BN/2014:50. gällande. genom

Transkript

1 BN/2014:50 09 Antagandehandling Januari 2015 enkelt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Ändring av detaljplan genom tillägg för OMRÅDE VID N INSTRUMENTVÄGEN, i kommundelen Skälby, Upplands Väsby kommun TILLÄGG TILLL PLANBESKRIVNING Handlingar Tillägg till planbestämmelser (redovisadee på kopia av gällande detaljplans plankarta) ) Tillägg till planbeskrivning Fastighetsförteckning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Inom planområdet finns Öhlins Racing som tillverkar komponenter till bilar, motorcyklar och snöskotrar. Syftet med detaljplaneändringen är att pröva en utökning av verksamheten genom att möjliggöra två påbyggnader om ca 1000 kvm BTA vardera ovanpå o delar av befintlig industribyggnad. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Enligt gällande översiktsplan (strategisk( kommunplan från 2005) är planområdet utmärkt som utvecklingsområde för verksamheter. Planändringen bedöms förenlig med översiktsplanens intentioner.

2 Detaljplaner För planområdet gäller detaljplan nr 283 som vann laga kraft den 26 april Markanvändningen anger industri som inte får innebära risker eller störningar för omkringliggande bostäder. Genomförandetiden går ut den 26 april Markägoförhållanden Planområdet består av fastigheterna Skälby 2:10, 2:6 och del av Skälby 2:1 samt Vik 1:68. Kommunen äger samtliga fastigheter inom planområdet. Skälby 2:10 och 2:6 upplåts med tomträtt till Öhlins Racing AB. Planområdet markerat i rött Kommunala beslut Byggnadsnämnden gav den 14 oktober 2014 kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta och samråda om förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för område vid N Instrumentvägen. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Bebyggelsens karaktär Tomten är idag bebyggd med en större huskropp som sträcker sig över de bägge fastigheterna. Från början var de två fastigheterna bebyggda var för sig; den norra delen byggdes 1968 och den södra Båda huskropparna har därefter byggts till i olika omgångar för att slutligen byggas ihop år 2003.

3 I dag består den sammanhängande huskroppen av olika volymer som i höjd och storlek skiljer sig i från varandra, men som till övervägande del hålls samman av den klarblå plåtfasaden och de platta taken. Inslag av tegel och puts förekommer också. Även byggnadstekniskt skiljer sig de olika huskropparna åt och består av såväl betong som stålkonstruktioner. Samtliga husdelar är grundlagda med platta på mark. Delar av byggnaden medger tack vara sin konstruktion av bärande betongpelare och lagom spännvidder en påbyggnad i en till två våningar. Dagens utseende, där olika volymer adderats till varandra, medger även rent arkitektoniskt en sådan lösning. Befintlig industribyggnad. De delar av huskroppen där det är konstruktionsmässigt möjligt att bygga på i ytterligare en- till två våningar är markerade med rödstreckad linje. Risker och miljökvalitetsnormer Industribyggnaden ligger ca 130 m från E4:an som utgör primär transportled för farligt gods. Med hänsyn till ovan nämnda avstånd i kombination med redan pågående markanvändning, där industri generellt har ett kortare riskhanteringsavstånd är markanvändning som t.ex. skola eller bostäder, anser kommunen att riskerna inte behöver utredas ytterligare. Då påbyggnad endast tillåts på en begränsad del av befintlig industribyggnad bedöms planändringen varken leda till en ökning av andelen hårdgjord yta eller minskad utluftning. Planändringen bedöms därmed inte leda till att miljökvalitetsnormerna för vatten eller luft överskrids. DETALJPLANEÄNDRINGEN Bestämmelser som upphävs Detaljplan nr 283 anger följande under rubriken utnyttjandegrad; Största byggnadsarea i förhållande till fastighetsarean är 50 procent. Inom Skälby 2:10 finns idag en utbyggnadsmöjlighet på ca 1300 m 2 BYA, då knappt 40 procent av fastighetens area har bebyggts.

4 För Skälby 2:6 har angiven procentsats överskridits, vilket innebär att befintlig byggnad är uppförd på ett sätt som strider mot gällande detaljplan. Bestämmelsen upphävs således. Bestämmelser som tillkommer Befintlig bestämmelse om utnyttjandegrad ersätts med Inom de J betecknade områdena får byggnader sammanlagt uppta högst 50 % av markens yta. Genom att reglera utnyttjandegraden i förhållande till J-betecknade områden istället för per fastighet blir de delar av industribebyggelsen som ligger inom fastigheten Skälby 2:6 planenlig. Idag utnyttjas ca 44 procent av J- områdenas sammantagna markyta. Bestämmelsen möjliggör därför en ytterligare utbyggnad om ca 6 procent, vilket motsvarar ca 1300 m 2 BYA. Den byggnadshöjd som anges i plan 283 har utnyttjats. En begränsad del av byggrätten får därför en ny höjdbestämmelse (högsta totalhöjd om 14,5 m) för att möjliggöra påbyggnaderna. Byggnadsdelar som ventilation, hisstoppar, solpaneler och liknande får inte överskrida totalhöjden. BEHOVSBEDÖMNING Ändringen av detaljplanen anses ha en begränsad omgivningspåverkan. De bostäder som närmast berörs, på andra sidan Skälbyvägen, ligger bakom en skogsridå som utgör en visuell skärm. Dessutom ändras byggnadens höjd endast för de delar av industribyggnaden som vänder sig ut mot Stockholmsvägen. Påverkan för bostäderna bedöms därför som marginell. Detaljplaneändringen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 miljöbalken behöver därmed inte upprättas. PLANENS GENOMFÖRANDE Bygglov, rivningslov och marklov söks hos byggnadsnämnden, Upplands Väsby kommun, när tillägget till detaljplan har vunnit laga kraft. Detaljplanens genomförandetid är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Byggnadsarea (BYA) = den area som en byggnad upptar på marken Bruttoarea (BTA) = alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida Totalhöjd = Det avståndet i meter från medelmarknivå till byggnadens högsta punkt.

5 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Anna Silver Anna Wiström Camilla Persson Kontoret för samhällsbyggnad, plan Kontoret för samhällsbyggnad, bygglov Kontoret för samhällsbyggnad, mark- och exploatering Kontoret för samhällsbyggnad Enheten för stadsutveckling och hållbar planering Fredrik Drotte Stadsutvecklingschef Anna Silver Planarkitekt