Delårsredovisning

Delårsredovisning 2016-08-31 DOKUMENTNAMN Delårsredovisning april GILTIGHETSPERIOD Fr 2016-10-10 DOKUMENTTYP Allmänna anvisningar BESLUTAT/ANTAGET 2016-11-21 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 1 DOKUMENTANSVARIG Kommunledning REVIDERAT

Innehållsförteckning Delårsredovisning 2016-08-31... 0 Förvaltningsberättelse... 2 Regeringens bedömning... 2 Pajala kommun... 2 Händelser av väsentlig karaktär... 2 Förväntad utveckling av ekonomi och verksamhet... 3 Måluppfyllelse... 4 Ekonomi... 4 Balanskravsutredning... 4 Koncern/sammanställd redovisning... 4 Framtid... 4 Investeringsredovisning... 6 Kommunstyrelsen... 7 Socialnämnden... 9 Plan- och miljönämnden... 10 Kultur- och utbildningsnämnd... 11 Resultaträkning Kommunen... 13 Balansräkning Kommunen... 14 Sammanställd Resultaträkning... 15 Sammanställd Balansräkning...16 1

Förvaltningsberättelse Regeringens bedömning Regeringen pekar på osäkerhet om såväl internationella som inhemska faktorer. Bland de inhemska faktorerna nämns de stora rekryteringsbehoven i kommunsektorn, som redan har brist på personal. Man pekar också på att utvecklingen av den offentliga konsumtionen kan bli svagare än enligt prognosen om kommuner och landsting inte kan rekrytera personal i tillräcklig omfattning. Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNPtillväxten var måttlig. De låga räntorna, stark ökning av sysselsättningen, stadigt ökande disponibel inkomst och ett i utgångsläget högt hushållssparande tyder, enligt regeringen, på fortsatt hög konsumtionstillväxt i hushållen framöver. Men införandet av krav på amorteringar på nya bostadslån ger enligt regeringen en motverkande kraft. Tillväxten i offentlig konsumtion var förra året den högsta sedan 1998. Den statliga konsumtionen växte starkt men tillväxttakten i kommunsektorn var ännu högre. Den kommunala konsumtionen bedöms öka starkt även 2016 och 2017. För detta talar såväl den demografiska utvecklingen som det stora antalet asylsökande. Regeringen räknar även med att tidigare reformer inom vård, skola och omsorg samt de 10 miljarderna i höjt generellt statsbidrag kommer att bidra till ökad kommunal konsumtion. Investeringstillväxten inom näringslivet väntas avta stegvis. Bostadsinvesteringarna väntas fortsätta öka men i lägre takt i och med att resursutnyttjandet inom byggsektorn blir mer ansträngt. De offentliga investeringarna bedöms växa i hög takt 2016 och 2017, främst i kommunsektorn. Arbetslösheten bedöms bli 6,8 procent för helåret 2016 och falla till 6,3 procent 2017. Antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner tyder på att sysselsättningen fortsätter öka starkt under resterande del av 2016. Detta tillsammans med stigande efterfrågan i svensk ekonomi pekar, enligt regeringen, på fortsatt ökning av sysselsättningen 2017. Kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017, sysselsättningen i kommuner och landsting väntas öka med 2,4 procent (27 000 personer). Trots en stark utveckling på arbetsmarknaden och ett balanserat resursutnyttjande har löneutvecklingen varit dämpad under inledningen av 2016. Löneökningarna 2016 väntas bli lägre än genomsnittet för 1993 2015. År 2017 väntas de dock bli högre till följd av att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms öka. Trots expansiv penningpolitik har inflationen varit låg under en längre tid. Den underliggande inflationen har dock stigit trendmässigt sedan 2014 och väntas fortsätta stiga 2017, bland annat på grund av högre resursutnyttjande. Pajala kommun Händelser av väsentlig karaktär Befolkningen har inte minskat under 2016 i den takt som befarats. Preliminärt har kommunen endast minskat med 49 personer sedan årsskiftet. Preliminärt var befolkningen 6 146 personer, 2 919 kvinnor och 3 227 män. Det är tack vare den stora invandringen som minskningen inte blivit så stor. Se tabell nedan. Ett antal asylboenden har öppnat under hösten och detta har medfört att arbetslösheten, trots gruvstängningen inte ökat dramatiskt, andelen arbetslösa var i augusti 2016 5,2 % jämfört med 4,3 % samma månad 2015. Födelsenetto -50 In- och utflyttade -107 Invandrare/utvandrare +105 Summa -49 2

