Varla förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överkommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 98.Rev-10) 2014/15
Inledning Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den syftar också till att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet utgår ifrån diskrimineringslagen, skollagen och värdegrunden som bottnar i läroplanen. Varje år revideras vår likabehandlingsplan i september månad för att främja, förebygga och åtgärda. Alla barn är lika mycket värda och inga barn får bli diskriminerade på Varla förskola. Varje barn har rätt att bli respekterat som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp (utdrag ur FN:s barnkonvention) Förskolechef Jessica Fogelblad har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, följs och årligen utvärderas.
Innehållsförteckning Våra styrdokument. sid 1 Utvärdering av föregående Likabehandlingsplan...sid 2 Främja barns lika rättigheter och möjligheter. sid 3 Kartläggning sid 5 Förebyggande arbete mot trakasseri eller kränkande behandling sid 5 Åtgärder för akuta situationen.sid 6 Händelserapport för trakasserier och annan kränkande behandling på Varla förskola sid 7 Uppföljning av för trakasserier och annan kränkande behandling på Varla förskola...sid 9
Våra styrdokument Diskrimineringsombudsmannen (DO) inrättades den 1 januari 2009 och har tillsyn över att diskrimineringslagen följs. DO utreder bland annat anmälningar om diskriminering och granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förebygga diskriminering. Definition av kränkande särbehandling Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principer om alla människors lika värde (Skollagen 1 kap. 2 ) Kränkningar kan vara: Fysiska - t ex. att bli utsatt för slag eller knuffar Verbala - t ex. att bli hotad eller kallad för något som man inte vill Psykosociala - t ex. att bli utsatt för utfrysning eller känna sig utanför och ensam. 6 kap. 7 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. FNs konvention om Barnets rättigheter; Alla barn har lika värde, artikel 2 Barnets bästa ska alltid komma först, artikel 3, Rätten till liv och utveckling Artikel 6. Respekt för barnets åsikt. Artikel 12. Läroplan för förskolan (LpfÖ-98 rev 10); En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. 1
Utvärdering av föregående Likabehandlingsplan Under hösten har personalen ägnat tid till fördjupade samtal om vår likabehandlingsplan och grundläggande värderingar i så kallade lärgrupper. Det framkom att vi inte har arbetat med likabehandlingsplanen som ett levande dokument. All personal har varit på föreläsning och studiedagar om Barn som utmanar oss samt barnombuden har varit på en föreläsning om Bris verksamhet. Säkerheten på vår utemiljö har förbättrats genom att en grind har flyttats så personalen får bättre uppsikt på barnen och att grinden stängs av de vuxna som går igenom. Förbättringsområde inför kommande år; Det vi kommit fram till är att vi ska strukturera om likabehandlingsplanens kompendium och att vi i fortsättningen ska formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de tydligare går att genomföra och utvärdera. Barnens delaktighet; Vi ska involvera barnen genom en trivselenkät. Uppmärksamma FN-veckan -vänskap och mångfald Ansvar; Pedagogerna ansvarar för att de äldre barnen besvarar trivselenkäterna. Personalen uppmärksamma de yngre barnen genom att observera deras lekar och samspel. Utifrån vad enkätsvaren och observationerna visar, genomförs sedan förbättringsarbeten på varje avdelning. Trivselenkäten och observationerna ska genomföras första veckan i februari inför utvecklingssamtalen. Relationsschema i november och februari. Sammanställning: en personal från varje avdelning, sista februari. Vårdnadshavares delaktighet; respektive avdelning ska förankra planen under inskolningen, föräldramöte och utvecklingssamtal, samt uppmana vårdnadshavare att svara på brukarenkäten. Det har framkommit att trygghet är det viktigaste för föräldrarna. Ansvar; Pedagogerna tar tillvara på det som föräldrar förmedlar och ger feedback till dem, kontinuerligt utifrån vårdnadshavares tankar och funderingar. Personalens delaktighet; All personal har ansvar för att likabehandlingsplanen följs. All personal ska reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar i sitt bemötande och i sina handlingar. All personal har ett ansvar att arbeta efter konflikthanteringsmodellen. Likabehandlingsplanen ska förankras hos ny anställd personal och den ska finnas tillgänglig på varje avdelning ute i hallen och på hemsidan. Ansvar; All personal på Varla förskola har ett eget ansvar i sitt bemötande och i sina handlingar. All personal ansvarar för alla barn på förskolan. Förskolechefen ansvarar för fortbildning inom ämnet tillsammans med personalen. Ansvarig för utvärderingen; All personal på förskolan är ansvariga för revideringen av Likabehandlingsplanen.
