SamrådSunderlag. samrådsunderlag för planerad 400 kv-ledning. för planerad 400 kv-ledning SkogSSäter - Stenkullen. Skogssäter Stenkullen

SamrådSunderlag för planerad 400 kv-ledning SkogSSäter - Stenkullen samrådsunderlag för planerad 400 kv-ledning Skogssäter Stenkullen Samråd Februari 2014 Förstudie över Flera utredningsområden Januari 2013 Underlag för samråd enligt 6 kap miljöbalken för planerad 400 kvväxelströmsledning underlag för samråd mellan enligt 6 stationerna miljöbalken Skogssäter för planerad och Stenkullen 400 kv-i Västra växelströmsledning Götalands län. mellan statio- kap nerna skogssäter och stenkullen i västra götalands län.

Projektorganisation Svenska kraftnät Projektledare Ida Dufva Tillståndsansvarig Charlotte Norrlander Samrådsunderlag Uppdragsledare Maria Danling, COWI AB Handläggare Maria Andersson, COWI AB Karta/GIS Andreas Skymberg, COWI AB Daniel Johansson, COWI AB Yvette Vignuolo, Svenska kraftnät Interngranskning Monika Walfisz, COWI AB Omslag: 400 kv-ledning i östra Skepplanda Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Copyright Lantmäteriverket 2003 Ur GSD ärenden nr M2003/4362, M2003/4367 och M2003/4377 Org.Nr 202 100-4284 Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att driva, förvalta och utveckla Sveriges stamnät för elkraft. Nätet omfattar transmissionsledningar för 400 kv och 220 kv inklusive tillhörande kopplings- och transformatorstationer samt utlandsförbindelser. Svenska kraftnät har systemansvaret för el och utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Svenska kraftnät har också en viktig roll i klimatpolitiken. Kortsiktigt innebär systemansvaret att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt arbetar Svenska kraftnät för att förstärka och underhålla stamnätet för att behålla driftsäkerheten och vid behov öka överföringskapaciteten. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.

4 5 Förord Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet måste stärkas i Västra Götaland för att det ska kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen behövs för att omhänderta en ökad produktion av el från vindkraft i norra delen av regionen. När elproduktionen når en kritisk nivå och överföringen samtidigt är hög från norra Sverige och Norge kommer nuvarande 400 kv-ledningar mellan Skogssäter och Stenkullen att överbelastas. Om det idag skulle bli fel på någon av stamnätsledningarna i området, eller någon av dem måste tas ur drift, kan det underliggande regionnätet påverkas negativt eftersom effekten kommer att omfördelas mellan det kvarvarande stamnätet och regionnätet. Om den effekt som överförs till regionnätet är tillräckligt hög så kommer regionnätets apparater och ledningar att överbelastas. Följden blir en automatisk bortkoppling som leder till att strömförsörjningen i området slås ut. Flera alternativa delområden för ledningen och dessa presenterades i förstudien Samrådsunderlag för planerad 400 kv-ledning Skogssäter Stenkullen. Förstudie över flera utredningsområden. Januari 2013. Under samrådstiden kom det fram förslag på nya områden som inte var med i förstudien och som Svenska kraftnät beslöt att utreda vidare. Dessa områden presenterades i ett kompletterande samråd, Kompletterande samråd för planerad 400 kv-ledning Skogssäter Stenkullen. Komplettering av förstudie över flera utredningsområden. November 2013. På kartan till höger (se figur A.1.) framgår de delområden som inte längre är aktuella att arbeta vidare med (grått) samt utredningsområdet som är aktuellt för detta samråd. Det aktuella utredningsområdet har i kartan delats in i olika färger för att underlätta den geografiska beskrivningen av området. Det blir nu fortsatt samråd enligt miljöbalkens sjätte kapitel kring det föreslagna utredningsområde som kvarstår efter samrådet kring förstudien. Det här dokumentet är ett underlag för samrådet. I samrådsprocessen får berörda myndigheter, intresseorganisationer, enskilda och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på lokaliseringsalternativen. Underlaget skickas till kommuner och länsstyrelser, intresseorganisationer, övriga myndigheter samt enskilda som kan komma att beröras. Det här dokumentet och det tidigare samrådsunderlaget med flera utredningsområden finns på Svenska kraftnäts webbplats, http://www.svk.se/projekt/utbyggnadsprojekt/skogssater-stenkullen/dokument/. I februari 2014 kommer samrådsmöten att hållas på olika platser i anslutning till utredningsområdet. 0 5 10 Kilometer Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan Figur A.1. Karta över utredningsområdet i detta samråd (färgade delområden) och avförda alternativa sträckningsförslag (gråmarkerat) från förstudien. ±

7 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 4 sammanfattning 8 01. INledning 10 1.1 Dokumentet och samrådets syfte 11 1.2 Avgränsningar 11 1.3 Metod 11 02. TILLSTÅNDSPROCESS OCH TIDPLAN 13 2.1 Samråd 13 2.1.1 Tidigare genomförda samråd 13 2.1.2 Samrådets genomförande och tidplan 14 2.2 Ansökan om koncession för en kraftledning 14 2.3 Tillstånd för transformatorstationer 15 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 15 03. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTT- NINGAR 16 3.1 Nationella miljömål 16 3.2 Svenska kraftnäts miljömål 17 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 18 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 18 3.5 Säkerhet kring ledningar och kraftnät 19 3.6 Säkerhetsskydd 19 3.7 Miljökvalitetsnormer 19 3.8 Kommunal planering 19 04. ALTERNATIV 20 4.1 Alternativa utformningar 20 4.1.1 Likström/växelström 20 4.1.2 Markkabel 21 4.1.3 Sjökabel 21 4.1.4 Uppgradering av befintliga ledningar 21 4.1.5 Slutsats av de alternativa utformningarna 22 4.2 Förutsättningar för lokaliseringen 22 4.2.1 Sambyggnad och parallellbyggnad 22 4.3 Alternativa lokaliseringar som studerats 23 4.3.1 Alternativa stationslägen för södra mottagningsstationen 23 4.3.2 Alternativa utredningsområden 23 4.4 Utredningsområdet 25 4.5 Nollalternativ 26 05. VERKSAMHETSBESKRIVNING 27 5.1 Luftledningens utformning 27 5.1.1 Ledningens stolpar 28 5.1.2 Fundamenten 28 5.1.3 Faslinor, jordning och topplinor 29 5.1.4 Ledningsgatan 30 5.2 Arbetets utförande 30 5.3 Drift och underhåll luftledning 31 5.4 Underhåll för ledningsgatan 31 5.5 Elektriska och magnetiska fält 33 5.6 Ljud från kraftledningen 34 06. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 35 6.1 Bebyggelse och boendemiljö 35 6.1.1 Bebyggelsen kring kraftledningen 35 6.1.2 Förväntade konsekvenser för bostäderna 35 6.1.3 Buller 35 6.1.4 Elektriska fält och magnetfält kring ledningen 36 6.2 Landskapsbild 36 6.2.1 Beskrivning 36 6.2.2 Förväntade konsekvenser 37 6.3 Natura 2000 och områden av riksintresse 37 6.3.1 Beskrivning 37 6.3.2 Förväntade konsekvenser 40 6.4 Naturmiljö 40 6.4.1 Beskrivning 40 6.4.2 Förväntade konsekvenser 41 6.4.3 Fortsatt arbete 42 6.5 Rekreation och friluftsliv 42 6.5.1 Beskrivning 42 6.5.2 Förväntade konsekvenser 42 6.6 Kulturmiljö 42 6.6.1 Beskrivning 43 6.6.2 Förväntade konsekvenser 45 6.7 Naturresurser 46 6.7.1 Beskrivning 46 6.7.2 Förväntade konsekvenser 46 6.8 Infrastruktur 46 6.8.1 Beskrivning 46 6.8.2 Förväntade konsekvenser 46 6.9 Kommunernas översiktsplaner och detaljplaner 46 6.9.1 Beskrivning 46 6.9.2 Förväntade konsekvenser 47 07. SAMLAD BEDÖMNING AV FÖRUTSÄTTNING- ARNA FÖR EN NY KRAFTLEDNING MELLAN SKOGSSÄTER OCH STENKULLEN 48 08. REFERENSER 50 Lagstiftning 50 Eu-direktiv 50 Inventeringar 50 Övriga referenser 50 09. ORDLISTA OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 52 Bilaga 1 Kartillustrationer