Förväntad utveckling av ekonomi och verksamhet Prognosen visar på ett överskott på 7,5 mkr. Mot budget är det +1,6 mkr. Den stora förklaringen till överskottet är dels budgeten som sattes med ett stort överskott samt att integrationsverksamheten inom KS uppvisar ett stort överskott. Äldreomsorgen har en stort underskott mot budgeten efter åtta månader och har en prognos på -3,5 mkr vid årets slut. Inom KUN prognostiseras ett underskott på - 1,1 mkr. Plan- och miljönämnden förväntas gå 0,5 mkr sämre än budget Skatteintäkter och generella statsbidrag ser sämre ut än budget vilket främst beror på att de preliminära sluträkningarna tyder på underskott. Fastighetsavgiften är dock bättre jämfört med budgeten. Räntekostnaderna är fortsatt låga vilket påverkar finansnettot. Kommunstyrelsen Kostnaderna för kollektivtrafik kommer vara högre än budget främst beroende på linjen Muodoslompolo - Pajala. Förändring av linjen pågår och linjen kommer utgå från Aareavaara från hösten. Skolan kommer få upphandla en skolskjuts för barnen norr om Aareavaara. Stadsnätet är en osäkerhetsfaktor i och med att det inte finns budgeterade medel för reparation och underhåll. 2015 uppgick denna kostnad till 1 mkr. Inom fastigheterna har åtgärder enligt budgetplan inte kunnat genomföras och där befaras ett underskott. Dock är energikostnaderna lägre än budgeten vilket hjälper upp resultatet något. Tekniska avdelningen har haft stora problem med vattenläckor beroende på eftersatt underhåll. I och med detta kommer inte budgeten hållas inom denna verksamhet. Ett projekt för att få medel till en förstudie för att se om gruvområdet kan göras till en forskningsgruva i avvaktan på en eventuell nystart är inledd. Socialnämnden befarar ett underskott mot budget. Prognosen är på -3,5 mkr varav äldreboendenas prognos är -2,9 och placeringar inom ifo -2,5 mkr. Viss ersättning från Migrationsverket kan förbättra resultatet men beslut är ännu inte tagna och de är inte med i prognosen. Funktionsnedsättning har däremot fått mer intäkter från Försäkringskassan och uppvisar ett överskott både efter fyra månader och i prognosen, +1,7 mkr. Även enheten för hälso- och sjukvård samt hemsjukvård har ett överskott motsvarande 1 mkr. Plan- och miljönämnden Nämnden prognostiserar ett underskott på ca 0,5 mkr. Underskottet finns inom räddningstjänsten och beror på utbildningskostnader, reparation av bilar samt ovanligt många larm som kommer från asylboenden. En större faktura har periodiserats fel på 2016. Kultur- och utbildningsnämnden har från skolstarten under hösten arbetat med den nya organisationen där 6-9 från Junosuando samt Tärendö flyttats till Pajala. Ett stort antal barn har valt att gå till främst friskolan i Kangos vilket medfört att besparingen inte blir lika hög. Ett nytt skolskjutsavtal har upphandlats under våren och har blivit något dyrare men inte som befarat. Hela verksamheten inom KUN är påverkad av tillströmningen av nyanlända. Vad gäller asylsökande får nämnden idag kostnadstäckning via statsbidrag. Nämnden fick även ett riktat statsbidrag som använts för att tillskapa en mottagningsenhet på Centralskolan i Pajala som arbetar med den första introduktionen och kartläggningen av alla elever från förskoleklass till gymnasiet. Löneökningar och pensioner I utfallet för 8 månader finns samtliga löneutbetalningar utom kommunal med. I prognosen har hänsyn tagits även till kommunals löneökningar. Pensionerna är inte lika höga som 2015 men på en högre nivå än 2014 och tidigare. Budgeten förväntas hålla. Investeringar Under årets 8 första månader har 13,8 mkr investerats. Av dessa har 8,3 mkr gått till ombyggnationen av Kunskapssmedjan. Hittills har denna ombyggnation gått på 12,6 mkr jämfört med budgeten på 6,5 mkr. Orsaken till det stora överdraget är att kalkylen för ombyggnationen var för lågt beräknad. Ett antal problem har dykt upp i samband med ombyggnationen som medfört kostnadsökningar. Även med dessa kostnadsökningar kommer det nya boendet innebära lägre kostnader för kommunen för HVB-hemmen jämfört med de hyror man haft tidigare. Extra statsbidrag med anledning av flyktingsituationen Kommunen fick 19,2 mkr i ett extra statsbidrag med anledning av flyktingsituationen. De rekommendationer kommunen fick om att periodisera bidraget på 13 månader med start december 2015 har följts. Av de 17,2 mkr som periodiserats till 2016 har 16,9 mkr lagts på ett antal olika verksamheter. Beslut i kommunstyrelsen i februari. skar. 3

