Sunne kommun Reviderad budget 2012 samt flerårsplan för åren 2013-2014 Nämndernas verksamhetsplaner Antagen av Kommunfullmäktige 2011-11-28 150
Kommmunfakta 2012 Antal invånare i Sunne kommun 1 januari 1999 13 665 2000 13 613 2001 13 619 2002 13 551 2003 13 573 2004 13 586 2005 13 604 2006 13 586 2007 13 591 2008 13 566 2009 13 473 2010 13 345 2011 13 255 Mandat i kommunfullmäktige 2011-2014 Parti Mandat Moderata samlingspartiet (M) 7 Centerpartiet (C) 14 Folkpartiet liberalerna (Fp) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Socialdemokraterna (S) 12 Vänsterpartiet (V) 2 Sverigedemokraterna (Sd) 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Resultatbudget 15 Kassaflödesplan 17 Balansbudget 18 Investeringsbudget 19 Verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 20 Räddningsnämnden 30 Bildningsnämnden 32 Socialnämnden 37 Miljö- o byggnadsnämnden 42 Överförmyndarnämnden 45 Valnämnden 47 Kommunrevisionen 48
Budget 2012 Budget för år 2012 samt flerårsplan för åren 2013 2014 Budgetprocessen fungerar så att fullmäktige fastställer ekonomiska ramar för varje nämnd i juni månad. De ramar som fastställs av kommunfullmäktige ska grundas på politiska prioriteringar som gäller verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet. Beslutet är den yttersta restriktionen för vad verksamheten i respektive nämnd får kosta. Rambeslutet blir därmed, ur ekonomisk synpunkt, ett formellt beslut om budget för år 2012. Budgetberedningen har haft möten med representanter för nämnder, förvaltningar och politiska partier 2011-01-13, 2011-02-17, 2011-03-29, 2011-04-15 och 2011-05-12 där dialog förts om verksamhet och ekonomiska ramar. Behovsbilden och demografiska förutsättningar för olika målgrupper har presenterats och diskuterats vid dessa möten. Jämförelser av olika verksamheters resultat och resurser har också presenterats som ett underlag i prioriteringsarbetet. Budgetförslag för de interna resultatenheterna Kost och städ samt Fastighetsförvaltningen har presenterats och godkänts. Den prognos över de tillgängliga resurser som budgetförslaget bygger på är hämtade från tillgängligt beräkningsunderlag från april. Pga försämrade prognoser för hur skatteunderlaget förväntades utvecklas för 2012, som presenterades av SKL i augusti 2011, beslutade Kommunstyrelsen om att ett reviderat budgetförslag skulle tas fram under hösten 2011 för att nå en budget i balans. God ekonomisk hushållning I kommunallagen framgår att kommuner i sin budget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska dels ha ett finansiellt perspektiv dels ett verksamhetsperspektiv. En utvärdering ska finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om målen för en god ekonomisk hushållning har nåtts. Utgångspunkten för de mål vi formulerat är att ha ett positivt resultat som täcker in egenfinansiering av investeringar, alla pensionskostnader, värdesäkring av förmögenheten, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. Dessutom ska skattesatsen vara oförändrad. Syftet är att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för nästkommande generation, utan att den ska behöva ta ut en högre skatt. Vi bör genom vårt agerande idag skapa förutsättningar för att kommuninvånarna även i framtiden kan producera service på god nivå. I kommunstrategin anges att nedanstående finansiella mål ska vara uppfyllda för att Sunne kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Nivå på skattesatsen Oförändrad skattesats för planperioden (21,80) Årets resultat 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under planeringsperioden 2012-2014 Finansiering av investeringar 100 % självfinansieringsgrad över planeringsperioden 2012-2014 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr 1
