Delårsrapport Hälsan och Stressmedicin Mars 2018 Hälsan och Stressmedicin Delårsrapport Mars 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Verksamhet... 4 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...4 3 Mål och fokusområden... 6 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...6 3.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...6 3.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...6 3.2 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens...6 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...6 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...7 3.2.2.1 Satsa på ledarskap...7 4 Personal... 8 4.1 Lönestruktur...8 4.2 Chefsförutsättningar...8 4.3 Hälsa och arbetsmiljö...9 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...10 4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år...10 5 Ekonomiska förutsättningar... 12 5.1 Ekonomiskt resultat...12 5.1.1 SR07 Sammanställning RR Serviceverksamheter...12 5.1.2 Intäktsutveckling...12 5.1.3 Kostnadsutveckling...13 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...13 5.3 Eget kapital...13 5.4 Investeringar...13 6 Bokslutsdokument och noter... 14 7 Övrig rapportering... 16 7.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...16 Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 2(17)
1 Sammanfattning Förvaltningen Hälsan och Stressmedicin (HoS) uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterade ohälsa. För detta arbete svarar förvaltningens två verksamheter Hälsan & Arbetslivet, som är Västra Götalandsregionens interna företagshälsovård och Institutet för Stressmedicin som är en FoUverksamhet. Första kvartalet har för förvaltningen gått i stort sett enligt plan. De båda nya enheterna i Göteborg är på plats och i stort sett allt är klart avseende flytten. De har dessutom en positiv avvikelse mot budget, vilket indikerar att flytten (förutom en del praktiska detaljer) gått bättre än planerat. Här har medarbetarna och våra enhetschefer gjort ett fantastiskt jobb. Ekonomin är helt i balans, det är en mindre positiv avvikelse mot budget. Denna avvikelse består främst i lägre personalkostnader än budgeterat då vår rekrytering inte riktigt ligger i fas med den plan som sattes i höstas. Trots detta har vi något högre intäkter än budgeterat. Vissa av flyttkostnaderna har blivit högre än budgeterat (främst larm, låskolvar, nätverk mm), men totalt sett är resultatet bättre än budget. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 3(17)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Förvaltningens första tre månader har gått i stort sett som planerat, med de projekt/förändringar som startat sedan tidigare Tre händelser som vi vill lyfta fram extra avseende Hälsan och Arbetslivet är: 1. De två nya enheterna är på plats För att klara normtalet 10-35 medarbetare för en chef var förvaltningen tvungen att utöka chefsskapet i Göteborg från 1 till 2 chefer då enheten växt till drygt 35 medarbetare under 2017. Samtidigt gick vårt hyresavtal på Lilla Bommen ut, och det avtalsförslag vi fick var inte acceptabelt avseende hyresnivån. Vi passade då på att dela upp enheten till två nya enheter och flyttade dem till två adresser (Bohusgatan och 1:a Långgatan). Det har varit en lång process med att hitta bra lokaler, anpassa dessa till vår verksamhet, dela upp medarbetarna i två enheter och 4 team, fördela kunderna på bästa sätt och sedan själva flytten. Detta har tagit mycket tid och kraft, men nu känner vi att allt är på banan. 2. Förvaltningen har blivit involverad i Regionklassikern och Ett gott liv Tour Förvaltningen har blivit ombedda att ta över planeringen och driften av Regionklassikern och Ett gott liv Tour då Lennart Blank går i pension under 2018. För detta har vi projektanställt en ny tjänst som helt kommer fokusera på att utveckla detta på bästa sätt. Det är både spännande och intressant att få ta del av detta, då det hälsofrämjande synsätt detta symboliserar väl stämmer överens med hur vi vill arbeta. 