Måluppfyllelse Ekonomiska mål antogs av fullmäktige i april. För övriga perspektiv kommer strategidagar hållas i augusti. Denna uppföljning följer endast upp de ekonomiska målen. Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi ska vara uthållig och i balans. Strategier Resultatet ska vara minst 1 % av skatteintäkter och bidrag Nettokostnaden ska vara max 94 % Löneökningarna ska inrymmas inom budgeterad ram Amorteringen ska öka och vid slutet av planperioden vara minst 7 mkr per år Investeringar ska vara maximalt 17 mkr - följs upp vid bokslut Soliditeten ska öka Av de ekonomiska målen uppfylls fem av sex mål och om detta håller har god ekonomisk hushållning uppnåtts. Balanskravsutredning 2013 2014 2015 2016 Resultat från resultaträkning 0,4-10,2-1,5 7,5 Avgår reavinster -0,8-0,6 Årets resultat -0,4-10,8-1,5 7,5 Tidigare års reservation 6,6 7,0 Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder 0,8 0,6 Reservation av överskott -7,0 Justerat resultat 0,0-3,2-4,7 2,8 Om detta resultat håller kommer underkottet från 2014 och 2015 vara återställt 2016. Koncern/sammanställd redovisning Pajalabostäder AB har ett underskott mot budget på 0,2 mkr vilket till viss del beror på en felbudgetering. Antalet tomma lägenheter har ökat men totalt sett gör bolaget en bedömning att årets resultat ska vara i enlighet med budget +3,3 mkr. Pajala Värmeverk AB går efter åtta månader något sämre än budget och har ett litet underskott. Vid årets slut beräknar bolaget att den rökgaskondensator man installerat kommer göra att årets resultat blir ett litet överskott. Framtid Fram till 2020 kommer kommunens intäkter minska och som konsekvens av detta måste ca 10 % av verksamhetens kostnader effektiviseras. En stor osäkerhet finns kring frågan om nyanlända. Regeringen har beslutat om minskade ersättningar från juli 2017 och runt 20 mkr måste minskas från avdelningen för arbetsmarknad och integration. 4

