Västsvenska paketet. Förstudie Väg 155 Öckeröleden Delen Bur - Syrhåla. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken

Västsvenska paketet Förstudie Väg 155 Öckeröleden Delen Bur - Syrhåla Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Samrådshandling Objektnr: 102360 Maj 2011

Säve E6 Nolvik E6.20 E45 Björkö HISINGEN Öckerö Öckerö 155 Torslanda Bur-Syrhåla E20 Hönö Hjuvik 155 E6.21 E45 E6 ± Göteborg 40 0 2 4 km c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM E6.20 Beställare Projektledare: Trafikverket Johanna Arvidsson Konsult WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Kent Andersson Förstudieansvarig: Bo Näverbrant Miljö Annika Granath Väg och trafik Pia Sartorius Layout Jörgen Svensson Uppdragsnummer 10142837 Kartmaterial Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011, GSD Terängkartan 2011

Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning... 5 1.1 Det västsvenska paketet... 5 1.2 Bakgrund... 6 1.3 Planeringsprocessen... 8 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender... 10 2.1 Markanvändning och kommunal planering... 10 2.2 Trafik och trafikanter...12 2.3 Övrig infrastruktur...15 2.4 Miljö...16 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar... 18 3 Funktionsanalys... 19 3.1 Tidigare identifierade brister...19 3.2 Funktionsmål...19 3.3 Hänsynsmål...19 4 Projektmål... 20 5 Tänkbara åtgärder... 21 5.1 Analys enligt fyrstegsprincipen...21 5.2 Studerade åtgärder...21 5.3 Bortvalda åtgärder...21 5.4 Föreslagen åtgärd...21 5.5 Effekter och konsekvenser...22 5.6 Anläggningskostnad...22 6 Riskhantering...23 6.1 Bakgrund...23 6.2 Skyddsobjekt...23 6.3 Riskobjekt...23 6.4 Slutsatser...23 7 Måluppfyllelse...24 7.1 Funktionsmål...24 7.2 Hänsynsmål...24 8 Samråd...25 8.1 Genomförande...25 8.2 Inkomna synpunkter...25 9 Förslag till fortsatt arbete...26 9.1 Trafikverkets preliminära ställningstagande...26 9.2 Fortsatt planering...26 9.3 Fortsatt miljöarbete...26 9.4 Kompletterande tillstånd...26 9.5 Geografisk avgränsning...26 Källförteckning...27 Bilagor... 28

Sammanfattning Västsvenska paketet Utbyggnaden av busskörfält på väg 155, delen Bur Syrhåla, ingår i det västsvenska paketet, som utgörs av infrastruktursatsningar vilka skall bidra till att skapa en större arbetsmarknad samt främja sysselsättning och tillväxt. Satsningarna skall ge en positiv påverkan på nuvarande miljöförhållanden och minska sårbarheten i infrastrukturen. Bland annat ingår kollektivtrafiksatsningar som syftar till att fördubbla resandet med kollektivtrafik fram till år 2025. Paketet är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västtrafik och Trafikverket. Bakgrund, brister och problem Väg 155 är den direkta förbindelsen mellan centrala Göteborg, Torslanda och Öckerö kommun. På vissa sträckor är vägnätet inte dimensionerat för dagens trafikflöden. Kollektivtrafikandelen för boende i Torslanda och i Öckerö kommun är väsentligt lägre än för Göteborg som helhet. Samman taget medför detta att långa bilköer bildas på morgonen och eftermiddagen. Utbyggnad av busskörfält pågår öster om den aktuella sträckan inom projektet Syrhålamotet Vädermotet. Väster ut pågår planering för busskörfält ända ut till Lilla Varholmen. Den aktuella sträckan Bur Syrhåla kommer att knyta ihop busskörfälten längs hela Öckeröleden. Befintliga förhållanden Större delen av vägsträckan gränsar till obebyggt, ej planlagt område. Planer finns på en tvärförbindelse från Kongahällavägen som skulle mynna på väg 155 i en trafikplats på västra delen av sträckan, när en utbyggnad kan påbörjas är dock oklart. Torslandaviken beskrivs i Länsstyrelsens våtmarksinventering som ett strandkomplex med ornito logiska värden. Området är hydrologiskt påverkat av dikning och invallning. Enligt våtmarksinventeringen har området vissa naturvärden. De centrala delarna av Torslandaviken är utpekat som Natura 2000-område. I cykelbanan på vägens norra sida finns på den aktuella sträckan en naturgasledning och en vatten ledning. Söder om vägen kommer en dagvattentunnel från sydväst som korsar väg 155 strax öster om motorbanan. Här finns även fyra bergrumsansläggningar. Väg 155 är av riksintresse som kommunikationsled mellan Syrhålamotet och Vädermotet. Projektmål Etablera ett vägnät som ger fri framkomlighet för de bussar som skall erbjuda en snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter och som förbinder olika delar av Göteborgsregionen med korta restider, sk KomFort-bussar, på denna del av det statliga vägnätet. Föreslagen åtgärd Förstudien begränsas till åtgärder som har till syfte att ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, på denna delsträcka utpekat som busskörfält i båda riktningarna. Utbyggnaden av busskörfält föreslås ske genom en breddning av vägen söderut för att undvika ledningsomläggningar och påverkan av cykelbana och anläggningar tillhörande brandstationen. Utbygg naden innebär även åtgärder vid anslutning till cirkulationsplatsen i Bur och i Syrhålamotet, bl a ombyggnad av busshållplats. Effekter och konsekvenser En utbyggnad av busskörfält i båda riktningarna på sträckan Bur - Syrhåla medverkar till goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet på sammanhängande kollektivtrafikstråk längs stora delar av väg 155. Breddningen av vägen söderut medför att den bullerkälla som trafiken utgör flyttas närmare Torslandaviken. Bullerberäkningar visar dock att förflyttningen av trafiken närmare viken endast medför marginella höjningar. Konsekvenserna för fågellivet och för områdets rekreations värde bedöms därför inte bli större än med dagens trafiksituation. Fortsatt planering Då inga alternativa vägsträckningar finns är nästa steg i planeringsprocessen arbetsplan. 4

