PLANPROGRAM FÖRFÖRENINGSTORGE :.'"hw~n~~äema...j.a.ht~p>fek- ' :
Planbeslut mmunstyrelsens arbetsutskott beslutade K o011-09-13 94 att detaljplanearbetet ska påbörjas för att pröva möjligheten till bostads- och centrumbebyggelse och en mindre allmän plats på Föreningstorger. Miljö- och samhällsbyggnadsförvahningen gavs även i uppdrag att se över den stenbelagda delen för att denna ska kunna användas som parkeringsplats under tiden detaljplanearbetet pågår. I gällande detaljplan för området som vann laga kraft 1987-04-06 anges park eller plantering samt gata. Planprocessen drivs med normalt planförfarande och kommunen driver planarbetet. Vad är ett planprogram? För att bredda beslutsunderlaget och förutsättningarna för utbyte av synpunkter görs ibland ett planprogram som formulerar utgångspunkter möjligheter och mål kring hur planområdet ska planeras och gestaltas. I det här planprogrammet exemplifieras olika typer av möjlig utformning. Allt för att en lättare ska kunna föreställa sig olika typer av platser och för att utbyret av synpunkter ska ge så mycket som möjligt. Programsamråd Programhandlingen är på samråd under perioden 2 april 2013 till 2 maj 2013. Alla har möjlighet att yttra sig på programmet. Eventuella synpunkter ska senast 2 maj 2013 ha inkommit till: Eslövs kommun Miljö och Samhällsbyggnad 241 80 Eslöv miljo.och.samhallsbyggnad@eslov.se Samrådsmöte Den 9 april 2013 kl 18:30 kommer det finnas möjlighet att kommentera fundera och diskutera kring planprogrammet och Föreningstorgets utformning. Mötet hålls i salen Sahlin-Möller på Stadshuset Gröna torg 2. Medverkande tjänstemän Programhandlingen har upprättats av planarkitekter Hanna Sahlström Negash Moa Paulin Hansson och Rebecka Engvall i samråd med stadsbyggnadschef Anna Lyhagen och planarkitekt Mattias Samuelson. Mer information lämnas av planarkitekt Rebecka Engvall 072-2129278 rebecka.enovall@eslov.se. Fotografier där forograf ej anges är tagna av planförfattarna och tillhör Eslövs Kommun. PROGRAM SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT
är du ko Föreningke e fierfamiljshus byggd'. väningar höga och a. dem går smala gatör.-fientäil..g3'oplinar sig det stora torget. gaveln till ett fyra våningar högt bostadshus från 1957. Framsidan som vetter mot torget har fått nya tillägg i form av stora transparenta skärmtak över entreerna. Det växer gräs mellan gatstenarna och stora blomkrukor är utställda som gräns av något slag. Vissa innehåller växter andra inte. Stensättningen bildar ett mönster av cirklar på torgets östra sida. Här finns också turen Vattenlek 1972 av Thure Thö. tinderhållet visade er-fond sör Tig Torgets västra der är. betongbalkar oclefundat-ii' ar m finns AnderSsonämG-' funnit på Anderons.hai bilburnaluriehgäster. plarsen i dryga 20 år och har permanent bygglov skränkningar sedan.2011. Bygglovetut ör i i kommunens framtida /11 _
1 ro ;raff43 i..; -Ortniggstorgets torgrartnin bostäder och ccntcumvcrksa.nihetsait möjligheterna i gestaltningen av en afirnän plats som avslutning till Kanalgatan. Omgestaltningen av Föreningstorget innebär stora möjligheter att påverka centrala Eslöv elhet: eni torget kan bli en av ' ragee gger norra lövs -2entrurn.Torget-är in -onikringliggande gator cirka 10 00-0 kvadratmeter stort. Den egentliga torgytan är cirka 6000 kvadratmeter. Marken ägs av Eslövs kommun. Järnvägsstarionen med Öresunds- och Pågatågrrafikligger cirka 500 meter sydöst om området. I r " 1 I " 1119.111. I