Driftredovisning Perioden 201601-201612 Mkr Budget Prognos Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Budget avvikelse Kommunfullmäktige -3,0 0,9-2,1-3,3 0,9-2,4-0,3 Kommunstyrelsen -217,5 121,6-95,9-212,3 121,6-90,7 5,2 Socialnämnden -208,8 34,7-174,1-214,7 37,0-177,7-3,5 Plan- och miljönämnden -12,5 3,2-9,3-13,0 3,2-9,6-0,3 Kultur- och utbildningsnämnd -104,4 9,5-94,9-112,7 16,7-96,0-1,1 Lapplands kommunalförbund -36,7 0,0-36,7-36,7 0,0-36,7 0,0 Summa nämnder -582,9 169,8-413,0-592,6 179,4-413,2-0,1 Pensioner -14,5 0,0-14,5-13,0 0,0-13,0 1,5 Fastighetsförsäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 Övriga kostnader finansiering -6,5 0,0-6,5-6,5 0,0-6,5 0,0 Kapitaltjänst finansiering -3,5 0,0-3,5-3,5 0,0-3,5 0,0 Statsbidrag flykting -17,2 0,0-17,2-16,9 0,0-16,9 0,3 Summa finansiering -41,7 0,0-41,7-39,9 0,2-39,7 2,1 Avgår kapitaltjänst 25,4 0,0 25,4 25,4 0,0 25,4 0,0 Avgår interna mellanhavanden 9,5-9,5 0,0 9,7-9,7 0,0 0,0 Kostnader exkl. avskrivningar 34,9-9,5 25,4 35,0-9,7 25,4 0,0 Avskrivningar -15,4 0,0-15,4-15,4 0,0-15,4 0,0 Verksamhetens nettokostnad -605,1 160,4-444,8-612,8 170,0-442,8 1,9 Skatteintäkter 290,1 0,0 290,1 288,0 0,0 288,0-2,1 Statsbidrag 165,1 0,0 165,1 165,9 0,0 165,9 0,8 Finansiella intäkter 1,0 0,0 1,0 0,5 0,0 0,5-0,5 Finansiella kostnader -5,5 0,0-5,5-4,0 0,0-4,0 1,5 Netto -154,4 160,4 5,9-162,4 170,0 7,5 1,6 5

Investeringsredovisning Tidigare Anslag S:a Årets anslag 2016 anslag IB redovisning UB IT-investeringar 3 000 3 000 638 638 Ekonomisystem 500 500 189 189 Ärendehanteringssystem 700 700 93 93 KUN 650 650 718 718 SN 350 350 94 94 Sambandscentral 1 800 1 800 0 Tekniska 5 500 3 410-2 090 783-1307 Fastigheter 3 100 4 500 7 600 2 600 2 800 5 300 Kunskapssmedjan 6 500 6 500 4 316 8 269 12 585 Totalt 9 600 17 000 24 510 4 826 13 777 18 603 6