Under budgetprocessen har budgetberedningen kommit fram till att ovanstående resultatmål inte kan nås under budgetperioden. Ett nytt kortsiktigt mål för 2012 har därför satts som är 0,0%. Kommunallagens lägsta resultatmål är budgetbalans (dvs. +/- 0 %). Verksamhetsmål behövs för att klargöra uppdraget och ange vad som kan anses uppnås för de befintliga resurserna. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta krävs bl.a. en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. Parallellt med budgetarbetet har en dialog om verksamhetsmål förts i nämnder och förvaltningar. I budgetförslaget har varje nämnd lämnat förslag till kommunfullmäktige på övergripande mål kopplade till budgeten. Utgångspunkten är ett antal mått framtagna i projektet Kommunens kvalitet i korthet som Sunne deltar i. Ambitionen har också varit att måtten ska kopplas till målområden som finns angivna i kommunstrategin. Mål och mått finns angivna i respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. I kommunstrategin anges som en förutsättning för att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning att de verksamhetsmässiga målen formuleras genom Gott ledarskap där mål, kvalitetsnivå och ekonomi ska formuleras för varje verksamhet Övergripande finansiell målsättning Resultatmålet är satt så att överskottet blir cirka 0,0 % (0,3 mkr) av skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2012. Resultatmålet för planåren 2013-2014 är 0,0% och 0,0%. Skattesatsen ska vara oförändrad 21,80 kronor per skattekrona. Investeringarna budgeteras år 2012 till 50 mkr. För hela perioden 2012-2014 är den planerade investeringsvolymen totalt c:a 128 mkr. Det betyder att investeringsvolymen finansieras till 92 % med skattemedel under planperioden. Det innebär att det finansiella målet som anger hur investeringar ska finansieras inte uppfylls i ett treårsperspektiv. År 2010 2011 2012 2013 2014 Resultatmål i Årsbudget 1,8% 0,0% 0,0% 0,0 % 0,0 % Redovisat resultat i Bokslut 1,2% Investeringsmål i Årsbudget (% finansiering med egna medel) 202 52 72 54 284 Redovisad investering i Bokslut (% finansiering med egna medel) 141 Soliditet 52% 52% 52% 52% 54% Skattesats 21,80 21,80 21,80 21,80 21,80 Visionen för Sunne i kommunstrategin I Sunne finns en vision för år 2012 som innebär att kommunen då är känd som Sagolika Sunne. För att uppnå visionen har fullmäktige formulerat åtta mål som är gemensamma för hela kommunen. Varje kommungemensamt mål innehåller en beskrivning av nuläget och vad som är en önskvärd utveckling fram till 2012. De 8 kommungemensamma målen ska följas upp och avrapporteras till kommunfullmäktige i samband med kvartals-, delårs- och årsredovisningar. Huvudrubriker för de kommungemensamma målen är: 1. Attraktiv livsmiljö 2. Uthållig kommun 3. Kompetens- och kulturutveckling 4. Utveckla företagsamheten 5. God rörlighet 6. Tillvarata småskaligheten 7. Utveckla demokratin 8. God ekonomi 2
Kommunen deltar i ett utvecklingsprojekt tillsammans med 125 andra svenska kommuner, Kommunens kvalitet i korthet. Syftet är att lyfta fram frågor som ur ett medborgarperspektiv beskriver kvaliteten i olika verksamheter. Tanken är att de olika måtten ska bidra till att formulera mål knutna till verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning. De olika kvalitetsmåtten är samlade under följande rubriker. Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Samhällsutveckling Attraktiv livsmiljö Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (KKIK) Uthållig kommun Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (KKIK) Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av total antalet bilar? (KKIK) Inga kommunala fastigheter ska ha uppvärmning som baseras på fossila bränslen 2012.