Utifrån föräldrars tankar och funderingar har det framkommit att trygghet är viktigast för en god social miljö. 2 Vision; Rättvisa handlar inte om att allt är lika utan om att respektera att alla barn har olika förutsättningar och vi ska bemöta varje barns olikheter. Mål; Hjälpa barnen att hantera konflikter och dilemman i vardagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö 98, rev -10) Barns delaktighet: Barnen får efter sin förmåga uttrycka sin version av konfliketen och gottgöra. Det är tillåtet att ha olika känslor, men aldrig tillåtet att göra någon annan illa. Vårdnadshavare delaktighet: Alla vuxna har en skyldighet och ett ansvar att ingripa vid alla former av kränkande behandling. Pedagogers delaktighet: Personalen ser konfliktsituationer som en lärprocess och hjälper barnen att tänka och reflektera genom öppna frågor - uppmuntra dem till att försöka lösa konflikter på ett kommunikativt sätt. Medvetet stärka barns självkänsla och självförtroende - lära barn säga ifrån sluta! Nej! Jag vill inte att du gör/säger så. Främja barns lika rättigheter och möjligheter Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Förskolan skall ta vara på och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans grundläggs. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas (Lpfö 98 Rev 2010). Kön; Vi strävar efter att alla barn har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Varje barn erbjuds ett varierat utbud av pedagogiskt material och en varierande miljö. Vi pedagoger uppmärksammar oss på hur vi uttrycker oss och bemöter flickor och pojkar. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö -98 rev-10) 3
Könsidentitet eller könsuttryck; Ingen ska bli diskriminerad på grund av kläder, kroppsspråk, beteende eller liknande förhållande avseende kön. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, eller funktionsnedsättning eller för kränkande behandling (Lpfö98 rev 10) Etnisk tillhörighet: Alla barn har samma möjligheter oavsett färg eller etnisk tillhörighet. Vi ser det som en tillgång att vi talar olika språk på förskolan och genom samspel lär vi av varandra. Vi erbjuder modersmålsundervisning. Föräldrarna har rätt till tolk. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt (Lpfö-98 rev - 10) Religion; Alla barn har rätt till sin religion och trosuppfattning. Vi tar hänsyn till och respekterar föräldrars behov och önskemål om mat, högtider, födelsedagkalas m.m. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen (Lpfö98 rev 10). Funktionsnedsättning; Vi utformar miljö och verksamhet så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. Vi har god hjälp av habilitering, logoped m.m. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (Lpfö98 rev 10). Sexuell läggning; Alla vuxna som kommer i kontakt med barnen respekteras oavsett läggning. Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med egna erfarenheter som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening (Lpfö-98 rev 10). Ålder; Vi arbetar främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder. Vi utgår ifrån att barn lär av varandra. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98 rev 10). Annan kränkande behandling; Ingen form av mobbing eller annan form av kränkande behandling får förekomma på förskolan. Arbetslaget ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Lpfö98 rev -10). Pedagogers delaktighet; Vi främjar ett socialt klimat fritt från kränkning genom att vi vuxna är goda förebilder. Med hjälp av vår konflikthanteringsmodell,vill vi träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge barnen redskap för att lösa konflikter och andra dilemman. Vårdnadshavares delaktighet; Vuxna tar kontakt med förskolan vid kännedom om att barn blir utsatt för diskriminering eller kränkning. Ansvar: All personal har ansvar för att arbeta med diskrimineringsgrunderna och att vara goda förebilder. 4