Kommunstyrelsen Augustiuppföljning Perioden 201601-201608 Utfall Budget Avvikelse Prognos Årsbudget Avvikelse Föreg år 201608 Kommunledning 9238 9922 684 15 300 15 772 472 10551 Integration och arbetsmarknad -6431 2187 8617-7700 1 264 8964 426 IT-avdelning 3483 2836-647 5019 4 494-600 6365 Personal- och löneavdelning 2762 3135 372 4800 4 748 130 6200 Ekonomiavdelning 5669 4510-1159 8230 6 930-1300 7453 Tekniska avdelningen 27641 26008-1633 42301 39801-2500 39127 Fastigheter* 15534 15186-348 23000 22779-221 26150 Summa kommunstyrelsen 57898 63784 5885 90650 95895 5245 103695 Kommentarer: Kommunstyrelsen visar ett positivt resultat på 5,9 mkr mot budget efter 8 månader. Prognosen för nämnden pekar mot ett överskott på 5,2 mkr. Överskottet finns på avdelningen för Integration och arbetsmarknad. Kollektivtrafiken samt främst VA-verksamheten inom tekniska avdelningen går med underskott. Även stadsnätet har ett prognostiserat underskott på 0,6 mkr. Kommunledning: Överskott på oförutsedda även om en viss del kommer gå i och med läckan på Soukolovägen där kostnader kommer uppstå. I övrigt enligt budget. Integration och arbetsmarknad: I förhållande till budget håller sig utgifterna överlag kring det som förväntas. I fallet gällande externa placeringar har utgifterna tyvärr överstigit budgeten kraftigt, vilket orsakas av dyra placeringar utan möjlighet att återsöka faktiska kostnader hos Migrationsverket. På helårsbasis förväntas underskottet för externa placeringar att minskas i takt med förändrade placeringsbeslut. Det som generar det stora överskottet är intäktssidan kring mottagandet av ensamkommande barn. Här har Pajala kommun en överenskommelse med Migrationsverket som garanterar kommunen ersättning trots att det faktiska mottagandet är mindre. Detta kommer att förändras med det nya ersättningssystemet som aviserats för 2017. Vidare har avdelningen en god ekonomi gällande integrationssamordningen där intäkterna även här överstiger utgifterna. Dock utan att kvalitén i arbetet lider. Bedömningen kring ekonomin för avdelningen på helårsbasis är ett prognostiserat överskott på 9 miljoner. IT-avdelning: Går back efter 8 månader p.g.a leasingdatorer som inte reglerats mellan förvaltningarna i den ordinarie verksamheten. Bör göra ett noll resultat till årsskiftet. Stadsnätet beräknas gå 400 tkr förlust på årsbasis p.g.a högre kostnader än intäkter. Intäkterna har vi lyckats höja lite men kostnaderna har också ökat i o m Teracom avtalet. Personal- och löneavdelning: Avdelningen visar ett överskott på ca 370 tkr. Detta överskott grundar sig till stor del på ett ökat semesteruttag med anledning av att två medarbetare i samband med pensionsavgång tömt alla innestående semesterdagar. I övrigt går budget enligt plan. Ekonomiavdelning: Inom avdelningen finns kostnaderna för kollektivtrafik som kommer gå med stort underskott enligt prognosen. Budgeten är 1,2 mkr och prognos från Länstrafiken är 1,9 mkr, d v s ca 0,7 mkr sämre. Till detta finns ca 0,7 mkr för extraskjutsar mellan Korpilombolo och Pajala. Övrig verksamhet enligt plan. Tekniska avdelningen: Avdelningen visar ett underskott på -1 633 tkr efter 8 månader. Det stora underskottet på VA-avdelningen (-2 000 tkr) beror på de eftersatta underhållet på ledningsnätet (-900 tkr). En inventering av VA-lagervaror uppskattas till 300 tkr. Renhållningen, Mark & fastigheter och Övrig verksamhet visar ett överskott på 800 tkr. Prognosen för helåret ser inte ljus ut. Vi arbetar med olika effektivisering åtgärder inom Tekniska men vi kan inte styra över de akuta underhållsåtgärderna som uppstår på våra VA-anläggningar och ledningsnät. Driftramen för att reparera ledningsnätet i bör höjas för 2017 års budget. Vi måste ha medel för att förbättra och underhålla VA-anläggningarna i Pajala kommun. Flygplatsen håller budgeten -4 tkr. Prognosen för Flyget är att budgeten följs enligt plan. Kost & Hygien visar ett underskott på -380 tkr. Detta underskott beror främst på ökad kostnad i måltidsbidraget som betalas ut till Kangos friskola och vikariekostnader i samband med sjukskrivningar. Prognosen för 2016 är att underskottet för helåret på ca -400tkr 7

Fastigheter: Prognosen för helåret är -400 tkr. Finns en tidsförskjutning i besparingar på lokaler avseende skolor och badhus. Till viss del kompenseras det av ett lägre elpris än vad som var budgeterat. En saknad hyresintäkt på grund av försening på HVB för ensamkommande på Kunskapssmedjan påverkar också. Åtgärder på grund av minskad skolverksamhet i Tärendö och Junosuando kommer genomföras under hösten. Fullständig besparingspotential kommer inte nås förrän allt är klart med omflyttningar inom byggnaderna och effektviseringar av driften kunnat genomföras. 8

