2 Innehållsförteckning A. Inledning/målsättning B. Utvecklingen i Tyresö och dess närområde C. Vilka möjligheter finns att planlägga för nya eller utvidga befintliga industriområden D. Förtätningsmöjligheter inom befintliga industriområden E. Efterfrågan och prisnivåer på olika typer av mark för arbetsplatsändamål på kort och lång sikt F. Skiss till åtgärdsprogram Kartbilagor 1-11
3 Uppföljning/fördjupning av tidigare industriutredning från 2011 som hade fokus på ett effektivare utnyttjande av Tyresös industri/arbetsplatsområden A. Inledning/målsättning Den i rubriken nämnda industriutredningen pekade ut ett antal problemställningar som behövde få en mer detaljerad genomlysning samt följas upp med konkreta förslag till åtgärder. I denna utredning kommer därför följande frågeställningar att belysas ytterligare. 1. Hur utvecklas närområdet till Tyresö Centrum fram till år 2020 och vilken betydelse kommer detta att få för företagarna? Vilken är kommunens roll i arbetet med att skapa en fortsatt positiv utveckling i Tyresö Centrum? 2. Vilka praktiska möjligheter finns dels att planera för nya industriområden dels att utvidga befintliga industriområden? Vilka praktiska möjligheter finns att förtäta befintliga industriområden eventuellt genom ändring av befintliga detaljplaner? 3. Hur kommer efterfrågan/prisutvecklingen att förändras på olika typer av mark för industri, kontor och handel i Tyresö på kort och lång sikt? En ökad efterfrågan på mark- och lokaler för till exempel handelsändamål i kommunens industriområden medför dels högre markpriser samt ett högre förändringstryck i befintliga industriområden dels en ökad konkurrens för butikerna i Tyresö Centrum. 4. Finns det behov av ett mer organiserat samarbete mellan kommunen, företagare, företagareföreningar, centrumägaren och fastighetsägare med flera för att åstadkomma önskvärda förändringar och hur ska detta samarbete i så fall gå till?
4 B. Utvecklingen i Tyresö och dess närområde fram till år 2020 Hur Tyresö Centrum kommer att utvecklas är en mycket viktig faktor för näringslivsutvecklingen i Tyresö. Förutom att butiker/serviceställen/kontor i själva centrumområdet erbjuder ett antal arbetstillfällen innebär ett attraktivt affärscentrum med ett varierat varu- och serviceutbud att hela kommunens attraktionskraft ökar. Tyresö Centrum fick ett ordentligt lyft när hela centrumområdet byggdes om och glasades in för cirka 20 år sedan. Vid det tillfället utökades butiksytorna och parkeringssituationen förbättrades vilket tillsammans med den nya bussterminalen mitt i centrum avsevärt förbättrade tillgängligheten och orienterbarheten i Tyresö Centrum. I dag är Tyresö Centrum ett väl underhållet affärscentrum, men förutom en mindre tillbyggnad av ICAbutiken har i princip inga nya butiksytor kommit till under den gångna 20årsperioden. Under samma tidsperiod har befolkningen i Tyresö ökat med över 10 000 personer. Unibail-Rodamco, som köpte Tyresö Centrum för 391 miljoner kronor år 2003, sålde nyligen (2011) hela centrumanläggningen inklusive kommunhuset för ca 850 miljoner kronor till CBRE, (affärscentrum) samt Hemfosa (kommunhuset). För närvarande pågår en stor förändringsprocess i centrumområdet och dess närmaste omgivningar. Av kartbilaga 1 och 2 framgår tydligt omfattningen av de satsningar på infrastruktur, bostäder samt arbetsplatsområden som görs i närområdet till Tyresö C. I och med att den nya infarten från motorvägen via Bollmora Allé till Tyresö Centrum öppnades 2011 blev det lättare att ta sig till Tyresö Centrum med bil. Den nya motorvägsavfarten vid Hedvigslund blir klar år 2013 och den kommer bland annat dels att förbättra trafiksituationen på Bollmoravägen, dels göra det lättare för Ältaborna att ta sig till Tyresö Centrum med bil, cykel eller till fots. Vidare byggs det och planeras för ett stort antal nya bostäder i och i anslutning till centrumområdet. I det nya trygghetsboendet i Björkbacken pågår inflyttning i 77 bostäder, 3 affärslokaler, 4 kontorslokaler samt en restaurang. Byggföretaget Strabag har påbörjat bygget av cirka 150 bostäder i projektet Tyresö View som förutom bostäder även tillför centrum cirka 2 000 kvm ny butiksyta samt fler parkeringsplatser. I kvarteret Järnet har nyligen en detaljplan fastställts för drygt 200 lägenheter och HSB har startat den andra (ca 80 lägenheter) av tre utbyggnadsetapper på Siklöjevägen. Inom kvarteret Järnet och längs Granängsvägen samt vid Simvägen finns planer på ytterligare cirka 250 