Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org.nr: 212000-1892
BAKGRUND Ett tillräckligt intag av energi och näring är av stor betydelse för att förebygga sjukdom, främja hälsa genom hela livet och för att uppnå bästa effekt av övrig medicinsk behandling. Från födelsen till livets slut äter och dricker vi vilket gör att dessa funktioner intar en viktig del av omvårdnaden. Den dagen vi inte längre klarar av att genomföra måltiderna eller ätandet själva, eller den dagen då vi på grund av sjukdom har ett ökat behov i samband med en sänkt aptit och försämrad förmåga att tillgodogöra oss näringen ökar risken för undernäring. Risken för sjukdom och/eller funktionshinder ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en riskgrupp för utveckling av undernäring. Undernäring är ett allvarligt tillstånd och av klinisk betydelse där nedsatt lungfunktion, försvagad hjärtfunktion, ökat sömnbehov, muskelsvaghet, försämrat immunförsvar och försämrad sårläkning är några följder. Depression, apati och håglöshet är andra vilket tillsammans innebär att undernäring leder till en försämrad livskvalité och ett ökat lidande för den enskilda samt en ökad vårdtyngd för kommun och landsting. Individanpassat stöd i form av äthjälp, hjälpmedel, anpassad kost, nutritionsstöd etc. är av största betydelse för att förebygga och behandla undernäring. Samtidigt är det också viktigt att värdera njutning och måltidsglädje högt vilka är två faktorer som är en förutsättning för ett tillräckligt näringsintag hos den enskilda brukaren. Maten ska inte bara vara näringsrik utan också god och serveras på ett aptitretande sätt i en lugn och trevlig miljö, flera gånger om dagen. Även den psykosociala aspekten, att ha möjlighet till sällskap respektive avskildhet under måltiden, är betydelsefullt för den enskildes energi- och näringsintag. Mat är näring för kroppen, men bara om den hamnar i magen. För att hamna i magen är det viktigt att beakta njutning och måltidsglädje samt önskemål och behov hos den enskilda vårdtagaren. Kost- och nutritionspolicyn omfattar såväl särskilt som ordinärt boende samt beskriver aktiviteter för att nå uppsatta mål inom området. Som grund för policyn ligger Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen LSS lagen Livsmedelslagen Mat och kostbehandling för äldre, problem och möjligheter, Livsmedelverket Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling, Socialstyrelsen Senior Alert SYFTE Syftet är att alla brukare inom Vård och omsorg ska ha möjlighet att äta god och näringsriktig mat i en lugn och trivsam miljö, samt få det individanpassade stöd och den hjälp brukaren är i behov av. Detta tillsammans med erbjudande om riskbedömning enligt Senior Alert och regelbunden kontroll av vikt ska minimera risk för undernäring, och på bästa möjliga sätt tillgodose den enskilda brukarens behov och önskemål.
MÅL All personal ska arbeta såväl förebyggande som behandlande. Alla brukare skall erbjudas god, vällagad och näringsriktig kost utifrån den enskildes behov och önskemål. Ingen brukare skall vara eller riskera bli undernärd eller felnärd. All personal har goda kunskaper om kost för äldre och funktionshindrade. ANSVARSFÖRDELNING Oavsett profession har alla ett gemensamt ansvar för helhetsperspektivet. Brukaren i fokus Brukaren har ett eget ansvar att själv tillgodose sitt behov av näring. I de fall brukaren inte själv klarar av hela eller delar av näringstillförseln har verksamheten ett ansvar för att behoven tillgodoses. Omvårdnadspersonalens ansvar Vara uppmärksam på sin/sina brukares energi- och näringsintag, och vid ett otillräckligt Intag eller annan problematik kring mat och måltider lyfta, överrapportera till sjuksköterska och/eller enhetschef. Dokumentera relevant information om kost och nutrition i genomförandeplanen (kommentar om tidigare matvanor, favoriträtter men även nuvarande aptit, typ av kost, ätproblematik, allergi etc.) Att följa och arbeta efter gällande kost- och nutritionspolicy. Följa ordinationer samt medverka vid utvärdering av nutritionsbehandling. Kontaktman ansvarar för att riskbedömning enligt