8 sammanfattning ± 9 Detta dokument utgör underlag för samråd inför koncessionsansökan enligt ellagen för en 400 kvluftledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen i Västra Götalands län. Bakgrunden till projektet är att Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet måste stärkas i området för att möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Ledningen behövs för att omhänderta el från ökad produktion av vindkraft, för att kunna förnya de befintliga ledningarna i området på ett driftsäkert sätt, för att inte begränsa utbytet av el med södra Norge samt för att uppfylla kriteriet med driftsäkerhet även om en komponent i systemet inte fungerar. Den planerade ledningen kommer att utgöras av en ca 70 km lång luftledning mellan station Skogssäter i Trollhättans kommun och station Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen kommer att hängas upp på stolpar som placeras ut med drygt 300 meters mellanrum. Stolparna grundläggs med hjälp av fundament. För ledningen krävs i skogsmark en 44 meter bred trädfri skogsgata. Även utanför skogsgatan kommer träd som riskerar falla på ledningen att tas bort. Svenska kraftnät arbetar under hela projektets gång med alternativstudier för att finna ett alternativ som ger så liten samlad påverkan som möjligt på boendemiljöer, natur- och kulturmiljö, infrastruktur etc. I det skede projektet nu befinner sig har några delområden som var aktuella i förstudien avförts. Samråd sker nu kring det utredningsområde som kvarstår efter förra samrådet och efter fortsatta fördjupade utredningar (se figur A.2.). Utredningsområdet är generellt ca 400 meter brett, alternativa korridorer kvarstår i norr kring Bredfjällsområdet, öster om Göta älv samt längst i söder vid Stenkullen. Inom det aktuella utredningsområdet har natur- och kulturmiljöinventeringar inletts för att ge fördjupad kunskap om var inom området som en ledningsträckning kan dras på bästa sätt. I områdets norra del har området kring Bredfjället identifierats som ett kritiskt område, dels på grund av sina höga skogliga naturvärden men även på grund av kulturmiljön inom området. Rekommendationen är att undvika lagskyddade naturområden samt kända fornlämningar och att göra fördjupade inventeringar i området när ett förslag till sträckning finns framtaget. Längre söderut, kring Svartedalens Natura 2000-område, finns det områden som är kritiska ur naturvårdshänseende. Här kan fågelinventeringar behöva göras. De öppna markerna i utredningsområdet har besiktigats i den kulturhistoriska förstudien och 14 områden har identifierats som behöver utredas vidare om en ledningssträckning läggs inom dessa. För skogsmarkerna krävs också vidare utredningar när ett förslag till sträckning är framtaget. Vad gäller boendemiljön inom utredningsområdet så är södra delarna mer tätbefolkade än de norra. Generellt eftersträvas ett avstånd till bostäder på minst 115 meter för att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla. Endast på ett fåtal ställen finns risk att tillräckliga avstånd inte kan hållas. Om ledningen slutligen lokaliseras till dessa områden kommer de fastighetsägare som berörs av magnetfält över 0,4 mikrotesla att erbjudas förvärv. 0 5 10 Kilometer Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan Figur A.2. Utredningsalternativ för planerad 400 kv-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen.

10 01. INledning Svenska kraftnät har ansvar för Sveriges stamnät för el och ett systemansvar för den svenska elförsörjningen (se figur 1.1). Detta innebär dels att upprätthålla balansen i elsystemet mellan el som produceras och el som konsumeras, dels att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. Ett fel i en stamnätsanläggning ska inte påverka slutkonsumenterna. Svenska kraftnät ansvarar dessutom för att förstärka och underhålla stamnätet för att upprätthålla driftsäkerheten och vid behov öka överföringskapaciteten. ELKONSUMENTER ELHANDELSFÖRETAG ELBÖRSEN NORD POOL Figur 2. elens väg mellan produktion och konsumtion. Figur 1.1. Elens väg 1.2 mellan avgränsning produktion och konsumtion. Samrådsunderlaget har begränsats till att behandla de aspekter som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Utredningsområdena är generellt ca 400 m breda, men har breddats eller avsmalnats där omgivningarna tillåtit eller krävt detta. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i fyra punkter: LOKALNÄT > > erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet > > utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt > > främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el > > verka för en robust elförsörjning 9 REGIONNÄT ELPRODUCENTER STAMNÄT verkas. Planeringsförutsättningen är dock att en möjlig sträckning någonstans inom utredningsområdena ska kunna bli så rak som möjligt. Planering av sträckningen sker i nästa steg av processen och då är första prioritet att i möjligaste mån undvika bebyggelse och boendemiljöer. Som hjälpmedel för denna prioritering används Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten Det behövs en ny 400-kV ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun för att: > > ta hand om den ökade produktionen av el från vindkraft i norra delen av regionen > > det ska gå att förnya de ledningar som finns i området på ett driftsäkert sätt när detta behövs > > denna del av stamnätet är så svag att den begränsar möjligheten till utbyte med södra Norge > > öka driftssäkerheten genom att systemet ska fungera fullt ut även om en komponent inte fungerar (enligt det s.k. N-1 kriteriet) EU tillåter inte att Sveriges interna begränsningar får följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Detta problem kan bara lösas om ledningen går mellan just stationerna Skogssäter och Stenkullen. 1.1 Dokumentet och samrådets syfte Detta dokument är underlag för fortsatt samråd kring dragningen av en kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen i Västra Götalands län. Enligt miljöbalken ska underlaget beskriva verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt den kommande miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll och utformning. Dokumentet ligger också till grund för MKB:n som kommer att ingå i Svenska kraftnäts ansökan om tillstånd enligt ellagen (nätkoncession) för en kraftledning på 400 kv mellan Skogssäter och Stenkullen. Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunerna, fastighetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndigheter och allmänheten ska få möjlighet att yttra sig om den planerade kraftledningen. Samrådsunderlaget behandlar de miljöoch samhällsintressen som berörs av den planerade kraftledningsförbindelsen och innehåller en översiktlig bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. 1.2 Avgränsningar Detta samrådsunderlag tar avstamp i förstudien och behandlar påverkan på bebyggelse, boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. I detta samrådsunderlag behandlas det utredningsområde som är kvar efter samrådet kring förstudien. Utredningsområdet är ungefär 400 meter brett, men kan vara både bredare och smalare. Vissa delar av utredningsområdet har tagits bort efter genomförda utredningar och det första samrådet, detta beskrivs vidare under avsnittet 04 Alternativ. Samrådsunderlaget tar även upp dokumenterade värdeområden som ligger i närheten av utredningsområdet, eftersom det är möjligt att de kommer att påverkas. Samrådsunderlaget tar upp övergripande konsekvenser av kraftledningen. När sträckningen är fastlagd kan mer detaljerad information tas fram och konsekvenser kan beskrivas för enskilda människor, djurarter, växtsamhällen eller fornlämningar. Denna information lämnas i miljökonsekvensbeskrivningen där en exakt sträckning av kraftledningen beskrivs. 1.3 Metod I förstudien identifierades ett antal delområden som skulle kunna vara aktuella för en närmare utredning om var kraftledningen ska dras. Delområdena valdes med hänsyn till att så få boende som möjligt ska påverkas av kraftledningen, samtidigt som en kraftledning av tekniska skäl måste dras så rakt som möjligt. Hänsyn har också tagits till andra intressen så som naturmiljö, kulturmiljö samt rekreation och friluftsliv. Delområdena togs fram med hjälp av kartor och underlag från olika myndigheters geografiska informationsdatabaser (GIS). Materialet användes för att översiktligt beskriva områden och bedöma konsekvenser. Efter samrådet kring förstudiens delområden analyserades områdena och vissa alternativ valdes bort av olika anledningar. Synpunkter och yttranden från samrådet har använts som underlag för beslut om vilket delområde som ska studeras vidare (läs mer i avsnittet Alternativ). Till det här samrådsunderlaget har utredningsområdet studerats ytterligare med hjälp av information från GIS-databaser. Med hjälp av informationen har olika kartor tagits fram för t.ex. bebyggelse, riksintressen och natur- och kulturmiljö. Underlagsmaterialet har hämtats från länsstyrelsen (LstGIS), Skogsstyrelsen (Skogens källa), Jordbruksverket (TUVA) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). 11

12 Under hösten 2013 genomfördes en skrivbordsstudie kring tidigare dokumenterade naturvärden och förekomst av fågelarter i området med hjälp av databaser som exempelvis Artportalen och Skogens pärlor. Begränsade fältstudier har gjorts för att komplettera denna skrivbordsstudie och för att utreda vilka värden som finns inom utredningsområdet. Under hösten 2013 utfördes en kulturhistorisk förstudie för att få ytterligare kunskap om vilka fornlämningar och kulturhistoriska värden som finns i utredningsområdet. Förstudien genomfördes som kartstudier med vissa fältinventeringar i öppna marker (läs mer om dessa två studier i avsnittet 06 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser). 02. TILLSTÅNDSPROCESS OCH TIDPLAN 13 2.1 Samråd I processen med upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår samråd. Enligt 6 kap miljöbalken (SFS 1998:808) ska samrådet hållas i god tid och vara tillräckligt omfattande. Samrådet ska handla om verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Om verksamheten medför betydande miljöpåverkan ska samråd också hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Vad som är betydande miljöpåverkan beskrivs i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Att bygga en ny stamnätsledning mellan Skogssäter och Stenkullen är en sådan verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsen i Västra Götalands beslut 7 augusti 2013. Samrådet pågår under hela MKB-processen och synpunkter och yttranden är viktiga för den slutliga utformningen och placeringen av kraftledningen. Samrådsprocessen illustreras i figur 2.1. Inför samrådet har Svenska kraftnät utgått från ett utredningsområde med flera delområden. Där ingår flera möjliga lokaliseringar och utformningar som ska utvärderas med hjälp av synpunkter, yttranden, inventeringar och utredningar, och som resultat får vi en rekommenderad sträckning. När Svenska kraftnät har kommit fram till ett förslag till sträckning beskrivs den detaljerat i en MKB tillsammans med motiven till förslaget. Sedan jäm- förs förslaget med vad som sker om projektet inte genomförs (nollalternativet). Detta för att kunna beskriva både positiva och negativa konsekvenser av projektet. I MKB beskrivs vad som kan göras för att minska de eventuella negativa konsekvenserna och de bortvalda förslagen beskrivs kortfattat. 2.1.1 Tidigare genomförda samråd Under våren 2013 hölls samråd kring flera delområden för den planerade kraftledningen Skogssäter Stenkullen. Utredningsområdet med delområden presenterades i en förstudie som i januari 2013 skickades till länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer och sektorsintressen. De som äger fastigheter inom utredningsområdet (ca 2 000 markägare) ansågs direkt berörda och bjöds in till samrådet och fick en förkortad version av förstudien. Utöver detta har Svenska kraftnät annonserat i lokala tidningar under januari 2013 och det har funnits möjlighet att ta del av information och framföra synpunkter på samrådsmöten i Lilla Edet Folkets hus den 5 februari, i Alafors Medborgarhuset den 6 februari och i Lerum Torpskolans aula den 7 februari 2013. Synpunkter och yttranden från samrådet kring förstudien har sammanställts i en samrådsredogörelse. Under november 2013 genomfördes ett kompletterande samråd kring delområden som föreslagits under samrådstiden och som Svenska kraftnät beslutade att utreda vidare. Synpunkter och yttranden från det senaste samrådet kommer att sammanställas som en komplettering till samrådsredogörelsen.

