverk ställer krav på att alla leverantörer måste följa det oavsett om man är medlem i Sveriges Byggindustrier, har hängavtal med fackförbund eller verkar utan kollektivavtal. Projektet visar att det med effektiv lagstiftning och regelverk (AF-delar) i kombination med en accept från upphandlade leverantörer och engagerade medarbetare och omvärld, går att få till stånd ordning och reda på byggarbetsplatser. Detta i sin tur innebär en trygghet och säkerhet för alla inblandade. Upphandlande företag kan inledningsvis uppleva ett visst administrativt merarbete men när väl rutinerna är kända så är det administrativa merarbetet marginellt. Det uppvägs med råge av att konkurrensen mellan aktörerna sker på lika villkor och att svarta företag och andra kriminella inslag hålls borta. Arbetsplatser som förses med skalskydd som stängsel och grindar, försvårar även att tillgrepp och stölder sker. Rena byggen visar på ett mycket tydligt sätt att byggbranschen behöver en lagstiftning som innebär att företagen redovisar utbetald bruttoersättning, innehållen preliminärskatt och inbetalda arbetsgivaravgifter för varje anställd varje månad till Skatteverket. Sammanställningen av dessa uppgifter finns redan i alla seriösa företags administration för att betala ut rätt lön till medarbetarna varje månad. Merarbetet för de seriösa företagen är därför mycket begränsat, för att inte säga obefintligt. För de oseriösa företagen är administrationen omöjlig. 16

Genom en lag om förenklad månadsrapportering där unika personnummer (anställda) kan härledas av Skatteverket till ett specifikt organisationsnummer (företag) så försvåras osund konkurrens. Tillsammans med en lag om närvaroliggare och branschens frivilliga system ID06 kan sedan Skatteverket bedriva en effektiv kontroll och göra oanmälda kontrollbesök ute på byggarbetsplatserna. Projektet Rena byggen visar på ett påtagligt sätt att ovanstående i praktiken går att implementera utan problem och eller större merkostnader. 3.17 Rena byggen-projekt i övriga Sverige och i Finland Det Rena byggen-projekt som Göteborg har genomfört bygger på det projekt som Nacka kommun genomförde med start 2009. I Sverige pågår eller planeras liknande projekt som Rena byggen i Luleå, Karlstad och Kils kommuner, Värmlands landsting jämte Borås och Malmö. I projektet har Rena byggensarbetsgruppen haft kontakter och samrådsmöten med en del av dess aktörer. Utöver detta har arbetsgruppen gjort ett studiebesök hos Skatteverket Vero Skatt i Finland. I Finland har man bland annat infört särskilda legitimationer för personer i byggbranschen för att underlätta för skattemyndigheten att genomföra kontroller av personer och inbetalad skatt m.m. vid byggarbetsplatser. 4. Eventuell ny nationell lagstiftning för byggsektorn Projektet Rena byggen inledde sin planeringsfas hösten 2011. Då bedömdes utsikterna goda för att en ny lagstiftning om att företag månadsvis skulle redovisa skatt och arbetsgivaravgift på individnivå (den så kallade månadsuppgiftslagen), skulle träda i kraft från år 2014. Därmed hade projektets arbetsformer delvis kunnat övergå i permanent verksamhet från 2014. Det är idag inte aktuellt med en månadsuppgiftslag eftersom förslaget har lagts på is. Det innebär att projekt Rena byggen i sin ursprungliga form inte kan fortsätta eller övergå till en permanent arbetsform efter 2014 om inte Skattekontoret i Göteborg ställer upp med lokala resurser för manuell handläggning. Finansdepartementet tillsatte i början av år 2013 en utredning för att ta fram ett förslag på hur ett kontrollsystem inom skatteförfarandet skulle kunna utformas för byggbranschen, genom exempelvis personalliggare. Syftet är att minska förekomsten av skatteundandragande genom svartarbete och skapa sundare konkurrensförhållande inom branschen. Utredningen ska redovisas för finansdepartementet i början av 2014. Eventuella lagförslag och genomförande av kontrollsystem bedöms därefter tidigast kunna beslutas och införas under 2015 eller 2016. 17

5. Bilaga Avtalsvillkor Rena byggen Göteborgs Stads skattereservation med vite (2013-05-24) RENA BYGGEN 1. Krav på ID06 ID06 - Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroregistrering ska tillämpas i entreprenaden. All personal ska registrera närvaro digitalt med hjälp av en elektronisk kortläsare vid varje tillfälle som han eller hon är på entreprenadområdet. Entreprenören ska skicka en elektronisk fil med de digitalt lagrade närvarouppgifterna för alla personer som utfört ett arbete i entreprenaden till Skatteverket. (Exempel: Januari månads elektroniska närvarouppgifter skickas till Skatteverket renabyggen@skatteverket.se senast den 20 februari.) 2. Redovisning på individnivå Entreprenörer ska redovisa lön och förmåner, arbetsgivaravgift och avdragen skatt på individnivå för alla personer som utfört arbete på entreprenaden senast den 20:e i månaden efter den månad som lönen betalats ut. Varje person ska redovisas med namn och personnummer. Redovisningen fylls i på den elektroniska skattespecifikationen Rena byggen-filen. (Den laddas ner från hemsidan http://renabyggen.goteborg.se, fylls i och skickas därefter till Skatteverket renabyggen@skatteverket.se. Exempel: Om lönen betalats ut i januari månad ska den elektroniska individredovisningen finnas hos Skatteverket senast den 20 februari månaden efter.) 3. Sekretessbelagda uppgifter Entreprenören ska underteckna dokumentet Medgivande av utlämnande av vissa sekretessbelagda uppgifter i Rena byggenprojekt och lämna det till byggherrens representant eller ombud. Underskriften innebär att entreprenören tillåter beställaren i Göteborgs Stad att ta del av vissa sekretessbelagda uppgifter som entreprenören lämnat till Skatteverket. De uppgifter som omfattas av medgivandet är dels uppgifter om antalet närvarande personer enligt ID06 - Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt enligt punkt 1. Dels att redovisning på individnivå inkommit och antalet personer som där har redovisats, enligt punkt 2. (Inga individuella uppgifter lämnas ut.) 4. Underentreprenörer, m fl Entreprenören är skyldig att ta in villkoren i Göteborgs Stads skattereservation med vite samt villkoren Medgivande av utlämnande av vissa sekretessbelagda uppgifter i Rena byggenprojekt i avtal med underentreprenör, m fl, som anlitas. Underlåtenhet att fullgöra någon av dessa skyldigheter utgör grund för hävning av kontraktet. 5. Vite För varje tillfälle som entreprenör eller underentreprenör bryter mot avtalskraven i punkt 1 eller 2 ska entreprenören betala ett vite på 25 000 kronor. Vitet gäller för varje person och påtalat tillfälle. 6. Utländskt byggföretag För ett utländskt företag som är verksam på arbetsplatsen gäller samma krav som för ett svenskregistrerat företag. Utländskt företag är skyldigt att inneha en svensk F-skattsedel. 18