1 Inledning 1.1 Det västsvenska paketet Kort bakgrund I Göteborgsregions måldokument Uthållig tillväxt framgår att regionen, med Göteborg som kärna, skall utvecklas till att bli en attraktiv, hållbar och växande region. Utgångspunkten är att arbetsmarknaden skall växa från nuvarande cirka 1 miljon till 1,5 miljoner människor. Regionens kärna - med Göteborgs centrala delar - skall stärkas genom en kraftfull utbyggnad och ökad tillgänglighet. Utvecklingen skall även koncentreras utmed utpekade infartstråk till och från Göteborg. En del i måldokumentet som nämns ovan är K2020 (Framtidens kollektivtrafik inom göteborgsområdet). Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västtrafik. Politikerna inom regionen har lagt fast målet för K2020, där minst 40 % av resorna skall ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär mer än en fördubbling av kollektivtrafikresandet. Man pekar på framgångsfaktorer för att fler skall vilja åka kollektivt och det är enkelhet, snabbhet, pålitlighet och det skall vara tryggt och säkert. För mer information, se www.k2020.se. Det västsvenska paketet syftar till att skapa förutsättningar för och till viss del bidra till att uppfylla regionens vision med politiskt antagna mål vad gäller en större arbetsmarknadsregion en attraktiv regionkärna en konkurrenskraftig kollektivtrafik en god livsmiljö en stärkt konkurrenskraft för näringslivet. Miljöpåverkan Den politiskt antagna inriktningen enligt ovan baseras ytterst på det övergripande målet att uppnå det Hållbara samhället. Utöver både nationella, regionala och lokala miljömål, bidrar bl a K2020 och det Västsvenska paketet till denna måluppfyllelse. De ingår i en omställningsprocess, där t ex förtätning av bebyggelse, minskad biltrafik, kraftigt ökat kollektivresande, ett mer hållbart godstransportsystem, samt ökat cyklande och gående, sammantaget bidrar till en kraftfull och positiv påverkan på nuvarande miljöförhållanden. Infrastrukturen För att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt behövs en utveckling av infrastrukturen. En utvecklad infrastruktur bidrar till målet att skapa en regionförstoring och ett hållbart samhälle. Den bidrar till förutsättningar för en expanderad arbetsmarknad, ökad sysselsättning, vidgad marknad för varor och tjänster och ytterst till en ekonomisk tillväxt. Utifrån målet att uppnå ett mer hållbart transportsystem så krävs: en attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet ett kapacitetsstarkt järnvägssystem hög tillförlitlighet för näringslivets transporter. Trängselskatten Trängselskatten är en viktig del av det västsvenska paketet och utgör nästan hälften av den totala finansieringen. Syftet med trängselskatten är att motverka trängsel bidra till minskad miljöpåverkan bidra till en medfinansiering av paketet. Skatten införs den 1 januari 2013. Utöver ovan nämnda syfte så utgör den även ett bidrag till att skapa en attraktiv, hållbar och växande region. Initiala åtgärder Det västsvenska paketet, som totalt omfattar 34 mdkr, inleds med ett stort antal infrastrukturåtgärder och då främst vad gäller kollektiv- Första spadtaget för det västsvenska paketet. 5

trafikens ökade krav på framkomlighet. Paketet innehåller även andra trimningsåtgärder längs befintliga gator och vägar i syfte att skapa bättre framkomlighet, högre trafiksäkerhet och bättre miljö, bl a minskat trafikbuller. Dessa är kopplade till effekten av trängselskattesystemet och åtgärder som underlättar alternativa vägval. De initiala åtgärderna är absolut nödvändiga för att möta det starkt ökade kollektivresandet när trängselskatten införs. Åtgärderna fokuseras på både statligt (väg E6, E20, E45, E6.20, E6.21, 40, 155, 158) och kommunalt vägnät (Nya Alléstråket, Södra vägen, Övre Husargatan m fl). Dessutom ingår plattformsförlängningar längs pendeltågsträckor och pendelparkeringsplatser vid viktiga bytespunkter. Planeringen för dessa åtgärder pågår och inriktningen är att de flesta är trafikklara senast i december 2013 d v s omedelbart för trängselskattens införande. Övergripande mål och strategier Som grund för arbetet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Detta mål har sedan våren 2009 förtydligats i form av två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande målet är oförändrat. Av regeringens proposition, 2008/09:93 framgår att de nya målen inte innebär någon ny inriktning på arbetet utan endast är ett annat sätt att förtydliga det övergripande målet, jämfört med de tidigare formulerade sex delmålen. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, d v s likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De övergripande målen, eventuella lokala och regionala mål tillsammans med aktuella problem och förutsättningar är grunden för att ta fram mål för projektet, se vidare under kapitel 4 Projektmål. Aktualitet och finansiering Utbyggnad av busskörfält på delsträckan Bur - Syrhåla tillhör de initiala åtgärderna i det Västsvenska paketet och planeras vara färdigställd inför införandet av trängselskatter den 1 januari 2013. Finansiering sker via det Västsvenska paketet. 1.2 Bakgrund Kända brister och problem Väg 155 Öckeröleden är den enda gena förbindelsen mellan centrala Göteborg, Torslanda och Öckerö kommun. Vägen går genom verksamhetsområden i öster och bostads- och rekreationsområden i väster. Trafikbelastningen har på vissa sträckor fördubblats sedan 1975 på ett vägnät där strukturen i stort är densamma som när Torslanda kommun införlivades med Göteborg 1967. Orsaken är, förutom den generella trafikökningen i samhället, en kraftig expansion av permanentbostäder, i första hand inom stadsdelen Torslanda men även inom Öckerö kommun. Dessutom en ständigt pågående utveckling av verksamheterna längs den östra delen av väg 155. Detta har genom åren varit tydligast till de tunga industrierna öster om Syrhåla motet, men den pågående utvecklingen av Amhults centrum med handel och bostäder påverkar transporterna även på delarna väster om Syrhåla. Vägen är hårt belastad av bil, buss och lastbilstrafik. Långa köer uppstår på morgonen och eftermiddagen då många väljer att pendla med bil till och från arbetsplatsen. Kollektivtrafikandelen för boende i Torslanda och i Öckerö kommun är väsentligt lägre än för Göteborg som helhet. För att öka attraktiviteten för kollektivtrafiken och därmed kapaciteten på vägsystemet krävs fri framkomlighet för den busstrafik som trafikerar Öckeröleden. Utbyggnad av busskörfält pågår öster om den aktuella sträckan inom projektet Syrhålamotet Vädermotet. För fortsättningen österut mot Bräckemotet planeras byggstart av ett busskörfält i riktning österut efter sommaren 2011. Västerut pågår planering för busskörfält ända ut till Lilla Varholmen. Den aktuella sträckan Bur Syrhåla, se översiktskartan, kommer att knyta ihop busskörfälten längs hela Öckeröleden. Syfte Ombyggnaden av väg 155 på delen Bur Syrhåla är en del av det Västsvenska paketet och skall bidra till att uppfylla dess, och därmed regionens, syften, i första hand genom att ge förutsättningar för 6

