Projekt Bacillus cereus



Relevanta dokument
PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Fastställd Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Vad kan finnas under ytan?

Provtagning av semlor

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Hur ska livsmedel hanteras?

Rutiner för livsmedelshantering

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Pizzaprojekt. hösten Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona

Provtagning av sallader

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

, n] Kommuner i samarbete

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Turist Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter

PROJEKT. Salladbufféer

Kontroll av sushi hantering på restaurang. Projektinriktad livsmedelskontroll 2016 i Örebro län

Provtagning av semlor

Godkända leverantörer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Hygienombudsträff HT- 2012

SNABBMATPROJEKT. Projektet utfördes av t.f. hälsoinspektör Annika Porthin. Ansvarig för projektet var hälsoinspektör Liisa Haavisto

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Julbordsprojekt 2008

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län

större restauranger i Malmö

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Sprint. Pizzerior 2012

JÖNI<ÖPINGS I<OMMUN. Provtagningsprojekt på pizzerior 2017

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Julbordsprojekt Rapport 2/1998 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

Miljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Sprint. Restaurang och Café 2, 2012

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Livsmedelshygien en vägledning för företag

Transport av varmhållen mat. Projekt Jönköpings län

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Säker livsmedelsverksamhet

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Glassprojekt sommaren 2005

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Riktad kontroll, hantering av bladgrönsaker

Egentillsyn. med haccp

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Sprint. Skolmåltid 2012

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontroll av hygien i Butiksskivade charkprodukter

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Kontroll av mikrobiologiska kriterier (EG nr 2073/2005) - på malet kött i butik

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

5. Inspektera och ta prov på livsmedel Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Samordnat Listeriaprojekt

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Sprint 2. Skolmåltid 2012

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Personlig hygien Händerna

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Säker livsmedelshantering

Kontroll av hantering av grillade produkter i butiker i Varbergs Kommun 2012

RAPPORT. Antagen av miljönämnden MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll och provtagning vid kebabhantering. Rapport nr 7/2017 ISSN

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Transkript:

Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors

Sammanfattning Bacillus cereus är en jordbakterie som finns överallt i vår omgivning. Bakterien är värmetålig i sporform vilket innebär att bakteriens sporer och toxin inte dör vid upphettning av mat. Vid bristande nedkylning, varmhållning och kylförvaring kan bakterien växa till och leda till matförgiftning. Syftet med projektet var att undersöka förekomsten av bakterien Bacillus cereus i livsmedel som genom bristfällig nedkylning, varmhållning eller annat skulle kunna få tillväxt av bakterien. Projektet genomfördes också i ett utbildningssyfte. 21 verksamheter inom branscherna restaurang, gatukök samt asiatiska- och sushirestaurang kontrollerades. Verksamheternas rutiner kontrollerades och förbundet tog prover som analyserades för bakterien Bacillus cereus. Av de 21 verksamheter som kontrollerades fick fem verksamheter avvikelser. 16 verksamheter var utan avvikelse. De avvikelser som förekom var bristande rutiner vid nedkylning och varmhållning. Två livsmedelprover fick resultatet godtagbart med anmärkning. Livsmedel som fick godtagbart med anmärkning var nedkylt potatismos. Projektet visade att ris inte var så känsligt som förbundet först trodde, vilket kan bero på att ris i väldigt många fall sköljs rikligt med vatten så att bakterien försvinner. Potatismos var däremot mycket svårt att kyla ner snabbt och resultatet visar att det förekom högre halter av Bacillus cereus i mos som kylts ner för långsamt. Kontroll och provtagning av nedkylt potatismos kommer utvecklas.

