Planerade 30 kv markkablar för anslutning av vindkraftpark Lervik i Västervik och Vimmerby kommuner, Kalmar län.

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc. 7091 Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar för anslutning av vindkraftpark Lervik i Västervik och Vimmerby kommuner, Kalmar län. Januari 2019 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se Extern konsult EW 15 Lervik AB Tredje långgatan 13 413 03 Göteborg www.eurowindenergy.com Rapporten har upprättats av Klas Lomberg och granskats av Johanna Brodd För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet sid 2/36

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Tillstånd 7 1.3 Samråd 7 1.3.1 Anmälningsskyldighet enligt 12:6 miljöbalken uppförande av transformatorstation 7 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning 8 2 Studerade alternativ 8 2.1 Förutsättningar 9 2.2 Alternativa tekniker 11 2.2.1 Markförlagd kabel 11 2.2.2 Luftledning 12 2.2.3 Alternativa stationsplaceringar 12 2.2.4 Val av tekniskt utförande 12 2.3 Utredningsområde 13 2.4 Stråkalternativ 13 2.4.1 Stråkalternativ 1 15 2.4.2 Stråkalternativ 2 15 2.4.3 Stråkalternativ 3 15 2.4.4 Stråkalternativ 4 16 2.4.5 Stråkalternativ 5 16 2.4.6 Avfärdade stråkalternativ 16 2.5 Nollalternativ 18 3 Beskrivning av berörda intressen 18 3.1 Landskapsbild 18 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 18 3.3 Naturmiljö 18 3.4 Vattenmiljö 22 3.5 Kulturmiljö 24 sid 3/36

3.6 Friluftsliv 27 3.7 Infrastruktur 27 3.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 29 3.8.1 Magnetfält från aktuell ledning 29 4 Konsekvensbedömning 30 4.1 Landskapsbild 30 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 31 4.3 Natur- och vattenmiljö 31 4.4 Vattenmiljö 31 4.5 Kulturmiljö 31 4.6 Friluftsliv 32 4.7 Infrastruktur 32 4.8 Boende miljö, hälsa och säkerhet 32 4.9 Kumulativa effekter 32 5 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan 32 5.1 Förväntad betydande miljöpåverkan 32 5.2 Förväntade betydande miljöeffekter 33 5.3 Samlad bedömning 33 6 Förslag till disposition i kommande MKB 33 7 Utformning av transformatorstation 33 7.1 Omfattning och utformning 34 7.1.1 Station alt. 1 34 7.1.2 Station alt. 2 34 7.2 Konsekvensbedömning 35 8 Referenser 36 sid 4/36

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB (E.ON Energidistribution nedan) planerar att förlägga en ny 30 kv kraftledning mellan den av EW 15 Lervik AB planerade vindkraftparken Lervik, Västervik kommun, Kalmar län och en ny transformatorstation i anslutning till befintlig 130 kv ledning norr om riksväg 40 mellan sjöarna Tätsjön och Nedre Ämten i Vimmerby kommun (se Figur 1). Syftet med kraftledningen är att överföra den el som vindkraftparken producerar till elnätet. Tillståndet för vindkraftpark Lervik innefattar ett layoutförslag avseende vindkraftverkens antal och placeringar (se Figur 1). Det slutliga valet av layout är ännu inte fastställt. Inom vindkraftparken uppförs en samlingsstation. I samlingsstationen går vindkraftparkens markförlagda interna elnät in. Ut från samlingsstationen går den planerade 30 kv kraftledningen som ansluts till planerad transformatorstation norr om riksväg 40. sid 5/36

Figur 1. Placering av vindkraftpark Lervik samt placering av ny transformatorstation norr om riksväg 40 mellan sjöarna Tätsjön och Nedre Ämten. sid 6/36

1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och elförordningen (2013:208). Samrådsförfarandet och kraven på miljöbedömning följer av vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelsen, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om tillstånd kan lämnas. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Energidistribution tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. För vindpark Lervik erhöll EW 15 Lervik AB tillstånd i juni 2018 1. Tillståndet överklagades till Mark-och miljödomstolen och domslut väntas under januari/februari 2019. 1.3 Samråd Enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska det inledningsvis undersökas om den planerade verksamheten kan antas medför en betydande miljöpåverkan. Detta sker genom att ett undersökningssamråd görs med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och enskilda berörda. Länsstyrelsen fattar därefter beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar omfattningen av det fortsatta tillståndsarbetet. Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning göras, med bl.a. krav på avgränsningssamråd. Om länsstyrelsen däremot beslutar att verksamheten ej kan antas få en betydande miljöpåverkan så tas istället en liten miljökonsekvensbeskrivning fram. E.ON Energidistribution genomför redan inledningsvis ett undersökningssamråd som också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning. Det innebär bl.a. att samråd även sker med övriga statliga myndigheter och kommuner samt den allmänhet som kan antas bli berörd. 1.3.1 Anmälningsskyldighet enligt 12:6 miljöbalken uppförande av transformatorstation Om tillsynsmyndigheten för 12:6 (Länsstyrelsen) blivit underrättad om en planerad verksamhet som kräver anmälan för samråd och underrättelsen sker i samband med handläggningen enligt annan lag, bör det kunna anses som att anmälningsskyldigheten enligt 12:6 är uppfylld. E.ON anser att Länsstyrelsen under samråd enligt 6 kap. 1 Miljöprövningsdelegationens beslut 551-6621-15 sid 7/36