14 15 Tabell 2.1. Tidplan för samrådsprocessen. Aktivitet Tid Steg 1 MKB-processen påbörjas. Förstudie för flera delområden med projektets syfte, lokalisering, utformning och omfattning. Förstudien beskriver generellt vilken miljöpåverkan projektet kan antas få. 2012 1. Samrådsunderlag (med flera alternativa korridorer) tas fram. 2. Samråd, synpunkter samlas in 3. Samrådsredogörelse skickas till länsstyrelsen Steg 2 Första samråd med länsstyrelse, kommun, myndigheter, berörd allmänhet och andra intressenter. Hösten 2012 våren 2013 Steg 3 Samrådsredogörelse med synpunkter och yttranden från samrådet. Denna ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Juni 2013 Steg 4 Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutar att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Augusti 2013 Steg 5 Kompletterande samråd över ytterligare utredningsområden Hösten 2013 6. Samrådsunderlag tas fram 5. Val av utredningskorridor 4. Beslut om betydande miljöpåverkan Steg 6 Samråd två (ett utredningsområde). Februari-april 2014 Steg 7 Samrådsredogörelse med synpunkter och yttranden från samrådet. Sommaren 2014 Steg 8 Ansökan om koncession lämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei) tillsammans med MKB för den föreslagna sträckningen. 2015 7. Samråd om utbyggnadsförslaget, synpunkter samlas in 8. MKB färdigställs 9. Ansökan till EI Steg 9 Energimarknadsinspektionen tar in fler yttranden och fattar beslut om koncession. Om ärendet överklagas lämnas ansökan vidare till regeringen med ett yttrande från Ei. Steg 10 Regeringen fattar beslut om koncession efter eventuellt överklagande 2016 2015 Figur 2.1. Illustration över hur ett samråd kan gå till. Steg 11 Byggstart 2017 Steg 12 Driftstart 2020 2.1.2 Samrådets genomförande och tidplan Det här underlaget presenterar ett utredningsområde som Svenska kraftnät nu vill samråda vidare kring. Samrådsunderlaget baseras på de inventeringar, utredningar och besiktningar som gjorts hittills samt de synpunkter och yttranden som lämnats vid de två tidigare samråden kring utredningsområdet. Samråd kring kvarvarande utredningsområde pågår under februari-april 2014. Informationsmöten kommer att genomföras på samma sätt som i förstudiesamrådet. Vid dessa möten ges möjlighet att ta del av information om projektet samt lämna synpunkter. Information om projektet samt underlagsmaterialet finns också på Svenska kraftnäts hemsida, www.svk.se. Synpunkter kan även lämnas skriftligt till Svenska kraftnät efter informationsmötet. Efter genomfört samråd kommer en ny samrådsredogörelse med bemötande av inkomna synpunkter och yttranden att tas fram och denna bifogas ansökan om koncession enligt ellagen. När samrådet är genomfört kommer en MKB att upprättas och i den utvecklas diskussionen kring inkomna synpunkter och yttranden samt avförda alternativ. Tidplanen är att ansökan om koncession (tillstånd) för ny 400 kv-ledning ska lämnas in under 2015 (se tabell 2.1.). 2.2 Ansökan om koncession för en kraftledning Enligt 2 kap 1 ellagen (SFS 1997:857) måste man ha tillstånd för att få bygga och använda kraftledningar i Sverige, (nätkoncession). Det är Energimarknadsinspektionen (Ei) som prövar ansökningarna och meddelar tillstånd för lokalnät, regionnät och stamnät. Nätkoncession för stamnätet beslutar Ei om, men i vissa fall beslutar regeringen, exempelvis vid utlandsförbindelser och om ett beslut från Ei har överklagats. Regeringen prövar också ärenden som har betydelse för försvaret. En MKB ska enligt ellagen ingå i en ansökan om nätkoncession och bestämmelserna kring MKB finns i miljöbalkens sjätte kapitel. MKB ska vara underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön. 2.3 Tillstånd för transformatorstationer Stamnätsstationen Skogssäter behöver förnyas inför en ny anslutning och därför planeras en ny station vid den befintliga. För en stamnätsstation behövs ingen koncessionsprövning, men bygget kan inte börja förrän tillståndet är klart för den nya ledningen (2 kap. 3 ellagen). Om det finns särskilda skäl kan man söka dispens från förbudet enligt 2 kap. 5 ellagen. Det krävs också bygglov enligt plan- och bygglagen (9 kap. 2, SFS 2010:900) för byggnader inom det planerade stationsområdet. För stamnätsstationen i Stenkullen krävs det endast små förändringar. Inga nya byggnader behövs. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt Innan man kan börja bygga ledningen krävs också tillträde till de fastigheter som berörs. Det vanliga är att fastighetsägare och nätägare tecknar frivilliga markupplåtelseavtal och i vissa fall kan det bli markinlösen. Svenska kraftnät försöker komma överens med markägarna så långt det är möjligt. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrånget på marken som används för ledningen. Man får också ersättning för tillfälliga skador i samband med bygget. Nätägaren Svenska kraftnät ansöker därefter om ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken upplåts fastighetsrättsligt för kraftledningen. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid och oavsett om fastigheten byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Om en kraftledning rivs kommer Svenska kraftnät begära att ledningsrätten upphävs.

16 03. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål De nationella miljömålen ska användas i arbetet för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt skydda natur och kulturlandskap (Naturvårdsverket 2013). Miljömålen beskriver de egenskaper som vår naturmiljö och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det finns 16 miljömål, med 19 etappmål samt ett generationsmål. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer en bedömning av hur verksamheten påverkar miljömålen att göras mer i detalj, men i det här skedet är beskrivningen mer övergripande av vilka följder kraftledningen har för målen. Nedan beskrivs de miljömål som påverkas av 400 kv-ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen, Texterna är hämtade från miljomal.nu (Naturvårdsverket 2013). Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Under miljökvalitetsmålet ingår de elektriska och magnetiska fält som skapas när 400 kv-ledningen är i drift. I det utredningsområde där sträckningen planeras finns det bebyggelse och boendemiljöer i varierande grad. I avsnittet Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser redogörs övergripande för konsekvenser för närboende. En grundläggande förutsättning vid planering av nya kraftledningar är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy som säger att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla (μt) där människor bor eller arbetar. Levande skogar Skogen ska behållas i det skick den har nu, skogens biologiska mångfald ska vara bevarad och arter ska kunna sprida sig inom sina naturliga områden. Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och det ska finnas förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av naturvärdena. Skogens värde för friluftslivet ska bevaras i nuvarande skick. Kraftledningen kommer att ta ny skogsmark i anspråk och området under och kring ledningen kommer att hållas trädfritt. I den fortsatta planeringen av ledningen kommer skogliga naturvärden att studeras mer ingående för att påverkan ska bli så liten som möjligt. Den kontinuerliga röjningen under ledningen kan även bidra till en ökad biologisk mångfald. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som friluftslivets förutsättningar värnas. Kraftledningen kommer att passera flera vattendrag när den slutliga sträckningen är bestämd. I den fortsatta planeringen kommer dessa passager att studeras i detalj för att naturvärdena och tillgängligheten ska påverkas så lite som möjligt av ledningen. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion ska bibehållas. Det är möjligt att kraftledningen kommer att passera våtmarker. I den fortsatta planeringen kommer dessa områden att studeras mer ingående för att påverkan ska bli så liten som möjligt, men våtmarker är inte lämpliga för ledningen eftersom det är svårt att bygga stolparna i sådana områden. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Kraftledningen kan komma att passera jordbruksmark. Svenska kraftnät kommer att utreda sådana områden mer och placera stolparna för att minimera påverkan på produktiv jordbruksmark. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska vara en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att det främjar en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. I det utredningsområde som slutligen ska mynna i en sträckning finns det bebyggelse och boendemiljöer. Minsta avstånd från den nya kraftledningen till bebyggelse kommer att vara minst 115 meter eftersom magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla (ut) där människor bor eller arbetar. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Kraftledningen kan komma att passera områden med höga naturvärden. En naturinventering har gjorts och den kommer att kompletteras när sträckningen är bestämd för att identifiera och beskriva värdefull natur längs ledningen och försöka begränsa den negativa påverkan. En positiv effekt är att kraftledningsgator är öppna miljöer som liknar gamla tiders ängs- och betesmarker. Det har lett till att arter som trivdes i det gamla odlingslandskapet har funnit en livsmiljö i ledningsgatorna. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Den planerade 400 kv-ledningen bidrar till att möjliggöra en utbyggnad av förnybar energi och ökar därmed våra möjligheter att nå upp till klimatmålen. 3.2 Svenska kraftnäts miljömål Svenska kraftnäts långsiktiga miljömål: > > Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion. > > Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt. > > Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. > > Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön. > > Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras. 17

