Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Relevanta dokument
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Utredning av alkohol- och drogproblem

Sveriges Kommuner och Landsting

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Psykologi 25 yh poäng

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Problemformulering och frågor

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Screening och utredning av drogproblem

Motivation och bemötande

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

NATIONELL BASKURS RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Att kritiskt granska forskningsresultat

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Förebygga och behandla missbruk och beroende. kommunerna och landstinget i Örebro län

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Anledning till besöket 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kön 21% 22% 14% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Reviderad Vårdkedjehandbok

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Standard, handläggare

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Riskbruk, missbruk och beroende

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Resurser för dig som är anhörig

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV

Transkript:

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där. Ur: Att hjälpa är att tjäna, Sören Kirkegaard Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Disposition: Hur skapar man en behovs- och problembild? Hur dokumenterar man denna bild? Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Vilka livsområden är påverkade av missbruk resp. beroende? Finns det komplicerande problematik? Hur ser livssituationen ut? Hur påverkar kön, ålder och etnicitet? 2

Hur skapar man en behovsoch problembild? Struktur Att hitta en struktur som fungerar Att följa strukturen gång på gång Helhetssyn Missbruk och beroende påverkar alla aspekter av livet i större eller mindre grad: Relationer Självbilden Psykiska funktionen Kroppsliga funktionen Sociala funktionen 3

Hur skapar man en behovsoch problembild? Processyn Missbruk och beroende är mycket dynamiska processer, som ofta utvecklas på ett likande sätt hos de flesta individer, men ofta olika snabbt hos olika till olika grad. Därför: Individuell bedömning Eftersom missbruk och beroende utvecklas olika snabbt och till olika grad hos enskilda individer är en individuell bedömning mycket viktig. 4

Hur skapar man en behovsoch problembild? Screening: finns det ett problem? Audit Dudit CAGE mmast Kartläggning: hur ser hela problemet ut? ASI, DOK ADAD, ADDIS MMPI, TCI m. fl. 5

Hur skapar man en behovsoch problembild? Fördjupning: hur ser de viktiga delarna ut? Individuellt samtal om hur klienten/patienten ser på sina problem och sin situation Samtalsteknik Respektfullt Empatiskt Lyssnande Accepterande Stödjande Strukturerat Styrande Tillåter tystnad Reflekterande/klarifierande 6

Hur skapar man en behovsoch problembild? Problem hos klienten Påverkan just nu Kognitiva funktioner Psykologiska hinder Skam, skuld Problem hos undersökaren Egna värderingar Egen skuld Eget förnekande Egna försvar 7

Hur dokumenterar man en allmän behovs-/problembild? Det viktiga är att man dokumenterar Konsekvent och regelbundet Med en tydlig struktur Noggrant Dynamiskt Hur man gör detta varierar på huvudman, lagrum som gäller, yrke, de system man jobbar i, målet med dokumentationen Detta kommer ni att jobba med mer 8

Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Det finns ingen allmän definition av riskbruk av alkohol. Därför brukar man ange konsumtionsmängder. Det finns ingen allmän definition av riskbruk av droger. Man ser själva bruket som en stor risk, bl.a. pga att bruket i sig är illegalt (juridisk risk) Detta skapar problem eftersom den individuella variationen är så stor, och eftersom begreppet inte tar hänsyn till sociala och kulturella risker: jämför t.ex. risken för social problem orsakade av alkoholintag hos en ateist och en medlemmar i vissa frikyrkor eller en muslim. 9

Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Missbruk: DSM-IV Skadligt bruk: ICD-10 Beroende: DSM-IV Beroende: ICD-10 I framtiden: Substance abuse och depencency kommer att försvinna. Begreppet Addiction kommer att användas i DSM-V. 10

Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Screening: AUDIT DUDIT CAGE mmast 11

Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Fördjupande intervju: Time-line follow back Konsekvenser just nu: Kroppsliga Psykiska Sociala Juridiska Kartläggning av missbrukskarriär Debut Vilka preparat: vilka vid vilken tidpunkt Intagningssätt Konsekvenser: vilka vid vilken tidpunkt Behandlingar: vilka, när och resultat 12

Föreligger riskbruk, missbruk, beroende? Provtagning: Har värde i syfte att belysa den just nu aktuella situationen, men säger mycket lite om hur det varit eller hur det ska bli. Provtagning har stort värde vid behandlingsuppföljning och juridiskt (körkort, yrkeslegitimationer, mm) 13

Vilka livsområden är påverkade av missbruket/beroendet? Alla livsområden påverkas av missbruket eller beroendet Sällan är dock alla livsområden påverkade av missbruket eller beroendet i samma omfattning Hos varje individ finns det olika områden som representerar styrkor resp. svagheter och som då kan bidra till en framgångsrik rehabilitering. Därför är det viktigt att kartlägga styrkorna och svagheterna. 14

Finns det parallell problematik som måste uppmärksammas? Psykiatrisk sjukdom: Orsakade av missbruket/beroendet: Ångest Depression Psykoser Personlighetsförändringar Förelöpande missbruk och beroende: Psykoser Personlighetsstörningar Ångestsyndrom Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD, m. fl.) 15

Finns det parallell problematik som måste uppmärksammas? Kroppsliga sjukdomar: I stort sett endast konsekvenser av missbruk och beroende Hjärtsjukdomar Leversjukdomar Blodsjukdomar Bukspottkörtel Neurologiska sjukdomar Näringsbristtillstånd m. fl. 16

Finns det parallell problematik som måste uppmärksammas? Sociala problem: Ensamhet, isolering Bristande relationer Problem med ekonomi, sysselsättning Problem med sociala närverk Problem med tiden Psykologiska problem: Skuld, skam Psykologiska försvar Motivation 17

Hur ser patientens/klientens livssituation ut just nu? Det finns flera faktorer som påverkar hur framgångsrik en rehabilitering kommer att bli. Sociala faktorer Relationer Boende Sysselsättning Kriminalitet Socialt nätverk 18

Hur ser patientens/klientens livssituation ut just nu? Psykologiska faktorer Kognitiv och exekutiv funktion Motivation Skuld, skam Psykiska försvar Kroppsliga faktorer I den mån de påverkar de psykologiska och sociala faktorerna. 19

Könet spelar stor roll! Kvinnor är mycket mer utsatta: Har större känslighet för alkohol och droger Har lägre skadetolerans för alkohol och droger Är mer utsatta för påtryckningar, våld och utpressning Mer utsatt social situation 20

Ålder spelar stor roll Barn och ungdomar är mycket mer utsatta: Har betydligt större känslighet för alkohol och droger Den växande och sig utvecklande hjärnan lär sig mycket snabbat större risk för snabb utveckling av beroende Har lägre skadetolerans för alkohol och droger Är mer utsatta för påtryckningar, våld och utpressning Mer utsatt social situation 21

Etnicitet? Kulturell bakgrund? I Sverige än så länge ett mindre problem. Olika etnicitet medför olika känslighet för framförallt alkohol: östasiatiska folk mindre känsliga än kaukasiska, inuiter och amerikanska ursprungsfolk betydligt mer känsliga. Viktigare med den kulturella bakgrunden: hur man dricker, vad man dricker, hur man använder droger och varför. 22

Sammanfattning Utredning och dokumentation är omfattande om man ska optimera behandlingsinsatser Stora krav på struktur och konsekvent utredningsarbete Många olika faktorer att tänka på. Bygg upp en struktur där de olika aspekterna alltid kommer med så att bedömningen blir rätt. Då blir rehabiliteringen mer framgångsrik. 23