1 Inledning 1:1. Bakgrund Bacillus cereus är en jordbakterie som finns överallt i vår omgivning, även i maten vi äter. Den finns i både i kött och grönsaker men också i ris och mjölk. Bakterien kan finnas i sporform vilket innebär att den inte dör vid upphettning av mat. Om maten sedan kyls ner för att ätas vid senare tillfälle kan Bacillus cereus växa till i maten utan konkurrans från andra bakterier. När den sedan kommer ner i tarmen så förökar sig bakterien och då bildas ett gift som ger matförgiftning. Inkubationstiden är 8-16 h och varar 12-24 timmar. Bakterien producerar dessutom ett gift vid tillväxt och från vissa bakteriestammar så försvinner inte giftet vid uppvärmning. Giftet kan orsaka diarréer och magsmärtor. Sjukdomen varar ofta mellan 6-24 timmar, och inkubationstiden är 30 minuter till 6 timmar. För att undvika tillväxt av Bacillus cereus är det viktigt att mat som inte ska ätas omedelbart kyls ner snabbt efter tillagning. Bakterien växer till sig snabbast i temperaturer mellan 4-55 grader. Därför är det viktigt att maten hålls ordentligt kall vid förvaring och tillräckligt varmt vid varmhållning. Vi som arbetar med livsmedelstillsyn på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har känt ett behov av att närmare kontrollera hur verksamheterna hanterar livsmedel som har en större risk för tillväxt av Bacillus cereus. Verksamheternas rutiner kring varmhållning, nedkylning och kylförvaring har kontrollerats under ett flertal kontroller, men inspektörerna har inte varit säkra på att hanteringen sker på det sättet som uppges. Därför fanns behov att gå in djupare på hur hanteringen verkligen ser ut genom att undersöka den mikrobiologiska statusen på känsliga livsmedel. Det har också funnits ett behov av att uppmärksamma och utbilda verksamheterna om att giftet och sporerna inte försvinner vid upphettning, samt poängtera vikten av en säker nedkylningsprocess, en tillräcklig varmhållning och en bra kylförvaring. 1:2. Syfte Projektet hade fyra syften: 1) undersöka förekomsten av bakterien Bacillus cereus i livsmedel, som genom bristfällig nedkylning, varmhållning eller annan hantering skulle kunna gynna bakterien. 2) kontrollera om rutinerna som uppgetts hos verksamhetsutövarna stämde överens med verkligheten samt om rutinerna var tillräckliga.

3) utbilda verksamhetsutövarna om bakterien. 4) utvärdera olika samband mellan dålig hantering, typ av livsmedel och provresultat för att själva kunna lära oss mer om detta. Erfarenheterna från projektet var tänkt att utbilda oss inspektörer till att göra en bättre riskvärdering i vår tillsyn. 2. Metod Projektet avgränsades till verksamheter som tillhandahåller livsmedel där bakterien Bacillus cereus kan finnas och lätt växa till i, framförallt verksamheter som hanterar potatismos och ris. I projektet kontrollerades 21 verksamheter som valdes utifrån inspektörernas erfarenheter. Verksamheternas rutiner för nedkylning, varmhållning eller kylförvaring kontrollerades med hjälp av en checklista, se bilaga 1. Under inspektionen tog förbundet livsmedelsprover som skickades för analys med avseende på bakterien Bacillus cereus. Livsmedelsprovet bedömdes antingen som tillfredställande, godtagbart med anmärkning eller otillfredsställande. Med bedömningen tillfredsställande menas att livsmedlet är bra och kan ätas utan risk för att man ska bli sjuk eller skadad. Godtagbart med anmärkning visar att det finns något som inte är bra och detta bör rättas till så att det inte utgör en hälsorisk. Ett otillfredsställande provresultat betyder att livsmedlet innehåller ett så stort antal bakterier att människor kan bli sjuka om de äter det eller så är det uppenbart motbjudande vad gäller lukt, smak eller konsistens. Mat som har bedömts vara otillfredsställande ska inte säljas eller serveras. Åtgärder måste omedelbart göras. Genom att ta prover på maten kunde vi kontrollera om verksamheternas rutiner var tillräckliga för att hindra tillväxt av bakterier. Prover på varmhållna livsmedel kyldes ned i frys. För att säkerställa nedkylningsprocessen kontrollerades temperaturen av förbundet i ett extraprov. Verksamhetsutövarna erbjöds ett referensprov. 3. Resultat I projektet kontrollerades 20 restauranger och en skola. Inspektion Av de 21 verksamheter som kontrollerades fick fem avvikelser vid inspektion medan 16 inte fick någon avvikelse. De avvikelser som förekom var bristande