3. Våld i nära relationer Under juni-september kommer vi att starta en pilot där Hälsan och Arbetslivet på 3 av Folktandvårdens kliniker, även ställer frågor kring "våld i nära relationer". Detta kommer att ske i samband med de ordinarie HPB-genomgångarna hos Folktandvården. Det är allmänt känt att våld i nära relationer är ofta förekommande och denna pilot kommer att ge svar på om Hälsan och Arbetslivet kan implementera dessa frågor i det ordinarie (rehab)arbetet. ISM:s tre uppdrag handlar om forskning, kunskapsspridning och utvecklingsarbete/strategisk resurs inom de båda spåren Stress och stressrelaterad ohälsa samt Hälsa på arbetsplatsen. Just nu pågår ett arbete med att tydliggöra ISM:s uppdrag ytterligare. Arbetsmiljösatsningen - budgetförstärkning för att få ner sjukskrivningstalen, vars uppsökande del är ett exempel, där ISM går in som strategisk resurs och koordinerar, driver och ansvarar för utvärderingen för att finna nya metoder. Hälsan & Arbetslivet är en viktig aktör i pågående processer, som i de nio deltagande förvaltningarna nu är inne i en aktiv genomförandefas. Forskning utifrån Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 4(17)
stressrelaterad ohälsa är föremål för särskild uppmärksamhet, med en långsiktig planering, som också går hand i hand med kunskapsspridning till sjukhus och primärvård. Intresset för kunskapsspridning är stort. Inte minst planeras omfattande kommunikationsarbete kring en ny kunskapssammanställning av Hälsa på arbetsplatsen, som kommer att släppas inom kort. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 5(17)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Hälsan och Stressmedicin arbetar för att verksamheten ska ha så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Uppdrag för VGR:s verksamheter planeras så att resor minimeras och uttalade mål finns för att öka möten via länk/andra tekniska hjälpmedel. När resor är nödvändiga följer vi VGR s rekommendationer i så stor utsträckning som möjligt. Alla inköp av material mm ska ske med hänsyn tagen till miljöpåverkan. Ledningsgruppen har beslutat att Skype ska automatstartas på alla datorer så det blir ett självklart sätt att mötas i förvaltningen. 3.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Hälsan och Stressmedicin utgör kemiexpertis i VGR:s upphandlingar där kemikalier förekommer. Deltar även aktivt i ett antal av Upphandlingsmyndighetens expertgrupper. Vi leder regionens kemikaliegrupp som samordnar regionens kemikaliearbete utifrån hälsooch miljöperspektiv. Vi håller utbildningar/seminarier om kemikaliehanteringens 4 viktigaste delar: Inköp - Lagring - Hantering - Kassation Vi har en drivande roll i Nationella substitutionsgruppen för kemiska produkter där Sveriges regioner, landsting och universitet bl.a. diskuterar och delar goda exempel på hur man kan minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier. Vi har en aktiv roll som kemikalieexpertis i projektgrupper för upphandlingar av undersöknings- och operationshandskar och sitter med i Västra Götalandsregionens grupp för miljöprioritering i inköp. 3.2 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Individnivå Inom förvaltningen synliggör vi, genom utvecklingssamtal, de områden som behöver stärkas och lägger upp en individuell utvecklingsplan för att uppnå de önskade kompetensnivåerna inom respektive forskar/yrkesgrupp. Vi lägger stor vikt vid att dessa kompetenser ska vara Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 6(17)