Socialnämnden Delårsuppföljning Perioden 201601-201608 Utfall Budget Avvikelse Prognos år Årsbudget Avvikelse Föreg år 201608 Nämnd/Styrelse 154 177 23 265 265 0 186 Gemensam 5 783 6 045 262 9007 9 207 200 4 561 Individ- och familjeomsorg 11 273 8 994-2 279 16146 13 646-2500 11 550 Funktionsnedsättning 22 441 23 953 1 512 34594 36 244 1650 24 657 Hemtjänst 24 745 23 775-969 37115 36 115-1000 25 198 Äldreboende 45 385 42 344-3 041 67152 64 152-2865 44 184 HSL och Hemsjukvård 8 720 9 591 871 13516 14 516 1000 8 451 Summa socialnämnd 118 500 114 878-3 621 177660 174 146-3514 118 788 Kommentarer: Nämnd/styrelse och gemensam har en prognos på ett plus med +200 tkr. Avvikelser i budget för verksamheterna kan härledas till följande: Inom individ- och familjeomsorgen är det placeringar som ökat/pågått en länger tid som är anledningen till ett underskott. Prognos för året är -2,5milj. Medel är eftersökt från migrationsverket motsvarande 1,5 milj. kr. beslut från migrationsverket har ej inkommit till dags dato. Om medel beviljas förbättras resultatet med motsvarande. För funktionsnedsättning är prognosen +1,6 mkr. Detta härleds till färre brukare inom Personlig assistans och LSS-boenden. Större intäkter SFB (retroaktivt), dito på dagverksamheterna. Gjorda effektivisering ger mer plus än vad som redan skrivits ner i budget. Inom äldreomsorgen är prognosen inom hemtjänsten -1,0 mkr. Detta på grund av ökad vårdtyngd främst inom Junosuando området, Tärendö ett litet underskott, övriga grupper ett litet överskott. Äldreboendena visar på en prognos på -2,8 mkr. Det störtas underskottet finns på Älvbacka, detta med anledning av förstärkningar av bemanning i olika omgångar under året. Endast två verksamheter är i budgetbalans. För Hälso- och sjukvård är prognosen + 1,0 mkr. Anledningen till detta är en felbudgetering vid organisations förändringen vid årets början. Placeringskostnader är det område som står för största delen av underskott inom individ- och familjeomsorgen (2,9 milj. t.o.m. 1608). Försörjningsstöd visar på ett mindre underskott (400 tkr), osäkert hur prognosen blir. Underskotten inom äldreomsorgen står till största del av personalkostnader och då främst vikarie kostnader. Prognosen för socialtjänsten - 3,5 mkr 9

Plan- och miljönämnden Månadsuppföljning Perioden 201601-201608 Utfall Budget Avvikelse Prognos Årsbudget Avvikelse Plan- och miljönämnd 2 075 1 903-172 2 532 2 532 0 Bostadsanpassning 856 984 128 1 500 1 500 0 Räddningstjänst 3 676 3 328-348 5 777 5 277-500 Summa Plan- och miljö 6 607 6 216-392 9 809 9 309-500 Föreg år 201508 Kommentarer: Prognosen för plan- och miljöavdelningen och nämndsorganisationen är ett nollresultat. Budgeten för bostadsanpassningsbidrag visar i augusti ett överskott. Överskottet är dock något lägre än vad som syns i siffrorna då vissa lönekostnader felaktigt belastat den budget som ovan benämns plan- och miljönämnd. Det är svårt att förutspå utvecklingen av kostnaderna för bostadsanpassning. En enda större ombyggnation kan försämra resultatet och det är större ombyggnationer på gång. När det gäller plan- och miljöavdelningen är intäkterna för miljö delvis felperiodiserade viket förklarar underskottet för nämnden. Den största delen av dessa intäkter kommer in i november och då förbättras resultatet. Räddningstjänsten visar på ett underskott och har även prognos på underskott. Orsaken är bland annat ökade utbildningskostnader, reparation av bilar samt ovanligt många larm som kommer från asylboenden. En större faktura har också periodiserats fel på 2016 vilket medfört högre kostnad i år. 10