18 19 De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål med särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnät ska ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet och genom arbetet bidrar Svenska kraftnät till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Verksamhetens miljöbelastning ska ständigt minska. Det innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Energianvändningen ska effektiviseras och ämnen och material ska användas med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och värdefulla biotoper ska bevaras. Att använda miljöanpassade lösningar för energiförsörjningen är en viktig del i Svenska kraftnäts ansvar. Investeringar i stamnätet för el underlättar utbyggnaden av förnybar energi och elen kan överföras med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. Verksamheten påverkar miljön, och vi tar därför ansvar för att den negativa påverkan blir så liten som möjligt. Detta görs genom ett långsiktigt miljöarbete, men också genom att vi ställer krav på att entreprenörerna tar hänsyn till natur- och markförhållanden vid byggande och underhåll. Svenska kraftnä t ska uppnå målen genom att > > fatta långsiktigt hållbara beslut med hänsyn till miljön > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt Svenska kraftnät är miljömedvetna och kan ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Det finns inga nationella bestämmelser kring gränsvärden för magnetfält men enligt Svenska kraftnäts policy får inte magnetfälten överstiga 0,4 mikrotesla (μt) där människor bor eller arbetar. Nivån har valts utifrån forskningsresultat och myndigheternas rekommendationer. Forskningen har inte påvisat några samband mellan exponering för magnetfält och påverkan på hälsan för nivåer under 0,4 μt, och stora variationer i magnetfältsnivåer förekommer också i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Mäter man från en punkt mitt under ledningen gäller de här värdena för våra luftledningar för växelström: På 50 meters avstånd är magnetfältet under 4 μt och på 115 meters avstånd är magnetfältet under 0,4 μt. Många som bor eller ofta vistas i närheten av kraftledningar är oroliga för det magnetiska fältet. Svenska kraftnät tar den oron på allvar och följer de försiktighetsprinciper som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen. Magnetfältet från en ledning påverkas av många faktorer, som linornas inbördes läge, hur mycket el som transporteras i ledningen, terrängförhållandena och närheten till andra kraftledningar. Det är därför svårt att ange ett avstånd där magnetfältet uppgår till 0,4 μt innan man har gjort beräkningar för just den platsen. Ett säkerhetsavstånd på minst 115 meter är alltid utgångsvärdet och för ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen kommer Svenska kraftnät att beräkna de elektriska och magnetiska fälten vid kritiska passager av exempelvis boendemiljöer. Resultaten av beräkningarna presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen, några avstånd som redovisas kan vara mindre än de generella avstånden i magnetfältspolicyn. 3.5 Säkerhet kring ledningar och kraftnät Säkerhetsbestämmelser för ledningar finns i ellagen, starkströmsförordningen (SFS 2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter(elsäk- FS 2013:1). Enligt starkströmsföreskrifterna ska det vara minst tio meter mellan en byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla väderförhållanden. Ledningen är också utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom topplinan i ledningen. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i dem, vilket är en säkerhetsrisk. Vi kommer därför att konstruera stolparna med klätterskydd i områden nära bebyggelse. För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledningen och vindkraftverket. Avståndet motsvarar kraftverkets höjd inklusive rotorblad plus tio meter. 3.6 Säkerhetsskydd Svenska kraftnät ska försäkra sig om att den egna verksamheten har tillräckligt skydd enligt säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627). Säkerhetsarbetet omfattar även fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) kräver att man gör en säkerhetsanalys minst vartannat år. Enligt föreskrifterna ska skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (SFS 2010:305), och skyddet inriktas då mot sabotage, terrorism och spioneri. Bestämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen (SFS 1996:633) och i föreskrifter och allmänna råd från Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling där man närmare beskriver begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 3.7 Miljökvalitetsnormer Genom att anta miljökvalitetsnormer (MKN) kan regeringen bestämma övre gränser för föroreningar eller störningar som människor och miljö kan utsättas för. Hittills har regeringen antagit miljökvalitetsnormer för luft, vatten, fisk- och musselvatten samt buller. Reglerna för miljökvalitetsnormer finns i miljöbalkens femte kapitel. Enligt dem kan regeringen meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormen kan gälla för ett specifikt område eller för hela landet. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Tillståndsmyndigheten ska säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs, t.ex. i samband med att tillståndsärenden prövas. Tillstånd till en ny verksamhet får inte lämnas om den medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids. I kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer Svenska kraftnät att redogöra hur projektet påverkar relevanta miljökvalitetsnormer. 3.8 Kommunal planering Nya kraftledningar får inte strida mot kommunernas detaljplaner eller områdesbestämmelser, men om planens syfte eller bestämmelserna inte motverkas är det tillåtet att göra mindre avvikelser (8 ellagen, SFS 1997:857). I avsnitt 6 finns en genomgång av plansituationen i kommunerna.

20 21 04. ALTERNATIV ska anslutas. Omriktarstationen omvandlar likström till växelström och tvärtom. omriktarstationerna är dyra (600 miljoner kronor styck, för 400 kv) och tar mycket plats, därför måste en likströmsledning med samma kapacitet som en luftledning vara minst 50 mil för att bli kostnadseffektiv. Dessutom är likströmsförbindelsers omriktarstationer möjliga felkällor. Kraftledningar med likström har fördelen att effekttransporten genom varje ledning styrs aktivt. I växelströmsledningar fördelas effekttransporten efter de enskilda ledningarnas motstånd. Det finns också nackdelar med likström. En är att en likströmförbindelse inte automatiskt förändrar sin effekttransport efter förändringar i nätstrukturen. För reglering av effekten krävs avancerade Miljöbalken styr vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Enligt lagen ska den lokalisering väljas där ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta möjliga negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Svenska kraftnät arbetar målmedvetet för att leva upp till miljöbalkens krav och finna den lämpligaste sträckningen för kraftledningen. Flera utredningsområden för ledningen identifierades på ett tidigt stadium och arbetet med att komma fram till en slutlig sträckning pågår genom hela samrådsprocessen. Nu har de båda anslutningspunkterna för ledningen fastställts och delområden avförts. Delområden har valts bort av hänsyn till bebyggelse, naturintressen, infrastruktur och på grund av tekniska skäl. Fortsatta utredningar, samråd och inventeringar av natur- och kulturmiljön kommer att leda fram till ett beslut om kraftledningens slutliga sträckning. Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en utredning av alternativa utformningar, alltså vilka tekniska lösningar som är möjliga. Den som driver verksamheten ska dessutom kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. De alternativa utformningar och lokaliseringar som har studerats beskrivs här liksom de kvarvarande alternativen. Dessutom beskrivs konsekvenserna av att projektet inte genomförs (nollalternativ). 4.1 Alternativa utformningar I det samråd som redan har genomförts har det framkommit önskemål om att ytterligare utreda alternativa utformningar av projektet; likströmsteknik, markförlagda kablar, sjökabel samt samförläggning med befintliga ledningar. Nedan beskrivs de olika utformningarna. 4.1.1 Likström/växelström Likströmsteknik (HVDC) används framför allt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan att något kopplas på under vägen eller mellan områden med olika frekvenser. Växelströmstekniken dominerar inom elförsörjningen internationellt. Det nordiska nätet är helt växelströmsbaserat förutom två HVDC-förbindelser mellan södra Finland och Mellansverige. Växelströmstekniken etablerades för mer än 100 år sedan som en utveckling av den likströmsteknik som redan var etablerad. Utvecklingen mot växelström berodde främst på användningen av stora roterande maskiner (motorer) och behovet av högre spänningar för att överföra effekt, som i sin tur krävde transformatorer innan konsumenter kunde anslutas. Tekniken för växelström är alltså inte föråldrad utan bygger på grundläggande fysikaliska samband och kommer även i framtiden att vara dominerande. På grund av att stamnätet är ett växelströmsnät krävs omriktarstationer om en likströmsledning styrsystem, som leder till försämrad driftsäkerhet. Likströmsteknik används för att knyta ihop växelströmssystem med olika frekvens, till exempel Norden och kontinenten. De nordiska stamnäten är utformade som växelströmsnät, vilket är en förutsättning för att de ska kunna vara i fas och sammankopplade med varandra. Delar av växelströmsnäten kan i vissa fall kompletteras med likströmsförbindelser, men aldrig ersättas av dem. Elöverföringen i likströmsledningar kan styras mellan två punkter och tekniken kan användas för att komplettera växelströmssystemet på längre avstånd. I projektet SydVäst-länken används likströmsteknik på detta sätt. 4.1.2 Markkabel Att anlägga markkablar inom växelströmssystemet med så hög spänning som 400 kv är av tekniska skäl endast möjligt på kortare sträckor, eftersom de extrema fasförskjutningar som blir mellan ström och spänning utvecklar värme. Fasförskjutningen gör att bara en liten del av den el som transporteras i kabeln kan användas. För att kunna utnyttja kapaciteten i markkabeln måste det byggas stora stationsanläggningar med kompensationsutrustning. Stationerna som måste byggas ca 20 km från varandra är ungefär 100 x 100 meter och måste vara inhägnade. Driftsäkerheten och robustheten i ett kraftsystem påverkas av hur många delar som ingår i systemet. För kablar ökar antalet felkällor eftersom det krävs nio kablar i ledningen som dessutom måste skarvas varje 800 meter för att få samma kapacitet som motsvarande luftledning. Varje skarv är en potentiell felkälla och tekniken att skarva 400 kv-kablar är relativt ny. Att anlägga en markkabel är ungefär åtta gånger dyrare än en luftledning. En viss del av den ökade kostnaden beror på att korsningar med vattendrag, vägar och järnvägar blir mer komplicerade. Driftsäkerheten är också betydligt sämre på grund av antalet skarvar i en likströmsförbindelse. Räknat på en sträcka på 80 km som motsvarar projektets längd så är driftsäkerheten upp till 80 gånger sämre i en markkabel. Markkabel innebär alltså en ökad risk för fel och störningar samtidigt som möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar är begränsade. 4.1.3 Sjökabel En kabel på botten i Göta älv kräver likströmsteknik på samma sätt som en markkabel. Förutom de begränsningar själva likströmstekniken innebär medför en förläggning under vatten också risker för driftsäkerheten, exempelvis kan kabeln skadas av ankrande fartyg. Ytterligare en svårighet med att lägga kabel i Göta älv är skredrisken. Vid stora ras kan kablar i älven skadas. Förläggningen under vatten eller is försvårar reparationsarbetet vilket förlänger reparationstiden och strömavbrottet. Förläggningen och underhåll samt reparationer kan påverka fartygstrafiken i älven. Dessutom kan den grumling som uppstår vid förläggningen påverka växter och djurliv. Föroreningar som finns i sedimenten kan frigöras och spridas. Sammantaget kan konstateras att sjökabelalternativet ger sämre driftsäkerhet och ökade kostnader för anläggning, underhåll och reparation. Konsekvenserna för fartygstrafiken samt för miljön riskerar också att bli stora. 4.1.4 Uppgradering av befintliga ledningar Att förstärka den aktuella delen av stamnätet genom att uppgradera en av de befintliga ledningarna är inte möjligt av tre skäl: > > Stolparna som faslinorna är upphängda i är inte dimensionerade för grövre faslinor. Samtliga stolpar måste bytas. > > Även om stolparna skulle klara den ökade lasten så skulle en uppgradering medföra ett avbrott på denna ledning under minst 18

