Diagnoskodning infektionskliniken

Relevanta dokument
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Hygienombudsutbildning

Multiresistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Rådgivningssjuksköterskor

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017

Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Migranter Sjukdomar. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare. regiongavleborg.se

Epidemiologisk årsrapport 2015

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Klinisk mikrobiologi 1

Multiple choice frågor

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Lokal anvisning

Personalskydd och smitta

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Multiple choice frågor

Smittspårning Grundkurs regelverk

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Infektionsprofylax vid immunmodulerande behandling av inflammatoriska systemsjukdomar, SÄS

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Innehåll: Inledning sid 1

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

MRSA. Information till patienter och närstående

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Vaccinationsprogram för hela livet

Temadag hälsa Asyl- och Migrant

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier i Primärvård

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

Multiresistenta bakterier

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Årsstatistik för 2014

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Vägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter

Krav på blodgivares lämplighet

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Ny medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:

Inledande bestämmelse

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Å rsstatistik fö r 2017

Gutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland

Smittskydd&Vårdhygien

Vaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

MRSA Statistik. Smittskyddsenheten, , Boo Jarhall

Transkript:

DIAGNOSLATHUND INFEKTIONSKLINIKEN 2019-02-26 Eva Forslund, klassif ansv ning infektionskliniken Tuberkulos Patient som kommer för rutinåtgärder riktade till vissa grupper i befolkningen. Avser även patienter som ska inleda behandling med biologiska läkemedel Huvuddiagnos Riktad hälsokontroll avseende lungtuberkulos Z11.1 Åtgärd PPD AV123 Patient som kommer för ventrikelsköljning på grund av utredning av tuberkulos Dagsjukvård Huvuddiagnos Utredning för tuberkulos Z20.1 Åtgärd Ventrikelsköljning DJ016 Patient som genomgår utredning för tuberkulos, kommer för förberedande vård samt eftervård efter bronkoskopi på medicinkliniken. Huvuddiagnos Utredning för tuberkulos Z20.1 Åtgärd Omhändertagande av patient både före och efter undersökning/behandling på annan klinik DV057 Patient som kommer på grund av latent tuberkulos (ej behandling) Huvuddiagnos Latent tuberkulos Z22.7 Patient med latent tuberkulos, kommer för start av/kontroll under behandling. Huvuddiagnos Förebyggande antibiotikabehandling Z29.2 Åtgärd Latent tuberkulos Z22.7 Om dosett delas, lägg även till åtgärd Utdelning av dosett DV046 1

Multiresistenta bakterier MRSA Patient som kommer för screening MRSA Huvuddiagnos Utredning för MRSA Z20.8 Åtgärd Screening för MRSA AV028 Patienten är bärare av MRSA. Huvud/bidiagnos Bärare av stafylokocker Z22.3C Bidiagnos S. aureus B95.6 Bidiagnos MRSA (meticillinresistent S. aureus) U82.1 * om patientens besök är registrerat som Provtagning/undersök behövs ingen diagnos/åtgärdsregistrering MRSA som orsak till infektion (pneumoni i detta exempel) Huvud/bidiagnos Pneumoni orsakad av stafylokocker J15.2 Bidiagnos S. aureus B95.6 Bidiagnos som är meticillinresistenta U82.1 MRSA som orsak till infektion (böld i detta exempel) Huvud/bidiagnos Pneumoni orsakad av stafylokocker L02.9 Bidiagnos S. aureus B95.6 Bidiagnos som är meticillinresistenta U82.1 ESBL ESBL som orsak till infektion, t ex pyelonefrit. Huvud/bidiagnos Pyelonefrit N10.0 Bidiagnos ESBL U82.2 ESBL som orsak till infektion, t ex cystit Huvud/bidiagnos Pyelonefrit N10.0 Bidiagnos ESBL U82.2 2

Patienten är bärare av ESBL-producerande bakterier utan riskfaktor för spridning kodas ej! Patienten är bärare av ESBL-producerande bakterier och har riskfaktor för spriding. Huvud/bidiagnos Bärare av E. coli-bakterier Z22.1 Bidiagnos ESBL U82.2 Bidiagnos KAD, riskfaktor för spridning Z97.8 Patienten är bärare av ESBL-CARBA Huvud/bidiagnos Bärare av E. coli-bakterier Z22.1 Bidiagnos ESBL-CARBA U82.2C VRE VRE som orsak till infektion, t ex endokardit Huvud/bidiagnos Endokardit I33.0 Bidiagnos Enterokocker B95.2 Bidiagnos som är vankomycinresistenta U83.0 Patienten är bärare av VRE Huvud/bidiagnos Bärare av enterokocker Z22.3 Bidiagnos Enterokocker B95.2 Bidiagnos som är vankomycinresistenta U83.0 Övriga besök Patient som kommer för kontroll samt utdelning av läkemedelsdosett. Huvuddiagnos Åtgärd (patientens sjukdom som ska kontrolleras) Läkemedelsbehandling, utdelning av dosett eller enstaka dos Exempel: Patient med HIV-smitta kodas B24.9 Patient med tuberkulos kodas med t x A15.1 DV046 3