Domarringsvägen HISINGEN Torslanda Torg TORSLANDA Bilindustri Kongahällavägen Syrhålamotet Torslandakrysset Bur Torslandavägen Bur-Syrhåla Motorbanor Avfallsanläggning Torslandavägen Sörredsvägen Hjuviksvägen Amhult C 155 Torsviken 155 ± Golfbana 0 150 300 600 900 m c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Karholmen Hjärtholmsvägen Arendal Den aktuella sträckan Bur-Syrhåla med utredningsområde ( ). en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet. Förstudien som process och dokument är i huvudsak ett inventeringsskede med insamlande och redovisning av information, problembeskrivning och beskrivning av de mål som skall uppnås. Syftet med förstudien är att utgöra grund för det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet samt för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Geografisk avgränsning Förstudien behandlar ett område mellan cirkulationsplatsen i Bur i väster och Syrhålamotet i öster, se karta. Angränsande planering Med start år 2010 började en ombyggnad av väg 155 Öckeröleden för ökad framkomlighet för individer och gods och för ett hållbart och miljövänligt resande, se karta. På delen öster om aktuell sträcka, Syrhålamotet Vädermotet, byggs vägen om för att höja trafiksäkerheten och förbättra för kollektivtrafiken samt tillgängligheten till hamnen. Åtgärderna finansieras via den regionala infrastrukturplanen och ett avtal med Göteborgs Stad med undantag av Sörredsmotet som finansieras genom det Västsvenska paketet. För övriga delar avser ombyggnaderna utbyggnad av busskörfält ända ut på Hönö och tillhör de initiala åtgärderna i det Västsvenska paketet. På delen närmast väster om Bur pågår arbete med arbetsplan på sträckan Amhult Bur. Man planerar att ställa ut arbetsplanen under juni 2011. Denna del liksom övriga delar har som målsättning att vara klara i slutet av 2012 med undantag av sträckan Syrhålamotet - Vädermotet. Göteborgs Stad planerar en ny tvärförbindelse, Domarringsförbindelsen, mellan Kongahällavägen och väg 155 för att avlasta Kongahällavägen, som även den är hårt belastad på sträckan mellan Torslanda torg och Torslandakrysset. Förbindelsen är tänkt att dras mellan Domarringsvägens anslutning till Kongahällavägen och en ny trafikplats på väg 155 strax öster om cirkulationsplatsen i Bur. Göteborgs Stad har tagit fram en detaljplan för utbyggnaden, vilken var på samråd 2007. På grund av förekomsten av hasselsnok och större vattensalamander inom området har fördjupade utredningar gjorts, vilket bromsat planeringsprocessen. Utredningarna är nu klara och planen förväntas ställas ut under hösten 2011. I planen redovisas trafikplatsen som en halv trafikplats med anslut- 7

ningar österut. Utformningen medger utbyggnad till en fullständig trafikplats i senare skede. När en utbyggnad kan påbörjas är oklart och beror bland annat på finansiering och om detaljplanen överklagas. Tidigare utredningar och beslut Öckeröledens bristande kapacitet har behandlats i ett flertal utredningar de senaste åren. Bland de som berör sträckan Bur - Syrhåla kan nämnas: Väg 155. Förslag till åtgärder för väg- och kollektivtrafiken. Rapport nr 2:2006. Göteborgs Stad Trafikkontoret. Pilotprojekt Lilla Varholmen-Knutpunkt Hjalmar. Juni 2007. Rapport inom K2020. Göteborgs Stad, Vägverket, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Banverket. 1.3 Planeringsprocessen Fyrstegsprincipen Trafikverket ska vid framtagande av åtgärder och beslut om fortsatt arbete i sin planering tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen när man studerar åtgärder mot brister i trafiksystemet. Det innebär en prioritering av vilken typ av åtgärder som ska prövas, i första hand steg 1, i andra hand steg 2 och så vidare. Steg 1 innebär åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt. Steg 2 innebär åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät genom trafik styrning, information och liknande. Steg 3 innebär begränsade ombyggnads- eller förbättringsåtgärder. Steg 4 innebär omfattande ombyggnad eller nybyggnad i ny sträckning. Fysisk planering enligt väglagen Förstudieskedet inleder den process som enligt bestämmelserna i väglagen krävs för att genomföra ny- eller ombyggnad av allmän väg. Processen är anpassad efter bestämmelserna i miljöbalken (MB). Vid byggande av väg skall enligt väglagen tillses att vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn skall också tas till stads och landskapsbild samt till natur- och kulturmiljövärden. Miljöfrågor i samband med vägprojekt ska uppmärksammas och ingå i beslutsunderlaget i de lagstadgade planeringsskedena: förstudie, vägutredning och arbetsplan. Vägar Övrig markanvändningsplanering Förstudie Vägutredning Översiktsplan Redovisning och vägning av allmänna intressen Arbetsplan Bygghandling Detaljplan Bygglovshandling Både enskilda och allmänna intressen beaktas Vägplaneringsprocessen och den kommunala planerings processen. 8

I förstudien beskrivs projektet och för ut sättningarna utreds i samråd med länsstyrelsen och särskilt berörda enligt MB 6 kap 4. Som underlag för samråd redovisas förstudiearbetet i en samrådshandling. Efter samrådet sammanställs en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Slutligen beslutar väghållningsmyndigheten, i detta fall Trafikverket Region Väst, om och hur arbetet ska drivas vidare. I förstudiens beslutshandling anges också om planeringsarbetet ska fortsätta i en vägutredning eller om nästa steg är att ta fram en arbetsplan. I de fall det krävs samordning med kommunal planering ska det också klargöras i beslutet. I vägutredningen utreds olika alternativa vägsträckningar och alternativen jämförs sedan utgående från trafikteknisk standard såväl som miljö påverkan. I de fall projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en utökad sam rådsprocess ske innan utredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) får sitt slutliga innehåll. MKB:n ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i dokumentet som utgör resultatet av vägutredningen. I arbetsplanen ska möjliga utformningar för det valda alternativet studeras och konsekvenserna av dessa liksom möjliga skyddsåtgärder analyseras. Kraven på samråd och godkännande av MKB är samma som vid vägutredningen. Trafikverket fastställer sedan arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. Det är i detta skede som det finns formella möjligheter att överklaga det fattade beslutet. När fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft är markägaren skyldig att, mot ersättning, upplåta marken för vägändamål. Bygghandlingen utgör underlag för upphandling och genomförande av anläggningsarbetet. De olika arbetsskedena och de samråd som genomförs syftar till att vägutbyggnader ska kunna genomföras med hänsyn till såväl allmänna, som enskilda intressen. Processen ska också säkerställa att berörda ges möjligheter att både påverka förslaget och överklaga Trafikverkets beslut. 9

