Kommer vi ner till noll utan att påverka människan? Nils Petter Gregersen
Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 Motorfordon 3000 2500 2000 Dödade 1500 1000 500 0 1911 1917 1923 1929 1935 1941 1947 1953 1959 1965 1971 1977 1983 1989 1995 2001 2007 2013
500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 y = 5,9286x 2 79,19x + 535,93 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
2014
Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken
Fem fundament: Etiskt ställningstagande om mänskligt liv Delat ansvar Systemutformare Trafikant Säkerhetsfilosofi som tar hänsyn till mänskliga misstag Biologisk tolerans = primärt fokus på skade, inte olycksprevention De svagaste ska vara dimensionerande
Indikatorer för trafiksäkerhet
Hastighetsefterlevnad Vad kan vi göra för att nå målet? polisövervakning / ATK sanktioner, till exempel toleransgränser och bötesbelopp tekniska stödsystem krav på hastighetsefterlevnad vid upphandling och utförande av transporter åtgärder i vägmiljön för att sänka hastigheten anpassning av hastighetsregulatorer i tunga fordon till hastighetsgränserna
Nykter trafik Vad kan vi göra för att nå målet? installation av alkolås krav på nykterhet vid upphandling och utförande av transporter polisövervakning sanktioner, till exempel toleransgränser och bötesbelopp arbete enligt Smadit
Bältesanvändning Vad kan vi göra för att nå målet? användning av fordon med bältespåminnare eftermontering av bältespåminnare i fordon som saknar bältespåminnare krav på bältesanvändning vid egna och upphandlade transporter
Trafikanten Trafik i skolan Förarutbildning Kampanjer
Evidensbaserade metoder?
Evidensbaserade metoder? Cockraneinstitutets metaanalyser: predominantly randomised controlled trials and clinical controlled trials, Trafikksikkerhetshåndboken: undersøkelser som har tallfestet virkningen av tiltakene på antall ulykker, ulykkesrisiko, antall skader eller skaderisiko. Undersøkelser som ( ) benytter f.eks. konflikter mellom trafikanter eller endringer av trafikantatferd ( ) er regnet som mindre relevante
Några översikter om Bästa tillgängliga kunskap Young drivers The road to safety (OECD, 2006) Young driver risks and effective countermeasures (EUkommissionen, 2006) Handbook in Traffic Psychology (Porter, 2011) ROSE 25 (Good Practice guide on road safety education targeted at young people) (EU project, 2005) CAST (Campaigns and Awareness raising Strategies in Traffic Safety) (EU project, 2009) BASIC (Basic driver training: New models) (EU project, 2004) Module Close To (EU project, 2010) ANDREA (Analysis of driver rehabilitation programmes) (EU project, 2002)
EU, White Paper on Transport Fram till 2050 uppnå ett mål med nästan inga dödsolyckor i trafiken En nollvision på området trafiksäkerhet Harmonisera och sprida trafiksäkerhetsteknik Utarbeta en omfattande strategi för insatser vid trafikskador och för akuta räddningsinsatser, Utarbeta gemensamma definitioner av skador och olyckor med dödlig utgång, i syfte att fastställa ett mål för olycksminskning. Fokusera på utbildning och fortbildning för alla användare. Verka för användning av säkerhetsutrustning. Särskilt uppmärksamma sårbara användare som fotgängare, cyklister och motorcyklister, även genom säkrare infrastruktur och fordonsteknik.
EU, Towards a European Road Safety Area The new EU road safety guidelines would aim to cut European road deaths by 50 % by 2020. Specifically this would involve: encouraging road users to drive more safely by creating a European road safety education and training strategy; implementing EU wide road safety legislation to ensure all EU nationals are treated equally when traffic rules are broken; encouraging EU countries to apply safety regulations to rural roads that are already in operation for main roads and tunnels; recognition of technical inspections in all EU countries (e.g. if your car passes an MOT in the UK, this would automatically be valid in other EU countries); making vulnerable road users especially motorcyclists safer by improving communication between authorities and road users, and introducing periodic inspections of motorbikes, mopeds, etc.; improving tools for collecting and analysing accidents, to improve monitoring of road safety progress in EU countries and provide accurate data for developing new road safety measures.
Nullvisjonen i Norge
Nullvisionen i Danmark Færdselssikkerhedskommissionens vision er fortsat, at hver ulykke er én for meget. Handlingsplanen tager udgangspunkt i, at ulykker kan forhindres og personskadernes alvorlighed formindskes gennem lovgivning og kontrol, undervisning og kampagner samt vejteknik og sikkerhedsteknologi i køretøjerne.