miljöbalken samt genom Ei:s remissförfarande av koncessionsansökan med MKB samt kommunicering av koncessionsbeslut har blivit underrättad om verksamheten och haft möjlighet att komma med eventuella förelägganden. För att undvika onödig dubbelhantering kommer därför inte en särskild anmälan för samråd att lämnas till länsstyrelsen. E.ON anser att tillsynsmyndigheten under tillståndshanteringen för ledningen har blivit underrättad i erforderlig omfattning och tillräcklig detaljeringsgrad om ledningsbyggnationen. Här innefattas stationsplaceringar, kalavverkning av ledningsgatan och ledningens dragning samt tillfälliga körvägar vid byggnation av ledningen. Om det efter koncessionsbeslutet exempelvis sker ändringar av sträckan, om nya anslutningsvägar behöver anläggas, om naturmiljö påverkas på annat sätt än vad som uppgetts i koncessionsansökan eller om nya naturvärden tillkommer kan ändå en separat 12:6 anmälan komma att skickas in. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning Samrådet avser en ny 30 kv kraftledning vars syfte är att ansluta den planerade vindkraftparken Lervik till en ny transformatorstation norr om riksväg 40. Det är ca 10 km fågelväg mellan vindkraftparkens samlingsstation och den nya stationen norr om riksväg 40, men den planerade ledningen beräknas bli drygt 13 km lång beroende på val av stråk och stationsplats. Det finns stora möjligheter att följa befintlig vägstruktur. I direkt anslutning till vindkraftparken kan det bli aktuellt att följa ny väg som planeras att anläggas med anledning av uppförandet av vindkraftparken. Det beror på slutligt val av stråk. De alternativ som studerats, avseende den planerade ledningens lokalisering och tekniska utformning, redovisas i kapitel 2. 2 Studerade alternativ För att fastställa den mest lämpliga lokaliseringen och tekniska utformningen för ledningen så studeras flera möjliga alternativ. Inledningsvis avgränsades ett geografiskt utbredningsområde inom vilket flera möjliga stråk har identifierats. Avgränsningen av utredningsområde och stråk styrs av flera olika faktorer såsom natur- och kulturmiljöförutsättningar, befintlig infrastruktur (kraftledningar, vägar etc.), bostäder, terräng samt tekniska och ekonomiska aspekter. Aktuellt samråd syftar till att inhämta synpunkter på de alternativ som tagits fram. När samrådet är genomfört, samt eventuella inventeringar är genomförda, kommer E.ON Energidistribution att utvärdera inkomna synpunkter, fatta beslut om stråkval och inom sid 8/36

ramen för valt stråk även specificera en tänkt ledningssträckning inför ansökan om nätkoncession för linje. 2.1 Förutsättningar Förutsättningen för den planerade 30 kv kraftledningen är att den ska ansluta Lerviks samlingsstation i söder och sedan ansluta till ny transformatorstation norr om riksväg 40. Samlingsstationens placering är inte exakt fastställd i nuläget och inom vindparken redovisas i det här skedet två möjliga placeringar av samlingsstation. Samlingsstationernas ungefärliga placeringar återges i Figur 2. sid 9/36

Figur 2. Utredningsområde (svart linje) och ungefärlig placering av Lerviks samlingsstation (turkos punkt). sid 10/36

2.2 Alternativa tekniker Ledningarna kan uppföras som markförlagda kablar eller luftledningar. 2.2.1 Markförlagd kabel En ledning utformad som markkabel består av tre enfasledare förlagda i en triangelformation, ett s.k. kabelförband. I det aktuella fallet kommer det att krävas en ledning bestående av två kabelförband. Vid förläggning av ett kabelförband blir minsta täckningsdjup 0,7 m, det totala djupet ca 1 m och bredden vid markyta ca 1 m, se Figur 3. Figur 3. Illustration av ett kabelschakt för ett kabelförband i genomskärning. Skissen är inte skalenlig. Om det blir aktuellt att förlägga kablarna i åkermark kan kablarna förläggas djupare. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. E.ON Energidistribution eftersträvar så korta tider som möjligt med öppna schakt. Överblivna massor transporteras bort. Vid förläggning av kablarna kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner, kabeltrummor, upplag av massor m.m. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. Schaktmetod väljs utifrån markslag. Där så är möjligt används grävmaskiner men även fräsning och/eller sprängning kan bli nödvändigt. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt, exempelvis vid korsning av vattendrag, kan schaktfri sid 11/36