Vision isionen är Föreningstorg~ en attraktiv mötesplars och integrerad del av staden. Det kan bli en mindre mer hanterbar allmän plats med möjligheter till många olika typer av aktiviteter. Det blir också en mer levande del av staden om fler bostäder byggs. Kanalgatan är ett naturligt sätt att färdas genom och uppleva Eslöv och utgör ett grönt stråk i gångfart ' parallellt med stadens kommersiella centr Föreningstorget avslutar Kanalgatan sbm leder från Stadsparken i söder. Att förtäta och bygga nytt inom befintlig.bebyggelseinnebär att man i högre grad utnyttjar stadens resurser på flera olika sätt ' och.tar.tälvarapå all den infrastruktur som redan finns. Andra målpunkter är att locka näänniskor ur olika grupper till platsen och förbereda kommunen för en växande tätort i en expanderande region. V ie 1 11.0-44
* O I ore FÖRENINGSTORGETSOM OFFENTLIGT RUM Enk Hilbe rirade Eslövs. eförsta stadsplan 1912-14. Den fastställdes först 1971 och beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare. Det kan ställas i relation till att Eslövs tätort idag knappt har 18 000 invånare. Rikrlinjerna var att industrierna och bostadsbebyggelsen skulle förläggas öster respektive väster om järnvägen. I planen kan man utläsa att der som idag är Föreningstorget redan då var planerar som ert kvarter för offentliga byggnader och planteringar. Här syns också visionen om en offentlig byggnad som fond till Kanalgaran i vinkel för att skapa plarser med olika rumsliga kvalit&r. Omgivande kvarter i nordväst planerades slum Även kvarteren i sydväst skulle ha ett sluter byggnadsätt men med sammanhängande gårdar. fiera allmänna platser och garurum behöver omgestaltas eller rustas upp. Föreningstorget är en av dessa platser. Allt eftersom staden växer och bostäder byggs i närheten ökar och förändras också behoven av en allmän plats med fier funktioner än vad Föreningstorget idag kan erbjuda staden. Höga ambitioner i programförslager kan i bästa fall spåras i genomförandefasen. En upprustning av torget förändrar radikalt omgivningen för omkringliggande bosräder och en allmän plats med fier publika funktioner kan bli en av stadens tyngdpunkter. De ekonomiskt och socialt hållbara aspekterna skapar mervärde åt varandra. Det offentliga rummet har stor betydelse för det sociala livet i staden och upplevelsen av stadsbilden. En omsorg om det offentliga rummet dess gator platser och torg är kännetecknande för stora delar av Eslöv. Ändrade förutsättningar för stadslivet vad gäller exempelvis trafik handel och naturligt slitage har dock gjort att / 9 /2- /1
ärådens VARDAGSRUM en större allmänna platsen markeras här av bostadsbebyggelsemor Smålandsvägen och är i övrigt flexibelt i sin form. Staden kan använda torget som arena för olika evenemang som marknader tivoli och utställningar. Utemöbler växtlighet och belysning kan vata tillfällig eller permanent och ger platsen karaktär. En vacker plats blir allas vardagsrum. Torget kantas framför allt av bostadsbebyggelse entreer. N å den södra sid " dsbebyggel e m m andsvägen bör. ha entreetn_-' o torget då detta. Bottenplan D - f Torg: En stor allmän plats somforarande kan hasera rnarknaderoch tivoli. frånnorr 7
118 1111..f 111 II 1111 * "
EXEMPEL2 RUM MELLAN HUSEN G enom att förse nordvästra hörnet av planområdet med bebyggelseges förutsättningar för en inramad allmän plats med tydliga gränser till omkrin.gliggande stad. En publik byggnad kan med sin volym skapa en gara mot bostadsbebyggelsenmot Smålandsvägendär entreerna vetter mot gatan i en passage av halvprivat karaktär. Den publika byggnaden skapar med sin form och sina vinklar rum på torget. En mindre allmän plats kan rumsligt gestaltas och vara anledning till att besöka torget i sig. Vi sö upp de vackra platserna där vi kan s' erli känna oss tillfreds. Nordöst $ rum mellan husen. Kan.s ' änds de anslutning tiltrohs också möjlighet 'att ' g.-parker Kanalggan Bostäder: Fler boendei områdetger liv och rörelse. Högre bebyggelsemot Smålandsvägenskapar samtidigtprutsättningar får den mindre allmänna platsen. 26e- Centrumverksamheter: Många verksamheterpassarpå torgetoch behoven.prändrasmed tiden. 9 Torg: En mindre allmän plats som möter upp Kanalgatan.
