Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Relevanta dokument
Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Effektiv behandling av smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Motivation till förändring

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Bättre hälsa: antagande

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

Läkemedel, beteenden och terapi vid långvarig smärta. Mats Rothman Petra Lostelius Enheten för Psykosomatisk Medicin

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Smärta och obehag. pkc.sll.se

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Multimodal smärtrehabilitering

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Smärtläkemedel gamla och nya

Långvarig smärta och rehabilitering. Birgitta Nilsson överläkare Smärtcentrum Akademiska sjukhuset spec rehabmedicin och smärtlindring

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Samtal med den döende människan

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Långvarig smärta OLM 1

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Akut och långvarig smärta (JA)

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Smärt mottagning, Smärtavdelning B42, Anestesikliniken, KS Huddinge

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Rehabiliteringsgarantin

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Tisdag 8 september 2015

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Den vidunderliga smärtan

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Innehållsförteckning

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Smärta palliativa aspekter

När det gör ont innehåll

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2011

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

A. FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH MÄNNISKOSYN

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

Rehabilitering av patienter med funktionella neurologiska tillstånd

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Smärtdagarna Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta


Hur gör man en smärtanalys?

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Transkript:

Olika aspekter på smärta Karin Lundbäck, smärtsjuksköterska Margareta Bergström, specialistsjukgymnast inom smärta och smärtrehabilitering

Olika aspekter på smärta Smärtrehab Smärtcentrum (190101) Långvarig smärta Smärtfysiologi Förklaringsmodeller Smärthantering Rehabprogram

ORGANISATION Neuro-huvud-halscentrum Smärt-rehab NUS Neuro-rehab Sävar Rehabmottagningen Åldrar: 18-65 Icke malign smärta i rörelseoch stödjeorganen Arbetsförmågehöjande Neuro-rehab NUS Neurologi, Neurokirurgi, Neurofys. Stroke, Käkkirurgi, ÖNH, Hörcentral, Logopedi, Vårdadmin. Smärtmottagningen Alla åldrar över 18år Alla icke maligna smärttillstånd Livskvalitetshöjande

Smärtrehab Rehabmottagningen Åldrar: 18-65 Icke malign smärta i rörelse- och stödjeorganen Arbetsförmågehöjande Smärtmottagningen Alla åldrar över 18år Alla icke maligna smärttillstånd Livskvalitetshöjande Multimodalt Rehabiliteringsprogram

Från remiss till Bedömning/Rehabilitering REMISSER Från: Primärvård Specialistklinik Företagshälsovård Övrigt (egen vårdbegäran) REHABMOTTAGNING Läkare, sjukgymnast, socionom, psykolog och arbetsterapeut Åter till REMISSINSTANS Ca. 70-80% SMÄRTMOTTAGNING Läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast REHABILITERINGSPLAN/REKOMMENDATIONER Remissvar till inremitterande och andra intressenter vid behov Inbjudan till REHABPROGRAM Ca. 20-30%

Smärtmottagningen Sjuksköterska, Psykolog, Läkare, Sjukgymnast Sekreterarstöd 18 år Remiss Formulär Teamkonstellation Multidisciplinär rond, Visceral rond (Kvinnokliniken, Hud) Bäckencancerrehabilitering samarbete diskuteras

Smärta En subjektiv, obehaglig, sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan Ref: IASP (International Association for the Study of Pain)

Bemötandet Många patienter med långvarig smärta upplever sig missförstådda och misstrodda. Ett empatiskt förhållningssätt är som alltid viktigt! Det är nödvändigt att acceptera patientens upplevelse av sin smärta och situation det gör så ont som patienten anger!

Långvarig smärta Mer än 3-6 månader Smärta längre än förväntad läkningstid Smärta som inte längre fyller någon funktion Icke-malign smärta

Långvarig smärta Smärtanalys Vad är det som gör ont? Smärttyp? Är (eller upplever sig) patienten medicinskt färdigutredd och färdigbehandlad eller inte? Outtalade farhågor eller förväntningar? Annat önskemål om behandling?

Olika typer av smärta Nociceptiv vävnadsskadesmärta Neuropatisk Nociplastisk

Karakteristika nociceptiv smärta SOMATISK Molande, tryckande, relativt vällokaliserad VISCERAL Molande, tryckande, pulserande, svårlokaliserad

Karakteristika neuropatisk smärta Brännande, svidande, ilande smärta Följer ofta nervers utbredningsområden Förekommer ofta ihop med parestesier/dysestesier Symtom, ett eller flera är inte liktydigt neuropatisk smärta

Nociplastisk smärta Termen godkänd av IASP Council 171025 Varken nociceptiv eller neuropatisk Inga egentliga tecken på skada Förändrad nociceptiv process (känselstörning-sensorisk test), Förändringar CNS (FMR-Funktionell MR) Multidimensionell erfarenhet, nociceptiva, affektiva och kognitiva nätverk

Långvarig smärta Exempel på konsekvenser vid ett långvarigt överbelastat smärtsystem (del av nervsystemet): Sänkta smärttrösklar Smärtspridning Känselstörningar Parestesier Motoriska problem Störning av kognitiva funktioner Försämrad sömn

Långvarig smärta Faktorer av betydelse för uppkomst och vidmakthållande a) Initial smärtintensitet b) Antalet smärtepisoder och smärtepisodernas varaktighet c) Individuella faktorer d) Psykologiska faktorer e) Omgivningsfaktorer Komplext!