Patient som kommer för behandling av hypogammaglobulinemi (flera möjliga koder för huvuddiagnos, titta i läkarens anteckning, behandlingen är densamma). Huvuddiagnos Hypogammaglobulinemi (D80.3, D80.2, D83.0) Bidiagnos Läkemedelsbehandling, subkutant DT021 Åtgärd (aktuellt läkemedel) (ATC-kod) Patient som kommer för behandling med faeceslavemang på grund av Clostridium difficile-infektion. Dagsjukvård Huvuddiagnos Enterokolit orsakad av Clostridium difficile A04.7 Åtgärd Faeceslavemang DJ017 Ej specificerad infektiös gastroenterit A09.9 Patient som kommer för programmering och/eller utprovning av läkemedelspump, samt information. Huvuddiagnos Justering och skötsel av infusionspump Z45.1 Åtgärd Omprogrammering och/eller utprovning av läkemedelspump DV058 Åtgärd Undervisning om läkemedelspumpbehandling GB003 Patient som kommer för intravenös antibiotikabehandling. Huvuddiagnos (Patientens grundsjukdom) Åtgärd Antibiotikabehandling, intravenös DT016 Åtgärd (aktuellt läkemedel) (ATC-kod) Personal utsatt för möjlig blodsmitta. Huvuddiagnos Stickskada Z20.9 Bidiagnos på sjukhus under arbete W46.22 Patient som kommer för provtagning av någon egen anledning, dvs inte pga misstanke om sjukdom eller exponering för smitta. Önskar kanske veta om t ex fullgott skydd mot hepatit Huvuddiagnos Laboratorieundersökning Z01.7 4

Patient som kommer endast för att få ett medicinskt intyg Huvuddiagnos Utfärdande av medicinskt intyg Z02.7 *T ex sjukintyg, friskintyg, körkortsintyg, intyg till skolor, handikappersättning GD003 Intyg omfattande, t ex LUH, intyg för bostadsanpassning el liknande Åtgärd *Intyg, enklare GD002 Vaccinationer Patient som kommer för vaccination Huvuddiagnos Vaccination (se lista nedan) (se nedan) Åtgärd Vaccination DT030 Åtgärd (aktuellt läkemedel) (ATC-kod) Patient som kommer för vaccination, åtgärden genomförs ej. Huvuddiagnos Vaccination (se lista nedan) (se ovan) Bidiagnos Vaccination ej genomförd Z28.8 BCG-vaccination Z23.2 Stelkramp (tetanus) Z23.5 Andra specificerade bakterieinfektion (difteri, meningokocker, tyfoidfeber) Z23.8 Influensa Z25.1 Andra specificerade virussjukdomar (polio, gula febern, hepatit A, B, japansk encefalit, rabies, TBE, varicella) Z25.8 Specificerade enstaka infektionssjukdomar Z26.8 Kombinationer av infektionssjukdomar (mässling/påssjuka/röda hund) Z27.8 Åtgärdskoder på infektionskliniken ÅTGÄRD Faeceslavemang Intyg, enklare (t ex körkortsintyg, sjukintyg, friskintyg, intyg till skolor etc) Intyg, omfattande (t ex LUH, intyg för bostadsanpassning el motsv omfattning) Isolering (smittisolering) Isolering (skyddsisolering) Ledpunktion Lumbalpunktion Läkemedelsbehandling, utdelning av dosett eller enstaka dos Läkemedelspumpbehandling, omprogrammering och/eller utprovning KVÅ-kod DJ017 GD002 GD003 DV091 DV092 TNX10 TAB00 DV046 DV058 5

Omhändertagande av patient, både före och efter undersökning/behandling på annan klinik Piccline, inläggning PPD (tuberkulinprövning) Screening för MRSA Smittskyddsanmälan Smittspårning Tolk, användande av Transfusion, erytrocyter, allogen Transfusion, trombobyter, allogen Vaccination Ventrikelsköljning DV057 SP105 AV123 AV028 GD001 AV097 ZV020 DR029 DR038 DT030 DJ016 6