bostäder och det är även fullt möjligt att tillskapa ytterligare cirka 200 bostäder i Tyresö Centrum (på parkeringsdäck med mera), bostäder som skulle kunna få sina bostadsentréer inne i själva affärscentrum. Ett 40-tal ungdomslägenheter skulle kunna rymmas i hörnet Njupkärrsvägen/Töresjövägen. Förutom bostäder pågår i centrumområdet även byggandet av en ny simhall samt iordningställande av en ny lekpark i anslutning till den nyligen anlagda skateparken. I samband med utbyggnaden av höghuset (Tyresö View) kommer dessutom ett nytt torg samt parkområde att iordningställas i Bollmoradalen i direkt anslutning till centrum. I och med den pågående om- och tillbyggnaden av Nyboda skola blir det möjligt att frigöra mark- och lokaler i direkt anslutning till Tyresö affärscentrum när
5 Forellskolan läggs ner. Här finns det således stora möjligheter att lyfta Tyresö Centrum ännu ett steg genom att tillföra området ytterligare kontors- och affärslokaler, torg, parker samt ca 700 nya bostäder. Kommunen har nyligen arbetat fram en idéskiss för att åskådliggöra hur en sådan framtida utveckling skulle kunna se ut (kartbilaga 3). För att uppnå det bästa resultatet krävs dock att kommunen och CBRE har samma grundsyn på hur Tyresö Centrum bör utvecklas framöver samt att båda parter är överens om hur man bör arbeta gemensamt för att åstadkomma en positiv förändring i hela centrumområdet. I Tyresö i övrigt pågår för närvarande förutom villabyggnation en utbyggnad av cirka 300 bostäder i Tyresös Strandområdet i projekten Strandängarna, Strandudden samt Seniorgårdens seniorbostäder vid Strandtorget. Tyresö kommun kommer enligt den senaste befolkningsprognosen att öka sin befolkning med cirka 3 500 personer fram till år 2019 vilket till stor del beror på den höga takten i bostadsbyggandet. Kommundelen Älta i Nacka kommun gränsar direkt till Tyresö kommun. Älta har idag 10 500 invånare och enligt Nackas översiktsplan kommer befolkningen att ha ökat till cirka 14 000 invånare år 2019. I Älta/Hedvigslund pågår SMÅA:s utbyggnad av cirka 450 bostäder och i Älta Centrum bygger olika byggherrar totalt 500 till 600 nya lägenheter. Norr om Ältadalens arbetsplatsområde detaljplaneläggs för cirka 220 bostäder huvudsakligen i småhus (kartbilaga 1). Ältadalens arbetsplatsområde om cirka 10 ha är detaljplanelagt och området är iordningställt av kommunen. Samtliga 22 industritomter inom området är sålda och ytterligare ett 40-tal företag köar för en tomt om någon skulle kliva av. Nacka kommun räknar med att Ältadalen kommer att innehålla cirka 330 arbetsplatser. I arbetsplatsområdet Skrubbatriangeln i Stockholms kommun har ett detaljplanearbete startats i den norra delen av området enligt ett beslut i Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm 2012-03-29. Planuppdraget följer i stort den vision som de tre kommunerna Stockholm, Nacka och Tyresö tog fram för LÄSKområdet (Lindalen,Älta,Skrubba) år 2007 (kartbilaga 4) dock med den väsentliga skillnaden att enligt planuppdraget ska ingen del av Skrubbatriangeln planeras för bostäder. Den befintliga stenkrossen som är placerad centralt i Skrubbatriangeln har ett tidsbegränsat lov som löper ut år 2013. Det är dock troligt att lovet kommer att förlängas ytterligare ett antal år. Totalt omfattar den del av Skrubbatriangeln som ännu inte är detaljplanelagd cirka 35 ha. Med erfarenhet från tidigare företagsetableringar i Skrubbatriangeln, Ältadalen samt Södra Lindalen kan resterande del av Skrubbatriangeln i fullt utbyggt skick förväntas inrymma cirka 1 500-2 000 arbetsplatser. Av sammanställningen på bifogad kartbilaga 1 framgår, som nämndes tidigare, placeringen och omfattningen av genomförda/pågående/planerade satsningar på infrastruktur, arbetsplatser samt bostäder med mera i närområdet till Tyresö Centrum. Dessa satsningar är omfattande och skulle sammanlagt betyda ett rejält utökat kundunderlag för butikerna i Tyresö Centrum. Det är en utmaning för ägaren till Tyresö affärscentrum (CBRE) att utöka och utveckla Tyresö Centrum så att gamla och nya kunder i första hand väljer att förlägga sina inköp till Tyresö. Samtidigt behöver Tyresö kommun på olika sätt förbättra kommunikationerna till
6 och från Tyresö C. Utbyggnaden av gång- och cykelstråk från Ältaområdet måste till exempel följas upp så att Ältaborna kan nå Tyresö Centrum på ett enkelt och smidigt sätt vilket bland annat kräver att skyltningen längs både vägar och gångstråk kompletteras och blir logiska och tydligt markerade.