efterfrågade av våra intressenter/kunder och att vi på så sätt än bättre bidrar till att utveckla VGR som en attraktiv arbetsgivare. Gruppnivå Vi har som mål att ta fram ett kompetensområde som vi förbättrar varje år inom respektive yrkesgrupp (bland våra konsulter verksamma inom H&A). Uppdraget att hitta rätt område ligger på den egna funktionen, styrd av funktionsansvarig. 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hälsan och Stressmedicin arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön och för att sänka sjukfrånvaron, främst i följande forum: APT på alla enheter minst en gång i månaden, som följer den mall för Hälsofrämjande APT som ISM tagit fram. En KMS (kvalitet och miljösamordnare) som löpande gör arbetsmiljöronder och gör internrevisioner där vi säkerställer att policys och riktlinjer följs. H&A är kvalitetscertifierade av en extern leverantör, A3. Varje enhet har dessutom en egen KMS och internrevisor som stöttar chefen i att vi följer de processer och rutiner som beslutats. Ledningen för Hälsan och Stressmedicin har LG var tredje vecka där (bla) arbetsmiljö och sjukfrånvaro tas upp. Interna arbetsgrupper tillsätts för att arbeta med resultatet från vår medarbetarundersökning, med fokus på arbetsmiljön. Säkerställa att bemanningen är på rätt nivå, så medarbetarna har rätt förutsättningar att hantera de krav som ställs på dem och inte pressas in till sjukfrånvaro. 3.2.2.1 Satsa på ledarskap Hälsan och Arbetslivet har under 2017 utökat antalet enhetschefer för att klara normtalet (10-35 medarbetare per chef). Detta är viktigt för att chefen ska ha förutsättningar att vara den typ av ledare som VGR eftersträvar. Alla enhetschefer har tillsammans med förvaltningschefen på börjat ett program med Move för att utveckla arbetet i ledningsgruppen, vilket kommer ge positiva effekter på ledarskapet på sikt. Alla enhetschefer har tillsammans med verksamhetschefen gått på utbildning hos Föreningen Sveriges Företagshälsor för att fördjupa sig i förutsättningarna att vara chef/ledare i vår bransch. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 7(17)
4 Personal 4.1 Lönestruktur Lönestruktur Styrtal mar-18 mar-17 Förändring 99,90% 99,30% 0,60% Styrtalet har ökat med 0,6% för förvaltningen, och uppgår nu till 99,9 %. Det innebär att förvaltningens lönestruktur är jämställd till 99,9%. Vid 2017-års löneöversyn prioriterades de tre grupperna företagssköterskor, ergonomer och hälsoutvecklare. De två första grupperna tillhör BAS G och den sistnämnda BAS F. Orsaken till prioriteringen var bland företagssköterskor och ergonomer att klara konkurrensen vid nyrekryteringar samt behålla befintlig personal. Gruppen hälsoutvecklare har påverkats av marknadskrafter vid senare rekryteringar, vilket skapat en obalans i gruppen. Löneutvecklingen vid löneöversyn 2017 var för företagssköterskor 2,4%, ergonomer 2,3% och för hälsoutvecklare 2,9%. Samtliga grupper är numerärt små (företagssköterskor 17 personer, ergonomer 12 personer och hälsoutvecklare 4 personer) varför kostnaderna inte har belastat förvaltningen i någon stor utsträckning. Lönespännvidd i % (exkl chefer) (anges för definierade yrkesgrupper med fler än 10 anställda inom gruppen) Etikett mar-18 mar-17 mar-16 Sjuksköterskor, 13% (20 anställda) 11 % (17 anställda) 14% (16 anställda) barnmorskor Läkare 13% (13 anställda) 18% (13anställda ) 22 % (11 anställda) Administratör, vård (alla) 6% (11 anställda) 7% (11 anställda) 10 anställda* Psykolog 16% (17 anställda) 16 % (14 anställda) 24 % (18 anställda) Sjukgymnast 13% (13 anställda) 19% (14 anställda) 10 anställda* *Ej över 10 anställda = ej aktuella att analysera i delåret. Dvs administratörer som är enbart 3 anställda analyseras ej. Läkargruppens lönespännvidd har minskat sedan förvaltningen gjorde en extra satsning på sina kvinnliga läkare under 2016. Den här gruppen är ständigt utsatt för konkurrenspåverkan från privat företagshälsovård, varför vi har prioriterat lönenivån för samtliga företagsläkare. I övrigt är lönespännvidden ganska konstant i de olika grupperna. Betonas bör att underlaget innehåller ett relativt litet material. 4.2 Chefsförutsättningar Förvaltningen Hälsan och Stressmedicin har sedan normtalen infördes uppfyllt dessa. Under 2017 genomfördes en uppdelning av H&A:s Göteborgsenhet till två enheter, för att inte överstiga 35 medarbetare per chef. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 8(17)
