Migration och hälsa Hur skapar vi ett jämlikt vårdmöte? Helene Trymander och Kristina Sjöholm, Kunskapscentrum migration och hälsa
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA Vi erbjuder kunskapsstöd med fokus på att stärka hälso- och sjukvårdspersonals kunskaper om migrationsrelaterade frågor inom vården. För en mer jämlik och säker vård till personer från andra länder.
December 2017 Sverige - Total befolkning 10.1 miljoner - 18,5 % utrikesfödda Region Skåne - Total befolkning 1.3 miljoner - 21,5 % utrikesfödda - Kristianstad 18 % - Malmö: 33 % utrikesfödda
Vad är migration?
Påtvingad migration (forcibly displaced people)
Att bli en flykting är inte i sig ett psykologiskt fenomen, utan ett sociopolitiskt och juridiskt sådant. Vanliga människor blir flyktingar när de tvingas överge sina hem.
Vad är migration? Premigration Migration Postmigration
Premigration Levnadsförhållanden i ursprungslandet
Migration Båt Lastbil Flyg Till fots Flyktingläger
Barn på flykt Barn har ofta förlorat Kontinuitet Trygghet Känslan för framtiden Närhet Pågående självständighetsprocess
Tortyr Allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, som medvetet och systematiskt tillfogas någon. Utförs av, eller med medgivande från, någon som företräder, eller gör anspråk på att företräda, det allmänna. Andel utsatta för tortyr i Malmö (Röda Korset 2017) : 30 % av nyanlända Syrier 87 % av asylsökande från Somalia och Eritrea
Postmigration
Försvårande faktorer i livet i exil Asylprocessen Fattigdom Nytt socialt system Språksvårighet Utanförskap Barn kan få svårt att lita på att vuxna kan ta hand om dem Diskriminering och rasism Svårt med bostad och arbete Bristande socialt nätverk Förvärrar och orsakar psykisk ohälsa (Isakson, Legerski and Layne, 2015; Kirmayer et al. 2011; Tribe 2002; Lustig et al. 2004)
Livet i exil Mellan 40 och 50 % av de nyanlända och asylsökande har ofta upplevt frustration på grund av bristande möjligheter att använda sin kompetens i Sverige. 50% av de asylsökande uppgav att de ofta känt sig frustrerade på grund försörjningssvårigheter. Bland nyanlända var motsvarande andel var 30 % 60 % av de nyanlända och asylsökande från Syrien svarade att de har ett svagt socialt stöd. Andelen av asylsökande från Eritrea och Somalia med svagt socialt stöd var över 70 %. (Röda Korset, 2016: nyanlända och asylsökande i Sverige 2016, en studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor)
Tidsbegränsade uppehållstillstånd Fr o m den 20 juli 2016 är huvudregeln tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsad möjlighet för familjeåterförening
Familjeseparation Administrativt våld Påverkar flyktingens psykiska hälsa mycket negativt. Är en av de faktorerna som är starkast kopplad till PTSD, depression, ångest och generellt nedsatt välbefinnande. Försvårar etablering och möjligheten att söka hjälp för sitt mående. (Miller, Hess, Bybee, & Goodkind, 2018; Rousseau, Mekki-Berrada, & Moreau, 2001)
Traumarelaterad stress - påverkan på vardagen Sömnstörningar Trötthet och håglöshet Ångest och nedstämdhet Koncentrationssvårigheter / Minnesstörningar Upplevelser av meningslöshet - isolerad Daglig reell oro för familj/släktingar Normala reaktioner på onormala händelser!
PTSD - Diagnoskriterier A. Exposition B. Flashbacks/Mardrömmar C. Undvikande av inre/yttre påminnelser D. Negativa symtom: Två av följande Oförmåga att minnas viktiga aspekter av det som hänt Övervägande negativa tankar om sig själv och världen Skuldbelägger sig själv/andra för traumat Negativa affekter Minskat intresse av aktiviteter Känner sig isolerad Svårt att uppleva positiva känslor E. Förvrängd reaktivitet Sömnsvårigheter Irritabilitet eller utbrott av ilska Koncentrationssvårigheter Hypervigilans (vara på sin vakt, i spänd uppmärksamhet) Förstärkt skrämselreaktion F. Varar mer än 1 månad G. Orsakar lidande eller funktionsnedsättning H. Beror ej på mediciner, missbruk eller annan sjukdom
Förekomst av psykisk ohälsa 30-50% av krigsutsatta vuxna lider av PTSD. Ca 50% av nyanlända vuxna syrier uppger psykisk ohälsa (Milsa, 2016) 30-80% av ensamkommande unga lider av PTSD eller depression. 10 ggr fler vuxna som flytt utvecklar PTSD än från en population där krig/flykt ej förekommit (Fazel, 2007)
Skilda förutsättningar En ny studie visar att det är 9 gånger så hög risk att ett ensamkommande barn tar sitt liv som andra barn och unga (Karolinska institutet 2018) Risken att dö i samband med en förlossning är fyra gånger högre om mamman är utlandsfödd (Socialstyrelsen 2016) Utrikesfödda har i större utsträckning lägre inkomst, bor i hyresrätter och mindre medellivslängd än inrikesfödda (SCB 2016) Socioekonomiskt utsatta grupper och utlandsfödda personer har i högre grad än genomsnittet i riket avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl (Socialstyrelsen 2016)
En fråga om jämlik vård
Artikel 12 Var och en har rätt att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Etiska plattformen antogs av riksdagen 1997 1. Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället 2. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst 3. Konstandseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet eftersträvas
Läkarförbundets etiska riktlinjer Läkaren ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.