Kultur- och utbildningsnämnd Månadsuppföljning Perioden 201601-201608 Prognos år Årsbudget Avvikelse Föreg år 201508 Utfall Budget Avvikelse Nämnd/Styrelse 77 157 80 235 235 0 124 Skolformsövergripande 5 357 6 486 1 129 8 891 10 091 1 200 5 725 Förskola 13 747 12 210 1 537 20 359 19 359-1 000 13 208 Skolbarnomsorg 2 483 2 841 358 3 961 4 361 400 2 904 Grundskola 36 654 33 013-3 641 54 077 51 777-2 300 34 487 Särskola 1 336 1 382 45 2 005 2 105 100 1 408 Kulturskola 1 232 1 123-109 1 678 1 678 0 1 125 Föreningsbidrag 498 791 292 1 186 1 186 0 624 Bibliotek 1 376 1 412 35 2 178 2 178 0 1 401 Fritidsverksamhet Nyanlända Summa KUN 1 415 2 148 1 216 0-199 -2 148 1 885-500 1 885 0 0 500 34 347 32 031-1 323 95 955 94 855-1 100 2 128 586 Kommentarer: Övergripande Kultur- och utbildningsnämnden redovisar 1 100 tkr. Prognosen efter 8 månader visar ökade kostnader inom förskolan. Kostnaderna inom grundskolan visar också på något högre kostnader än vid prognosen efter 4 månader. Den förändrade skolstrukturen, flytt av årskurserna 6 9 från Tärendö och Junosuando skolor till Pajala Centralskola, gav inte hela den besparing som var beräknad på grund av att en mycket stor del av eleverna valde friskolan i Kangos. Kostnaderna för undervisning av de asylsökande eleverna beräknar vi täckas av de statsbidrag kommunen får för varje enskilt asylsökande barn i skolan. I prognosen är överskottet på statsbidragsintäkterna lågt räknade och kan i bokslut visa ett bättre resultat. Skolan i Pajala kommun har också fått ett riktat statsbidrag, 2,593 Mkr utöver den schablonutbetalning som alla kommuner erhåller per elev. Detta riktade statsbidrag används täcker kostnaderna för den nystartade mottagningsenheten på Centralskolan i Pajala. Enheten arbetar med den första introduktionen och kartläggningen för alla elever från förskoleklass till gymnasiet inom hela kommunen. Kostnaden för skolskjutsar idag beräknas till 7,2 Mkr. Nya avtal är upphandlad och vår beräkning visar att kostnaderna kommer att hållas inom budgeterad ram. Inom anslagen för skolformsövergripande verksamhet har kostnaderna kunnat hållas nere p g a att anslagen för gemensam kompetensutveckling, inköp av inventarier ej använts och av vakanshållning av tjänster. 11

Grundskola De större avvikelserna finns på anslagen för elever med särskilda behov i Pajala och i Korpilombolo, med en prognos på totalt 3,0 Mkr Kostnaderna för elever i behov av stöd ökar. Ordinarie lärarresurser är inte tillräckliga utan elevassistenter anställs som individuellt stöd för enskilda elever. Prognosen för Korpilombolo skola visar ett överskridande som orsakas av hög personalbemanning, höga skolskjutskostnader och interkommunala avgifter. Åtgärder beträffande bemanning är vidtagna efter halvåret och skolskjutskostnaderna kommer att minska på grund av elev som flyttat. Även i Sattajärvi skola överskrids budgetramen men åtgärder för att minska personalkostnaderna är vidtagna från och med höstterminstarten. Den genomförda ändringen av skolstrukturen kommer enligt rektors bedömning att innebära att verksamheten i Tärendö och Junosuando skolor ska klara budgetram efter att årskurserna 6 9 flyttar till Pajala. På grund av att många av föräldrarna valt friskola eller en skola utanför Pajala kommun kommer kostnaderna för interkommunala avgifter och friskolebidraget att öka. Grundskolan visar efter april månad ett minus på 2, 3 Mkr. Förskola Förskolorna i Junosuando och Korpilombolo beräknas klara sina kostnader inom ramen. I Tärendöoch Kvarnens förskola beräknas ett överskridande på grund av höga vikariatskostnader med 2-300 tkr per förskola. På Lillskogens förskola beräknas de högsta kostnadsöverskridandena, minus 580 tkr. Orsaken till detta är att antalet inskrivna barn har ökat och därmed också personalbemanningen. Stora vikariekostnader främst orsakade av många sjukskrivningar. På enheten finns också 3 barn inskrivna med särskilda behov som kräver en högre personalbemanning. Inom förskolorna i Junosuando och Pajala by har vi fått nyanlända barn och i dessa verksamheter har personalförstärkning därför också varit nödvändig. Statsbidraget beräknas kunna täcka dessa merkostnader. Förskolan visar efter april månad ett minus på 1 Mkr. Fritidsverksamhet. Tillfällig tjänstledighet och pensionering av lokalvårdare, samt att särskilda statbidrag täckt delar av personalkostnaderna är orsaken till att ramen för verksamheten beräknas hålla. Bibliotek Verksamheten håller budgetram. Bemanningen har anpassats under verksamhetsåret med anledning av den verksamhetsförändring som den förändrade skolorganisationen medfört. Kulturskola Verksamheten håller budgetram. Särskola Verksamheten håller budgetram. Antalet inskrivna elever i särskolan är låg. 12

