Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Relevanta dokument
Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Repetition kapitel 21

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Tenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:

Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.

Elektrodynamik. Elektrostatik. 4πε. eller. F q. ekv

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Bra tabell i ert formelblad

ANDREAS REJBRAND Elektromagnetism Coulombs lag och Maxwells första ekvation

Lösningar till seminarieuppgifter

Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar

Fysik TFYA68. Föreläsning 2/14

Tentamen i El- och vågrörelselära,

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

14. Potentialer och fält

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)

18. Sammanfattning Ursprung och form av fältena Elektrostatik Kraft, fält och potential 2 21, (18.3)

18. Sammanfattning Kraft, fält och potential. Krafter F är fysikaliskt mätbara storheter Elfält beror på kraften som F = Eq (18.

18. Sammanfattning. Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 18.1

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Elektromagnetiska falt och Maxwells ekavtioner

Magnetostatik, induktans (och induktion) kvalitativa frågor och lösningsmetodik

14. Potentialer och fält

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 24: Elektromagnetisk strålning

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Föreläsning 2 1. Till varje punkt i rummet tilldelas en vektor. ( ) = T ( x, y, z,t) ( ) = v x

Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk

Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

Maxwell insåg att dessa ekvationer inte var kompletta!! Kontinutetsekvationen. J = ρ

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Integraler av vektorfält Mats Persson

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren Vecka 2

Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder

Föreläsning 4 1. Den andra av Maxwells ekvationer i elektrostatiken

FFM232, Klassisk fysik och vektorfält - Veckans tal

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 24: Elektromagnetisk strålning

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Prov Fysik B Lösningsförslag

Svar till övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

Föreläsning 5, clickers

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Kapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Övning 6, FMM-Vektoranalys, SI1140

Vad är r Magnetism? Beskriva och förklara fenomen relaterade till magnetism!

u = 3 16 ǫ 0α 2 ρ 2 0k 2.

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Facit till rekommenderade övningar:

Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR

Magnetostatik och elektromagnetism

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 24: Elektromagnetisk strålning

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

6. Magnetostatik I: Magnetfältet från tidsoberoende strömmar

6. Magnetostatik I: Magnetfältet från tidsoberoende strömmar

Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in

Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Tisdagen den 7 juni 2016

3. Lösning av elektrostatiska problem för dielektrika

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar vecka 6. ( ) kommer vi att studera ytintegraler, r r dudv

attraktiv repellerande

Integranden blir. Flödet ges alltså av = 3

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Transkript:

Strålningsfält och fotoner Våren 2016

1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2

1.1 Gauss lag Låt oss tänka att vi känner till fältet överallt på en sluten yta, men inte vad som finns innuti Med en sluten yta avses en yta som är ändlig men saknar rand Ytan kan vara en geometrisk tanke-konstruktion, eller en verklig låda Vad, om nånting, kan vi säga om laddningarna innanför ytan? 3

Eftersom fältet är riktat utåt över hela ytan, måste det finnas positiv laddning inne i lådan 4

Eftersom det elektriska fältet pekar innåt över hela ytan, måste det finnas negativ laddning inne i lådan 5

Det finns tre möjliga konfigurationer som kan ge upphov till ett sådant här fält En mycket stor positivt laddad yta till vänster En mycket stor negativt laddad yta till höger Båda ovanstående Ingen laddning inne i lådan 6

En stor positivt laddad yta genom mitten av lådan positiv laddning inne i lådan, också utanför den 7

Gauss lag är en kvantitativ relation mellan mätningar av elektriska fältet på en sluten yta och laddningen innanför ytan För ett kvantitativt sammband behöver vi ett kvantitativt mått på styrkan och riktningen av det elektriska fältet på ytan 8

1.2 Elektriskt flöde Måttet på elektriska fältet över en yta kallas elektriskt flöde Φ el Vad behövs för en kvantitativ definition på elektriskt flöde? Riktning av fältet Styrka, eller magnitud, av fältet Mått på ytan, dvs. area 9