Vård som inte kan anstå Bara behandlande personal som har kunskap om patientens individuella förutsättningar kan bedöma vilka åtgärder som krävs och när Patienten MÅSTE bedömas
Vård som inte kan anstå Tillstånd som försämras om vård inte ges! Följdinsatser (inklusive psykiatrisk vård) Mödrahälsovård, Abort, Preventivmedelsrådgivning Läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner Smittskyddsinsatser Hjälpmedel vid funktionshinder Tolk
Bikupa Vad är sjukvård som inte ingår i begreppet vård som inte kan anstå"?
Vad är jämlik vård i Region Skåne? Utgångspunkten för en jämlik vård är att vården anpassas efter individens förutsättningar och behov, den som har störst behov ska ges företräde till vården. Vården ska ges på lika villkor och med respekt för alla människors lika värde. Jämlik vård innebär inte att alla behandlas lika. Jämlik vård ska bedömas utifrån jämlika resultat och upplevelser. Därmed kan en ojämn resursfördelning bidra till en jämlik vård eftersom individers förutsättningar och behov skiljer sig åt. - Region Skånes strategi för jämlik vård 2016-2018
Hälso- och sjukvårdens kompensatoriska uppdrag Den förväntade patienten
Vad är strukturell diskriminering? Regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för vissas lika rättigheter och möjligheter. Synlig eller dold / avsiktlig eller oavsiktlig. Vissa drabbas negativt och andra påverkas positivt (en fråga om makt). - Paul Lappalainen, Det blågula glashuset (2004)
Hur kan vi jobba med kompensation samtidigt som strukturförändring?
När vi inte AKTIVT GÖR jämlik vård, så riskerar vi att öka de omotiverade skillnaderna i vårdinsatser och hälsa bland människor. - Socialstyrelsen (2016)
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård i Region Skåne Personcentrerad vård utgår från patientens behov och upplevelse av sin situation. Hälsooch sjukvården ska ge information som är förståelig för mottagaren. Inom såväl öppenvård som slutenvård ska omhändertagandet se till individens hela livssituation. Detta är särskilt viktigt vid omhändertagandet av äldre, kroniskt sjuka och andra sköra patienter. - Region Skånes verksamhetsplan och budget 2018
Förmåga att: Hitta, Förstå, Kritiskt värdera och Använda information Hälsolitteracitet Underlätta genom att: Förklara tydligt Lyft fram de saker som är viktigast Vad är problemet Vad behöver jag göra Varför behöver jag göra det Uppmuntra till frågor Vilka frågor har du? Var har du hört det? Försäkra dig att du gjort dig förstådd Teach-back
Normkritiskt jämlikhetsarbete
Normkritiskt jämlikhetsarbete Undersöka, ifrågasätta och utmana Vilka interna normer finns det hos oss Klädkoder, utbildning, kön m.m.? Vilka perspektiv finns representerade bland personalen? Vem känner sig välkommen hos oss? Utifrån vilka föreställningar utgår vårt bemötande av patienter? Vem är den förväntade patienten? Vem bekräftas i vår verksamhet Hur lokalerna är utformade Vilka som syns på bild på hemsidan?
MIKROPAUS
Samtal med tolk
Vilka rutiner har Din vårdcentral kring beställandet av tolk? Vem bestämmer när tolk ska bokas? Hur vet personalen om tolk behövs?