(Kommunen klimatplan) Utveckla företagsamheten Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen första halvåret? (KKIK) Vad ger företagen för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Svenskt Näringsliv) God rörlighet Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun (SCB enkät) Tillvarata småskaligheten Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära detta utbud kommer din kommun (SCB enkät) Utveckla demokratin Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (KKIK) Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (KKIK) God ekonomi Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (KKIK) Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott bemötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? (KKIK) Indikator Sunnes resultat Mål Jämförelse kommuner 2009 2010 2012 2010 Värde på index Värde på index 55 63 65 56 70 71 75 65 % av 34 56 90 38 Olja m 3 /år 208 0 Antal 3,6 3,9 6,0 5,3 Rankning i undersökning av alla kommuner Betyg på en 10 gradig skala Betyg på en 10 gradig skala %-snitt av 10 områden Index, max 100 % av tillfrågade % av tillfrågade 23 30 20 126 4,3 Värden fr våren 2008 6,1 Värden fr våren 2008 4,8 5,2 5,1 6,2 7,0 5,6 72 79 83 69 48 49 55 40 73 58,3 70 56,5 80 86 100 83 3
Några budgetförutsättningar Kommunens uppräknade preliminära skatteunderlag för 2012 är 20,8 milj. skattekronor. Ökningen av kommunens eget skatteunderlag beräknas till 1,1 %. På riksnivå är den genomsnittliga ökningen ca 1,7 %. Budgetberedningen har i sitt arbete försökt balansera ekonomi- och verksamhetsmål ur ett helhetsperspektiv. Kommunfullmäktige beslutade i juni om skattesats och ekonomiska ramar samt verksamhetsplan för varje nämnd för år 2012. Efter beslutet visade nya prognoser på att kommunsektorns ekonomi försämras från 2011 och framåt. Det är bland annat den europeiska skuldkrisen som gör att sektorn får lägre skatteintäkter än beräknat genom att BNP-tillväxten i Sverige tappar fart. I förhållande till den ram som kommunfullmäktige beslutade om i juni 2010 har förändringar gjorts. Beräknade totala skatte- och bidragsintäkter har varit grunden i ramtilldelningen. Utgångspunkter i ramfördelningen har varit demografiska förutsättningar beräknade utifrån befolkningsprognosen och olika antaganden om utvecklingen av löne- pris- och kostnadsnivåer. Förslaget innebär att verksamheternas sammanlagda budgetramar minskar med 0,2 % i förhållande till 2011 års prognos. I budgetförslaget har en nedskrivning av förväntad pris och löneutveckling gjorts från 3% till 2% för år 2012. Det har gjorts en översyn av arvoden och ersättningar till politiker för att anpassa nivåerna till hur det ser i andra kommuner. I budget 2010 gjordes ingen höjning av arvoden och ersättningar utan de låg på samma nivå som 2009. I budgeten för 2012 föreslås en ökning med ca 6 % i förhållande till 2011 års nivå. Intäkterna i form av kommunalskatt och generella statsbidrag har beräknats utifrån prognosvärden framtagna under april månad och bygger på ett befolkningsunderlag på 13200 invånare (1/11 2011). I kalkylen för åren 2013 och 2014 har budgetberedningen räknat med en befolkningsminskning med 50 personer per år. Enligt kommunstrategin anges som målbild att kommunen år 2012 har 15000 invånare. En framskrivning av befolkningsutvecklingen år 2010-2014 kan beskrivas i följande sammanställning. Befolkningsutveckling (index) 105 100 95 90 85 80 75 1-5 år 6-15 år 16-18 år 80-w Totalt 70 65 2010 2011 2012 2013 2014 4
Utifrån denna prognos blir demografieffekterna i tkr 2011 2012 2013 2014 Barnomsorg -396-167 -1 327 961 Grundskola -2 718-2 633-1 105 2 379 Gymnasium -1 864-4 473-2 330-3 821 Summa BIN -4 978-7 273-4 762-481 Äldreomsorg, 65-79 år 51 93-40 918 Äldreomsorg, 80-89 år -1 176 907 1 715-315 Äldre omsorg, 90+ år 1 065 722-1 054 0 Summa SN -60 1 722 621 603 TOTALSUMMA -5 038-5 551-4 141 122 Enligt Kommunfullmäktiges beslut i juni 2011: Ramarna för 2012 har justerats mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden med hänsyn till de demografiska förändringarna. På så sätt har Bildningsnämndens ram justerats med - 2,0 mkr Socialnämnden har fått ett tillskott