22 23 månader. Under denna tid skulle systemet drivas med endast en ledning vilket ger en mycket dålig driftsäkerhet. > > Om en befintlig ledning kunde uppgraderas på kortare tid skulle slutresultatet bli ungefär som för dagens system. Vid ett fel på en av ledningarna skulle alltför mycket effekt överföras till det regionala systemet vilket riskerar att helt slås ut. 4.1.5 Slutsats av de alternativa utformningarna För att klara Svenska kraftnäts krav på driftsäkerhet och robusthet samt för att få en så låg kostnad som möjligt för projektet och samhället är luftledning det enda realistiska alternativet. För att kunna minimera konsekvenserna av luftledningen är det viktigt att finna den bästa lokaliseringen för den och detta samråd är ett led i det arbetet. 4.2 Förutsättningar för lokaliseringen Vid lokalisering av en ny kraftledning finns det många aspekter att ta hänsyn till. Närheten till bostäder och platser där människor vistas längre tider så som skolor och arbetsplatser, känslig natur- och Figur 4.1. Exempel på sambyggnad av ledningar. kulturmiljö, landskapsbild, kommunal planering och infrastruktur är några av de viktigaste. Byggtekniska förhållanden och markanvändning har också betydelse, liksom strävan att sträckan ska vara så kort som möjligt. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy avgör avstånden till bebyggelse. Enligt policyn ska magnetfältsnivån inte överstiga 0,4 μt. Mätt från en punkt mitt under ledningen motsvarar detta ett avstånd på ca 115 meter (högt räknat) och för hus som ligger så nära att de riskerar att utsättas för magnetfält över värdet erbjuds inlösen. Kraftledningar måste förläggas en bit ifrån vägar och järnvägar för att inte komma i konflikt med vägrätten eller skapa eltekniska problem för järnvägen. 4.2.1 Sambyggnad och parallellbyggnad Driftsäkerheten och robustheten blir sämre ju fler komponenter systemet har. Den tekniska dimensioneringen av stamnätet är baserad på att systemet ska fungera fullt ut även om en komponent faller bort. Inom femton minuter efter ett fel ska normaldrift vara återställd och systemet vara berett på att klara ett nytt fel. Se exempel på sambyggnad i figur 4.1. 4.3 Alternativa lokaliseringar som studerats 4.3.1 Alternativa stationslägen för södra mottagningsstationen Förutom de två stationslägen som presenteras under avsnittet Kvarvarande alternativa lokaliseringar har Svenska kraftnät studerat ytterligare två lägen för den södra mottagningsstationen, ett i Kilanda och ett på Hisingen. Om ledningen skulle anslutas till Kilanda i södra änden skulle inte de förväntade effekterna av ledningen uppfyllas då de problem som finns mellan Skogssäter och Stenkullen endast skulle överföras till området mellan Kilanda och Stenkullen. Kilanda är alltså ingen möjlig anslutningspunkt. På Hisingen finns en stamnätsstation som har utretts, men avfärdats på grund av eltekniska orsaker (som för Kilandaalternativet) samt avsevärda problem med att komma fram med ledningen. Stenkullen är därför den närmaste 400 kv-station som ledningen kan anslutas till. 4.3.2 Alternativa utredningsområden I ett inledande skede utreddes en möjlig ledningsdragning öster om de två befintliga 400 kv-ledningarna. Men det är inget alternativ eftersom en ny ledning i så fall kulle behöva korsa andra stamnätsledningar fyra gånger på sträckan mellan Skogssäter och Stenkullen. Svenska kraftnät undviker alltid att korsa stamnätsledningar så långt det är möjligt, framför allt på grund av att korsningar medför problem med driftsäkerheten. Det finns risk att ledningar ska falla ned över varandra och då kan båda bli strömlösa. En annan anledning till att det östra alternativet valts bort är att Vattenfall har ett behov av en förstärkt nordlig inmatning till Göteborgsregionen. En sådan framtida förstärkning försvåras betydligt om den nya 400 kv-ledningen byggs öster om de befintliga 400 kv-ledningarna. En alternativ delsträcka mellan Svartedalen och Alefjäll utreddes också i ett inledande skede och avfördes som alternativ. Ett sådant alternativ skulle betyda att Göta älv passerades mellan Älvängen och Lödöse. Sydost om Lödöse skulle den föreslagna ledningen vika av söderut och följa den befintliga 400 kv-ledningen. Denna sträckning skulle innebära problem med att passera till exempel den nybyggda järnvägsstationen söder om Lödöse. Efter samrådet kring utredningsområdena i förstudien har ytterligare några alternativ avförts (se Förstuiden för bokstavshänvisningarna som följer nedan). På sträckan mellan Ekebacken och Bergsgärde har delområde B från förstudien avförts(se figur 4.2.). Anledningen är att den nya ledningen här skulle behöva dras parallellt med en 130 kv-ledning, något man undviker om andra alternativ finns. Dessutom finns det inom detta delområde många bostadshus. Alternativet att i stället dra ledningen i det norra delområdet A skulle innebära mindre påverkan på boendemiljön. En ledningssträckning väster om byn Rishageröd och Västersjön i delområde C (se figur 4.2) skulle till största delen gå genom glesbefolkad, relativt kuperad skogsmark och berör i ytterst liten utsträckning bebyggelse. Däremot har delområdet flera våtmarker, småvatten och sumpskogar och en ledning här kan påverka naturmiljön mycket. Vattenrika miljöer ger också ökade förläggningskostnader. Sträckningen sammanfaller även längre norrut med ett större område av riksintresse för vindbruk. Förslaget har således avfärdats på grund av naturvärden, riksintresse för vindbruk och markförhållanden. Den kortaste och rakaste vägen till en punkt nordost om Svartedalens natur- och friluftsområde skulle innebära att kraftledningen går rakt genom öppen jordbruksmark vid Hasteröd och korsar byn Önneröd (delområde E i förstudien, figur 4.2) vilket skulle påverka boendemiljön och landskapsbilden. Alternativet har avfärdats med hänsyn till boendemiljön i Önneröd. På sträckan mellan Svartedalen och Alefjäll passeras Göta älv norr om Lödöse i delområde F (se figur 4.2). Alternativet skulle innebära att en helt ny passage skulle behövas över älven och älvdalen samt över väg E45. Alternativet skulle vika av nordost om Lödöse och följa befintlig en 400 kv-ledning söderut genom Skepplanda och Kilanda. I Kilanda och Skepplanda är det bebyggelse i närheten av ledningsgatan och sträckningen har avfärdats eftersom det inte är möjligt med sambygge eller parallellbygge med en 400 kv-ledning. Även delområde G (östra delen) avfärdas av samma skäl. Delområde H och västra delen av G över Göta älv (se figur 4.2) avfärdas för att det är mycket bostäder samt att kommunen i området har fem detaljplaneförslag. I detta utredningsområde finns också

24 25 B ± en komplicerad passage över en trafikplats och ett snickeri. Ett delområde mellan Alefjäll och Stenkullen har avfärdats på grund av att alternativet skulle innebära att ledningen passerar nära boendemiljöer och mycket nära St. Lundby kyrka och kyrkogård (område K i förstudien, figur 4.2). C C E 4.4 Utredningsområdet Från stationen i Skogssäter (gult i kartan i figur 4.2 och 4.3) följer utredningsområdet befintliga ledningar parallellt en bit söderut förbi Öresjö. Utredningsområdet går främst genom skogsmark Figur 4.4. Aktuellt delområde inom Lilla Edets kommun (norra delen). Utredningsområdet passerar sedan byn Högen på väg söderut mellan Rishageröd och Önneröd (orange i kartan figur 4.2 och 4.5) och därefter F G G H K 0 5 10 Kilometer Lantmäteriet, Svk-Geodatasamverkan Figur 4.2. Aktuellt utredningsområde och avförda delområden. Bokstäverna hänvisar till förstudiens beteckningar. Figur 4.3. Aktuellt delområde inom Trollhättans kommun. med sparsam bebyggelse. Inom det lila området (se figur 4.2 och 4.4) skiljs de befintliga ledningarna åt från utredningsområdet. Strax söder om Örstad delar sig utredningsområdet i två korridorer, det ena går västerut och det andra söderut. Den södra passerar väster om Sjötorpet, Bergsgärde och gör en sväng vid Tomten och passerar därefter Högsbo innan korridorerna åter förenas. Den västra korridoren passerar mellan två naturreservat och svänger sedan av söderut vid Valdalen. På väg söderut vid St. Valeklinten delar sig utredningsområdet åter i två korridorer och den ena passerar öster om sjön Lille-Väktor, medan den andra går väster om Lille-Väktor över Näset. Korridorerna sammanfaller igen söder om Lille-Väktor. Figur 4.5. Aktuellt delområde inom Lilla Edets kommun (södra delen). Figur 4.6. Aktuellt delområde inom Kungälvs kommun.