2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning och kommunal planering Befolkning och bebyggelse Stadsdelen Torslanda har cirka 24 000 invånare varav den klart övervägande delen bor i småhus. Huvuddelen av dessa ligger i ett stråk mellan Hjuvik och Nolvik med anslutning till Hjuviksvägen, som är den västligaste delen av väg 155 och Kongahällavägen. Befolkningsökningen har bedömts till 25 % mellan år 2003 och 2015. I Öckerö kommun bor ca 13 000 personer, drygt nio av tio i småhus. Befolkningen ökar i måttlig takt med ett hundratal personer per år. Torsvikens naturområde. Syrhålamotet mot öster. Väg 155 Öckeröleden är det största av tre huvudvägarna på västra Hisingen och stadsdelen Torslanda. Björlandavägen betjänar den norra delen av stadsdelen och Kongahällavägen utgör en förbindelse mellan de båda andra. Öckeröleden är även den enda förbindelsen till Öckerö kommun. Den aktuella delen av väg 155 mellan Bur och Syrhåla ligger i övergången mellan områden med bostäder, rekreation och handel i väster och verksamhetsområden med bl a fordonsindustri, raffinaderier och hamnverksamheter i öster. Strax väster om sträckan pågår utbyggnaden av Amhult centrum. Första delen, som innehåller en varierad bostadsbebyggelse och Amhults torg med butiker, kulturhus och service, är klar och detaljplanen för den andra delen, som skall innehålla ytterligare bostadsbebyggelse, butiker, kontor, kyrka samt en knutpunkt för kollektivtrafiken, skall ställas ut i maj 2011. Längs sträckan mellan Bur och Syrhåla finns ingen bebyggelse med undantag av Torslanda brandstation och en motorcykelklubb på vägens norra sida. Dessa verksamheter angör inte från väg 155. Söder om väg 155 ligger Torsviken (Torslandaviken). Närmast vägen ligger en avslutad avfallsanläggning, där sluttäckning pågår. I västra delen finns våtmarker, som är en del av Torsvikens naturområde och området sydväst om Bur har Natura 2000-skydd. Näringsliv och sysselsättning Öster om den aktuella sträckan på väg 155 ligger de stora industri- och verksamhetsområdena med Volvo Torslandaverken och tillhörande verksamheter, raffinaderierna och Göteborgs hamn. Väster om Bur ligger f d Torslanda flygfält, där ett stort antal småföretag finns etablerade. Detta gäller även områdena kring västra delen av Kongahällavägen. Här pågår även utbyggnaden av Amhult centrum med handel och service. Antalet arbetsplatser inom stadsdelen Torslanda är väsentligt större än invånarantalet, vilket innebär att inpendlingen är mycket stor. För Öckerö kommun gäller det omvända förhållandet. Cirka 30 % av Torslandabornas arbetsresor sker till arbetsplatser inom den egna stadsdelen, en stor del av dessa passerar tillsammans med övriga arbetsresor sträckan Bur - Syrhåla. I Öckerö kommun sker 35 % av arbetsresorna inom kommunen, större delen av resterande passerar den aktuella sträckan. 10

Vy över Natura 2000-området mot Amhult C. Viktiga målpunkter Öckeröleden utgör den stora vägförbindelsen mellan Torslanda/Öckerö och verksamhetsområden i östra Torslanda, övriga delar av Göteborg och vidare ut i landet och passeras därmed av resenärer med många olika mål och ärenden. Närliggande målpunkter är de stora arbetsplatserna öster om Syrhåla samt Amhult centrum väster om Bur med handel och service. På sträckan finns en av ett fåtal angöringar med bil till Torsvikens naturområde, se vidare nedan. Ledningar och tekniska anläggningar I cykelbanan på vägens norra sida finns på den aktuella sträckan en naturgasledning Ø200 mm, en vattenledning Ø400 mm och ett antal högspänningsledningar. Gasledningen ligger på en kortare del av sträckan i vägbanan. Söder om vägen kommer en dagvattentunnel från sydväst som korsar väg 155 strax öster om motorbanan. Tunneln har en förgrening mot nordväst som slutar innan vägen. Tunnels tak ligger ca 6 m under vägens nivå. Söder om vägen ligger även fyra berg rumsanläggningar, ursprungligen avsedda för oljelagring, varav de två närmaste nyttjas av Göte borgs hamn. De två andra ägs av Göteborgs Stad varav ett nyttjas av Gryaab. Bergrummet närmast väg 155, vars tak ligger ca 30 m under Torslanda vägens nivå, används inte för närvarande men kan komma att användas för slamlagring. Bergrummet närmast söderut används för lagring av råolja och Gryaabs används för lagring av rötslam från Ryaverket. Bergrummen har Sevesoklassning, vilket bl a ställer krav på arbeten i dess närhet. Kommunal planering Större delen av vägsträckan gränsar till ej planlagt område. I väster finns en detaljplan för brandstationen som gränsar till vägområdet, Fllac 4755. I öster finns en plan för motorbanan norr om vägen, Fllac 5057 och en för Syrhålamotet mm som även täcker väg 155 på delen längst i öster, Fllac 4688. Öster om Bur pågår planarbete för andra delen av Amhult centrum med bostäder, butiker, kyrka, busstorg mm och planer finns även på en tvärförbindelse från Kongahällavägen som kommer att mynna på väg 155 i en trafikplats öster om brandstationen. Se avsnitt 1.2 Angränsande planering. Riksintressen Söder om väg 155 omfattas hela utredningsområdet av riksintresse enligt 4 kap 4 miljöbalken. Riksintresset avser högexploaterade kustområden som ska skyddas mot ytterligare exploatering med fritidshusbebyggelse och vissa särskilt angivna anläggningar. De åtgärder som utreds i denna förstudie berörs inte av riksintresset. Natura 2000-området Torsviken utgör riksintresse enligt 4 kap 8 miljöbalken. Riksintresset avser områden som är utpekade enligt två EG-direktiv, fågeldirektivet respektive art- och habi tat direktivet. Riksintresset innebär att en använd ning av mark och vatten som kan påverka natur området och som omfattar åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap 28 miljöbalken får komma till stånd endast om ett sådant tillstånd har lämnats. Området beskrivs närmare i kapitel 3.4. Väg 155 är av riksintresse som kommunikationsled mellan Syrhålamotet och Vädermotet. 11