Riktning av fältet Vi ser att riktningen av fältet bestämmer tecknet för laddningen i lådan Vi vill relatera fältet till laddningen Flödet bör alltså vara positivt om fältet är utåtriktat, negativt om det är innåtriktat, och noll om fältlinjen inte går genom ytan 10

Vinkeln mot ytan Vi vill också ha ett mått på vinkeln som fältet har mot ytan Ytan har en riktning: normalen Extremfallen för fältets riktning är: Vinkelrätt utåt: +1 Vinkelrätt innåt: -1 Parallellt: 0 Om linjen ligger åt ett annat håll: Termen cos θ uppfyller kraven, där θ är vinkeln mellan fältet E och ytans normal n 11

Styrkan av fältet Betrakta de två fallen på bilden Om övre lådan innehåller laddningen Q, och fältlinjerna är dubbelt så långa i nedre bilden, hur mycket laddning finns i nedre lådan? Flödet bör alltså vara proportionellt till fältets styrka E Vi kan skriva E cos θ som E n = E n cos θ eftersom n = 1 12

Ytans area Vi måste definiera flödet så att det har samma värde för olika stora ytor kring samma laddning På ytan av den större lådan är fältet svagare Flödet måste alltså vara proportionellt till arean av ytan Eftersom elektriska fältet kan vara olika på olika områden av ytan, måste vi dela upp den i små delar ΔA = ΔxΔy 13

Elektriska flödet Då vi lägger allt ihop kommer vi till uttrycket för elektriska flödet: Φ el = ytan E n ΔA Alternativt kan detta skrivas med en integral: Φ el = E n da = E d A Integralen behövs om fältet varierar över ytan 14

1.3 Gauss lag Vi återkommer nu till Gauss lag, som relaterar elektriska flödet genom en sluten yta till laddningen innanför ytan Φ el = sluten yta E nδa = q inne ε 0 Φ el = E nδa = q inne ε 0 Märk att normalen n väljs så att den pekar utåt 15

Olika ytor Storleken på ytan spelar ingen roll Hur kommer det sig? Formen på ytan spelar heller ingen roll 16

Laddningar utanför ytan Enligt Gauss lag är flödet genom en yta noll om ytan inte innesluter laddningar, även om det finns laddningar utanför ytan Flödet genom A 1 och A 2 är lika stort, men genom A 1 pekar det innåt och är negativt 17

Många enskilda laddningar Gauss lag gäller också då vi har laddningar både utanför och innanför ytan Betrakta fallet på bilden Om vi adderar ihop ekvationerna för de skilda laddningarna får vi sluten yta (E 1 + E 2 + E 3 ) nδa = Q 1 + Q 2 ε 0 18

Coulombs lag och Gauss lag Coulombs lag (från tidigare) F = 1 4πε 0 q 1 q 2 r 2 r = q 2E 1 Lagarna kan härledas från varandra, och är därmed likvärda (innehåller lika mycket information) MEN: om laddningarna är i rörelse gäller inte Coulombs lag; det går inte att på ett så enkelt sätt beräkna elfältet från en laddning som rör sig med hög fart Gauss lag däremot gäller i varje fall den är alltså konsistent med den speciella relativitetsteorin! 19

Tillämpningar av Gauss lag Beräkna elektriska fältet från en stor skiva med arean A och laddningen Q. Av symmetriskäl är E left = E right. Flödet ges av: Φ el = E nda = 2E cos 0 A box Laddningen i lådan blir Q(A box /A) Från Gauss s lag får vi då: Q 2EA box = A A box E = (Q/A) ε 0 2ε 0 20

Laddningar och fält i en metall Anta att vi har en metall i jämvikt (dvs. ingen ström av laddningar) Kan det finnas laddning inne i metallen? Hur är det om metallen ligger i ett yttre fält? Det kan inte finnas ett elfält inne i metallen i jämvikt, för annors skulle laddningarna strömma. För en godtycklig yta inne i metallen måste alltså elfältet, och därmed också flödet, vara noll. totala laddningen innanför vilken som helst yta måste vara noll enligt Gauss lag. (märk att det dock kan finnas, och faktiskt finns, både positiva och negativa laddningar så, att totala laddningstätheten är noll) 21