Senior Alert sker var 6:e till var 12:e månad och att förebyggande åtgärder planeras och åtgärdas Kostombudets ansvar Att delta i kostombudsutbildningar och sprida kunskap och information inom ämnet kost och nutrition till övrig personal. Om kostombud saknas är kontaktman ansvarig för att nutritionspärmen hålls uppdaterad. Att arbeta för en lugn och väl anpassad måltidsmiljö och arbeta efter de riktlinjer som gäller. Behjälpliga med kontroller såsom BMI och vikt Kostchefen/Kökspersonalens ansvar Att tillaga måltider av bra kvalitet (smak, näring, utseende) enligt beställning och i enlighet med gällande livsmedelslag och nationella kvalitetskrav avseende näringsinnehåll och kosttyper. Att efterfråga önskemål från brukarna och ge dem inflytande över matsedeln Sammankalla till regelbundna möten med kostombuden ute på enheterna. Matdistribution - kostchefen kan ej ha inflytande över matsedel eller ansvar för beställningar. Tillhandahålles av matfabriken i Sala. Omvårdnadsansvarig sjuksköterskas ansvar Tillsammans med kontaktman ta upp kostanamnes, göra riskbedömningar och åtgärdsplaner enligt Senior Alert och i de fall brukaren har risk, se till att aktuella förebyggande åtgärder är planerade och att uppföljningsdatum är bokat. Dokumentera och följa upp vikt och vid behov ordinera berikningsprodukter. Att brukarens nutrition betraktas på samma sätt som övrig medicinsk behandling. Att kontakt med dietist eller behandlingsansvarig läkare tas om brukarens medicinska tillstånd så kräver. Ansvarar för rådgivning och kompetenshöjning till personal samt samarbetar med enhetschef i nutritionsfrågor.
Kostansvarig sjuksköterskas ansvar Behjälplig i kostfrågor Behjälplig med utbildning inom nutrition Ansvarig för att rutiner och riktlinjer i nutritionspärmen efterföljs Arbetsterapeuts ansvar Ansvarar för att prova ut lämpliga äthjälpmedel som ska underlätta ätandet och därmed bidra till bättre matintag. Sjukgymnasts ansvar Behjälplig att förbättra brukarens sittställning i samband med måltid och gynna matintag. Enhetschefens ansvar Att gällande Kost- och nutritionspolicy efterlevs och är väl känd av personalen på enheten samt att kvalitetsarbete bedrivs för att nå uppsatta mål. Tillsammans med kostombud initiera till förbättringsarbete gällande kost och nutrition. Att möjliggöra för kostombudens arbete och främja deras och övrig personals kompetensutveckling inom ämnet. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens som krävs för arbetet. Biståndshandläggarens ansvar Att bedöma hjälpbehovet i nutritionskedjan hos den enskilde (Inköp, hjälp vid måltidsintag, matdistribution etc.) och bevilja hjälp utifrån behovet. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar För medicinsk kvalitet och säkerhet enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Att tillse att det finns utarbetade rutiner kring kost och nutrition och att dessa utvärderas och följs upp. Avdelningschefens ansvar Sammankallande för kostrådet. Ansvarar för att ha en dialog med enhetschef kring nutritionsfrågor och vid behov föra vidare till verksamhetschef och politiker, om resurserna inte är tillräckliga för att leva upp till de riktlinjer som finns. KOSTORGANISATION FÖR ATT NÅ UPPSATTA MÅL Samverkan Träffar med köket/kostombud Regelbundna träffar: kostombud (på särskilt boende) köket eller företaget som lagar och distribuerar mat. Syftet är främst att kostombuden vidarebefordrar önskemål och fungerar som en länk mellan brukaren och köket och på så vis ger brukarna inflytande över den mat som serveras. Protokoll ska föras vid mötena. Kostombudsträffar (särskilt och ordinärt boende) Kostombuden från särskilt och ordinärt boende träffas 2 ggr/år för erfarenhetsutbyte samt vidareutbildning inom området. Sammankallande är avdelningschef som ingår i kostrådet. Kostråd En arbetsgrupp som arbetar med kvalitetsutveckling av kost och nutrition i Arvika kommun. Syftet med denna grupp är att granska material och att följa upp och revidera policy, kost och nutritionspärm och andra gällande dokument samt anordna vidareutbildning för personal. Avdelningschef är sammankallande.