Resultaträkning Kommunen Mkr 2015 2016 2016 2016 Avvik 2015 31 aug 31 aug Prognos Budget Budget Bokslut Intäkter 79,6 112,7 170,0 160,3 9,7 138,9 Kostnader -355,5-386,8-597,4-589,7-7,7-555,5 Avskrivningar -9,8-10,3-15,4-15,4 0,0-14,7 Netto -285,7-284,4-442,8-444,8 2,0 431,3 Skatter 180,9 191,9 288,0 290,1 2,1 271,3 Statsbidrag 105,4 110,6 165,9 165,1 0,8 160,1 Finansiella intäkter 0,5 0,5 0,5 1,0-0,5 1,9 Finansiella -2,4-2,0-4,0-5,5 1,5-3,5 kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Jämförelsestörande poster Resultat -1,3 16,6 7,6 5,9 1,6-1,5. 13

Balansräkning Kommunen Mkr TILLGÅNGAR 2016-08-31 Bokslut 2015 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 322,3 318,6 Finansiella anläggningstillgångar 11,3 11,3 Summa anläggningstillgångar 333,6 329,9 Omsättningstillgångar Förråd 1,6 1,6 Exploateringsfastighet 6,0 6,0 Kortfristiga fordringar 82,6 52,7 Kortfristiga placeringar 33,4 33,4 Kassa och bank 3,6 13,0 Summa omsättningstillgångar 127,2 106,7 SUMMA TILLGÅNGAR 460,8 436,6 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 157,0 140,4 Därav årets resultat 16,6-1,5 Avsättningar Avsatt till pensioner 13,8 13,1 Övriga avsättningar 3,3 3,2 Skulder Långfristiga skulder 162,6 164,4 Kortfristiga skulder 124,1 115,5 Summa avsättningar och skulder 303,8 296,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 460,8 436,6 Redovisningsprinciper; Pajala kommun följer redovisningsprinciperna från årsredovisning 2015 förutom en förändring av redovisning av AFA medel som i bokslut 2015 redovisades som en jämförelsestörande post och numera ingår som ingår i verksamhetens nettokostnad i bokslutskolumnen resultaträkning. 14

Sammanställd Resultaträkning 2015 2016 2016 2016 Avvik 2015 Mkr 31 aug 31 aug Prognos Budget Budget Bokslut Intäkter 99,4 133,1 230,0 220,6 9,4 165,6 Kostnader -363,9-392,9-642,0-633,7-8,3-579,1 Avskrivningar -15,1-15,6-23,4-23,6 0,2-33,1 Netto -279,7-275,5-435,4-436,7 1,3-446,6 Skatter 180,9 191,9 288,0 290,1-2,1 271,3 Statsbidrag 105,4 110,6 165,9 165,1 0,8 160,1 Finansiella intäkter 0,5 0,5 0,5 1,0-0,5 1,9 Finansiella kostnader -5,5-4,4-8,0-9,5 1,5-8,1 Resultat efter finansiella poster 1,6 23,1 446,4 446,7-0,3-21,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,3 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-11,9 Resultat 1,6 23,1 11,0 10,0 1,0 1,0 15

Sammanställd Balansräkning Mkr 2016-08-31 Bokslut 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 537,7 529,1 Finansiella anläggningstillgångar 8,5 8,5 Summa anläggningstillgångar 546,2 537,6 Omsättningstillgångar Förråd 3,3 3,3 Exploateringsfastighet 6,0 6,0 Kortfristiga fordringar 82,0 82,5 Kortfristiga placeringar 33,4 33,4 Kassa och bank 8,4 13,4 Summa omsättningstillgångar 133,1 138,6 SUMMA TILLGÅNGAR 679,3 676,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 190,8 155,7 därav årets resultat 23,1 1,0 Avsättningar Avsatt till pensioner 13,8 13,1 Övriga avsättningar 3,3 15,2 Skulder Långfristiga skulder 330,3 332,8 Kortfristiga skulder 141,1 159,4 Summa avsättningar och skulder 488,5 520,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 679,3 676,2 16