Tomrum i en metall Antag igen att vi har en metall i jämvikt Vad kan vi säga om laddningarna på inre ytan av ett tomrum inne i metallen? Eftersom elfältet kring en yta runt hålet är noll måste totala laddningen på ytan vara noll. Kunde det finnas ett elfält inne i hålet på det sättet att totala laddningen var noll? Eftersom elfältet i metallen är noll, måste potentialskillnaden längs med ADB vara noll, och därmed också längs med ACB Elfältet i hålet måste vara noll 22

Gauss lag i elektriska ledningar Bilden visar en uniform ledning med konstant tvärsnitt A. Finns det laddningar inne i ledningen? Vi kan anta att elfältet är uniformt och följer ledningens riktning. Vi väljer integrationsytan enligt bilden, stax innanför ledningens yta, med ändorna vinkelrätt mot ytan, och därmed också mot elfältet. Flödet genom ytan i vänstra ändan är EA och i högra ändan EA. Eftersom fältet överallt är parallelt med ytan av ledningen är flödet genom cylinderns mantelyta noll. Enligt Gauss lag kan det alltså inte finnas laddningar inne i ledningen. 23

Laddningen vid ett gränsyta En stadig ström i flödar genom en ledning som består av två olika material, se bilden Båda delarna har samma radie r, elektronmobiliteten i båda delarna ges av u 2 < u 1 och antalet rörliga elektroner av n 1 > n 2. Bestäm laddningen på gränsytan. Eftersom i 1 = i 2 är också n 1 Au 1 E 1 = n 2 Au 2 E 2 E 2 = n 1u 1 n 2 u 2 E 1 (märk att E 2 alltså är större än E 1 ) 24

Vi är intresserade av laddningen på gränsytan, och inte den laddning som ligger på ytan av ledningen, så vi väljer en integrationsyta som ligger innanför ledningens yta. Vi kan anta att elfältet innanför ytan överallt är parallellt med ledningen, och är homogent i ett område som består av bara en typs metall. Fältet måste då ligga som på bilden. Mantelytan: flödet = 0 eftersom E n. Övre ändan: flödet = E 1 πr 2 cos 0 = E 1 πr 2 Nedre ändan: flödet = E 2 πr 2 cos 180 = E 2 πr 2 25

Enligt Gauss lag är då E d A = 0 + E 1 πr 2 E 2 πr 2 = q inne ε 0 Eftersom E = i/(nau) får vi för laddningen på gränsytan q inne = ε 0 (E 1 πr 2 E 2 πr 2 ) q inne = ε 0 i 1 1 n 1 u 1 n 2 u 2 Resultatet är negativt, vilket är logiskt då laddningen på gränsytan bör vara negativ för att öka E 2 och minska E 1. 26

Magnetiska monopoler Magnetiska dipoler skiljer sej fundamentalt från elektriska dipoler Medan man kan skilja åt laddningarna i en elektrisk dipol, kan man inte skilja åt en positiv eller negativ magnetisk laddning Så kallade magnetiska monopoler existerar inte (så vitt man vet). Trots gediget sökande har man m.a.o. aldrig påträffat magnetiska fält som skulle uppkomma från en enstaka magnetisk laddning. Det finns dock teorier som förutspår deras existens: http://pdg.lbl.gov/2004/listings/s028.pdf 27

Gauss lag för magnetism Avsaknaden av magnetiska monopoler leder till att magnetiska flödet genom vilken som helst sluten yta är noll Detta kan kallas för Gauss lag för magnetism B nda = 0 28

Magnetiska fält i rymden Laddningar i rörelse producerar magnetiska fält. Om vi känner till magnetiska fältet kring en sluten kurva, vad kan vi säga om strömmen innanför? Med sluten kurva avses en ändlig kurva utan ändor. 29