7 C. Möjligheter att planlägga för nya eller utvidga befintliga industriområden Tyresö har i praktiken inga möjligheter att ta fram detaljplaner för nya industriområden. Av den tidigare industriutredningen (2011-11-20) framgår att kommunen de senaste åren i stället omvandlat befintliga och planerade industriområden till bostäder. Det gäller stora delar av kvarteret Järnet i Bollmora industriområde och den så kallade UR-tomten om ca 50 000 m2 längs Njupkärrsvägen. Dessutom pågår detaljplaneläggning för bostäder på det befintliga industriområdet Bäverbäcken. Ny industrimark finns tillgänglig i grannkommunerna Nacka i Ältadalen och Stockholm i Skrubbatriangeln. Tyresö kommun bör bland annat av det skälet fortsätta att engagera sig i det mellankommunala samarbetet för att om möjligt underlätta för Tyresöföretagare att etablera sig i dessa områden. När det gäller förutsättningarna för att genom planläggning utvidga befintliga industriområden i kommunen, för att den vägen tillskapa ytterligare industrimark är de möjligheterna redan till stora delar utnyttjade. Södra Lindalens industriområde, har sedan området planlades första gången utvidgats med närmare 50 % genom att närliggande naturmark ianspråktagits. Motsvarande siffra för Petterboda industriområde är ca 20 %. I teorin skulle Södra Lindalens och Trollbäckens industriområden kunna få ett tillskott med 10 000 respektive 5 000 kvm industrimark, men det kräver i så fall omfattande bergsprängning (kartbilaga 5 och 6). Petterboda industriområde skulle på motsvarande sätt kunna få tillskott om ca 25 000 kvm industrimark (kartbilaga 7). En sådan utvidgning innebär dock att avståndet till närliggande bostadsbebyggelse minskar, vilket med stor sannolikhet kommer att medföra protester från bland annat de närmaste grannarna. Frågan är om de fördelar som kommunen skulle kunna uppnå genom att i dessa lägen ta ytterligare naturmark i anspråk till industrimark uppväger de nackdelar som det ändå innebär att tänja på gränserna för industriområdena ytterligare en bit.