Långvarig smärta Bio-psyko-socialt synsätt vid bedömning, diagnostik och behandling och rehabilitering! Teamarbete

Långvarig smärta Farmakologi - Vävnadsskadesmärta Paracetamol NSAID Opioider - risk för toleransutveckling - Svaga opioider - Starka opioider kortverkande/långverkande

Långvarig smärta Farmakologi - Neuropatisk och nociplastisk Svårbehandlade med vanliga analgetika Antidepressiva tricyklika, SNRI Antiepileptika gabapentin, eventuellt pregabalin

Från remiss till Bedömning/Rehabilitering REMISSER Från: Primärvård Specialistklinik Företagshälsovård Övrigt (egen vårdbegäran) REHABMOTTAGNING Läkare, sjukgymnast, socionom, psykolog och arbetsterapeut Åter till REMISSINSTANS Ca. 70-80% SMÄRTMOTTAGNING Läkare, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast REHABILITERINGSPLAN/REKOMMENDATIONER Remissvar till inremitterande och andra intressenter vid behov Inbjudan till REHABPROGRAM Ca. 20-30%

Rehabiliteringsprogram Intagningskriterier Inriktad på att utveckla sina hanteringsstrategier Bedöms medicinskt färdigutredd och adekvat medicinerad Informerad om sin diagnos och mottagningsteamets bedömning Praktiska eller sociala omständigheter är ordnade Inga betydande psykologiska eller psykiatriska rehabiliteringshinder Bedöms kunna tillgodogöra sig rehabilitering i grupp

Rehabiliteringsprogram Helhetssyn med interdisciplinärt teamarbete Individuella mål - funktion, aktivitet och delaktighet (ICF) Heltid 4 veckor Måndag-fredag, 8-10 deltagare med gruppaktiviteter och individuella kontakter Deltid Under längre tid och lägre intensitet Individuellt planerad uppföljning

Rehabiliteringsprogram syfte - förbättrad/bibehållen arbetsförmåga - förbättrad coping/hantering - minskad smärtupplevelse - ökad livstillfredsställelse Individuella målsättningar ligger till grund för individens och teamets arbete under programtiden.

Rehabiliteringsprogram Grundläggande begrepp Kognitivt förhållningssätt Samspelet tanke-känsla-handling har betydelse för hanteringen och upplevelsen av smärtan. Utforskande samarbete där både patient och behandlare ses som experter. Coping Hur man hanterar påfrestningar. Hur individen hanterar sin smärta och hur detta kan utvecklas. Acceptans Att erkänna den långvariga smärtan, betrakta denna som en del av livet och anpassa personliga och sociala mål till rådande omständigheter. Medveten närvaro Genom att vara medvetet närvarande i nuet har man möjlighet att lättare välja hur man vill agera på det som händer i varje ögonblick.

Olika former av smärthanteringstrategier Rädsla/Undv Katastroftankar, Symtomfokus kognition Acceptans Realism, rationalitet beteende Försiktighet, Vaksamhet Inaktivitet, Isolering Anpassning, förändrat beteende emotioner Rädsla, oro, ångest. Känslomässig. balans Hjälplöshet, Minskat socialt deltagande, Minskad arbetsförmåga, Försämrat hälsotillstånd, Psykisk ohälsa Funktionalitet Delaktighet Livstillfredställelse Egenkontroll Arbetsförmåga Normalisering k o n s e k v e n s e r Förnekande Orimliga krav och förväntningar Oförändrat beteende, Rigiditet, Vårdsökande Frustration, maktlöshet, depressivitet Ojämn smärtupplevelse, Minskad arbetsförmåga, Psykisk ohälsa

SJÄLVOMSORG FAMILJ KÄRLEKSRELATION VARDAGEN UTBILDNING/ PERSONLIG UTV. FRITID ARBETE FÖRÄLDRASKAP SAMHÄLLE VÄNNER/ SOCIALT LIV EXISTENTIELLT/ ANDLIGT ANNAT

Rehabiliteringsprogram Gruppaktiviteter Kroppskännedom/kroppsmedvetandeträning Aktivitetsbalans Coping Smärtundervisning Motion och Smärta Vattengymnastik Rytm och Rörelse

Rehabveckan 2019 22-24/5