26 Figur 4.6. Aktuellt delområde inom Kungälvs kommun. öster om Svartedalens natur- och friluftsområde. Utredningsområdet passerar byn Hästemossen och vidare söderut mot Västergård. Söder om Västergård passerar utredningsområdet över Stendammen och Kroksjön och tar en sydvästlig riktning mot Plommeröd (blått i kartan i figur 4.2 och 4.6). Alefjäll. Mot sydost går området parallellt med en 130 kv-ledning och passerar norr om Ryd. På sträckan mellan Alefjäll och Stenkullen fortsätter utredningsområdet söderut mellan Tolsjöhult och Blötakärr (turkost i kartan i figur 4.2 och 4.8). Efter att ha passerat väg 190 mellan Ytterstad och Benelyckan viker utredningsområdet av österut, gör en avstickare kring Stakeberg och ansluter sedan till stationen vid Stenkullen från väster. 05. VERKSAMHETSBESKRIVNING 27 Figur 4.7. Aktuellt delområde inom Ale kommun. Vid Långemossen ansluter utredningsområdet till befintlig 130 kv-ledning och följer denna över Göta älv nedströms Tjurholmen. Parallellt med älven löper järnvägen och väg E45 som också ska passeras. 4.5 Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen görs en jämförelse med en framtida situation där den planerade 400 kv-ledningen inte kommer att byggas, ett s.k. nollalternativ. Driftsäkerheten är prioriterad när Svenska kraftnät planerar och utvecklar stamnätet. Om Svenska kraftnät inte bygger en ny 400 kv-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen kan det bli problem med strömförsörjningen i området vilket motverkar Svenska kraftnäts intention om ett driftsäkert och robust stamnät. Vindkraftutbyggnaden i norra delen av områden måste stoppas vid den nivå som ger upphov till överlaster i stamnätet. Detta medför juridiska problem eftersom Svenska kraftnät måste ansluta ny förnybar energi. Utan den nya 400 kv-ledningen kommer inte heller reparationer och underhåll på befintliga ledningar att kunna genomföras driftsäkert. Att stänga av en ledning för reparation eller underhåll skulle kunna medföra en överhettning av övriga ledningar som kan ge långa och stora strömavbrott, både i stamnätet och i regionnätet. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som en ny 400 kv-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen skulle medföra inte kommer att uppstå. 1 Kraftledningar i stamnätet Projektet är en ny 400 kv-luftledning mellan stationerna Skogssäter, strax väster om Trollhättan, och vudalternativet när Svenska kraftnät planerar med 50Hz. Luftledning för växelström är hu- 1.1 Luftledningar Stamnätets Stenkullen i Floda. kraftledningar Ledningen byggs för 400 i Västra kv Götalands vanligen län och berör tvåbenta kommunerna s.k. portalstolpar. Trollhättan, Lilla Dessa är väl beprövade och har använts i det består normalt stamnätet. av ca 30 meter höga stolpar av stål, Edet, Kungälv, Ale och Lerum. Ledningen kommer svenska stamnätet under flera decennier. Konstruktionen är robust, enkel att montera att få en längd om ca 70 km. 5.1 Luftledningens utformning och Stationen erbjuder Skogssäter hög driftsäkerhet. är högt belastad och når snart sin tekniska livslängd. Den tekniska livslängden skogsmark är normalt används minst 40normalt år, men det sett kontinuerliga stagade portalstolpar reparera eventuella (s.k. A-stolpar) skador. En medan luftledning osta- är också En luftledning är driftsäker och det går snabbt att I gade underhållet portalstolpar gör att den (s.k. exakta B-stolpar) livslängden används är svår i jordbruksmark. ekonomiskt fördelaktig Vid linjebrytningspunkter, d.v.s. där luftledningen ändrar riktning mer än ca 10 grader, uppförs i regel tre- i förhållande till andra ledningsalternativ. Ledningen är upphängd på stol- att förutsäga. En ny station krävs för att klara inkopplingen par som grundläggs med olika slags fundament och benta av den vinkelstolpar. nya ledningen och Dessa för att är klara oftast driftsäkerheten. Stationen Stenkullen Principskisser är förberedd av stolptyper för en ny redovisas hör även topplinor i figur 1. som skyddar mot åsknedslag och försedda med den har staglinor tre faser, utbredda dvs. tre olika vinkelrätt ledare. Till mot ledningen linjeriktningen. anslutning och endast mindre ändringar krävs. Anpassningen stolpar kommer har att kunna kraftigare utföras fundament, inom det nu- eftersom laddningar. de ska På stolparna stå stadigt är ledningen utan hjälp upphängd av jordlinor som skyddar omgivningen från oönskade Ostagade varande stationsområdet. med tre faser, d.v.s. tre olika ledare. Till ledningen stag. De stagade stolparna har mindre fundament för stolpbenen men är istället beroende elektrisk av stag ström för som att stabiliseras. ändrar riktning På vissa hundra platser jordlinor med särskilda som skyddar förutsättningar omgivningen från uppförs oönskade Ledningen byggs för växelström. Det är en hör även topplinor som skyddar mot åsknedslag och ostagade, gånger per enbenta sekund stolpar. strömmens frekvens är där- laddningar. Figur 4.8. Aktuellt delområde inom Lerums kommun. Utredningsområdet följer därefter en 130 kvledning österut ca 10 km (rosa i kartan i figur 4.2 och 4.7). Utredningsområdet delar upp sig för att undvika Björbäck, Ryd och Fjärhult på sin väg mot Figur Figur 5.1. 1. Principskisser Exempel på standardstolpar. av standardstolpar. Från vänster: Från stagad vänster: A-stolpe, stagad ostagade A-stolpe, B-stolpe ostagad och trebent B-stolpe vinkelstolpe. och trebent vinkelstolpe.

5.1.1 Ledningens stolpar Stamnätets kraftledningar för 400 kv har normalt tvåbenta stolpar av stål, s.k. portalstolpar. I skogsmark används vanligen stagade portalstolpar (Astolpar), medan ostagade portalstolpar (B-stolpar) står på jordbruksmark (se figur 5.1.). Hur höga stolparna är avgörs bland annat av avståndet mellan stolparna (spannlängden). Avståndet varierar beroende på terrängens utformning och omgivningarna i övrigt men ligger oftast kring 330 meter. Det krävs alltså ca tre stolpar per kilometer ledning. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som (se figur 5.2.) anpassas individuellt till förutsättningarna på platsen. Vinkelstolparna är oftast stagade med staglinor vinkelrätt mot ledningssträckningen. Individuellt utformade stolpar kan också användas när ledningen korsar vattendrag och infrastruktur, ofta krävs här extra höga stolpar. 5.1.2 Fundamenten Fundamenten förankrar stolparna och stagen i marken. Normalt används en kombination av jordfundament, bergfundament och pålfundament (se figur 5.3), markförhållandena vid varje stolpläge avgör grundläggningsmetod. Varje stolpe och stag uppförs med separata fundament. Olika typer av fundament kan därför vara aktuella för de olika stolpbenen eller stagen. Jordfundament används i fast mark där avståndet till berg är så stort att stolpen eller staget inte kan förankras direkt i berget. Ett schakt på upp till tre meter grävs för varje fundament eller stagförankring. I lösare mark lägger man tät geoduk och singel i botten på schaktgropen. En sliperbädd läggs ner i schaktet och sliprarna sammanfogas med varmförzinkade stålbalkar. Stolpen respektive staget förankras sedan i sliperbädden och när arbetet är klart fylls schaktet igen. Virket som normalt används till slipers är kreosotbehandlat, endast i sällsynta fall kan stål eller betong användas som material i stället. Det kan vara aktuellt till exempel i direkt anslutning till dricksvattenbrunnar och inom vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel. Bergfundament används när avståndet till berg i marken inte är mer än två meter. Jorden schaktas av ner till berget och ett betongfundament gjuts ovanpå berghällen. Sedan förankras stolpen med bultar i fundamentet och schaktet fylls igen. Pålfundament används på platser där avståndet till berg är för stort för bergfundament och marken är för instabil för ett jordfundament, t.ex. i myrmarker. Pålar slås ner i marken och på dessa gjuts en betongplatta. Stolparnas ben förankras i betongplattan. 1.2.2 Bergfundament Bergfundament används när avståndet till berg inte är längre än ca två meter från fundamentets överyta. Fundamentet anläggs då genom att marken ner till bergytan avtäcks genom schakt och ett fundament i betong gjuts på berget. Stolpen förankras sedan i fundamentet med bultar (figur 6). När fundamentet är färdigbyggt fylls schaktet igen. Figur 3. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe. Figur 5.3. Principskisser över jord-, berg- och pålfundament. Figur 6. Principskiss bergfundament. 5.1.3 Faslinor, jordning och topplinor På stolparna är ledningen upphängd med sina tre faser, det vill säga tre ledare. Ovanför faserna hänger två Figur topplinor 4. Principskiss som jordfundament skyddar med mot slipersbädd, åsknedslag. avsedd för En B-stolpe av topplinorna kan monteras med optofiber som används vid telekommunikation. Vilken höjd linorna hänger på varierar beroende på avståndet mellan stolparna, men det finns ett minimiavstånd från Figur 5. Principskiss stagförankring 1.2.3 Pålfundament Pålfundament används på platser där avståndet till berg är för stort för d bergfunda- 28 Figur 6. Fotografi av jordfundament till en B-stolpe på sin bädd av impregnerade träslipers. 29 ment och markens stabilitet otillräcklig för jordfundament, t.ex. i myrmarker. Stolparna anläggs på pålar som slås ner i marken. På pålarna gjuts en betongplatta där stolpbenet förankras (figur 7). På pålar används alltid ostagade stolpar. Figur 7. Principskiss pålfundament. 2 Kreosotbehandlat trä och miljöpåverkan marken på ungefär sju meter (se figur 5.4). Kreosotbehandling är den standardteknik som elbranschen sedan länge använder för Stolparna jordas för att skydda personer och kraftledningar på alla spänningsnivåer. I 400 kv-nätet används dock inte trästolpar egendom utan stolpar mot av stål, oönskade varför Svenska laddningar. Kraftnäts kreosotanvändning Jordningen här endast ut-gälleförs genom att stolpar och ansluts till en jord- bottenplattor för fundament och stagförankringar. ledare som nedgrävd i marken följer luftledningens sträckning. Jordledningen ligger på täckningsdjupet 0,6 meter i skogsmark och 0,8 meter i jordbruksmark. Jordbruksmarken ovanför en jordledning Utifrån det användningsområde som Svenska Kraftnät har är det få alternativ på marknaden som går att motivera utifrån de krav som finns på vår byggnation. De alternativ som är aktuella är stål och betong. En jämförelse mellan de olika alternativen 10/25 beskrivs i avsnitt 3. 11/25 9/25 Figur 5.2. Exempel på vinkelstolpe. Används när ledningen byter riktning. Figur 5.4. Exempel på luftledning som visar stolparnas fackverkskonstruktion, faslinorna samt topplinan överst.