med 1,7 mkr Räddningsnämnden har fått ett tillskott med 0,3 mkr (pga införande av kommunikationssystemet RAKEL) På grund av ändrade förutsättningar, minskade skatteintäkter, har ramarna i Kommunfullmäktiges beslut i november 2011, justerats ytterliggare: Sammanfattningsvis innebär det reviderade förslaget följande förändringar i förhållande till beslutet i juni: Ramarna för nämnderna har justerats enl. nedan: Nämnd Generell Sparförslag/förändring Ramförändring tkr besparing tkr tkr Kommunstyrelsen -200-900 - 100 KS fullmäktige-beredningar +200 + 200 Räddningsnämnden -50-50 Bildningsnämnden -1 300-2 000-3 300 Socialnämnden -1 300-1 085-2 385 Miljö o byggnadsnämnden -25-120 -145 Överförmyndarnämnden + 200 +200 Summa -2 875-3 705-6 580 Ramarna för 2013 och 2014 har på samma sätt som i junibeslutet, justerats enligt den demografiska utvecklingen. Socialnämnden har fått 600 tkr 2013, 600 tkr 2014. Bildningsnämnden har fått två år på sig att anpassa verksamheten till en förändrad budgetram med hänsyn till de demografiska förändringarna. Deras ram har minskats med 3 mkr för 2014. Ramarna för 2012-2014 har också justerats med hänsyn till omställningspensionerna. Förändringar tom 2011-12-31 ingår. 5
Sammanfattad finansiell analys som grund för god ekonomisk hushållning Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. Dessa utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Värdena för 2010-2011 är bokslut-/prognosvärden och åren 2012-2014 är budget/planvärden. Motsvarande analys återfinns i årsredovisningarna. Kommunen i siffror 2010 2014 mkr 2010 2011 2012 2013 2014 Bruttoomsättning 850 870 849 871 886 Balansomslutning 590 597 607 606 582 Investeringsvolym 32 67 50 66 13 Resultat och kapacitet Sunne kommun beräknas omsätta 849 mkr och ha en balansomslutning 2012 på 607 mkr. Under 2012-2013 beräknas soliditeten vara oförändrad i förhållande till 2011 och 2014 beräknas en ökning. Det betyder att kommunen har en stabil långsiktig betalningsförmåga som bidrar till god ekonomisk hushållning. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) beräknas bli 94 procent år 2012. Sunne kommun har sedan balanskravet infördes haft en god balans mellan kostnader och intäkter. Inför budgetperioden kan Sunne kommun anses ha god balans mellan intäkter och kostnader. Jämfört med 2010 beräknas verksamhetens nettokostnad öka med 53 mkr år 2014. Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag beräknas öka med 31 mkr. Investeringsvolymen beräknas år 2012 vara 50 mkr, vilket är ungefär lika med medelvärde under den redovisade femårsperioden. Ett årligt normalvärde för investeringsvolymen i förhållande till finansiella målsättningar är ca 35-40 mkr. Under den här redovisade 5-årsperioden kan kommunen klara av att finansiera investeringarna med skatter enligt den långsiktiga målsättningen om den investeringsvolym som anges under planåren kan hållas. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnadernas andel, % 90,9 98,5 99,4 99,5 99,5 Årets resultat, mkr 7,7 6,6 0,3 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad av investeringar i procent 141 83 72 54 284 Soliditet, procent 52 52 52 52 54 Skattesatser: Primärkommunal, kr 21,80 21,80 21,80 21,80 21,80 Totalkommunal, kr 32,55 32,55 33,00 33,00 33,00 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap är svag, och kommer så att vara under planperioden. Kassalikviditeten, som i analyssammanhang bör vara minst 100 procent, beräknas bli 78 procent vid 6