förläggning användas. Schaktfri förläggning innebär att passage sker genom styrd borrning eller tryckning. Det är även möjligt att förlägga kabel på balk vid känsliga passager. E.ON Energidistribution strävar efter att förlägga kablarna längs befintliga vägar eftersom det samlar intrången, medför mindre skogsavverkning samt underlättar tillträde vid eventuella reparationer. Längs ledningssträckning behövs en röjd skogsgata om ca 7 m för att möjliggöra åtkomst till ledningen vid eventuella fel. 2.2.2 Luftledning En luftledning består av tre faslinor som uppförs på stolpar av trä, stål eller komposit. E.ON Energidistribution har vanligtvis som huvudalternativ att bygga regionnätsledningar som luftledning då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. När det gäller ledningen för anslutning av den aktuella vindkraftparken bedöms det dock som mindre lämpligt med luftledning eftersom vissa säkerhetsavstånd måste hållas mellan ledning och vindkraftverk. Detta medför även att helikopterbesiktning av luftledning försvåras. För att en luftledning ska vara trädsäker krävs en röjd skogsgata samt att träd utanför skogsgatan, som är så höga att de riskerar att falla på ledningarna, tas ned. Skogsgatans bredd varierar beroende på vilken stolpkonstruktion som används. 2.2.3 Alternativa stationsplaceringar Vad gäller uppförande av transformatorstation utreds två potentiella placeringar. Val av placering kommer att avgöras beroende på val av kabelstråk samt platsens lämplighet för placering av station. Vad gäller samlingsstation i vindkraftparken utreds två potentiella placeringar eftersom det i detta skede inte är klarlagt exakt hur vindkraftslayouten kommer att se ut. 2.2.4 Val av tekniskt utförande Mot bakgrund av vad som anförts ovan bedöms ett markkabelutförande vara det bäst lämpade alternativet för det aktuella projektet. Att förlägga markkablar medför en möjlighet att nyttja befintlig vägstruktur samt de vägar som kommer att byggas inom vindkraftparken. På så sätt samlas intrången från kablarna med annan infrastruktur. Att bygga ledningen som luftledning kommer däremot att ge en påverkan på hittills oexploaterade områden och en onödigt stor påverkan till följd av den breda skogsgata som kommer att krävas. Vid byggande i vindkraftparkens närhet krävs även att visst säkerhetsavstånd hålls mellan luftledning och vindkraftverk. Detta riskerar medföra att en onödigt lång ledningssträcka behöver byggas. E.ON Energidistribution utreder därför inte ett luftledningsalternativ vidare. sid 12/36

2.3 Utredningsområde Utredningsområdet avgränsas i norr av E.ON Energidistributions befintliga 130 kv ledning och i söder av Lervik vindkraftpark (se Figur 2 ovan). I väster avgränsas området av sjöarna Yxern, Hagsjön och Ytlången, och i öster avgränsas utredningsområdet av Storsjön och Skinnsjön. En viktig aspekt vid avgränsningen har varit att identifiera vägstruktur inom utredningsområdet som de nya planerade 30 kv markkablarna är lämpliga att samlokaliseras utmed. Flera befintliga vägar (varav vissa avses förstärkas och breddas) har identifierats och ligger till grund för de framtagna stråkalternativen. En ledningssträckning utanför utredningsområdet bedöms ge en orimligt lång ledningssträcka, vilket i förlängningen innebär en orimligt hög kostnad och omgivningspåverkan. 2.4 Stråkalternativ I arbetet med att ta fram stråkalternativ för de planerade ledningarna har utredningsområdet studerats med hjälp av terrängkarta och fastighetskarta. Kända intresseområden har identifierats med hjälp av kartdata från bland annat Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Övriga möjliga hinder för kraftledningen har studerats, såsom befintlig bebyggelse, kommunala planer och områdesbestämmelser, topografi, teknisk genomförbarhet etc. Tre platsbesök genomfördes under november och december 2018 och efter besöken reviderades stråkalternativ 1, vilket ledde till ett nytt huvudalternativ för placering av transformatorstation. Ett stråkalternativ ströks helt, se avsnitt 2.4.6. Även information från vindkraftparkens samrådsunderlag, MKB, inventeringar, ansökningar m.m. har nyttjats. Mot bakgrund av ovan har fem möjliga stråk identifierats enligt kartan i Figur 4. Alla stråk är utformade så att de kan kombineras med andra stråk på en eller flera delsträckor. Stråkalternativen beskrivs nedan. sid 13/36

Figur 4. Kartan visar utredningsområde (svart linje) och framtagna stråk (varierande färger, se teckenförklaring) för de planerade 30 kv markkablarna. sid 14/36