Anställningar B_ Chef C_ Chef Chef Ledningsan svar 5000 Fyrbodal Gustafsson, Tore 1 1 0 5000 Fyrbodal 0 1 1 0 5200 Göteborg Carlsson, Pernilla 0 1 1 0 Stommel, Charlotte 0 1 1 0 5200 Göteborg 0 2 2 0 5300 Skaraborg Tenenbaum, Artur 0 1 1 0 5300 Skaraborg 0 1 1 0 5400 Älvsborg Book, Eva 0 1 1 0 5900 Hälsan och ISM Ledning 5400 Älvsborg 0 1 1 0 Hammerbo, Kerstin 0 0 0 1 Ljung, Bobby 0 0 0 1 Selander, Anna 0 1 1 0 5900 Hälsan och ISM Ledning 0 0 0 2 3450 ISM Jonsdottir, Ingibjörg 1 0 1 0 3450 ISM 1 0 1 0 Summa 1 5 6 3 I linjeorganisationen finns verksamhetschef för Hälsan och Arbetslivet och fem enhetschefer. Institutet för stressmedicin har en verksamhetschef. I staben finns ytterligare en V-E-P-chef inom området Kommunikation. Staben innehåller också två funktionschefer i områdena HR och ekonomi. Förvaltningen har endast en samverkansgrupp på för övergripande förvaltningsnivå. I gruppen representeras arbetsgivaren av förvaltningschef, HR-chef, t.f.verksamhetschef ISM samt HRkonsult. 4.3 Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-Mar 2018 Jan-Mar 2017 Kvinnor 6,89% 4,62% Män 1,80% 4,95% Totalt 5,92% 4,68% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av totala sjukfrånvaron Jan-Mar 2018 Jan-Mar 2017 Kvinnor 46,46% 53,52% Män 0,00% 41,94% Totalt 43,78% 51,18% Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,68% i mars 2017 till 5,92% i mars 2018. En ökning motsvarande 1,24 procentenheter. Ökningen återfinns bland kvinnor (från 4,62% till 6,89% vilket motsvarar en ökning på 2,26 procentenheter) medan männens frånvaro sjunkit med 3,15 procentenheter. Första kvartalet 2018 har inneburit mer virusinfektioner än vanligt, vilket har orsakat ökad sjukskrivning. Vi förväntar oss en lägre nivå på årsbasis. Av den totala sjukfrånvaron motsvaras långtidsfrånvaron av 43,78% mars 2018. Det motsvarar en minskning om 7,4 procentenheter. Minskningen återfinns bland männen där den reducerats med 41,94 procentenheter. Bland kvinnorna har långtidsfrånvaron dock ökat med 7,06 procentenheter. Långtidssjukskrivningarna är ej relaterade till arbetsmiljöproblem. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 9(17)
4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Anställda, årsarbetare (åa) och nettoårsarbetare per personalgrupp Mars 2018 Mars 2017 Etikett/Kategori Anställda Åa Netto åa Anställda Åa Netto åa A Sjuksköterskor, 19 18,04 17,07 20 19,75 18,20 barnmorskor C Läkare 20 14,48 12,46 18 12,37 11,27 F Administratör, vård 12 10,49 10,29 12 10,40 10,20 G Rehabilitering och 55 46,48 41,48 48 41,53 36,73 förebyggande J Teknik, hantverkare 3 3,00 2,00 3 3,00 2,00 L Administration 26 25,50 24,50 22 21,19 19,09 Summa 135 118,00 107,80 123 108,23 97,48 Totalt har antal anställda ökat med 12 personer. Från 123 st i mars 2017 till 135 st i mars 2018. Antal nettoårsarbetare har ökat med 10,32. Från 97,48 mars 2017 till 107,8 i mars 2018. Antal årsarbetare har på motsvarande sätt ökat från 108,23 till 118. En ökning om 9,77 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Vi har medvetet velat öka antalet nettoårsarbetare för att kunna möta ett ökat behov inom VGR av företagshälsovårdens och ISM:s tjänster. Nya befattningar som kommunikationschef, kvalitetsansvarig och verksamhetsutvecklare har tillsatts, och i samband med Göteborgsenhetens delning inrättades ytterligare en befattning som enhetschef. Jan-Mar 2018 Jan-Mar 2017 Förändring antal OB-tillägg 1 751 571 1 180 Mertid,komp, 17 860 2 841 15 019 fyllnadstidsersättning Enkel övertidsers 0 0 0 Kvalificerad 35 164 0 35 164 övertidsersättning Summa 54 775 3 412 51 362 Kostnaden för mer- och övertid samt OB-tillägg har ökat under perioden jan-mars 2018 jämfört med samma period föregående år. Från 3412 kr till 54775 kr. Ökningen återfinns inom alla områden men främst inom den kvalificerade