ARBETA FÖR EN TILLFREDSSTÄLLANDE MÅLTIDSMILJÖ En lugn, trevlig och anpassad måltidsmiljö är betydelsefullt och påverkar energi- och näringsintaget positivt. Maten ska serveras på ett aptitligt sätt där färger, tillbehör, trevlig uppläggning och en positiv presentation av måltiden är betydelsefulla inslag. Personalen ska främja en lugn miljö genom att sitta ner tillsammans med brukarna under hela måltiden och undvika störande moment såsom diskning, spring i matsalen/köket etc. Nedan följer detaljerad beskrivning av vad som är en väl anpassad måltidsmiljö för äldre i särskilt boende, gruppboende LSS, respektive ordinärt boende. Måltidsmiljö på särskilt boende Gemenskap för social samvaro eller avskildhet vid måltiderna ska anpassas utifrån brukarens önskemål och behov. Möblemang och färgsättning på ett sätt som speglar en hemmiljö, utan att göra det rörigt för brukaren. Placering runt bordet ska anpassas efter rådande situation där det i vissa fall kan vara positivt att ha fler än ett bord för att kunna möta och individualisera för brukare med olika hjälpbehov. Skriftlig och tydlig presentation av dagens huvudmåltider ska finnas på enheten. Tiden för måltid ska vara väl avsatt så att alla kan äta i lugn och ro utan stress. Ljud som upplevs störande ska ej förekomma under måltiderna. Diskning får ej ske under måltiden och andra störande moment (påslagen tv, hög radiomusik, spring, höga röster, avbrott i måltiden etc.) ska elimineras/undvikas. Lämplig musik i en bra ljudnivå kan istället vara positivt för energi- och näringsintaget. Belysning är viktigt då ett äldre öga är i behov av mer ljus. Lamporna ska vara tända, utan att blända, under måltiden. Individuellt anpassad belysning bör finnas vid behov. Dukning av bordet ska ske i kontraster för att underlätta för brukare med synnedsättning. Dukningen ska visa skillnad på vardag och helg och mat som kommer i kantiner/förpackningar ska läggas upp på fat och ställas fram på bordet i den mån det är möjligt. Vid uppläggning på tallrik ska detta ske på ett aptitretande sätt och brukaren ska tillfrågas gällande mängd på portionen. Rehabiliterande/habiliterande synsätt vid måltiden är viktigt för att bevara och träna upp brukarens funktion. Att bre sina egna smörgåsar, servera sig själv, utföra stöd eller äthjälp utifrån behovet och att göra brukaren delaktiga i sysslorna är viktiga delar i daglig rehab och stärker i många fall brukarnas självkänsla. Äthjälpmedel av olika slag kan behövas för ett helt eller delvis självständigt ätande. En bra sittställning hos både brukare och personal som ger äthjälp är vid måltiden en förutsättning för ett tillräckligt energi- och näringsintag. Pedagogisk måltid är en viktig insats som innebär att personalen äter tillsammans med brukarna. Det främjar en lugn miljö och är ett pedagogiskt stöd för framförallt vårdtagare med demenssjukdom.
Måltidsmiljö i ordinärt boende För brukare som har hjälp med måltider i hemmet ska omvårdnadspersonalen se till att måltiderna blir trevliga och i enlighet med brukarens önskemål. Det kan handla om att rensa på köksbordet innan måltid, lägga upp maten trevligt på fat eller tallrik, se till att tillbehör och dryck finns att tillgå, att maten är tillräckligt varm och att undvika att diska eller göra andra störande sysslor under måltiden etc. Att arbeta i ett rehabiliterande synsätt och göra den äldre hemmaboende delaktig i sysslorna och öka självständighet är av stor betydelse. Stöd vid måltid/äthjälp, olika hjälpmedel och en bra sittställning är också betydelsefullt för den hemmaboendes intag. Brukare i ordinärt boende ska även ha möjlighet att kunna avnjuta måltid tillsammans med andra personer. För hemmaboende personer med demenssjukdom kan även behov finnas av att någon ur personalen sitter med under måltiderna. ERBJUDA EN BRA MÅLTIDSORDNING ENLIGT REKOMMENDATIONER Alla brukare har rätt till tre huvudmål och tre mellanmål med en bra spridning över dagen. Morgonmål vid behov/önskemål Frukost 07.00-09.00 Mellanmål 09.30-10.30 Lunch 12.00-13.00 Mellanmål 14.00-15.00 Kvällsmat 17.00-18.30 Kvällsmellanmål 19.30-21.30 Nattmål vid behov/önskemål Ingen vårdtagare bör ha en