2.4.1 Stråkalternativ 1 Stråkalternativ 1 är det enda stråkalternativet som inte kombineras med något annat alternativ utan löper hela vägen mellan vindkraftpark Lerviks bägge potentiella samlingsstationer i söder vidare till Station alt. 1 i norr. Initialt följer stråket enskild väg i nordöstlig riktning för att sedan följa väg 780 (statlig väg) i nordvästlig riktning. Stråket fortsätter sedan längs med Ytsjönäsvägen (skoglig väg/enskild väg) för att därefter följa riksväg 40 (statlig väg) västerut. Därefter löper stråket i nordlig riktning längs med väg 784 (statlig väg) för att svänga västerut norr om Mantebo och följa befintlig skogsväg (ej namnsatt) fram till Station alt. 1. Stationen är lokaliserad sydväst om Dalsjö. Stråk 1 har ett antal komplicerade passager. Strax norr om det västra samlingsstationsalternativet löper befintlig väg förbi ett stenbrott och terrängen är här besvärlig och stenig på båda sidor om väg. Därefter följer en komplicerad passage längs med väg 780 som inleds strax innan överfarten av Museijärnväg nordöst om Tyreln och fortgår ca 1 km framöver. Terrängen är här besvärlig och stenig på båda sidor av väg. Längs Ytsjönäsvägen blir stråket sedan komplicerat i höjd med sjön Ytlången, också här besvärlig och stenig terräng på båda sidor om väg. Korsningen till riksväg 40 innefattar en krånglig passage med djupa dalgångar på båda sidor om vägen. Den initiala delen av väg 784 är stenig på båda sidor under ca 1 km. 2.4.2 Stråkalternativ 2 Stråkalternativ 2 utgör en kombinationsmöjlighet till stråkalternativ 1. Stråk 2 viker av österut i höjd med västra samlingsstationsalternativet. Stråket löper i dagsläget delvis längs med väg som planeras att byggas vid uppförandet av vindkraftparken. Stråket följer sedan väg 780 i nordvästlig riktning. Innan stråkalternativet övergår till alternativ 1 följer en komplicerad passage under ca 1 km med stenig terräng samt berg i dagen på båda sidor om väg. Stråk 2 innebär att kabel initialt förläggs längs ny planerad väg och väg som måste upprustas för uppförandet av vindkraftparken. 2.4.3 Stråkalternativ 3 Stråkalternativ 3 utgör en kombinationsmöjlighet till stråkalternativ 1. Detta alternativ fortsätter längs väg 780 istället för att, som stråk 1, vika av vid Ytsjönäsvägen. Stråket följer därefter väg 779 (statlig väg) i nordlig riktning. Stråk 3 innebär att man undviker den komplicerade korsningen vid riksväg 40 / Ytsjönäsvägen. Med detta alternativ undviks att kabel förläggs längs med riksväg 40 i större utsträckning utan endast längs en passage på ca 100 m vid korsandet av vägen. sid 15/36

2.4.4 Stråkalternativ 4 Stråkalternativ 4 utgör det enda stråkalternativet som löper fram till transformatorstation alt. 2. Stråket följer initialt riksväg 40 för att sedan vika av norrut och följa väg 778 (statlig väg). Större delen av sträckan längs med väg 778 består av komplicerad terräng på båda sidor av väg med mycket sten och en del berg i dagen. Då placering för transformatorstation alt. 2 ligger i direkt anslutning till väg 778, behövs här endast anläggas en kort sträcka ny väg fram till stationsplaceringen. 2.4.5 Stråkalternativ 5 Stråkalternativ 5 utgör en valmöjlighet till den inledande delen av stråkalternativ 1. Här förläggs kabel väster om sjön Tyreln längs enskild väg för att därefter vika av norrut längs väg 779. Stråk 5 innebär att man passerar många boende utefter vägen samtidigt som det är nära till berg i princip hela vägen. Detta medför att det är svårt att spränga då man för göra besiktning av bl.a. murstockar före och efter för att undersöka om där blivit skador som måste åtgärdas/ersättas. 2.4.6 Avfärdade stråkalternativ Inledningsvis studerades fler stråkalternativ för den planerade ledningen. Ett alternativ var att förlägga kabel längs befintlig väg mellan Mantebo och Gunnebo. Efter platsbesöket bedömdes dock alternativet som olämpligt då det innefattade komplicerad terräng på båda sidor av väg med mycket sten och en del berg i dagen. Detta avfärdade stråkalternativ visas i Figur 5. sid 16/36

Figur 5. Kartan visar det stråkalternativ som avfärdades efter platsbesök (brun streckad linje). sid 17/36

2.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det innebär att den planerade vindkraftparken inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller kan uppföras. Den förnybara energi som vindkraftverken avser producera kommer inte att kunna överföras till elnätet för vidare distribution till kund. Nollalternativet innebär även en oförändrad situation lokalt när det gäller de berörda intressen som beskrivs i detta underlag. 3 Beskrivning av berörda intressen För att identifiera de intressen som finns inom utredningsområdet har kartstudier genomförts samt inventeringsresultat från vindkraftparksansökan nyttjats. Aktuellt samråd syftar även till att få information om eventuella ytterligare intressen i området. Digitalt material från bland annat Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har inhämtats. Intresseområdenas utbredning framgår av Figur 6, 7 och 8. En sammanställning av de natur- och kulturmiljöintressen som berörs av respektive stråk redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. 3.1 Landskapsbild Utredningsområdet kännetecknas av skogsområden och åkermark med inslag av sjöar, vattendrag och våtmarker. Skogsområdena består främst av produktionsskog. Strax norr om planerad vindpark Lervik ligger sjön Tyreln och längre norrut, öster om Station alt. 1, ligger Tätsjön. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen inom utredningsområdet består framförallt av skogsbruk, jordbruk, jakt och fiske. Området är relativt glesbebyggt och samlad bebyggelse finns bland annat i Spjuthult, Tibbhult, Mantebo och Yxered. Utredningsområdet är lokaliserat utanför tätort och berör varken detaljplanerat område eller områdesbestämmelser. 3.3 Naturmiljö Inom utredningsområdet finns flera olika typer av naturmiljöintressen. Detta inkluderar områden utpekade som riksintresse för naturvård/natura2000, naturvårdsplan, sumpskog, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, äng- och betesmarksinventering och nationell sid 18/36