8 D. Förtätningsmöjligheter inom befintliga industriområden Det pågår ständigt en förtätning i kommunens industriområden, dels genom att befintliga fastighetsägare/företagare bygger till och utvidgar verksamheten eller genom att äldre industribyggnader rivs och ersätts av nya större byggnader. De teoretiska kvarstående möjligheterna till förtätning skiljer sig dock mellan de olika industriområdena. För närvarande gäller nedanstående detaljplanebestämmelser i de olika områdena Industriområde Maxhöjd takfot Bollmora 8,0 meter Trollbäcken Södra Lindalen Petterboda 7,6 meter 10,0 meter 7,5 meter Andel av tomt 1* som får bebyggas i% Bestämmelse saknas 33 % 60 % 60 % I dag utnyttjad tomtandel i % Drygt 32 % 33 % 35 % 24 % 2* 1* Beräknas genom att den yta som byggnaden/byggnaderna upptar på marker divideras med tomtytan. 2* Om de två största men minst utnyttjade (10 %) tomterna i Petterboda räknas bort, SL:s bussgarage och kommunens återvinningsstation, blir även värdet för Petterboda cirka 35 %. Trots att planbestämmelserna i samtliga industriområden, utom Trollbäcken, tillåter att 60 % av tomtytan får bebyggas förefaller det gå en praktisk gräns vid ca 35 % utnyttjandegrad. Det beror bland annat på att det i detaljplanen ställs krav på att företagets parkeringsbehov måste kunna lösas inom den egna tomten samt att byggnaderna måste placeras på ett visst avstånd från tomtgräns. Detta innebär att det i praktiken är nästan omöjligt att nå upp till den enligt detaljplanen högsta tillåtna utnyttjandegraden på 60 % av tomtytan. Några få företagare/fastighetsägare har dock kunnat utnyttja sina tomter effektivare genom att lösa parkeringsbehovet genom att bygga P-garage eller P-däck på tomterna. Detta är dock en dyrbar lösning eftersom anläggningskostnaden för en parkeringsplats i ett P-garage uppgår till ca 250-300.000 kronor/plats. Med tanke på anläggningskostnaderna är därför detta en lösning som i dagsläget inte är ekonomiskt rimlig för flertalet av de företag/fastighetsägare som är verksamma i Tyresös industriområden. Petterboda industriområde skiljer ut sig med sitt låga utnyttjandetal (24 %). Om man räknar bort SL:s bussdepå samt kommunens kretsloppscentral där
9 utnyttjandegraden av naturliga skäl är låg (ca 10 %) blir den andel av tomtytan som är utnyttjad jämförbar med övriga områden, det vill säga ca 35 %. Högsta tillåtna byggnadshöjd till takfot i planbestämmelserna varierar i de olika industriområdena mellan 7,5-10 meter. I Trollbäcken och Petterboda industriområden där högsta tillåtna byggnadshöjd är 7,6 respektive 7,5 meter har de flesta fastighetsägarna i princip utnyttjat byggrätten och det finns relativt få möjligheter att till exempel bygga på en våning ovanpå befintlig byggnad (se kartbilaga 8 och 9). I Södra Lindalen där högsta tillåtna byggnadshöjd är 10 meter finns det åtminstone i teorin möjlighet att på många ställen bygga på både en och i vissa fall även två våningar (kartbilaga 10). Sannolikheten att någon fastighetsägare skulle välja at bygga på två våningar på en befintlig byggnad är dock relativt liten. Rivning och nybyggnad är ett troligare scenario eller försäljning av befintlig fastighet och köp av en ny lämpligare industrifastighet. Det finns många exempel på de båda senare alternativen, men även något enstaka fall av påbyggnad av en våning på befintlig industrifastighet (Tyko Flex). Det område som har störst förtätnings- och förändringspotential är Bollmora industriområde där andelen utnyttjad tomtyta är relativt låg. Området som består av två kvarter, Kopparen och Tennet, ligger även nära Tyresö Centrum och byggnaderna är i många fall av låg kvalitet. På åtskilliga fastigheter har inte heller möjligheterna att bygga på höjden tillvaratagits. Kommunen äger några ytmässigt stora fastigheter i de båda kvarteren och skulle därför kunna ta initiativ till en diskussion med övriga fastighetsägare om en mer samlad långsiktig plan för en förtätning eller eventuell förändrad markanvändning av hela eller delar av de båda kvarteren. Kommunen skulle även själv kunna bedriva en aktiv markpolitik i området för att tillskapa ett större samlat markinnehav (kartbilaga 11). Om kommunen skulle komma fram till att det är lämpligt att bygga bostäder i ett eller i båda kvarteren så krävs sannolikt att de befintliga bensinstationerna avvecklas med hänsyn till gällande regler om skyddsavstånd mellan bostäder och bensinstationer.