BOSTÄDER VÄSTERLÅNGGATANf 4-4
CENTRUMVERKSAMHET. ALLMÄN - PLATS. " '44e;.9.".111:: ir i sektionväst-öst1:200 Föreningstorget Illustration: 11
E1515PNit MISKA HÖJDER målandsvägen är en av Eslövs infarter och huvudgata. Gatan är vältrafikerad. Torgets nordvästra hörn kan markeras med en högre byggnad ett landmärke som välkomnar till staden. Här kan bostäder på höjden kombineras med centrumverksamheter i bottenplan. Varierande höjder gör platsen mer dynamisk och delar rummet Med olika golv kan ytterligare indelningar och utformningar göras. Ytorna blir fier men bildar samtidigt en stor sammanhängande S Bostäder/Centrumverksamhet I bottenplan med entréermot torget kan centrumverksamhetfinnas. Hörnet markerasmed en högrebyggnad som entré till Eslöv. Yta- - 05>A7-- - Torg: Exempelpå torgetskapar varierandemarkbeläcwwingoch höldskdinaderolzka typer av platser. "r _."(Ir" -""--").--4\r-A "
BOSTÄDER 551 Illustration:Föreningstorget i sektionöst-väst1:200 13
Inför kommande detaljplanearbete Ikommande planering bör dagvattenfrågan ses över. Dels för att undersöka om det finns kapacitet för ett öppet dagvattensystem längs Kanalgatan där dagvattnet kan få ett betydande inslag samt för att dimensionera filtrerbara ytor på torget. Tänkbara byggnadshöjder En högre byggnad 4-10 våningar på Föreningstorgets nordvästra hörn markerar infarten till Eslövs centrum. Högre bebyggelse 4-6 våningar mot Smålandsvägen skapar förutsättningar för en mindre allmän plats skyddad från buller och trafik. På torget föreslås mer modesta 2 till 4 våningar. Avståndet mellan flerbostadshus centrumverksamhet och järnväg är över 150 respekrive 70 meter. I enlighet med riktlinjerna i RIKTSAM görs därför bedömningen att fördjupad riskanalys inre är nödvändig. 1 Il 1 11 11 11 Strax norr om Föreningstorget pågår bostadsbyggande i kvarteret Radjuret. I samband med detta ska också en bullervall längs järnvägen uppföras mellan Norregatan och Smålandsvägen. 0. I I samband med deraljplanering för bostäder i kvarteret Rädjuret I som antogs 2006 gjordes en bullerutredning. Den visade att riktvärdena för buller inomhus ej överskrids förutsatt att fönster med god bullerisolering används. I kommande detaljplanearbete bör dagens trafiksituation utredas. 1 Bostäder Parkering Publik byggnad Allmän plats 14
ESLÖVS KOMMUN Miljö och Samhällsbyggnad Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress Stadshuset Gröna torg 2 Telefon 0413-620 00 Telefax 0413-624 54 E-post: miljo.och.samhallsbyggnad @eslov.se Webb: www.eslov.se