bevarandeplan för odlingslandskap. De naturmiljöintressen som berörs av något av stråkalternativen finns listade i Tabell 1 och framgår av Figur 6. Malmmossen, beläget väster om Ytsjönäsvägen, omfattas av riksintresse för naturvård samt Natura 2000 (art- och habitatdirektivet). Området ligger ca 30-70 m väster om stråkalternativ 1. Området är ett mångformigt och ostört myrkomplex som är botaniskt intressant med förekomst av flera rikindikerande arter. Sjön Yxern väster om utredningsområdet omfattas av naturvårdsplan. Inom utredningsområdet finns också ett flertal områden som omfattas av nationell bevarandeplan för odlingslandskap och innefattar värdefulla helhetsmiljöer. sid 19/36

Figur 6. Kartan visar de naturintressen som finns inom området sid 20/36

Objekt id Naturvärde Avstånd från stråk Stråkalt. NRO-08-087 RI Natur/N2000 (väster om väg) 30-70 m 165527 Sumpskog/mosseskog (öster om väg) Direkt anslutning 1 165520 Sumpskog/kärrskog Direkt anslutning 1 35 m stråk 1 1 och 4 165515 Sumpskog/fuktskog Direkt ansl. stråk 4 Nyckelbiotop/lövängsrest med 1 30172 Direkt anslutning hamlade träd 84293 Naturvärdesobjekt/lövängsrest Direkt anslutning 1 40629 Äng- och betesmarksinventering Direkt anslutning 1 84461 Naturvärdesobjekt/barrskog Direkt anslutning 1 165277 Sumpskog/kärrskog 30 m 2 165275 Sumpskog/kärrskog 30 m 2 165290 Sumpskog/kärrskog Direkt anslutning 3 165533 Sumpskog/kärrskog 20 m 3 190 Bevarandeprogram för 3 och 5 Direkt anslutning odlingslandskap (klass 2) 178 Bevarandeprogram för 4 Direkt anslutning odlingslandskap (klass 3) 198 Bevarandeprogram för 5 Direkt anslutning odlingslandskap (klass 2) 1053 Naturvårdsplan/Yxernsjön Direkt anslutning 5 165293 Sumpskog/kärrskog 20 m 5 40326 Äng- och betesmarksinventering Direkt anslutning 5 40327 Äng- och betesmarksinventering Direkt anslutning 5 Tabell 1. Naturvärden inom 50 meter från planerade kabelstråk. I arbetet med tillståndsansökan för vindkraftpark Lervik har naturen inom vindparksområdet undersökts med naturvärdesinventeringar under 2011. Resultatet av inventeringarna framgår av Figur 6. 1 sid 21/36

3.4 Vattenmiljö Inom utredningsområdet finns flera olika sjöar och vattendrag. Ingen av dessa sjöar har utökat strandskydd utan ett avstånd på 100 m gäller för samtliga sjöar inom området. Här finns också våtmarker som inventerats i länsstyrelsen rikstäckande våtmarksinventering. Tätsjöbäcken rinner igenom utredningsområdet från norr till söder och är av måttlig ekologisk status. Sjöarna Yxern och Storsjön är också av måttlig ekologisk status. Det finns inga områden som är utpekade som värdefulla vatten eller skyddade vattendrag inom utredningsområdet. Här finns ingen utpekad grundvattenförekomst. sid 22/36

Figur 7. Kartan visar de vattenmiljöintressen som finns inom området. sid 23/36

3.5 Kulturmiljö Inom utredningsområdet finns ett antal kända kulturmiljöintressen. En sammanställning av kända kulturmiljölämningar (punkt-, linje- och områdesobjekt hämtade från Riksantikvarieämbetet) inom ca 50 m från de framtagna stråkförslagen redovisas i Tabell 2. Längs stråkalternativ 1 finns flera kulturmiljöobjekt längs med väg 780 samt längs den inledande delen av Ytsjönäsvägen. Flertalet av objekten är stensättningar men där finns också ett röse. Objektens avstånd från väg varierar från 10-100 m. Vid planeringen av vindkraftpark Lervik genomfördes en arkeologisk utredning inom vindparksområdet av Landskapsarkeologerna under hösten 2011, samt en kompletterande inventering av del av vindparken av KNATON AB under 2012. Den första inventeringen omfattade hela vindparkområdet medan den kompletterande fokuserade på parkens östra del. Flera lämningar, som inte fanns registrerade sedan tidigare, påträffades i samband med inventeringarna. Inga riksintressen för kulturmiljö finns inom utredningsområdet. sid 24/36