30 31 kan brukas normalt. Om det inte går att lägga jordledningen, exempelvis på berg eller i vattendrag, kan det i stället bli aktuellt med punktjordtag vid varje stolpe. 5.1.4 Ledningsgatan Området närmast och längs med en kraftledning kallas ledningsgata. Ledningsgatans utformning och funktion regleras i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Av säkerhetsskäl måste kraftledningen hänga på ett visst avstånd från marken, och det finns ett minimiavstånd mellan kraftledningen och byggnader för att undvika bränder om det blir fel på kraftledningen. Bredden på ledningsgatan bestäms till stor del av utformningen på stolpar och stag. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan för en normal 400 kv-ledning är 44 meter bred och röjs kontinuerligt från högväxande träd och buskar. Om två 400 kv-ledningar går parallellt fördubblas skogsgatan. Vid parallellgång mellan en 400 kv-ledning och en 130 kv-ledning blir det som regel inte heller någon samordningsvinst för skogsgatans bredd. I ledningsgatans sidoområden tar man bort kantträd som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Ledningsgatans sidoområden har ingen förutbestämd bredd. Ledningsgata och skogsgata illustreras nedan (se figur 5.5). I åkermark motsvarar den yta som behövs för ledningsgatan storleken på stolpar och stag. Här är det inga restriktioner för användningen av marken mellan fundamenten. 5.2 Arbetets utförande Arbetet med luftledningen kommer att genomföras med konventionell teknik där material transporteras med lastbil in till arbetsområdet på nuvarande eller nyanlagda vägar. Sträckningen stakas först ut, d.v.s. man bestämmer var ledningen ska placeras, hur olika hinder ska undvikas samt hur ledningen ska placeras för att minimera påverkan på omgivningarna. När man anlägger en luftledning inleds arbetet med avverkning av större träd och buskar i ledningsgatan. Mindre träd och buskar kan lämnas kvar vid diken, stränder och våtmarker. Där stolparna ska förankras i lättarbetad mark schaktas gropar upp för betong- eller stålfundament. I våtmark används en kombination av pålade fundament samt staglinor mot marken. Schaktgroparna för fundamenten kommer att vara olika stora beroende på fundamentet, stolpen och hur marken ser ut på platsen. När fundamenten är placerade reses stolparna (se figur 5.6) och därefter dras faslinorna och topplinorna ut med speciella lindragningsmaskiner (se figurerna 5.7-5.9). Maskiner som kan komma att användas vid anläggandet är till exempel mobilkranar, grävmaskiner och lastbilar. 5.3 Drift och underhåll luftledning En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Ledningen besiktas från luften varje år medan underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Från marken besiktar man linor, stag och stolpar, och jordtagen besiktigas för att säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföreskrifterna. De fel som upptäcks åtgärdas på lämpligt sätt. Entreprenörerna följer Svenska kraftnäts rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. 5.4 Underhåll för ledningsgatan Ledningsgatan röjs normalt vart åttonde år och vart fjärde år görs en röjningsbesiktning. Vid röjningsbesiktningen röjs vegetation bort som växer för nära ledningen. Före röjningen informeras alla berörda markägare om arbetet. Underhållsarbeten utförs av Svenska kraftnäts underhållsentreprenörer. Ett ungefär 44 meter brett område vid ledningen kommer att hållas fritt från träd och högre buskar. I ledningsgatans sidoområde avverkas höga träd som riskerar att falla omkull och skada ledningarna. Lågvuxna träd och buskar får stå kvar. Trädavverkningen sker vanligtvis med skogsmaskiner och röjningen med motorröjsåg. Entreprenörerna följer Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Röjningen ska utföras på det mest ekonomiska sättet men man ska ta hänsyn till markägarens önskemål om prydnadsträd och fruktodlingar vid skogsgatan. Underhållsröjningen kan därför Farligt träd i sidområdet Sidområde Skogsgata Ledningsgata = Skogsgata + Sidoområden Sidområde Figur 5.5. Skogsgata med sidoområden. Figur 5.6. Resning av A-stolpe med mobilkran.

32 33 Figur 5.7. Lindragning faslina, dragplats. Figur 5.9. Lindragning faslina, dragplats. Figur 5.8. Lindragning faslina, bromsplats. ske på olika sätt beroende på de lokala förhållandena. Generellt ska all lågväxande vegetation sparas, det ger skogsgatan ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att slippa konkurrens från högväxande arter. Avverkningen utförs med minsta möjliga skador på mark och miljö. Om marken är känslig kan det innebära avverkning på tjälad mark eller manuellt med motorsåg. Maskinerna använder dessutom miljöoljor. Det har visat sig att en skogsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många växter och djur. Exempelvis fjärilar trivs mycket bra i ledningsgator. 5.5 Elektriska och magnetiska fält Framställning, överföring och användning av el bildar ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Fälten finns kring all elektrisk och elektronisk utrustning, både kring sådant vi använder hemma som brödrost eller dator, men också kring kraftledningar. Kring en luftburen kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Spänningen mellan linorna är källan till det elektriska fältet, medan strömmen i linorna ger det magnetiska fältet. Det elektriska fältet avtar snabbt med avståndet och dämpas av vegetation och byggnader. Det innebär att även om en bostad står i närheten av en luftburen kraftledning blir det elektriska fältet lågt inomhus. Det magnetiska fältet avtar också snabbt med avståndet från ledningen, men det dämpas inte av växtlighet och byggnader. Magnetfältets styrka beror på hur linorna hänger i förhållande till varandra, hur mycket ström som går i ledningen samt avståndet till marken. Mängden ström i ledningen varierar mycket under året, det finns dagar då det inte går någon ström alls i ledningen men en kall vinterdag transporteras väldigt mycket el för uppvärmning.

34 Svenska kraftnät följer miljöbalkens regler om försiktighetsprincipen som innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det anses vara ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Svenska kraftnät följer rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen om magnetfält kring kraftledningar. Myndigheterna har inte angett några gränsvärden men Svenska kraftnät använder gränsen 0,4 mikrotesla. Svenska kraftnät följer kontinuerligt forskningen om lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. 06. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 35 5.6 Ljud från kraftledningen Kraftledningar i drift alstrar ljud när s.k. koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Koronaurladdningen är en delvis urladdning från kraftledningens linor till omgivande luft. Det är främst vid dimma och regn som koronaaktiviteten är hög och liknande förhållanden kan uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det hörs normalt inga ljud. När fasledarna är våta samlas vattendroppar på ledarnas undersida och de förstärker det elektriska fältet på ledarytorna vilket kan ge fler koronaurladdningar. Det sprakar som från ett brinnande tomtebloss. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilket representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv-ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt om det är tre linor i varje fas. Ljudnivån kan jämföras med ett vanligt samtal på ungefär 65 db(a). Vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, och för varje dubblering av avståndet avtar ljudet med 3 4 db(a). Ljud från kraftledningar under 40 45 db(a) är svåra att uppfatta och stör inte påtagligt. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. 6.1 Bebyggelse och boendemiljö Boendemiljön kommer huvudsakligen att påverkas av magnetfältet och av att landskapsbilden förändras. När ledningen anläggs kan buller påverka miljön för de som bor i närheten. Konsekvenserna för landskapsbilden beskrivs i avsnitt längre fram. 6.1.1 Bebyggelsen kring kraftledningen I den norra delen av utredningsområdet finns generellt ganska få bostäder och samlad bebyggelse finns i norra delen endast kring Öresjö. Där utredningsområdet närmar sig Göta älv blir bebyggelsen tätare och i den del av utredningsområdet som går från Göta älv och ner mot Stenkullen finns ganska många bostäder. Efter Göta älv (rosa på kartan på sidan 9) finns samlad bebyggelse bland annat kring Älebräcke och Högås, dessutom vid Ängarna och Åsen. Där utredningsområdet sedan delar sig i tre korridorer saknar det sydligaste helt bostäder, medan det nordliga har flest hus. På resterande sträcka ner mot Stenkullen finns samlade bostäder bland annat kring Tolsjöhult, Blötakärr, Tån och Hägnaden. 6.1.2 Förväntade konsekvenser för bostäderna Generellt eftersträvas ett avstånd till bostäder på minst 115 meter för att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla. Bedömningen är att avståndet minst kommer att vara 115 meter på de allra flesta ställen i utredningsområdet. Den samlade bebyggelsen i Öresjö kan undvikas genom att ledningen dras i östra delen av utredningsområdet. Vid den första förgreningen i norra delen saknar den norra korridoren helt bostäder liksom den östra korridoren vid andra förgreningen, så dessa delar är bäst ur det hänseendet. På vägen ner mot Göta älv passeras enstaka bostäder men för dessa bedöms avstånden vara tillräckliga i samtliga fall. Kring Göta älv kommer ett fåtal bostäder att passeras närmare än 115 meter. Vid förgreningen av utredningsområdet i tre korridorer öster om Göta älv får den nordligaste klart flest bostäder, varför denna bör undvikas. Vidare ner mot Stenkullen saknas alternativa korridorer, och här räknar Svenska kraftnät med att kunna anpassa sträckningen för att få tillräckliga avstånd till bostäder. 6.1.3 Buller 6.1.3.1 Buller under byggskedet Det blir buller från arbetsmaskiner när ledningen byggs. Avverkning av skog för skogsgatan, schaktning och grävning och pålning för fundamenten är annat som kan orsaka buller. Detta kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och ingår i miljökonsekvensbeskrivningen som ska tas fram. 6.1.3.2 Ljudeffekter när ledningen är i drift Koronaurladdningar kring ledningarna skapar ljud, detta beskrivs utförligare i avsnitt 5.