2.2 Trafik och trafikanter Kollektivtrafik I såväl Torslanda som Öckerö ligger flertalet bostadsfastigheter glest och på relativt stort avstånd från de större vägarna. Därmed är tillgängligheten till kollektivtrafiken begränsad. Nio av tio hushåll har bil och mer än vart tredje hushåll har mer än en bil, vilket är väsentligt mer är i Göteborg som helhet, där motsvarande andelar är två av tre respektive vart sjätte. Kollektivtrafikandelen (endast bil- och kollektivtrafikresor) är ca 15 % för resor till och från Torslanda och Öckerö, att jämföra med hela Göteborg, där den är 25 %. Restiden från Lilla Varholmen till Centrala Göteborg är ca 30 min. Följande busslinjer trafikerar sträckan: Utdrag ur linjenätskarta stadstrafiken 2010-12-12. Dessutom trafikeras väg 155 med ett antal högtrafiklinjer samt busslinje 290 och 291 mellan Öckerö kn och Nils Ericsonterminalen. Nytt expressbussnät 2013 (förslag februari 2011). Lila Express Orange Express Linje 21 Linje 24 Linje 126 Linje 145 Linje 178 Linje 179 Linje 241 Linje 290 (till city avser via Gbg C och vidare) Lilla Varholmen till city Torslanda till city Torslanda till city Lilla Varholmen till city Hjuvik/Lilla Varholmen till Hjalmar Br. Volvo Torslanda till Tuve Torslanda till Angered Volvo Bulycke till Linnerhult Hjuvik/Lilla Varholmen till city Linje Sträcka Turtäthet Anmärkning högtrafik lågtrafik 10 min 30 min 15 min 30 min 5/10 min Burö till city 10/20 min 15/30 min 10 min 30 min 15 min - - - Endast enstaka turer/dygn. Trafikerar ej Bur 15 min - Trafikerar ej Syrhåla - - Endast enstaka turer/dygn. Trafikerar ej Bur - - Endast en avgång - Trafikerar ej Bur-Syrhåla Linje 291 Hönö till city 30 min 60 min Trafikerar ej Bur-Syrhåla Planerade förändringar Västtrafik planerar förändringar i trafikeringen bl a för expressbusstrafiken år 2013 (preliminära benämningar och uppgifter). Expressbusstrafiken hör till kategorin KomFort enligt strukturen 12

i K2020, vilket bland annat innebär särskilda krav på framkomlighet längs infartslederna. Totalt planeras turtätheten på väg 155 på den aktuella sträckan bli 28 turer per riktning under maxtimman och 288 turer per riktning och dygn. Det är inte bestämt vilka turer som kommer att stanna vid hållplatserna på sträckan. Utöver expressbussar kommer högtrafikbussar samt någon eller några lokalbussar att trafikera sträckan. Då trafikeringen på senare tid utökats kraftigt innebär det inga stora förändringar jämfört med i dag. Dock innebär det ökade antalet expressbusslinjer att tillgängligheten till fler delar av Göteborgsområdet förbättras. Linje Sträcka Turtäthet Anmärkning (till city avser via Gbg C och vidare) högtrafik lågtrafik Röd Express Lila Express Gul Express Svart Express Orange Express Öckerö kommun till city Hjuvik/Lilla Varholmen till city Torslanda till city Torslanda via NV Hisingen till city Torslanda till city 10 min 15/30 min 7,5 min 15 min 7,5 min 15 min 7,5 min 15 min Trafikerar ej Bur-Syrhåla 15 min 15/30 min Hållplatser Busshållplatsen Bur ligger på Torslandavägen, strax väster om cirkulationsplatsen med väg 155. Lägena ligger mittemot varandra. Hållplatsen saknar väderskydd. Passager över Torslandavägen sker i plan. I anslutning till cirkulationsplatsen finns ett övergångsställe och detta kan nås via trottoarer från hållplatserna längs Torslanda vägen. Norrut ansluter ett gångvägnät, men söderut saknas förbindelser avsedda för fotgängare. Busshållplatsen Syrhåla ligger i östra delen av Syrhålamotet. Läget för bussar in mot Göteborg ligger utmed väg 155, precis öster om Hamneviksvägen som passerar som en bro över väg 155. Hållplatsen har väderskydd och nås via gångväg och ramp upp på bron. Läget för bussar som ska västerut ligger också längs väg 155, något längre österut än den tidigare nämnda hållplatsen. Även denna hållplats har väderskydd och nås antingen via en trappa upp på bron eller via en gångväg som leder norrut mot verksamheterna. KomBort utgörs av fjärrtrafiken. KomLångt utgörs av trafiken till och från Göte borgsregionen. KomFort utgörs av snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter som förbinder olika delar av Göteborgsregionen och ger korta restider. KomOfta utgörs av huvudsystemet med tät trafik (spårvagn och stombuss ingår) som omfattar alla de tyngre kollektivtrafikstråken i tätbebyggda delar av Göteborgsregionen. KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser. 13

Busshållplats Syrhålamotet, mot väster. Biltrafik Väg 155, Öckeröleden, är en primär länsväg. Tillåten hastighet på den aktuella sträckan är 80 km/h. Vägen är rekommenderad primärväg för farligt gods. Trafikflöde mättes av Trafikverket år 2005. Årsmedeldygnstrafiken, ÅDT, var då 23 470 fordon/ dygn. Den tunga trafiken uppgick till 1500 fordon/ dygn, ca 6 %. Göteborgs Stad, Trafikkontoret mäter bilflödet årligen och redovisar vardagsmedeldygn, VAMD, vilket år 2010 på sträckan var 27 200. Andelen tung trafik var 7 % eller 2020 fordon, vilket är en ganska normal andel för denna typ av väg. Den mest belastade timman, som infaller under eftermiddagen, utgör trafiken 10 % av dygnets volym. Riktingsfördelningen är stark med cirka 70 % av flödet mot väster under eftermiddagens maxtimma och ungefär likartat i andra riktningen på morgonen. Det är ett tecken på att arbetspendling utgör en mycket stor del av trafiken. Då omkring 8 000 fordon/dygn åker på färjorna till och från Öckerö kan man konstatera att huvuddelen av trafiken på denna del av väg 155 har starteller målpunkt i Torslanda. Det är relativt svårt att bedöma hur trafiken kommer att utvecklas i framtiden. Tillkommande bebyggelse på Öckerö och i Torslanda ger ökad trafik liksom ett generellt ökat resande i hela regionen. Utbyggnaden av mer handel i Amhult har i en särskild utredning inte bedömts få så stor påverkan eftersom vissa kunder i närområdet därmed inte behöver åka till andra delar av Hisingen. En kraftfull standardhöjning av kollektivtrafiken vad gäller utbud, utbyggnad av busskörfält med mera kan attrahera en del bilister till att byta färdmedel och därmed motverka trafikökningen. Likaså beräknas införandet av trängselskatt ge en reduktion av biltrafiken på väg 155 med cirka 5 %. Sammantaget bedöms att biltrafiken till år 2020 har ökat med cirka 10 % från nivån 2010, vilket skulle ge flöden enligt nedanstående figur. Hänsyn till effekten av en eventuell utbyggnad av Domarringsförbindelsen har inte tagits. Nuvarande väg byggdes ut från två till fyra körfält i slutet av 1990-talet och är utformad med fyra körfält och med en mittbarriär i form av vägräcke. Motorbanor Bulyckevägen 12 300 Torslandavägen 155 Bua-Skogen ± Gösta Fraenkels väg Bur 18 400 Torsviken 0 150 300 m Brandstation Avfallsanläggning 30 300 Krossvägen ksvägen Ha mnevi Syrhålamotet 41 600 155 Torslandavägen Trafikflöden fordon per vardagsmedeldygn. Prognos år 2020 14