Figur 8: Kartan visar de kulturmiljöintressen som finns inom området. sid 25/36

Objekt id Kulturmiljölämning Avstånd från stråk Stråkalt. 10081700150001 2 Stensättning 20 m från väg 780 1 10081700140001 10081700130001 Stensättning 14 m från väg 780 Röse 10-20 m från väg 780 14 m från 1 10081700370001 3 Stensättning Ytsjönäsvägen 10081703260001 20-25 m från 1 Bebyggelselämning Ytsjönäsvägen Uppskattningsvis 7-15 1 10083601510001 Husgrund, historisk m från väg 784 10083600920001 Bebyggelselämning 40 m från väg 784 1 10083603500001 Kolningsanläggning Intill väg 40 1 och 3 I anslutning till enskild 1 LK 2011:94 Fossil åker väg (väg ej namnsatt) 9459 Ingen information 30 m från väg 780 1 9567 Ingen information 25 m från väg 784 1 47 LK 2011:91 10081700220001 Röse Rumhults karaktärsområde: Området utgörs av förhistoriska gravar och sentida järnbrukslämningar. Fossil åker Väg 780 korsar detta område. Strax söder om ny planerad väg inför uppförandet av vindkraftparken. 20 m från befintlig skogsväg (väg ej namnsatt) 10083600970001 Sågverk Intill väg 779 3 10083603610001 Kolningsanläggning 15 m från väg 779 3 10083600960001 Fyndplats Intill väg 779 3 Sågverk. Ruin efter industri 3 10083600990001 Intill väg 779 bestående av cementgrund. 10083600880001 Husgrund, historisk tid. Intill väg 779 3 9458 Ingen information Intill väg 780 3 1 1 1 2 2 sid 26/36

Tibbhults karaktärsområde: 3 och 5 45 Området utgörs av välbevarat Väg 779och 780 korsar kulturlandskap och by i detta område. gammalt tomtläge. 1023 Stenmur Intill väg 778 4 10081700520002 Fossil åker ON 2011:2 46 69 Fossil åker Yxereds karaktärsområde: Området utgörs av välbevarat kulturlandskap och by i gammalt tomtläge. Yxereds kulturmiljö: Området utgörs av Yxereds by som utgör ett gott exempel på 1800- och 1900-talens Väg 779 korsar detta område. Intill befintlig skogsväg (väg ej namnsatt) Väg 779 korsar detta område. Väg 779 korsar detta område. verksamheter här. Tabell 2. Fornlämningar och övriga historiska lämningar inom 50 meter från planerade kabelstråk 5 5 5 5 3.6 Friluftsliv Inom utredningsområdet bedrivs bland annat jakt, svamp och bärplockning, fiske etc. 3.7 Infrastruktur Stråkalternativ 1, 3, 4 och 5 löper uteslutande längs med befintlig väg i syfte att underlätta kabelförläggning samt eventuell framtida felsökning. Stråkalternativ 2 är det enda av alternativen som delvis löper längs idag ej befintlig väg men väg som planeras byggas vid uppförandet av vindkraftsparken, se Figur 9. Denna vägsträcka är inventerad och prövad i tillståndsprocessen för vindkraftparken. Majoriteten av vägstrukturen i området består av statliga samt enskilda vägar och de flesta av vägarna är anpassade för skogsbruksändamål. Fem statliga vägar berörs av stråkalternativen; riksväg 40, väg 778, 779, 780 samt 784. Stråkalternativen korsar samt följer delsträckor av dessa vägar. sid 27/36

Figur 9: Kartan visar väghållning inom området. sid 28/36

Inom utredningsområdet finns ett flertal kraftledningar, såväl luftledningar som markförlagda kablar, inom stam-, region- och lokalnätet. E.ON Energidistribution innehar områdeskoncession i utredningsområdet. 3.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. 3.8.1 Magnetfält från aktuell ledning Eftersom projektering av ledningssträckningen inom stråken inte har gjorts i detta skede är det inte klarlagt var eller med vilka inbördes avstånd kabelförbanden kommer att förläggas. En preliminär beräkning av de magnetfält som förväntas alstras av de nya kablarna har gjorts, se Figur 10. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om en förväntad årsmedelströmlast och ett inbördes avstånd mellan kabelförbanden om 25 cm. I magnetfältsdiagrammet i Figur 10 visas förväntade magnetfält från kablarna. Eftersom ledningsträckningen inte är fastställd går det inte att säga vilket avstånd mellan ledning och hus som gäller. Beräkningarna visar att magnetfältet understiger 0,4 μt på ca 5 m avstånd från mitten av schaktet. Med bakgrund av ovanstående bedöms de magnetiska fälten från aktuell ledningen sammantaget ge upphov till ringa konsekvenser för människors hälsa och miljö. sid 29/36

Figur 10: Beräknat magnetfält 1 m ovan mark. Streckade linjer visar fälten från de enskilda ledningarna och heldragen linje det totala fältet vid parallellgång. 4 Konsekvensbedömning I detta skede är det svårt att göra en detaljerad konsekvensbedömning eftersom lokalisering för ledningarna inte är fastställt. Utifrån vad som framkommer från föreliggande samråd kan justeringar avseende stråkens lokalisering komma att ske. I den MKB som kommer tas fram som en del i ansökan om nätkoncession kommer dock ledningarnas miljöpåverkan analyseras och beskrivas i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som ledningarna ändå kan förutses kunna ge upphov till. 4.1 Landskapsbild Beroende på landskapets karaktär påverkas landskapsbilden i olika utsträckning av en ny kraftledning. Det aktuella området kännetecknas av skogsområden och åkermark med sid 30/36