10 E. Efterfrågan och prisnivåer på olika typer av mark för arbetsplatser på kort och lång sikt. Det är givetvis vanskligt att göra en långsiktig bedömning av hur efterfrågan och prisbilden på olika typer av mark för arbetsplatsändamål kommer att utvecklas. Om man ser till dagens situation kan konstateras att de företag som efterfrågar industritomter i Tyresö och Älta främst är verksamma inom 1) 2) 3) 4) byggbranschen samt företag med stark anknytning till byggbranschen bilvård samt bil- och båtservice grossister, lagerverksamhet fastighetsutveckling, det vill säga företaget bygger industri- och kontorslokaler för uthyrning eller försäljning Inom Skrubbatriangeln i Stockholms kommun har kommunen åtminstone tidigare haft en mer aktiv styrning av vilka företag som fått förvärva tomter i området. Här finns många företag inom konsult- och teknikbranscher och en del större grossistfirmor samt företag inom livsmedelsindustrin. Det har under lång tid pågått en kontinuerlig utflyttning av bland annat mindre bygg-, service och verkstadsföretag från Stockholms innerstad och halvcentrala delar ut till Stockholms ytterområden samt kranskommunerna. Åtskilliga av de i dag väletablerade företagen i till exempel Södra Lindalen i Tyresö startade sina verksamheter i trånga lokaler i Stockholm. Denna utveckling fortsätter i Stockholm där gamla industriområden avvecklas och ersätts med i många fall nya bostadsområden. För närvarande pågår en långsiktig omdaning av bland annat Slakthusområdet som på sikt kan komma att få betydelse för vilka företagsetableringar som kommer att ske i bland annat Skrubbatriangeln. Även i Tyresö har ett antal tidigare industriområden/arbetsplatsområden omvandlats eller är på väg att omvandlas till nya bostadsområden som Brädgårdsområdet och Varvet i Tyresö Strand, UR-tomten längs Njupkärrsvägen, stora delar av Ericssons anläggning i Tyresö Centrum, Bäverbäcken samt delar av Västra Farmarstigen. Den ökande befolkningen i Tyresö och närliggande Älta har även medfört ett större inslag av sällanköpshandel samt olika serviceföretag i kommunen arbetsplatsområden som olika typer av friskvårdsanläggningar, hunddagis, möbelaffärer, lekland, företagshälsovård med flera. Detta kan enligt flera företagare/fastighetsförvaltare i Tyresö vara en långsiktig trend som på sikt kan komma att förändra sammansättningen av företagare samt verksamheternas innehåll inom respektive industriområde.
11 Prisnivåerna på industritomtmark i Tyresö, Älta och Skrubbatriangeln är i dagsläget relativt likartade, 1) Tyresö 1 300-1.500 kr/kvm exklusive va-avgift 2) Ältadalen 1 000-1.500 kr/kvm exklusive va-avgift, där det högre priset motiveras av visst skyltläge. 1 500-2 000 kr/kvm exklusive va-avgift, där det högre priset tas ut vid bra grundläggningsförhållanden. 3) Skrubbatriangeln Tyresö kommun har även det senaste året sålt ett par industritomter i bra lägen för ca 2 000 kr/kvm. Priserna på enstaka tomter kan givetvis variera betydligt vid andrahandsförsäljningar beroende på läge och försäljningstidpunkt. Sammanfattningsvis kan således konstateras; 1) Tyresö har sålt slut på befintlig industrimark och har inte några möjligheter att planlägga nya arbetsplatsområden. 2) Nacka har sålt samtliga 22 industritomter i det nyligen planlagda Ältadalens arbetsplatsområde och det finns endast möjlighet till smärre kompletteringar med några tomter längs motorvägen. 3) Stockholm har ett fåtal tomter till försäljning i Skrubbatriangeln inom fastställd detaljplan samt har precis startat ett detaljplanearbete inom den norra delen av området. I mitten av Skrubbatriangeln hindrar i dagsläget den befintliga bergkrossanläggningen att den delen av Skrubbatriangeln planläggs för industriändamål. Stockholm har inte heller några planer på att ta fram nya områden för industriändamål i Tyresös närområde förutom i Skrubbatriangeln. Skarpnäcks arbetsplatsområde är fullt utbyggt och där kompletteras området i stället med bostäder längs Tyresövägen. 4) I samtliga tre kommuner har under senare år ett antal industri/upplagsområden omvandlats till bostadsområden med mera, vilket ofta krävt omfattande saneringsarbeten. Tyresövarvet, grusgroparna i Ältadalen, Tyresö Brädgård och upplagsområdet i Skrubbatriangeln är några exempel. Bristen på tillgänglig industrimark har drivit upp priserna, vilket medfört att prisnivåerna idag i stort sett är likartade inom Tyresö, Älta och Skrubbatriangeln. Flera Tyresöföretagare med verksamheter som kräver stora markytor för lager och
12 uppställningsplatser för maskiner med mera har fått söka sig till bland annat Värmdö och Haninge kommuner. Den här utvecklingen kan förväntas fortsätta i takt med att Stockholmsregionen och Tyresö växer och därmed hårdnar konkurrensen om tillgängliga markområden. Om den tendensen till ökande etablering av företag inom sällanköpshandeln/servicebranscher fortsätter inom Tyresös industriområden kommer områdena att förtätas, fastighetspriserna att stiga och parkeringsproblematiken att öka. Det vore givetvis, som tidigare nämnts, bra om Tyresö affärscentrum med sitt utmärkta kollektivtrafiksläge kunde utvecklas och bereda plats för åtminstone en del av dessa nya handelsföretag.