utgången av 2012. Rörelsekapitalet (exklusive semesterlöneskulden) är negativt och beräknas bli fortsatt negativ, -25 mkr. Borgensåtagandena uppgår i bokslut 2010 till 232 mkr. Merparten av åtagandet avser lån hos Sunne Bostads AB (207 mkr). Från 2010 har kommunfullmäktige beslutat om en generell borgensram för Sunne Bostads AB:s totala låneförbindelser (ca 235 mkr). Det kan på sikt medföra att kommunens åtagande ökar med 30 mkr. Pensionsskulden inom linjen är viktig att beakta ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden inom linjen är i Sunne kommun 262 mkr i bokslut 2010. Efterhand som det s.k. omställningsprogrammet (ca 20 mkr) avvecklas kommer skulden att minska om den inte ersätts av nya omställningsprogram. Det är i dagsläget svårt att förutse hur skuldutvecklingen kommer att bli. Under 2004 2010 har kommunen betalat in pengar (ca 34 mkr) via en försäkringslösning, som syftar till att minska framtida utbetalningar för de pensioner som i dag redovisas som en ansvarsförbindelse. För åren 2012-2014 finns inte utrymme att budgetera för liknande avsättning. Under perioden 2006-2010 redovisades en genomsnittlig positiv budgetavvikelse på cirka 9 mkr. Under senare år har budgetföljsamheten i verksamheten varit bra. Finansiella nyckeltal Risk och kontroll 2010 2011 2012 2013 2014 Kassalikviditet exkl. semesterlöneskuld, procent 103 96 92 65 81 Rörelsekapital exkl. semesterlöneskuld, mkr 4-5 -9-40 -18 Borgensåtagande, mkr 232 230 230 230 230 Pensionsskuld och -förpliktelser, mkr 299 324 328 332 337 Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr 7,7 När Sunne kommun går in i budgetåret 2012 är det ekonomiska läget i nivå med målet för god ekonomisk hushållning. Investeringsnivån har anpassats till det långsiktiga målet. Man kan därför säga, att kommunen inför perioden 2012-2014 har nått de finansiella mål som kopplats till begreppet god ekonomisk hushållning. Känslighetsanalys Händelse/förändring Kostnad/intäkt, mkr Ränteförändring med 1 procent 0,6 Löneförändring med 1 procent 4,9 Generella avgiftsförändringar med 1 procent 0,5 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,6 Generella statsbidrag med 1 procent 2,0 Förändring utdebitering med 1 kr 19,8 10 heltidstjänster 3,9 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan framgår till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 4,9 mkr. 7
Föreslagen budget Budgetberedningen har beslutat lägga fram en budget som resulterar i ett överskott på 286 tkr år 2012. Budgeten uppfyller därmed det lagstadgade balanskravet och de finansiella mål som satts upp för år 2012. Verksamhetens nettokostnader (inkl pensioner och avskrivningar) budgeteras 2012 till 633 mkr. För jämförelse redovisas utvecklingen/prognosen för perioden 2010-2014. 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnad, mkr 612 632 633 652 665 % - förändring -0,8 3,3 0,2 3,0 2,0 förändring, mkr -5 20 1 19 13 Enligt investeringsbudgeten uppgår nettoinvesteringarna år 2012 till 50 mkr. Pengarna som avsätts för arenaområdet avser en konstgräsplan. Det diskuterade projektet med en airdome är inte ett kommunalt projekt utan utreds nu av en fristående projektgrupp för genomförande på kommersiella grunder utan skattesubventionering. Hur respektive nämnd tänker sig att bedriva verksamheten inom de föreslagna ekonomiska ramarna framgår av särskilda verksamhetsplaner. I kommunfullmäktiges beslut har respektive nämnd tilldelats budgetbelopp enligt bifogad sammanställning. Respektive nämnd har rätt att själv besluta om omdisponeringar inom nettobudgeten. Nämnderna har uppdraget att integrera verksamhetsmål med upprättade verksamhetsplaner och då beakta att tilldelade verksamhetsplaner utgör ekonomiskt tak. Det vill säga budgeten ska hållas och eventuella omprioriteringar ska ske inom ram. Övriga beslut av betydelse för den ekonomiska processen och styrningen under året framgår av följande punkter. 1. Kommunstyrelsen får möjlighet att ta upp lån inom en total ram på 102 mkr under 2012, varav 10 mkr är nyupplåning. 2. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Sunne Bostads AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 234 mkr. 3. Inom investeringsbudgeten gäller anslagsbindningen per projekt. För nedanstående investeringsprojekt krävs särskilt beslut av kommunfullmäktige innan det påbörjas Bro över Frykensundet Råvattenbrunn Öjervik Sunne Turism, familjerum Kolsnäs Fryxellska skolan, upprustning slöjd/hemkunskap Arenaområdet, konstgräsplan Förskola, Brårud Övriga investeringsprojekt/inventarieanslag beslutas av respektive nämnd innan de tas i anspråk. 4. Nämnderna får uppdraget att kvartalsvis lämna en uppföljningsrapport över ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen. 5. Bildningsnämnden får uppdraget att kvartalsvis lämna en uppföljningsrapport över ekonomi och verksamhet till Kommunstyrelsen 8