inslag av sjöar, vattendrag och våtmarker inom vilket en markförlagd kraftledning bedöms ge en mycket liten visuell påverkan på landskapsbilden. Stråkalternativen är lokaliserade utmed befintlig eller planerad vägstruktur och utmed vägar där träd och buskage växer intill vägkanten kommer röjning att ske för ledningsgatan. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen i området består till stor del av skogsbruk och jordbruk. Konsekvenserna av en ny kraftledning och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan blir emellertid liten då ledningen samlokaliseras med vägar. Avseende ledningens påverkan på bebyggelse så är detta ett kriterium som hänsyn tagits till redan vid identifieringen av stråkalternativ, se avsnitt 3.8. Utredningsområdet och stråkalternativen berör inga detaljplanerade områden och projektet bedöms vara förenligt med gällande översiktsplaner. 4.3 Natur- och vattenmiljö I tillstånds- och projekteringsarbetet kommer hänsyn att tas till identifierade naturmiljöintressen. Utredningsområdet och stråkalternativen berör eller tangerar strandskyddat område. Om planerade kraftledningar anläggs inom strandskyddat område kommer dispens att sökas. Anläggandet av nya kraftledningar kommer att medföra nedtagning av skog i området. 4.4 Vattenmiljö För att skydda vattendrag som behöver korsas kan tryckning eller borrning bli aktuellt. 4.5 Kulturmiljö Det finns flera kända kulturmiljölämningar inom utredningsområdet. Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar och att tillstånd hos länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (1988:950) ska sökas om det blir nödvändigt med ingrepp. Om en tidigare okänd fornlämning skulle påträffas kommer arbetena att avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. sid 31/36

4.6 Friluftsliv Den planerade kraftledningen kommer inte att hindra tillgängligheten till eller i området. En eventuell störning för närboende och allmänhet kommer sannolikt att uppstå under anläggningsskedet. Störningen kan vara i form av buller och delvis svårframkomliga passager. Denna störning är av tillfällig karaktär. 4.7 Infrastruktur Den planerade kraftledningens påverkan på befintlig och planerad infrastruktur är begränsad till anläggningsskedet samt till eventuella underhålls- eller reparationsarbeten. En viss trafikstörning kommer att uppstå medan anläggningsskedet pågår. Denna påverkan är dock tillfällig och när kraftledningen är anlagd och arbetena avslutade bedöms ledningens påverkan på infrastrukturen vara liten. 4.8 Boende miljö, hälsa och säkerhet Avseende boendemiljö, hälsa och säkerhet kommer stort fokus att läggas på att planera ledningen så att myndigheternas försiktighetsprincip uppfylls. 4.9 Kumulativa effekter Inom vindkraftparken kommer områdets interna elnät att anläggas mellan de planerade vindkraftverken. De planerade 30 kv markkablarna för nätanslutning till transformatorstationen och överliggande elnät kan eventuellt på några delsträckor inom vindkraftparken att samförläggas med det interna elnätet, vilket kan medföra högre magnetfält. Inom vindkraftparken Lervik finns emellertid inga bostadshus. 5 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan E.ON Energidistribution utreder flertalet alternativa placeringar. I ett tidigare skede har alternativ som bedömts medföra en onödigt stor omgivningspåverkan avfärdats (se avsnitt 2.4.6). 5.1 Förväntad betydande miljöpåverkan Eftersom samtliga stråkalternativ anknyter till befintlig vägstruktur eller sådan väg som kommer att byggas eller förstärkas bedöms den tillkommande påverkan bli begränsad. Kablarna avses förläggas i områden som redan har eller kommer att påverkas i samband med byggandet av vindkraftparken. Påverkan på passager i känsliga områden, t.ex. vid sid 32/36

korsning av vattendrag, bedöms kunna minimeras med hjälp av alternativa förläggningsmetoder. I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram till ansökan kommer förebyggande åtgärder för att hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter att presenteras. 5.2 Förväntade betydande miljöeffekter Den planerade verksamheten bedöms inte medföra några betydande miljöeffekter. En temporär och lokal påverkan uppstår i samband med anläggningsarbetena. Eftersom stråkalternativen delvis följer vägar som avses förstärkas eller byggas kommer ett intrång ske i dessa områden. Den tillkommande påverkan från markkablarna bedöms bli liten. 5.3 Samlad bedömning E.ON Energidistribution gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 6 Förslag till disposition i kommande MKB Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Tillstånd 4. Huvudalternativ 5. Alternativutredning 6. Utförande, drift och underhåll 7. Områdesbeskrivning samt berörda intresseområden 8. Konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser 7 Utformning av transformatorstation För att kunna ansluta planerad vindkraftpark med ovan beskrivna ledning avser E.ON uppföra en ny transformatorstation vid E.ONs befintliga 130 kv ledning som går mellan Frödinge och Fårhult. E.ON utreder i nuläget två olika stationsplaceringar längs med ledningen. sid 33/36