övertiden. Den kvalificerade övertiden kan hänföras till aktiviteter under två helger då Göteborgsenheten delades och flyttade in i nya lokaler. Ett stort antal medarbetare ställde upp under två lördagar för att iordningställa lokalerna. Ökad mertid under första kvartalet 2018 beror på ett antal deltidsarbetande med föräldraledighet, som har gått in extra under en intensiv arbetsperiod. Personalkostnader Utfall ack Budget ack Avvikelse ack Utfall ack fg år Avv fg år 4 Kostnad för personal -23 168-24 443 1 275-20 478 13% Kostnaden för personal har ökat med 13% sedan samma period föregående år. Detta rimmar väl med en ökning av nettoårsarbetare med 11% samt den lönerevision vi hade 2017 som gav 2%. 4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år Förvaltningen har en ökad efterfrågan vilket har inneburit en ökning av personalen. Dessutom har förvaltningen fått ett nytt uppdrag (Regionklassikern och Ett gott liv Tour) vilket har Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 10(17)
inneburit en ny tjänst. Förutom detta så har en ny enhetschef anställts för att möta normtalen och resurser som tidigare saknats har rekryterats (tex kommunikationschef). Den ökade kostnaden har inneburit en ökad intäkt, så nettoresultatet av detta är positivt. Beskrivning Personalgrupp Antal VÖK- TÖK- KoK Central Egen Ofinans Extern Nya eller utökade uppdrag Finansiering Ökade efterfrågan Läkare 1 1 Rehab och förebyggande 5 5 Totalt Uppgiftsväxling Totalt Övertagande av verksamhet samt egen regi Övertagande av Regionklassigkern och Ett gott liv Tour Adm (projektledare) 1 1 Totalt Sjukfrånvaro och annan frånvaro (ackumulerat) Totalt Normtal bemanning (10-35 underställda) Ny enhetschef Gbg Chef 1 1 Totalt Övrigt Resurs som tidigare saknats Kommunikationschef 1 1 Verksamhetsutvecklare 1 1 Kvalitetssamordnare 1 1 Totalt Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 11(17)
5 Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat 5.1.1 SR07 Sammanställning RR Serviceverksamheter Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall samt helårsbedömning Utfall t.o.m. 1803 mnkr Budge t t.o.m. 1803 mnkr Utfall t.o.m. 1703 mnkr Avvik else utfall/ budge t mnkr Förän dring utfall/ utfall % Progn os per 1803 mnkr Budge t t.o.m. 1812 mnkr Utfall t.o.m. 1712 mnkr Avvik else progn os/ budge t mnkr Förän dring progn os/ utfall % Erhållna bidrag -0,3 0,0-0,2-0,3 87,4% 0,0 0,0 1,7 0,0-119,4 % Försäljning av 28,4 27,9 22,9 0,4 24,0% 103,4 103,4 90,7 0,0-68,7% tjänster Hyresintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning material och 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 5750,0 % varor Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 50,0% 0,0 0,0 0,1 0,0-88,9% Verksamheten intäkter 28,1 27,9 22,7 0,2 24,0% 103,4 103,4 92,5 0,0-69,6% Personalkostnade r, inkl. inhyrd personal Verksamhetsank nutna tjänster Material och varor, inkl förbrukningsmat erial -24,3-25,5-21,3 1,2 14,0% -93,4-95,4-87,0 2,0-72,1% 0,8 0,5 1,0 0,3-23,1% -2,9-2,9-2,1 0,0-139,0 % -0,4-0,6-0,3 0,2 37,5% -2,7-2,2-1,9-0,5-79,8% Lokalkostnader -2,6-2,6-1,8-0,1 43,8% -11,9-11,9-8,4 0,0-68,7% Energi m.m. 0,0-0,1 0,0 0,1 17,6% -0,2-0,2-0,1 0,0-67,7% Övriga tjänster, inkl. konsultkostnader -1,6-1,7-1,8 0,1-9,8% -7,0-5,5-6,9-1,5-76,3% Övriga kostnader -2,3-1,1-1,4-1,2 61,5% -4,1-4,1-4,7 0,0-51,7% Avskrivningar -0,1-0,1 0,0 0,0 618,2-0,4-0,4-0,1 0,0 27,4% % Verksamhetens kostnader -30,5-31,1-25,6 0,6 19,1% -122,7-122,7-111,2 0,0-72,6% Regionbidrag 4,8 4,8 4,7 0,0 2,0% 19,3 19,3 18,9 0,0-74,5% Finansiella 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 intäkter/kostnade r m.m. Bidrag, speciella beslut över budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 2,5 1,6 1,8 0,9 0,0 0,0 0,1 0,0 5.1.2 Intäktsutveckling Intäkterna är i nivå med budget Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 12(17)