Jämföra med andra Uppgifterna är hämtade från databasen Kolada som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi har valt senaste redovisning och ytterligare två år. Avsikten är att varje år jämföra på samma sätt. I gruppen Liknande Sunne ingår kommunerna Klippan, Simrishamn, Laholm, Lysekil, Tierp och Östhammar. De har valts ut för att de uppvisar nyckeltal som kan vara något att sträva efter. Materialet ger en ytlig bild av skillnader; en del beror på hur verksamheten redovisas, en del på kommunens ambitioner och ytterligare en del på hur effektiv verksamheten är. För en bättre jämförelse krävs att vi tränger djupare in i materialet efter kontakter med de kommuner vi vill jämföra oss med. Siffror inom parentes avser föregående år. Äldreomsorg totalt Kronor per invånare 2008 2009 2010 Sunne 12 981 12 850 13 731 Liknande Sunne 11 449 11 801 11 970 Värmland 12 523 12 671 12 949 Sverige 11 710 11 775 11 944 Sunnes värden ligger ca 15 (9) procent högre än Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne ca 6,0 (1,4) respektive ca 15 (9) procent högre kostnader per invånare. Sunnes kostnader 2010 jämfört med standardkostnaderna för äldreomsorg är 2,3 (-4,3) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är -4,7 (-4,5) och Värmland 7,0 (+7,5) procent. Hemtjänst Kronor per invånare 65 w år 25000 20000 15000 10000 5000 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige 9
Hemtjänstens kostnader är genomgående ca 32 (29) procent högre än Liknande Sunne, ca 16 (20) procent högre än Värmland och ca 41 (41) procent högre än Sverige. För 2010 är skillnaden mellan Sunne och Liknade Sunne ca 37 (28) procent. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsoch/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. Vad bokförs som hemtjänst? Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet? 250000 Hemtjänst Kronor per kund 200000 150000 100000 50000 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Hemtjänstens kostnader är genomgående ca 18 (17) procent högre än Liknande Sunne, ca 4 (6) procent lägre än Värmland och ca 22 (26) procent högre än Sverige. För 2010 är skillnaden mellan Sunne och Liknade Sunne ca 18 (10) procent. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsoch/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. Vad bokförs som hemtjänst? Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet? Omsorg om Individ och familj totalt Kronor per invånare 3500 3000 2500 2000 1500 1000 2008 2009 2010 500 0 Sunne Värmland 10
Sunnes värden är genomgående ca 33 (35) procent lägre än Liknande Sunne, ca 34 (34) procent lägre än Värmland och ca 34 (36) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå än jämförelsegrupperna. Sunnes kostnader 2010 jämfört med standardkostnaderna för Individ- och familjeomsorg är -8,2 (-15,6) procent. Motsvarande uppgifter för Liknande Sunne är 18,9 (+16,0) och Värmland +20,9 (+16,4) procent. Försörjningsstöd Kronor per invånare 1200 1000 800 600 400 200 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Sunnes värden är genomgående ca 27 (22) procent lägre än Liknande Sunne, ca 37 (30) procent lägre än Värmland och ca 30 (39) procent lägre än Sverige. Skillnaderna kan bero på bl.a. arbetslöshet och sjukdom. Sunnes kostnader 2010 är ca 32 (28) procent lägre än Liknande Sunne. Omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt Kronor per invånare 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 2008 2009 2010 1000 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Verksamhetens kostnader är genomgående ca 22 (22) procent högre än Liknande Sunne, ca 7 (6) procent högre än Värmland och ca 20 (21) procent högre än Sverige. Skillnaderna beror dels på kundernas behov dels på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions- och/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. 11