7.1 Omfattning och utformning En anläggning omfattar ett inhägnat område inom vilket anläggningar för sammankoppling av ledningarna bryt-, manöver- och skyddsanordningar uppförs. Transformator installeras i stationen som planeras vid befintlig ledning för transformering mellan 130 kv och 30 kv. Inom stationsområdet kommer även en kontrollrumsbyggnad att finnas. För placering av stationsområdet utreds ett något större områden, cirka 100 x 100 meter. Inom detta område kommer det inhägnade stationsområdet att uppta en yta om cirka 75 x 75 meter. Kring stationen ska ett trädsäkert utrymme finnas. Med trädsäkert avses att träd vid fall inte ska kunna skada omgivande stängsel eller anläggningsdelar. Markytan inom stationsområdet kommer att hårdgöras med grusmaterial. Området kommer att stängslas in för att obehöriga inte ska kunna få tillträde till stationen. Anläggningen utformas enligt gällande föreskrifter för starkströmsanläggningar. 7.1.1 Station alt. 1 Fastighetsbeteckning: Vimmerby Mantebo 1:20 Fastigheten är belägen vid E.ONs befintliga ledning och ägs av privatperson. Området som samråds består av skogsmark och kan användas för olika friluftsaktiviteter så som jakt och svampplockning. Området är inte planlagt och det finns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade i eller i nära anslutning till området i de GIS-skikt som har studerats (se Figur 11). Närmsta bostadshus är beläget ca 330 m från området. Befintlig väg för transporter till och från anläggningen kommer att användas om så möjligt, åtgärder på vägen kommer vara nödvändigt för att komma fram med transporter. 7.1.2 Station alt. 2 Fastighetsbeteckning: Vimmerby Ytterbo 1:5 eller Vimmerby Ytterbo 1:2 (beroende på vilken sida av väg 778 som stationen placeras). Fastigheterna är belägna vid E.ONs befintliga ledning och ägs av privatpersoner. Området som samråds består av skogsmark och kan användas för olika friluftsaktiviteter så som jakt och svampplockning. Området är inte planlagt och det finns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade i direkt anslutning till området i de GIS-skikt som har studerats (se Figur 11). Ca 120 m öster om området finns ett kulturvärde i form av ett gruvhål (övrig kulturhistoriks lämning). Närmsta bostadshus är beläget ca 600 m från området och en bygdegård ca 160 m (beroende på vilken sida av väg 778 som stationen placeras). Befintlig väg för transporter till och från anläggningen kommer att användas om så möjligt, åtgärder på vägen kan vara nödvändigt för att komma fram med transporter. sid 34/36

Figur 11. Stations alt. 1 och 2 för lokalisering av transformatorstation (två möjliga placeringar för alt. 2). 7.2 Konsekvensbedömning Planerad station är en utomhusanläggning vilket gör att det blir en viss påverkan på landskapsbilden av visuell art. Då de placeringar som utreds ligger inom skogsbevuxet område bedöms påverkan på landskapsbilden bli begränsad. De områden som utreds ligger inte inom formellt skyddad mark enligt 7 eller 11 kap MB. Inga kända fornlämningar finns registrerad i områdena. Om fornlämning påträffas under anläggningsarbete avbyts arbete enligt lag om kulturminnen m.m. I närheten av stationer och ledningar förekommer elektriska och magnetiska fält. Närmsta befintliga bostadshus ligger på ett så pass stort avstånd från de placeringar som utreds att dessa inte bedöms påverkas av anläggningen. Under anläggningstiden uppkommer temporära störningar i form av ljud från arbetsmaskiner och transporter. Vid anläggandet sker påverkan genom tillfälliga sid 35/36

massupplag, anordnande av uppställningsplatser för material, arbetsmaskiner, fordon m.m. Vid eventuell utjämning av mark utförs det genom schaktning, även sprängning kan bli aktuellt. Stationen kommer att utgöra en viss påverkan på området, bland annat genom påverkan på landskapsbilden och till följd av ljud som uppstår vid en transformatorstation. Påverkan bedöms dock bli liten. 8 Referenser Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen (numera Folkhälsomyndigheten) och Strålsäkerhetsmyndigheten: Magnetfält och Hälsorisker, 2009 Kalmar Länsstyrelse, MPD. 2018. Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att anlägga och driva gruppstation med maximalt 8 vindkraftverk på fastigheterna Lervik 1:1 m.fl. i Västerviks Kommun. Diarienummer 551-6621-15 Länsstyrelserna. 2018. Geodatakatalogen. https://extgeodatakatalog.lansstyrelsen.se/geodatakatalogen/?query=260144301_geodatakatalogen _AdvancedUser_urlparam&site=AdvancedUser&loc=sv (Hämtad 2018-12-04) Naturvårdsverket. 2018. Skyddad natur. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ (Hämtad 2018-11-20) Riksantikvarieämbetet. 2018. Ladda hem data. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/downloads.html (Hämtad 2018-11-20) Skogsstyrelsen. 2018. Ladda ner data. https://www.skogsstyrelsen.se/sjalvservice/laddaner-data/ (Hämtad 2018-12-04) SLU. 2018. Artfakta ArtDatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/ (Hämtad 2018-12- 04) Trafikverket. 2018. NVDB. https://nvdb2012.trafikverket.se/ (Hämtad 2018-11-20) Västerviks kommun. 2018. Kommunens planarbete. https://www.vastervik.se/bygga-booch-miljo/kommunens-planarbete/ (Hämtad 2018-11-20) Vimmerby Kommun. 2018. Översiktsplan och detaljplaner. http://www.vimmerby.se/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljplaner.4.d36d9b115c7e1 1d42f19ab0.html (Hämtad 2018-11-20) sid 36/36