Vänstra bilden: möjlig parkering till Torsvikens naturområde vid Krossvägens avstängning. Högra bilden: från Syrhålamotet, västerut. I mittbarriären finns belysningsstolpar. I väster inleds vägavsnittet med en fyrbent cirkulationsplats vid Bur. Här möts väg 155, Torslandavägen och en anslutning norrut mot Burs gård. Bilister som kommer väg 155 från sydväst och ligger i det yttre körfältet kör aldrig in i cirkulationen utan leds i eget fält mot väg 155 vidare österut. Mitt på sträckan ansluter på södra sidan Krossvägen via separat högersvängfält på väg 155. Vägen var ursprungligen en förbindelse genom Torsvikenområdet till Arendal via Hjärtholmsvägen. Vägen, som ägs av Göteborgs Stad och förvaltas av Fastighetskontoret, är numera avstängd med sten och stora betongblock i fastighetsgränsen mot privat mark. Vägen är en av ett fåtal angöringar med bil till Torsvikens naturområde och vid avstängningen finns möjlighet till parkering. Vägen är även avstängd med en vägbom strax efter infarten som endast är öppen under dagtid vardagar. Det går dock att få tillträde via Göteborgs Hamn. Krossvägen är även anslutning till anläggningar tillhörande raffinaderierna och Göteborgs Hamn och används bl a vid tillsyn av bergrummen. Slutavtäckningen av avfallsanläggningen kommer att pågå ytterligare ett antal år och transporter av massor till denna liksom vid tillsyn av deponin förekommer regelbundet. Utredningssträckan avslutas i öster i Syrhålamotet. Här ansluter ramper från och till Hamneviksvägen som passerar väg 155 via en vägbro. Oskyddade trafikanter Längs vägens norra sida finns en gång- och cykelväg som är 4 meter bred och avskild från körbanan med en betongbarriär. Det finns inte några passagepunkter över väg 155 längs utredningssträckan, förutom i Syrhålamotet. Det har tidigare framförts önskemål om en planskild korsning för gång- och cykeltrafik från områdena norr om väg 155 till Torsviken och Arendal. GC-vägen ansluter västerut mot gc-vägen som går längs Torslandavägens norra sida. Öster om Syrhålamotet fortsätter gc-vägen längs väg 155:s södra sida. De båda länkarna förbinds via bron över väg 155, Hamneviksvägen. Busshållplatsernas lägen och tillgänglighet beskrivs i avsnittet om kollektivtrafik. Trafiksäkerhet De senaste 5 åren har det längs vägavsnittet mellan cirkulationsplatsen Bur och Syrhålamotet registrerats 7 trafikolyckor varav en hade svår skadeföljd och sex var lindriga olyckor. Tre av olyckorna var singelolyckor. I cirkulationen vid Bur har en lindrig singelolycka registrerats. I Syrhålamotet har 14 olyckor registrerats under 5-årsperioden. Av dessa var skadeföljden lindrig för 13 och svår för en. Fördelningen mellan upphinnande-, singel- och mötesolyckor var ganska jämn. Trafiksäkerheten för fordonstrafik får anses som god, då mittbarriär finns och endast en anslutande väg finns längs sträckan, där det finns separat högersvängfält. 2.3 Övrig infrastruktur Vägen ingår i ett stråk som avslutas i färjeläget i Lilla Varholmen. Någon övrig infrastruktur såsom järnväg finns inte i anslutning till vägsträckan. 15

2.4 Miljö Områdets allmänna karaktär, fysisk miljö och gestaltning Väg 155 på sträckan Syrhåla Bur ligger i ett flackt landskap som är starkt påverkat av industriell verksamhet. Torsviken (Torslandaviken) vallades in under 70-talet och har under en längre tid utnyttjats för utfyllnad med muddermassor. Söder om väg 155 på den nu studerade sträckan ligger en avfalls deponi som för närvarande avslutas. Öster om viken ligger ett verksamhetsområde för oljeraffinaderier. Torslandaviken har samtidigt höga biologiska värden och har i samband med en ökad bostadsbebyggelse blivit ett viktigt rekreationsområde. Naturmiljö Torslandaviken (07B1C01) beskrivs i Länsstyrelsens våtmarksinventering som ett strandkomplex med ornitologiska värden. Området är hydrologiskt påverkat av dikning och invallning. Enligt våtmarksinventeringen har området vissa naturvärden (klass 3). Denna klass omfattar en stor variation av våtmarker och objekten kan omfatta delområden med högre naturvärden. De centrala delarna av Torsviken är till exempel utpekat som Natura 2000-område, se avsnittet Skyddade och skyddsvärda områden. En bäck som även används för dagvattenavrinning sträcker sig sydväst från vägen och avrinner till Torsviken via en trumma under det gamla deponiområdet. Bäcken passerar under väg 155 genom en trumma strax öster om Krossvägen. Vattendrag och diken kan ha viktiga funktioner som spridningsvägar och födosöksområden för djurlivet. I naturområdet norr om vägen har de fridlysta arterna större vattensalamander och hasselsnok observerats. Även söder om vägen finns dammar som kan utgöra livsmiljöer för större vattensalamander. Den avslutade och täckta avfallsdeponin Torsviken. 16