Ett sådant fält skulle kunna orsakas av en ledning genom mitten av ringen, där strömmen är riktad utåt från pappret 30

Ett sådant fält skulle kunna orsakas av en ledning genom mitten av ringen, där strömmen är riktad innåt i pappret 31

Amperes lag Amperes lag är en kvantitativ relation mellan magnetfältet kring en sluten kurva och strömmen genom det inneslutna området. Amperes lag kan härledas från Biot-Savarts lag (kap.18): B ledn μ 0 2I 4π r Amperes lag är konsistent med relativitetsteorin 32

Magnetfältet kring en ledning Biot-Savarts lag ger magnetfältet som uppkommer p.g.a. en ström i en ledning I, på avståndet r från ledningen B ledn μ 0 2I 4π r Om vi integrerar detta längs en kurva runt ledningen får vi B d l = μ 0 2I 4π r dl = μ 0 2I 4π r 2πr = μ 0 I eftersom B d l över hela kurvan och r är konstant. 33

Val av integrationskurva Resultatet ovan är oberoende av kurvans radie Precis som med Gauss lag Hur kommer det sej? Magnetfältet är inverst proportionellt till radien r, medan kurvans längd 2πr är proportionellt till r. En dubbelt längre radie ger alltså en dubbelt längre integrationssträcka, men hälften svagare magnetiskt fält 34

Godtycklig integrationskurva Integration kring en godtycklig kurva ger också samma resultat Vi betraktar integrationen kring en kort sträcka över en liten vinkel α Projektionen av Δl 2 i riktning av B 2, dvs. Δl 2, ges av Δl 2 cos θ Dessutom har vi likformade trianglar, vilket ger Δl 2 = Δl 1 r 2 r 1 Alltså har vi B 2 Δl 2 = B 2 Δl 2 cos θ = B 2 Δl 2 = B 2 r 2 r 1 Δl 1 Eftersom B fältet kring en ström är inverst proportionellt till radien får vi B 2 B 1 = r 1 r 2 α Alltså är B 2 Δl 2 = B 1 Δl 1 35

Flera ledningar En ledning utanför kurvan ger inget bidrag B 2 Δ l 2 = B 1 Δ l 1 B δ l = 0 Resultatet av flera ledningar adderas ihop B 1 + B 2 + B 3 d l = μ 0 (I 1 I 2 ) För godtyckliga konfigurationer gäller B d l = μ 0 I innuti 36

Vilka strömmar räknas som inne? För Amperes lag måste vi integrera kring en sluten kurva, och räkna strömmarna inneslutna av kurvan Riktningen är viktig! Vilka ledningar anses inneslutas av kurvan? Tänk dej en yta som begränsas av kurvan Alla strömmar som går genom ytan räknas Detta gäller för vilket som helst val av yta, så länge gränsen utgörs av integrationskurvan. 37

Exempel 1 Beräkna med hjälp av Amperes lag magnetfältet på avstånd r från en tjock ledning. Välj integrationskurva som på bilden Eftersom B överallt tangerar cirkeln är B d l = B 2πr = μ 0 I B = μ 0I 2πr = μ 0 2I 4π r Vi får samma svar som med Biot-Savarts lag, men mycket enklare 38

Exempel 2 Beräkna med hjälp av Amperes lag magnetfältet inne i en solenoid Välj integrationskurva som på bilden Integralen ger Bd eftersom magnetfältet är vinkelrätt mot ändorna av rektangeln, och noll utanför solenoiden. Strömmen genom den inneslutna ytan är Nd/L I B = μ 0NI L 39

Maxwells ekvationer Vi har nu grunderna till Maxwells ekvationer Gauss lag för elektricitet: E n da = q inne ε 0 Gauss lag för magnetism: B n da = 0 (Ofullständig) Faradays lag: E d l = 0 Amperes lag: B d l = μ 0 I inneuti 40