13 F. Skiss till åtgärdsprogram 1. Kommunen och ägarna till Tyresös affärscentrum måste enas om en gemensam syn på hur hela Tyresö Centrum bör utvecklas för att dels kunna svara upp mot den ökande efterfrågan/köpkraften i närområdet, dels för att få fler gamla Tyresöbor att göra det mesta av sina inköp i Tyresö Centrum. Frågor som bör diskuteras gemensamt är; serviceutbud fler affärslokaler parkeringsplatser/parkeringshus fler kontorsarbetsplatser orienterbarhet bra kommunikationer/skyltning fler bostäder i direkt anslutning till affärscentrum attraktivare entréer till centrum behovet av gemensamma kontinuerliga möten mellan kommunen och CBRE. 2. Tyresös möjligheter att kunna ta fram och erbjuda industrimark inom kommunens gränser är mycket begränsade. Tyresö är i det fallet i stort sett helt beroende av hur grannkommunerna agerar I det här sammanhanget är det därför viktigt för kommunen att ta ställning för; ett fortsatt aktivt kommunalt engagemang i det mellankommunala samarbetet i LÄSK-området (Lindalen Älta Skrubba), till exempel i planläggningen av Skrubbatriangeln samt Ältaområdet. Eftersom Tyresö både är en integrerad del av och i stor utsträckning beroende av Stockholms arbetsmarknad är det även viktigt för kommunen att delta i olika regionala samarbetsorganisationer som Mälardalsrådet, Stockholms Business Alliance samt Södertörns Rådslag att en förutsättningslös studie görs av för- och nackdelarna av att utvidga något/några av kommunens befintliga industriområden, i enlighet med illustrationerna i kartbilagorna 3, 4 och 5. 3. Förtätning är en naturlig process inom Tyresös industriområden till följd av att Tyresö ligger i en expansiv region med ett expanderande näringsliv och därmed ständigt ökande konkurrens om tillgängliga markresurser. Konkurrensen pressar upp markpriserna och tvingar därmed även fram ett effektivare markutnyttjande.
14 Kommunens roll i den här processen kan vara både passiv, det vill säga vänta på företagens/fastighetsägarnas initiativ eller mer aktiv där kommunen till exempel informerar företagen/fastighetsägarna om de förtätningsmöjligheter som redan finns inom ramen för gällande detaljplaner. Förslagsvis tar kommunen ställning till om det finns fördelar med att informera fastighetsägarna i samtliga kommunens industriområden om de förtätningsmöjligheter som finns inom ramar för gällande detaljplaner och i så fall hur den informationsinsatsen skulle utformas att kommunen aktivt engagerar sig i att skapa ett mer samlat markinnehav inom kvarteren Kopparen och Tennet för att därigenom lättare kunna skapa en förtätning/ändrad markanvändning inom delar av kvarteren. Tyresö 2012-07-12 Peter Hellsten Civilingenjör Kartbilagor Kartbilaga 1 Satsningar i närområdet till Tyresö C Kartbilaga 2 Satsningar i centrumområdet Kartbilaga 3 Vision för Tyresö C Kartbilaga 4 Vision för LÄSK-området Kartbilaga 5 Möjlig utvidgning av Södra Lindalens ind omr Kartbilaga 6 Möjlig utvidgning av Trollbäckens ind omr Kartbilaga 7 Möjlig utvidgning av Petterboda ind omr Kartbilaga 8 Utnyttjandegrad tillåten byggnadshöjd Trollbäckens ind omr Kartbilaga 9 Utnyttjandegrad tillåten byggnadshöjd Petterboda ind omr Kartbilaga 10 Utnyttjandegrad tillåten byggnadshöjd Södra Lindalens ind omr Kartbilaga 11 Bollmora industriområde ide skiss
15
16
17
18
19
20
21
22