rutiner vid nedkylning och varmhållning. Av de verksamheter som hade bristande nedkylningsrutiner, kylde två ner potatismos, en kylde ner potatis och en kylde ner ris. En verksamhet hade bristande varmhållning av ris. Provtagning Vid inspektionerna togs ett livsmedelsprov per verksamhet, d.v.s. 21 livsmedelsprover. Tre livsmedelsprover togs på nedkylt potatismos, ett på varmhållet potatismos, tre på nedkylt ris, 11 på varmhållet ris, ett på nedkyld kokt potatis, en på nedkyld bakpotatis samt ett på nedkyld dumplings. Av 21 livsmedelsprover visade analysresultatet godtagbar med anmärkning för två prover och 19 livsmedelprover visade tillfredställande resultat. De livsmedel som fick resultatet godtagbart med anmärkning var potatismos. Se tabell 1. Livsmedel Tillfredställande Godtagbar med anmärkning Otillfredsställande Nedkylt potatismos 1 2 Varmhållet potatismos 1 Nedkylt kokt potatis 1 Nedkylt bakpotatis 1 Varmhållet ris 11 Nedkylt ris 3 Nedkylt dumplings 1 Tabell 1: livsmedelsprover och analysresultat med bedömning. 4. Diskussion och slutsatser Projektet visade att ris inte var så känsligt som förbundet först trodde, vilket kan bero på att asiatiska restauranger ofta sköljer riset i rikligt med vatten så att bakteriehalten i riset minskar innan kokning. Potatismoset är däremot svårt att kyla ner snabbt då det har en kompakt konsistens. Resultatet visar att det förekom högre halter av Bacillus cereus i mos som kylts ner för långsamt. Nedkylning behöver ske med en effektiv metod. I vissa fall behövs utrustning eller flera moment vilket gör nedkylningen svårare än varmhållning. De livsmedel som enligt analysresultatet var godtagbar med anmärkning hade bristande nedkylningsrutin. Att verksamheter hade bristande rutin för nedkylning och varmhållning vid inspektionen men ändå fick ett tillfredställande resultat på livsmedelsproverna, kan bero på att deras livsmedel inte innehöll bakterien Bacillus cereus från början.

För att få ett pålitligare resultat, hade vi behövt avgränsa projektet ytterligare, samt tagit fler livsmedelsprover. 4:1 Uppföljning Verksamheter där provresultatet visat på brister i hanteringen, fick en uppföljande kontroll kort tid efter första inspektionen, för att säkerställa att felen åtgärdats. I ett av fallen togs ett nytt prov på nedkylt potatismos. Där inspektörerna upptäckte brister i varmhållnings- eller nedkylningsrutinen har verksamheterna uppmanats att direkt åtgärda bristerna. Att verksamheterna har åtgärdat bristerna följts upp vid nästa ordinarie kontroll under år 2014, alternativt år 2015. Provtagning kan vara svår att planera utifrån inlämningstider på laboratorier. Att alltid ta med sig en väska med kylklampar vid inspektion i fall att ett misstänkt livsmedel skulle finnas på plats kan vara besvärligt. Till kommande provtagningsprojekt kommer vi att utarbeta en metod så att det blir enklare att transportera och lagra prov. Inköp av mindre provtagningsväskor som man alltid kan ha med sig, samt undersöka möjligheter att frysa in prov för att kunna skicka in dessa senare då inlämningstider och platser är begränsade, är exempel på sådana åtgärder. Framtida projekt kunna avgränsas till provtagning och kontroll av nedkylt potatismos. Den checklista och information som tagits fram under projektet Bacillus cereus, kan användas som stöd om ett mer omfattande projekt för nedkylning av potatismos skulle bli aktuellt.