Bra att veta Tolkar har oftast kort tolkutbildning De har ofta en svår arbetssituation Inte tränade i att hantera känslomässigt svåra situationer Ingen handledning
Betalas centralt! Extra tid Presentation: Översätta ordagrant Tystnadsplikt Tolk Gå ut/vända sig om vid undersökning Korta meningar, pausa ofta Fråga igen! Ditt ansvar att avbryta vid behov
Ordspråk, metaforer och humor Större språklig maktlöshet Stil/identitet kan kännas förlorad. Svårt att översätta Känner, tänker, själv, upplevelse, förhoppningar osv. Indirekta/inlindande samtal Illustratör: Maria Borgelöv
Vad kan man säga istället för... Många kan känna att...? Tex: Jag förstår om du blir orolig. Hur skulle det låta om vi Jag vill skicka en remiss, är det okej för dig?
Allmänna tips (lätt svenska) Tala tydligt Tala långsamt med normal intonation Tala inte högre Använd enkla ord (men inte barnspråk) Tala med enkel grammatik (inte passiv form, inte svåra bisatser) Titta på den du talar med Tätare pauser Gestikulera tydligt
Barn somt tolkar åt sina föräldrar Aj, aj, pappa En liten undersökning Foto: Gulistan Kavak
Migranternas resa i välfärdssystemen
På migrationsverket Bidrag Migrationsverkets boende 672 kr/mån Eget boende 2000 kr/mån
Vård för asylsökande Sjukvård Vård som inte kan anstå 25/50 kr Gratis: Sjukhusvård, smittskyddsvård, mödra- och barnhälsovård Tandvård - 50 kr Läkemedel - 50 kr/uttag Pappersrecept/bestämt apotek Asylsökande 50kr Barn har rätt till samma vård som andra barn i landet Gratis
Vad är Etableringen?
Uppehållstillstånd Arbetsförmedlingen Etableringen 24(-36) månader Uppehållstillstånd + 20-64 år + kommunplacering SFI, samhällsorientering, praktik Etableringsersättning Något högre än socialbidrag Villkorad Kan få socialbidrag
Uppehållstillstånd Arbetsförmedlingen Vid sänkt arbetsförmåga/funktionsnivå Ingen SGI Skicka intyg till AF https://www.arbetsformedlingen.se/läkarintyg+delt agare+i+arbetsmarknadspolitiska+program.pdf Anpassa aktiviteten Förlänga etableringen Ring handläggaren/sip!
Att bemöta personer med migrationsrelaterad psykisk ohälsa
Trauma: Vad kan vårdpersonal göra? Identifiera Dokumentera Motivera och remittera till vidare behandling Rehabiliterande bemötande
Traumabearbetning VC - lättare form av PTSD TKT- BUP. Teamet för krigs- och tortyrskadade Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Allmänpsykiatrin - stabilisera inför behandling Olika sätt att förklara/motivera till traumabearbetning
Grundläggande principer för behandling (ISTSS) Stabilisering Att skapa säkerhet, stabilitet och en trygg relation. Utveckla förmågor. Bearbetning Att minnas och sörja. Att orka bli medveten om minnen eller delar av sig själv. Integrering Att omforma sin identitet, återknyta till sitt liv. Längsta och viktigaste fasen https://www.istss.org/istss_main/media/documents/istss-expert-concesnsus-guidelines-for-complex-ptsd-updated-060315.pdf
Våga fråga!
Hur fråga? Ett bra sätt att kommunicera är att bygga upp det man undrar över så här: Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär
Psykoedukation Normalisering Frivillighet, känsla av kontroll Upplevelse/Besvär När man upplevt svåra saker i livet så kan man minnas de på ett sätt så att det känns som att de händer igen, just nu. Detta är vanligt och betyder inte att man är galen. Du behöver inte berätta detaljer för mig men jag undrar om du har några sådana minnen som du återupplever?
Kom ihåg! Handledning Kollegialt stöd Ta hand om dig själv
Bikupa Vad tar du med dig till din verksamhet?
Introduktionsutbildning i migration och hälsa Hur påverkar migration den psykiska och fysiska hälsan? Hur påverkar patientens migrationsbakgrund tillgången till adekvat och jämlik vård? Hur kan kunskaperna omsättas i den egna verksamheten? Förmiddagen Jämlik vård och vårdprofessionernas ansvar Aktuell information om migration och flykt Kulturkompetens eller personcentrerad vård? Eftermiddagen Rätten till vård: Lagar, regelverk och administration Psykisk ohälsa och migration Tolkade vårdmöten Datum: 13/3, 10/5 Målgrupp: Alla professioner som arbetar inom vården Anmälan görs i utbildningskalendern på https://vardgivare.skane.se/ Utbildningen anordnas av Kunskapscentrum migration och hälsa
Lycka till! Skane.se/kcmigrationhalsa Skane.se/flyktingar Kunskapscentrum.mh.pv@skane.se MÖT INDIVIDEN!