36 37 Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivån utomhus ca 20 meter från mitten under en 400 kv-ledning bli ca 45 db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet. Ljud från kraftledningar under 40 45 db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Som en jämförelse kan nämnas att ett normalt samtal motsvarar ungefär 65 db (A), och trafik på en storstadsgata ungefär 80 db (A). avstånd inte kan hållas. Om ledningen slutligen lokaliseras till dessa områden kommer de fastighetsägare som berörs av magnetfält över 0,4 mikrotesla att erbjudas inlösen. Hur många bostäder som kommer att påverkas utreds i samband med tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen när sträckningen är fastställd. 6.2 Landskapsbild Stenkullen går genom skogsmark men även öppen mark förekommer här. Landskapsbilden i Lärjeåns dalgång är skyddad och omnämns i Lerums kommuns översiktsplan. Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken, men de gamla bestämmelserna gäller tills de successivt ersätts av andra skyddsformer. Landskapsbildsskyddet reglerar bebyggelse, vägar och anläggningar som kan ha en negativ effekt på landskapsbilden. höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan ledningen påverka mycket i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar. Påverkan på landskapsbilden bör generellt bli mindre vid parallellförläggning än om luftledningen byggs genom obruten mark. Enligt skyddet för Lärjeåns dalgång får luftledningar inte uppföras i området utan länsstyrelsens tillstånd, så Svenska kraftnät kommer att söka tillstånd under den fortsatta processen. 6.1.4 Elektriska fält och magnetfält kring ledningen Enligt Svenska kraftnäts policy ska magnetfälten från nya ledningar inte överstiga 0,4 mikrotesla vid bostäder och arbetsplatser. Det kräver ett skyddsavstånd på ungefär 115 meter från ledningens centrum. Om 400 kv-ledningen dras parallellt med en annan ledning blir avståndet 165 meter. Inom det kvarvarande utredningsområdet bedömer Svenska kraftnät att det går att bygga en kraftledning med tillräckliga avstånd till bostäder. Endast på ett fåtal ställen finns risk att tillräckliga 6.2.1 Beskrivning Norra delen av utredningsområdet går uteslutande genom sluten, småkuperad skogsmark (gult och lila i figur på sidan 9). Även vidare söderut genom Lilla Edets kommun går området huvudsakligen i sluten skogsmark. Längre söderut innebär passagen över Göta älv att ledningen kommer att gå över det öppna landskapet i Göta älvs dalgång, parallellt med en befintlig kraftledning. Vidare ner genom Ale kommun blir landskapet åter mer slutet med skogsmark, innan det öppnar sig igen kring Lärjeåns dalgång, Sista biten ner mot 6.2.2 Förväntade konsekvenser En luftledning påverkar oundvikligen landskapsbilden, genom stolpar, ledning och den trädfria delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan blir beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen och markanvändningen, samt på närheten till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark (se exempel på kraftledning i skogslandskap i figur 6.1) och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap (se figur 6.2) över 6.3 Natura 2000 och områden av riksintresse 6.3.1 Beskrivning I utredningsområdets närhet finns åtta Natura 2000-områden. Från norr till söder är det Valdalssjön och Hagens småvatten, två delområden (knappt 300 meter från utredningsområdet), Valdalsbergen (angränsande till utredningsområdet), Bredfjället (ca 800 meter väster om utred- Figur 6.1. Exempel på en kraftledning i skogslandskap. Figur 6.2. Exempel på en kraftledning i öppet landskap.

38 39 ningsområdet), Sollumsån (ca 500 meter öster om utredningsområdet), Brattorpsån (ca 1,5 km öster om utredningsområdet), Svartedalen (angränsande till utredningsområdet), Svartedalens naturskogar (ca 600 meter väster om utredningsområdet) och Lysegården östra (ca 300 meter väster om utredningsområdet). Områdena bevarandevärde beskrivs i tabell 6.1 och dess utbredning illustreras på kartorna i figur 6.3 och 6.4. Området kring Bredfjället Väktorsområdet och som korsas i utredningsområdets norra del är av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Områdena överlappar delvis varandra. Natura 2000-områdena Valdalssjön och Hagens småvatten, Valdalsbergen och Bredfjället ligger inom dessa riksintresseområden. Angränsande till dessa områden ligger riksintresse för naturvården, Göta och Nordre älvs dalgångar. Detta område berör endast den södra korridoren vid första förgreningen. Längre söderut korsas riksintresseområden för naturvård och friluftslivet kring Svartedalen. Inom riksintresseområdena ligger även Natura 2000-områdena Svartedalen och Svartedalens naturskogar. Där utredningsområdena korsar Göta älv återfinns riksintresse för kulturmiljövården, Solberg-Hede samt riksintresse för naturvård och friluftsliv, Göta älv-nordre älv och dess dalgångar. Ytterligare söderut passeras riksintresse för friluftsliv, Vättlefjäll, samt inom utredningsområdet Vite mosse som är av riksintresse för naturvården. Lärjeån som korsar utredningsområdet i dess sydligaste del omfattas av riksintresse för naturvård, men inte den del som korsar utredningsområdet. Bredfjället Valdalssjön och Hagens småvatten Valdalsbergen Sollumsån Brattorpsån ± Tabell 6.1. Naturtyper och arter som ska bevaras inom Natura 2000-områdena. (Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland) Natura 2000-område Bevarandevärde Karta 0 5 10 Kilometer Valdalssjön och Hagens småvatten I området finns rikkärr och två nyckelbiotoper av blandsumpskog. Skyddet ska bidra till att upprätthålla eller återställa gynnsam bevarandestatus på för naturtypen kalkkärr med gotlandsag. Se figur 6.3 Figur 6.3. Illustration över Natura 2000-områden i anslutning till utredningsområdets norra del. Valdalsbergen Syftet är främst att bevara områdets värdefulla naturtyper i form av olika skogsmiljöer, myrar, kärr och vattendrag så att fåglar, mossor och andra arter har en bra förutsättning att fortleva i livskraftiga populationer i dessa miljöer. Prioriterade naturtyper är västlig taiga, ädellövskog i branter samt skogbevuxen myr. Se figur 6.3 ± Bredfjället Sollumsån Syftet är att bevara områdets vildmarkskaraktärmed stort inslag av västlig taiga, mossar och myrar samt att upprätthålla gynnsambevarandestatus för områdets utpekade skogsfågelfauna. Särskilt prioriterade naturtyper är lövängar, högmossar, artrika stagg och gräsmarker nedanför trädgränsen, artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen, västlig taiga, ädellövskog i branter, skogbevuxen myr och svämlövskog. Syftet är att bevara ett naturligt framrinnande vattendrag med ett rikligt, reproducerande bestånd av flodpärlmussla samt lax. Vidare att bevara ett värdefullt lövskogsområde med rik epifytflora (mossor, lavar och svampar) samt att även i övrigt vidmakthålla goda livsbetingelser för växter och djur, t ex fågelfaunan. Se figur 6.3 Se figur 6.3 Svartedalen Svartedalens naturskogar Brattorpsån Syftet är att bevara ett naturligt framrinnande vattendrag med lax. Det är också att bevara ett värdefullt lövskogsområde med rik epifytflora (mossor, lavar och svampar). Se figur 6.3 Svartedalens naturskogar Svartedalen Syftet är att bevara områdets vildmarkskaraktär med stort inslag av barrskogar, mossar, myrar och sjöar av stort värde bl.a. för områdets utpekade fågelarter. Särskilt prioriterade naturtyper är oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder, dystrofa sjöar och småvatten, fukthed med klockljung, ris- och gräshedar nedanför trädgränsen, högmossar, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, pionjärvegetation på silikatrika bergytor, västlig taiga, näringsfattig ekskog, skogbevuxen myr. Följande arter och deras livsmiljöer ska bevaras i området; storlom, bivråk, fiskgjuse, järpe, tjäder, berguv, sparvuggla, pärluggla, nattskärra, spillkråka, tretåig hackspett, orre. Se figur 6.4 Se figur 6.4 Lysegården (östra) 0 5 10 Kilometer Lysegården östra Det främsta syftet är bevarandet av ett område med värdefull ädellövskog och en blockrik,sydvänd bergsbrant med många hotade och sällsynta moss- och lavarter. Gynnsam bevarandestatus ska upprätthållas för naturtyperna klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (ca 1,9 ha) och boreonemoral ädellövskog (ca 1 ha), samt för arten smalgrynsnäcka. Se figur 6.4 Figur 6.4. Illustration över Natura 2000-områden i anslutning till utredningsområdets mellersta del.