Källförteckning Livsmedelsverkets hemsida. Bacillus cereus. Uppdaterad: 2014-04-25 Citerad: 2015-01-28. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-medmat/bakterier-virus-och-parasiter/bacillus-cereus/ Livsmedelsverkets hemsida. Bacillus cereus fördjupning. Uppdaterad: 2014-05-13 Citerad: 2015-01-28. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/bakterier-virus-ochparasiter/bacillus-cereus/bacillus-cereus/

Bilaga 1 Checklista provtagning av ris/potatismos Objekt: Kommunkod: Datum: Representant för företaget: Inspektör: Insp. Start: Insp. Slut: B. cereus är en bakterie som kan bilda sporer. B. cereus förekommer inte så sällan i torra livsmedelsprodukter, till exempel torra soppor, vaniljkräm, ris med mera. Sjukdomsutbrott beror ofta på att ett förorenat livsmedel efter tillagning förvarats för länge vid så hög temperatur att bakterierna kunnat tillväxa och bilda enterotoxin. Det finns två typer av enterotoxin, ett värmetåligt och ett värmekänsligt. Det värmetåliga toxinet orsakar framför allt kräkningar. Det är i första hand ris och risrätter som är aktuella. Genom sin sporbildande förmåga överlever bakterien kokning. Vid för långsam nedkylning, eller om maten får stå för länge i rumstemperatur eller på för svag varmhållning, kan bakterien tillväxa och bilda toxin. Eftersom toxinet är värmetåligt förstörs det inte heller vid uppvärmning/stekning av maten. Det värmekänsliga toxinet kan ge upphov till diarréer och orsakar ofta utbrott via till exempel kött, grönsaksrätter och desserter. Det krävs minst 100 000 bakterier per gram mat för att tillräckligt stor toxinmängd ska kunna bildas och förorsaka sjukdom. Smittan sprids ej från person till person. Ris/ Potatismos eller annan lämpligt produkt (markera produkten som är aktuellt) Varmhållning/nedkylning (markera momenten som är aktuellt) Det är viktigt med god livsmedelshygien. Tillagad mat ska nedkylas snabbt. Ris får inte varmhållas för länge, eller sparas i flera dygn i för hög temperatur. 8.1 Hur går varmhållning till? Har kunskap/ har ej kunskap Har rutin/ har ej fungerande rutin Temperatur på varmhållen produkt ºC (kontrollera livsmedlen med både din och deras termometer)

11.5 Hur går nedkylning till? Har kunskap/ har ej kunskap Har rutin/ har ej fungerande rutin 11.5 Står maten i köket länge innan man ställer in det i nedkylningen? Ja/Nej Temperatur på nedkyld produkt ºC (kontrollera livsmedlen med både din och deras termometer) 8.2 Temperatur på kyl där proven tas. ºC B. cereus kan förekomma vid förvaring vid för hög temperatur., 3.1 Separering- Se om det finns risk för korskontamination i nedkylningskylen. 1. Lokal och utrustning Fungerar deras termometer? Ja/Nej 3.3 Hur går Separering till? En vanlig orsak till förhöjt antal är att hantering av kött och jordiga grönsaker inte har varit åtskilda, t ex. vid hantering på samma arbetsbänk eller skärbräda. Om möjligt observera och kontrollera hur separeringen sker praktiskt. 15 Övrigt- Andra observationer som kan vara orsak till höga halter av bakterier. Provutrustning att ta med Plastsked, kylväska, följesedel, termometer, provtagningspåse/burk och desinfektionens servett.