5.1.3 Kostnadsutveckling Personalkostnaderna är lägre än budget (-1,2 mkr), vilket beror på att vi inte har fått in nyrekryteringar i den takt vi planerade. Detta kommer dock att ske under året. Övriga kostnader är högre än budget (+0,7 mkr), vilket beror på kostnader i samband med flytten som blivit dyrare än planerat (tex larm, säkerhetsdörrar mm som styrs av VGR s upphandling). 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Förvaltningens ekonomi är i balans 5.3 Eget kapital Utgående Utgående Differens exkl balans balans årets resultat och Eget kapital 1712 1803 ev bokslutsdisp Eget kapital, region 5 126 3 659 Eget kapital, VG 0 0 Primärvård Lämnade -1 580 0 bokslutsdispositioner, regioninternt Årets resultat, bolag och 113 2 465 region Summa eget kapital 3 659 6 124 0 5.4 Investeringar Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 13(17)
6 Bokslutsdokument och noter Not Utfall Utfall Resultaträkning 1803 1703 Verksamhetens intäkter 1 28 148 22 695 Verksamhetens kostnader 2, 3-30 423-25 601 Avskrivningar och nedskrivningar 4-79 -11 Verksamhetens nettokostnader -2 354-2 917 Finansnetto 5 4 0 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 4 815 4 720 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat 2 465 1 803 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1803 1703 Löpande verksamhet Årets resultat 2 465 1 803 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 4 79 11 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda 0 0 anläggningstillgångar Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 2 544 1 814 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga 722-3 921 fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder -1 236-400 Kassaflöde från löpande verksamhet 2 030-2 507 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Korrigering omklassificering anläggningstillgångar 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 7-628 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan 0 0 enheter Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -628 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 14(17)
Not Utfall Utfall Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade 0 0 investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 1 402-2 507 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 3 773 11 603 5 175 9 096 Kontroll av årets kassaflöde 1 402-2 507 Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning 1803 1712 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 11 2 671 2 122 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 2 671 2 122 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 15 11 532 12 254 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 5 175 3 773 Summa omsättningstillgångar 16 707 16 027 Summa tillgångar 19 378 18 149 Eget kapital Eget kapital 3 659 5 126 Bokslutsdispositioner 0-1 580 Årets resultat 2 465 113 Summa eget kapital 6 124 3 659 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 19 13 254 14 490 Summa skulder 13 254 14 490 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 19 378 18 149 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 15(17)
7 Övrig rapportering 7.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Verksamhetens uppdrag Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att bedriva forskning och kunskapsspridning för att motverka ogynnsam stress och stressrelaterad ohälsa. Målet är att bidra till ökad hälsa, särskilt bland regionens anställda. Detta uppnås genom att arbeta för visionen "Hälsofrämjande arbetsplatser och goda levnadsvanor". Hälsan & Arbetslivets uppdrag är att vara en oberoende resurs för regionens chefer att tillsammans med sina medarbetare öka hälsan i arbetslivet. I kundperspektivet är det strategiska målet att ha ett samspel som bygger på tydliga uppdrag och gemensam målformulering. Institutet för stressmedicins uppdrag är att verka för att ogynnsam stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt sprida erfarenheter och kunskaper inom det stressmedicinska