Bua Motorbana Motorbana Syrhåla Brandstation Bur-Syrhåla Amhult-Bur Torslandavägen Rödjeliden Bur-Syrhåla Syrhålamotet- Vädermotet ± 0 150 300 m Natur- och kulturintressen. Torslandaviken Vadskär Avfallsanläggning TECKENFÖRKLARING Natura 2000 Riksintresse enl MB kap. 4 4, Högexploaterad kust Fornlämning, övrig kulturhistorisk lämning, punkt Fornlämning, övrig kulturhistorisk lämning, yta Våtmarksinventering c Lantmäteriverket, GSD Fastighetskartan 2011 Ardalsberget Koordinatsystem: sweref 99 TM Reningsv. Kulturmiljö På södra sidan om vägen finns en kulturhistorisk lämning som utgörs av ett gränsmärke (RAÄ Lundby 1:300). Gränsmärket markerar sockengränsen mellan Torslanda och Göteborg socknar. Naturresurser I förstudieområdet finns inte några områden av intresse för jord- och skogsbruk. Berg som kan användas som byggmaterial i någon del av vägprojektet finns söder om vägen strax väster om Syrhålamotet. Rekreation och friluftsliv Torsviken pekas ut i Göteborgs översiktsplan som ett värdefullt område för friluftslivet. Området används idag för bland annat fågelskådning och golf. Området är relativt svårt att nå till fots. Närmaste passage finns i Gossbydal. Från busshållplatsen Syrhåla finns möjlighet att ta sig över vägen på en bro, men därifrån finns det ingen vidare anslutning till rekreationsområdet. Med bil kan man nå området via Krossvägen som dock är avstängd med vägbom under kvällstid och helger. Skyddade och skyddsvärda områden Natura 2000-området Torsviken är utpekat enligt EG-direktivet 2009/147 eller fågeldirektivet som det också kallas. Detta innebär att bevarandet av de arter som avses att skyddas i det utpekade området inte får försvåras av planerade åtgärder i eller i anslutning till området. De arter som är grund för utpekandet av Torsviken som Natura 2000-område är sångsvan, salskrake och brushane som utnyttjar området som övervintringsoch rastlokal. Lokal miljöbelastning Barriäreffekter Väg 155 utgör en barriär för människor och djur som behöver ta sig mellan områdena norr och söder om vägen. Den stora trafikmängden förstärker barriäreffekten. Vägdagvatten Föroreningar sprids från vägen via vägdagvattnet. Vägdagvattnet från Torslandavägen leds via gräsbeklädda och öppna vägdiken, genom vägtrummor och vidare till två större diken, vilka sträcker 17

sig söderut från nordväst respektive nordost. De bägge dikena leder vattnet vidare till en trumma Ø1200 mm och därefter rinner vattnet vidare till en tät ledning Ø1200 mm, vilken mynnar ut i Torsviken. Diket med sträckning nordost-syd ligger delvis på Torsviken deponis verksamhetsområde och avvattnar även delar av deponins sluttäckta ytor. Buller Trafiken på sträckan medför höga bullernivåer. Det ligger inte några bostäder längs sträckan varför bullernivåerna inte medför störningar på boendemiljöer. Rekreationsområdet söder om vägen utsätts dock för bullernivåer som är högre än de förslag till riktlinjer som finns för friluftsområde avsatt i kommunal översiktsplanering och som är 45 dba (Naturvårdsverket, Rapport 5709). Luftkvalitet Luftkvalitén på sträckan är påverkad av den stora trafikmängden. På sträckan överskrids den så kallade nedre utvärderingströskeln för tim- och dygnsmedelvärden av kvävedioxid enligt beräkningar genomförda av Göteborgs luftvårdsförbund 2009. Detta innebär att halterna av kvävedioxid ska följas upp regelbundet av kommunen. Någon risk för att miljökvalitetsnormerna inte ska kunna följas bedöms för närvarande inte föreligga. 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar De geotekniska förutsättningarna har bedömts utifrån tidigare undersöknings- och utredningsmaterial. Den naturliga jorden består, mellan de uppstickande bergpartierna, av lera med lokalt inslag av gyttja i den övre delen av jordprofilen. Lerdjupen varierar på sträckan och är i undersökta punkter upp till ca 15 meter. Leran har under förekommande torrskorpa mycket låg odränerad skjuvhållfasthet och förekommande gyttja extremt låg odränerad skjuvhållfasthet. I samband med breddning av vägen under slutet av 1990-talet byggdes vägbanken delvis upp med lättfyllning på en ca 200 m lång sträcka vid Torsvikens deponiområde, för att klara stabiliteten och för att minska framtida sättningar. Förutsättningarna för en breddning av nuvarande väg kommer att medföra förstärkningsåtgärder på delar av sträckan där ny vägbank breddas på lera. Befintliga ledningar och berganläggningar beskrivs under avsnitt 2.1 Markanvändning och kommunal planering 18

3 Funktionsanalys 3.1 Tidigare identifierade brister Trafikbelastningen på väg 155 är mycket hög och kapacitetstaket nås i högtrafik. Tidigare utredningar och studier har visat att utbyggnad av busskörfält är den åtgärd som bäst uppfyller lokala och regionala målsättningar, skapar förutsättningar för en överflyttning av resor från bil till kollektivtrafik och därmed ökar kapaciteten på vägnätet. Den aktuella delen av väg 155 har inte separata busskörfält vilket angränsande sträckor har eller kommer att ha inom ett par år. Trots att Bur - Syrhåla inte tillhör de sträckor där det dagligen bildas köer under högtrafik, skulle en avsaknad av busskörfält på denna sträcka försämra framkomligheten för såväl kollektivtrafiken som för övrig trafik när det sammanhängande kollektivtrafikstråket bryts och bussarna skall väva ut i ordinarie körfält. Analyserna nedan avser åtgärden utbyggnad av busskörfält. 3.3 Hänsynsmål Dagens utformning av väg 155 på sträckan Bur- Syrhåla ger små möjligheter att öka andelen resenärer med kollektivtrafik på bekostnad av person bilstrafiken vilket bedömts vara en viktig del i att komma till rätta med trafikens miljöpåverkan i området. Trafiken på sträckan medför höga buller nivåer med störningar på Torsviken som är ett område med stora värden för fågellivet och utpekat som område för friluftsliv i Göteborgs översiktsplan. Även luftkvalitén är periodvis dålig på grund av den höga trafikbelastningen. Trafiksäkerheten på sträckan bedöms vara god för fordonstrafik med en mittbarriär i form av vägräcke och endast en anslutande väg med separat högersvängfält. Även för gång- och cykeltrafikanter längs med vägen är trafiksäkerheten god medan möjligheterna att ta sig tvärs väg 155, bl a till Torsvikens naturområde, saknas helt på sträckan. 3.2 Funktionsmål Såväl personbils- och lastbilstrafik som kollektivtrafiken har med dagens vägnät, fyra körfält utan separat busskörfält på den aktuella sträckan, en ej godtagbar tillgänglighet under högtrafik då stråkets maxkapacitet är uppnådd på stora delar av väg 155. Med en utbyggnad av busskörfält i båda riktningarna på denna, liksom på övriga sträckor där separat körfält för bussar saknas, skulle tillgängligheten i första hand för kollektivtrafiken bli god, vilket även kommer övrig trafik till del om andelen kollektivtrafikåkande tack vare denna åtgärd ökar. En ökning av kollektivtrafikens attraktivitet gynnar kvinnor i högre utsträckning än män, då kvinnor använder detta transportmedel mer än män. Gång- och cykeltrafikanter längs vägen har redan idag en god tillgänglighet med avskild GCbana medan möjligheterna att ta sig tvärs väg 155, bl a till Torsvikens (Torslandavikens) naturområde, saknas helt på sträckan. 19

4 Projektmål Baserat på nationella och regionala mål, vilka även kommer till uttryck i syftet med det Västsvenska paketet, har följande mål formulerats för projektet: Etablera ett vägnät som ger fri framkomlighet för de bussar som skall erbjuda en snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter och som förbinder olika delar av Göteborgsregionen med korta restider, sk KomFort-bussar, på denna del av det statliga vägnätet. 20

WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Analys enligt fyrstegsprincipen Tidigare utredningar och rapporter, senast K2020, väg 155 Pilotprojektet, har studerat hur trafikproblemen på väg 155 kan lösas. Slutsatserna har varit att informationsåtgärder, förbättrad busstrafik, separata busskörfält, korsningsåtgärder samt åtgärder vid hållplatser är de åtgärder som ger bäst effekt. Mot denna bakgrund har åtgärder enligt steg 1 och steg 2 genomförts, t ex kampanjer för att uppmana till samåkning, distansarbete, utbyggnad av pendelparkeringar, realtidsinformation på busshållplatserna mm. Denna förstudie begränsas till åtgärder inom det Västsvenska paketet och avser ombyggnader som har till syfte att ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, på denna delsträcka utpekat som busskörfält i båda riktningarna. Ytterligare analys enligt fyrstegsprincipen anses vara gjord i tidigare skeden och inför ställningstagande om vilka åtgärder som ingår i paketet. 5.2 Studerade åtgärder En utbyggnad av två busskörfält på sträckan kan göras på tre principiellt olika sätt: Breddning av vägen med två körfält norrut, ett busskörfält och ett körfält för övrig trafik. Mitträcket flyttas norrut och det befintliga körfältet närmast Torsviken (Torslandaviken) blir busskörfält. Cykelbanan flyttas norrut. Breddning av vägen för ett busskörfält på båda sidor. Cykelbanan flyttas norrut. Breddning av vägen med två körfält söderut, ett busskörfält och ett körfält för övrig trafik. Mitträcket flyttas söderut och det befintliga körfältet mot norr blir busskörfält. Dessutom är en kombination av de tre utbyggnadsvarianterna tänkbar. I alla tre alternativen krävs ombyggnader av anslutningarna till cirkulationsplatsen i Bur och till de befintliga busskörfälten med hållplatser i Syrhålamotet. NORR GC Buss Buss Utbyggd väg BÅDA SIDOR SÖDER Utbyggd väg WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 Nuvarande väg GC Buss Buss Olika sätt att bygga ut busskörfält Nuvarande väg WSP 123 WSP 123 WSP 123 WSP 123 Nuvarande väg WSP 123 WSP 123 Utbyggd väg GC Buss Buss WSP 123 5.3 Bortvalda åtgärder Breddning norrut och breddning på båda sidor har valts bort på grund av konflikter med WSP 123 det befintliga ledningsstråket med naturgasledning Ø200 mm, vattenledning Ø400 mm och högspänningsledningar cykelbanan med längsgående betongbarriär intrång på brandstationens anläggningar. En utbyggnad norrut skulle innebära att naturgasledningen, vattenledningen och högspänningsledningarna skulle behöva flyttas på en cirka 1,5 km lång sträcka, då det är mycket olämpligt att ha ledningar under en högtrafikerad väg. En avstängning av vägen för reparation eller underhåll skulle innebära stora trafikstörningar. Det är även osäkert om befintlig förläggning tål trafiklasten från vägen. 5.4 Föreslagen åtgärd Busskörfält föreslås byggas på sträckan genom en breddning av vägen söderut. Detta medför ombyggnader av anslutningarna till till cirkulationen i Bur och trafikplatsen i Syrhålamotet inklusive befintliga busshållplatser Utbyggd väg 21

5.5 Effekter och konsekvenser Markanvändning Breddningen söderut innebär en avvikelse från detaljplanen för Syrhålamotet, Fllac 4688. Utbyggnaden sker i sin helhet på av Göteborgs Stad ägd mark och bedöms inte göra intrång på ett sätt som gör att anslutande verksamheter påverkas. Baserat på erfarenheter från breddningen av vägen i slutet av 1990-talet, bedöms att utbyggnaden kan ske utan att bergrummen och dagvattentunneln påverkas. Trafik En utbyggnad av busskörfält i båda riktningarna på sträckan Bur - Syrhåla medverkar till goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet på sammanhängande kollektivtrafikstråk längs stora delar av väg 155. Åtgärderna ökar även vägens kapacitet för övrig trafik om andelen kollektivtrafikåkande tack vare denna åtgärd ökar. Landskapsbild Breddningen av vägen bedöms inte medföra några nämnvärda effekter på landskapsbilden. Miljö Breddningen av vägen söderut medför att den bullerkälla som trafiken utgör flyttas närmare Torsviken. Bullerberäkningar visar dock att förflyttningen av trafiken närmare viken endast medför marginella höjningar, mindre än 0,5 db(a) ekvivalentnivå respektive 1 db(a) maxnivå, av bullernivåerna. Konsekvenserna för fågellivet och för områdets rekreationsvärde bedöms därför inte bli större än med dagens trafiksituation. Nuvarande förhållanden kommer dock inte heller att förbättras. Åtgärderna medför en ökad avrinning av dagvatten genom att den hårdgjorda ytan ökar. Med hänsyn till Torsvikens höga biologiska värden behöver dikenas utformning anpassas så att spridningen av föroreningar från vägen blir så liten som möjligt. På sträckan Amhult-Bur har en princip för dikenas utformning utarbetats som ska studeras även för denna sträcka. Utformningen medför att partikelburna föroreningar fastläggs i diket samtidigt som dagvattnet fördröjs. Breddning av vägen medför att vägtrummor behöver förlängas och att diken kan behöva kulverteras på vissa sträckor. Felaktigt ilagda trummor kan påverka vattendragens ekologiska funktioner genom att de skapar vandringshinder. Vid genomförandet kan vattenkvalitén tillfälligt försämras genom grumling. Kulvertering medför att dikets eller vattendragets funktion som möjlig livsmiljö och födosöksmiljö försvinner. Befintliga barriäreffekter består med föreslagen utformning. Antalet passagemöjligheter över väg 155 till rekreationsområdet kommer inte att öka. Åtgärderna bedöms bidra till att bullernivåer och luftföroreningar kan hållas nere genom att de bidrar till en viss omfördelning av transportmedel från bil till kollektivtrafik. En ökning förväntas dock eftersom den allmänna trafikutvecklingen ändå leder till en ökning av trafiken på sträckan. 5.6 Anläggningskostnad Anläggningskostnaden för utbyggnad av ett busskörfält i varje riktning genom en breddning av vägen söderut har bedömts till ca 40 mkr i prisnivå juni 2010. Kostnaden avser hela planerings- och byggprocessen fram till en färdig anläggning och har tagits fram genom att minsta, troliga och maximala kostnader har bedömts för kostnadsblock innehållande tjänster och sammansatta byggdelar vilka tillsammans täcker in hela utbyggnaden. 22