Vision Zero i New York
Färre/lindrigare skador Säker användning Val av säkerhetsmarginaler Val av fordon, Vägval Anpassad hastighet Användning av skyddsutrustning Nykter körning Värdering av ts Säkra fordon Airbag, bälte ABS, TC, ISA Alkolås Utformning front Synbarhet Bromsassist mm Säker vägmiljö Korsningar GCM passager Hastighetssäkring Hastighetsgränser Sidoområden Räcken, Vägbana mm Säkra användare Kompetens Erfarenhet Riskmedvetande Attityder Hälsotillstånd Körkortsbehörighet mm Människans tolerans mot yttre våld
Unga bilförare 60% av dödsolyckorna är hög hastighet, bälte, alkohol, körkort
Mopedister: 70% av dödsolyckorna är trimning, hjälm, alkohol
Motorcyklister: 50 60% av dödsolyckorna är extremt beteende
Yrkesförare tunga lastbilar: 70% överskrider hastighetsgränsen
Några slutsatser Folkhälsoarbete = samhället ska ge människor förutsättningar att må bra men inte att människor ska sluta tänka själva Människan är en motiverad, aktiv och beslutsfattande part i trafiksäkerhetssystemet Medvetna felhandlingar ligger bakom många allvarliga olyckor Det handlar inte bara om misstag Nollvisionen behöver kompletteras Kunskaperna om pedagogiska insatser är stor men vi behöver mer tillämpad forskning
Några extra funderingar 1. Beteendevetenskaplig kompetens utarmas 2. Vilket samhälle vill vi ha? 3. Systemutformare kan fortsatt ta huvudansvar ska inkludera stöd till trafikanten 4. Attityder och normer etableras i tidig ålder 5. Förnuftig infrastruktur och teknik = större acceptans hos människor. Vet vi det? 6. Ryggsäcken kommer vi inte åt med teknik och infrastruktur 7. Viktigt att värna om trafiksäkerheten i Nollvisionen 2.0
Scenario 1, människan Människan betraktas som en aktiv, motiverad och beslutsfattande part Inte bara en passiv komponent som tål ett visst krockvåld Systemperspektiv med fordon, vägmiljö och aktiva användare Fortsatt satsning på infrastruktur och fordonsteknik Människan behöver stöd och pådrivning. Kunskaper, förståelse och motivation för att göra rätt Pedagogiska insatser, utbildning och information blir viktiga verktyg
Scenario 2, hållbar utveckling Långsiktigt hållbart transportsystem Klimat, energiförsörjning, åldersfördelning, globalisering Automatiserad körning, stadsutveckling för livskvalitet, kollektivtrafik, cykling Trafiksäkerhet integreras i helheten De transportpolitiska målen Effektiv transportförsörjning i hela landet Tillgänglighet Jämställdhet Säkerhet Miljö Hälsa Paraply i stället för stuprör Bredare folkhälsoperspektiv, inte bara skador Ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Viktigt att värna om trafiksäkerheten
Exempel på egna studier med positiva effekter av pedagogiska insatser Gregersen, N.P. Systematic co operation between driving schools and parents in driver education, an experiment. Accident Analysis & Prevention 26 (453 461), 1994. Gregersen, N.P., Brehmer, B., Morén, B. Road safety measures in large companies. An experimental comparison of different strategies. Accident Analysis & Prevention 28 (297 306), 1996. Nyberg, A., Gregersen, N.P., Nolén, S., Engström, I. Safety halls an evaluation. Journal of Safety Research, 36 (429 439), 2005. Gregersen, N.P., Gustafsson, S., Sörensen, G., Forsberg, I. Utvärdering av utbildning i sparsam körning effekter på körbeteende och bränsleförbrukning. VTI rapport i manuscript. VTI, 2015.
Exempel på andras studier med positiva effekter av pedagogiska insatser Sundför, H.B., Björnskau, T. Ungdomsskolepiloten (2012 2014) en evaluering av et undervisningsopplegg for bedret adferd og holdningen til trafikksikkerhet. TÖI rapport i menuskript, TÖI, 2015. Brewster, s.e., Elliot, M.A., Kelly, S.W. Evidence that intentions reduce drivers speeding behaviour Testing a new intervention to change driver behaviour. Accident Analysis & Prevention 74 (229 242), 2015.