området gällande behandling/rehabilitering, prevention och hälsopromotion. Verksamhetens mål Hälsan och Stressmedicins strategiska mål är att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i Västra Götalandsregionens verksamheter och bolag. Hälsan och Stressmedicin skall vara ett kunskapscentrum och en naturlig samarbetspartner i arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser med effektiv rehabilitering och goda levnadsvanor. Enligt regionfullmäktiges mål och indikatorer ska kundnöjdhet mätas årligen utifrån resultat från kundenkät. FRAMGÅNGSFAKTOR STYRTAL MÅLTAL AKTIVITETER UPPFÖLJNING Effektiv kunskapsspridning - Antal prenumeranter på - 1000 prenumeranter - Sprida information om nyhetsbrevet Pågår enligt plan Nöjda användare av HOS tjänster Hög tillgänglighet Prestationer nyhetsbrev - NKI Chefsenkät - Totalt NKI 75 - Förtydliga kontaktmannaskap inom H & A - Besöksenkät - Minst samma nivå som 2015 (3,87) - Väntetider till mottagning - Gott bemötande, likabehandling, delaktig patient - H & A 2 veckor - Säkerställa bemanning Utfall 76 Sammanställs januari 2018 Rekrytering pågår Förvaltningens prestationer speglar dels efterfrågan på tjänster till förvaltningar och bolag, dels regionövergripande satsningar. Exempel på det senare är satsningar på att få ner den ökande sjukfrånvaron, arbetet för att uppfylla normtalen för antal underställda per chef, medverkan i utredningen av framtidens administrativa miljöer och utveckling av det hälsofrämjande arbetet. Till detta kommer den produktion av forskningsresultat och kunskapsspridning som förvaltningen genomför. Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 16(17)
Verksamheten redovisar prestationer enligt nedan. Hälsan & Arbetslivet redovisar den procentuella fördelningen av hälsofrämjande, förebyggande och återskapande insatserna. För 2018 är målet att nivån av förebyggande och hälsofrämjande insatser öka jämfört med 2017 ska öka, eftersom alla regionens verksamheter ska präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt. 2016 Individ Arbetsplats Organisation Hälsofrämjande 6% 6% 4% Förebyggande 14% 18% 1% Återskapande 45% 6% 0% 2017 Individ Arbetsplats Organisation Hälsofrämjande 6% 6% 3% Förebyggande 15% 18% 2% Återskapande 46% 5% 0% ISM Forskning och utveckling Hälsan och Stressmedicin bedriver flera FoU-projekt som finansieras med särskilda projektanslag, dels från Västra Götalandsregionen via Arbetsmiljödelegationen, dels från externa forskningsfinansiärer som AFA, FORTE m.fl. Dessutom medverkar vi i projekt och forskningsprogram med externfinansiering, som leds från andra forskargrupper vid universitet och högskolor. FoU-arbetet utgör en viktig del av Institutet för stressmedicins uppdrag och Hälsan & Arbetslivet medverkar vid utveckling och implementering av nya metoder inom sitt område. Under 2017 bedrevs dessutom arbetet med att ta fram VGR s nya medarbetarenkät. Kommunikation Arbetet med att omsätta kommunikationsplanens olika mål och aktiviteter till verklighet har fortsatt under 2018. Exempel på utvecklingsarbeten som pågår är: Fördjupning av dialogen med verksamheterna utifrån de nya riktlinjerna för företagshälsovården. Spridning av erfarenheter och goda exempel från FHV NySam och andra närliggande FoU-projekt på seminarier kring hälsofrämjande arbetsplatser. Utveckling av den digitala kommunikationen via Nyhetsbrev och webb, så väl externt som internt. Digitalisering. Vi tittar på flera områden där vi kan förenkla för oss och våra kunder genom digitalisering. Samarbetet mellan de två verksamheterna ISM och H&A fortsätter att växa. H&A har mycket nytta i sina uppdrag mot förvaltningarna av den forskning ISM står bakom. Förvaltningen håller på med ett projekt där vi vill flytta fokus från individen till organisationen (enligt den nya AFS-en) där samarbetet är en förutsättning för att lyckas, "Hälsans nya perspektiv". Hälsan och Stressmedicin, Delårsrapport 17(17)