Kartläggning; Kartläggningen utgår från nuläget i förskolan och en utvärdering av tidigare års likabehandlingsplan. Observationer - hur barn samspelar och kommunicerar med andra barn och vuxna Vårdnadshavares tankar och funderingar Brukarekäten Barnens trivselenkäter Relationsschema för att synliggöra så att alla barn blir uppmärksammade och bekräftade av vuxna. Förebyggande arbete mot trakasseri eller kränkande behandling. Vår vision är att rättvisa inte handlar om att allt är lika, utan om att respektera alla barns olika förutsättningar. Vi ska bemöta varje barns olikheter. Vårt mål är att hjälpa barnen hantera konflikter och dilemman i vardagen. Detta utvecklar barnens empatiska förmåga för andra människors olikheter. Åtgärder; Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och gemenskap. All personal har ansvar för att arbeta efter konflikthanteringsmodellen (se bilaga) Personalen är goda förebilder mot varandra och barnen. Personalen fördelar sig på gården och inomhus - bidrar till god överblick av vad som händer och kan stötta och uppmuntra barnen. Arbetar aktivt med barnen om hur vi är mot varandra, genom till exempel sammarbetslekar, handdockor, samtal m.m. Använda barnlitteratur som synliggör kamratrelationer, känslor och att vi är olika men lika värdefulla. Tillgodose barns olika behov i förhållande till ålder, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Uppmärksamma barnen på att vi är alla olika och det är acceptabelt att vara den man är. Organisera så barn kan lära av varandra och lyfta upp positiva händelser i vardagen. Tänker på hur vi fördelar lekmaterial i de olika rummen. 5
Åtgärder för akuta situationer Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Om vi inte gör det kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Förskolechefen har ansvar för en sådan utredning. ÅTGÄRDER/rutiner vid kränkande särbehandling Barn- Barn Alla vuxna har en skyldighet och ett ansvar att ingripa vid alla former av kränkande behandling: Pratat med de berörda barnen direkt och uppmuntra barnen att själva delta i konfliktlösningen genom konflikthanteringsmodellen. Informera förskolechefen Informera de berörda föräldrarna direkt Dokumentera kontinuerligt Uppföljning och utvärdering av situationen ÅTGÄRDER/ rutiner vid kränkande särbehandling Personal - Barn Alla måste reagera på vad man ser eller hör och informera förskolechefen som ansvarar för utredningen. Uppföljning och utvärdering görs av förskolechefen. ÅTGÄRDER / rutiner vid kränkande särbehandling Föräldrarar/ närstående - Barn Personal informerar förskolechefen vid misstanke. Förskolechefen anmäler ärendet till socialtjänsten. 6
Händelserapport för trakasserier och annan kränkande behandling på Varla förskola. Datum och tid för händelsen: Namn: Ansvarig förskolechef Vem upptäckte vad som inträffat Vilka var inblandade: Typ av trakasseri/kränkande behandling: o Kön o Könsidentitet eller könsuttryck o Etnisk tillhörighet o Religion el. annan trosuppfattning o Funktionsnedsättning o Sexuell läggning o Annan kränkande behandling o Trakasserier o Annat Ange Vad: Vad hände? 7
Har något liknande hänt tidigare? o Nej o Ja. När? Mål: Åtgärder så här arbetar vi: Ansvarig: Nytt datum för uppföljning o nej o ja Datum: Vårdnadshavares underskrift: Vårdnadshavares Underskrift: Förskolechefs underskrift: 8
Uppföljning av för trakasserier och annan kränkande behandling på Varla förskola Datum: Namn: Ansvarig förskolechef: Delaktiga: Utvärdering: Hur har det gått? Är målen uppnådda? o Ja o Nej Så här arbetar vi vidare: Ansvarig: Nytt uppföljnings datum? o Ja o Nej Ärendet avslutat datum: Vårdnadshavares underskrift: Vårdnadshavares underskrift: Förskolechefens Underskrift: 9
Konflikthanteringsmodell Detta är ett verktyg som hjälper barnen att hantera konflikter och dilemman själva. En av grunderna i barns empatiutveckling är att kunna se kamratens perspektiv i en konflikt/dilemma situation. Detta behöver de oftast stöd av en vuxen för att utveckla. Berätta vad som hände - Lyssna på varje barns version av konflikt eller dilemma. Inga varför frågor, leder bara till att barn skyller ifrån sig, de kan oftast inte förklara sina motiv. Bekräfta och benämn känslor som finns Jag förstår att du är arg, jag ser att du är ledsen, men det är inte okej att göra någon illa. Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur? Hur tycker du vi ska göra nu? Hur kan du göra hen glad igen? Kan du hjälpa hen att bli glad igen? En del barn får man hjälpa att sätta ord på hur man kan gottgöra- klappa, krama, m.m. På detta vis lär sig barn att göra förlåt- gottgöra Känns det okej fråga alla inblandade. Om inte - hur kan vi göra så det känns bra för dig? Tvinga aldrig ett barn att säga förlåt eller be om ursäkt. Ibland kan det vara svårt att gottgöra direkt eller ta emot ett förlåt. Följ upp efter en stund. Uppmuntra barnen att säga - Nej jag vill inte att du gör/säger så till mig.