nattfasta längre än 11 timmar. ERBJUDA NÄRINGSRIKTIG MAT SAMT RÄTT KOSTTYP OCH KONSISTENS Maten som serveras ska vara god, näringsriktig och se aptitlig ut. Ett energi- och näringsintag som motsvarar brukarens behov ska främjas genom rätt kosttyp, konsistens och livsmedelsval. Kosttyp och konsistens Rätt kosttyp och rätt konsistens ska erbjudas brukaren, för att ge bästa förutsättning för ett tillräckligt energi- och näringsintag. De kosttyper som brukare inom Arvika kommun ska kunna erbjudas är följande Allmän kost (A-kost som lämpar sig för flertalet äldre) E-kost (Energi- och proteinberikad kost som är lämplig vid risk för undernäring) SNR-kost (Lämpar sig till friska vårdtagare med god aptit) Vegetarisk kost Kost vid specifika behov såsom allergier eller specifika tillstånd som kräver speciell kost (Celiaki, laktosintolerans, fettreducerad kost med flera). Konsistensen ska anpassas efter ätförmåga. Konsistensanpassade kosttyper som ska kunna erbjudas är följande Hel kost och delad Grov paté (Mjuk mat) Timbal Gelé Flytande (och tjockflytande)
Måltidernas innehåll Måltiderna ska komponeras på ett sätt att brukarna har bästa möjliga förutsättning att få i sig det de behöver under dagen, d v s måltider som under en dag innehåller tillräckligt med energi- och näring (Livsmedelsverkets rekommendationer). Brukarna ska ha inflytande över måltiderna som serveras, både huvudmåltider och mellanmål. Identifiera brukare i risk för att utveckla undernäring Brukarens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Att hitta brukare i riskzonen är av stor betydelse för att kunna sätta in tidiga åtgärder för att minska förekomst av undernäring/ övernäring. Nutritionsrutin för nya brukare I samband med vårdplanering och inom 14 dagar efter inflyttning till särskilt boende eller hemkomst för brukare i ordinärt boende inom vissa kriterier ska omvårdnadsansvarig sjuksköterska, tillsammans med kontaktperson/kostombud, bedöma risk för undernäring/övernäring genom att utföra MNA-screening och identifiera eventuell ätproblematik. Se nutritionspärm Arvika kommun och rutin Senior Alert Fortlöpande nutritionsrutiner För en fortlöpande kontroll av brukarens näringstillstånd är det viktigt att i ett tidigt skede upptäcka en ofrivillig viktminskning/ökning. Brukarna på särskilt boende och LSS-boende ska erbjudas vägning 1 ggr/månad. I ordinärt boende ska brukare erbjudas vägning minst var 3: e månad, och oftare vid behov. Ätsvårigheter såsom försämrad aptit, tugg- och sväljproblem, orkeslöshet, motoriska svårigheter, otillfredsställande måltidssituation och måltidsordning, eller annat som påverkar energi- och näringsintaget har kontaktpersonen ansvar för att lyfta med omvårdnadsansvarig sjuksköterska och/eller enhetschef som utreder orsak och vidtar åtgärder. Då tillståndet kräver kontaktas läkare och/eller dietist. Se nutritionspärm Arvika kommun. Vidta och följa upp åtgärder vid risk för, och vid undernäring Utifrån bedömning ansvarar omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att utreda orsak och tillsammans med behandlingsansvarig läkare och/eller dietist ordinera individuellt anpassade åtgärder för att kunna tillgodose brukarens energi- och näringsbehov samt för uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder. För patientsäkerhet och kostnadseffektivitet bör nutritionsbehandling vid undernäring ske i samråd med/av Leg dietist. Oberoende av ursprungsvikt är en ofrivillig viktminskning på 5 % eller mer under en period på en till tre månader av klinisk betydelse och syns inte med blotta ögat DOKUMENTATION Omvårdnadspersonalen ansvarar för att dokumentation om brukarens kost- och måltidsvanor är tillgängliga i Magna Cura, samt att relevant information om kost och nutrition finns med i genomförandeplanen. Enhetschefen ansvarar för att det finns dokumentation enligt SoL. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska är ansvarig för dokumentationen enligt HSL. UPPFÖLJNING Uppföljning av uppsatta mål ska göras regelbundet utifrån handlingsplan och ansvarsfördelningen i nutritionspolicyn. Marianne Juhlèn Kristin Norrgård Christina Johansson Med.ansv.ssk Avdeln.chef Kökschef