Personlig assistans (LASS och LSS) Kronor per invånare 2008 2009 2010 Sunne 1 221 1 221 1 254 Liknande Sunne 950 920 991 Värmland 1 446 1 449 1 621 Sverige 1 095 1 120 1 153 Omfattningen av Personlig assistans styrs till största delen av Försäkringskassans beslut om assistansersättning. Sunnes kostnader för personlig assistans är i snitt för åren ca 29 (25) procent högre än Liknande Sunne, ca 18 (16) procent lägre än Värmland och ca 10 (9) procent högre än Sverige. För 2010 är skillnaden mellan Sunne och Liknade Sunne ca 27 (32) procent. Skillnaderna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsoch/eller effektivitetsnivå än jämförelsegrupperna. Dessutom får respektive kommuns redovisning av kostnaderna större betydelse vid ökad detaljnivå i jämförelserna. Vad bokförs som personlig assistans? Är det med säkerhet jämförbara uppgifter? Är lägst kostnad detsamma som högst kvalitet? Kultur Kronor per invånare 2007 2008 2009 2010 Sunne 878 912 1 181 1 187 Liknande Sunne 881 887 897 917 Värmland 941 981 992 1 023 Sverige 993 1 024 1 028 1 042 För 2010 ligger Sunnes kostnader för kulturverksamhet 29 procent högre än som Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 16 respektive 14 procent högre kostnader per invånare. Skillnaden mellan 2007 och 2009 i Sunne är det nya biblioteket som byggdes under denna period. Fritid Kronor per invånare 2007 2008 2009 2010 Sunne 1 012 1 080 1 080 1 072 Liknande Sunne 1 318 1 351 1 443 1 433 Värmland 1 174 1 233 1 308 1 368 Sverige 1 202 1 278 1 302 1 366 För 2010 ligger Sunnes kostnader för fritidsverksamhet 25 procent under Liknande Sunne. Jämfört med Värmland och Sverige har Sunne 22 respektive 22 procent lägre kostnader per invånare. 12
Förskola Kronor per invånare 6000 5000 4000 3000 2000 1000 2007 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Kommunens kostnader för förskolan per invånare ligger 8 procent lägre än Liknande Sunne. Jämfört med Värmland 17 procent lägre och jämfört med Sverige 38 procent lägre. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola 2007 2008 2009 2010 Sunne 5,8 6,0 5,9 5,7 Liknande Sunne 5,4 5,5 5,7 5,9 Värmland 5,3 5,5 5,6 5,6 Sverige 5,2 5,3 5,4 5,5 Grundskola Kronor per invånare 10000 8000 6000 4000 2000 2007 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige 13
Kommunens kostnader för grundskolan per invånare ligger 2 procent högre än Liknande Sunne. Jämfört med Värmland 1 procent högre och jämfört med Sverige 1 procent lägre. 6000 5000 Gymnasieskolan Kronor per invånare 4000 3000 2000 1000 2007 2008 2009 2010 0 Sunne Liknande Sunne Värmland Sverige Kommunens kostnader för gymnasieskolan per invånare ligger 15 procent högre än Liknande Sunne. Jämfört med Värmland 18 procent högre och jämfört med Sverige 19 procent högre. 14
RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige RAM 2011-06-20, 2011-11-28 BOKSLUT PROGNOS KF JUNI BUDGET PLAN PLAN T k r 2010 2011 2012 2012 2013 2014 Kommunstyrelsen -66 451-67 214-67 925-68 425-70 067-71 609 Räddningsnämnden -8 955-9 212-9 607-9 557-9 786-10 002 Bildningsnämnden -293 148-304 008-301 492-300 521-307 734-311 504 Socialnämnden -241 291-246 262-248 330-246 655-253 175-259 345 Miljö- och byggnadsnämnden -4 050-4 922-5 443-5 298-5 425-5 545 Kommunrevisionen -401-435 -543-543 -556-568 Överförmyndarnämnden -1 022-1 258-1 107-1 307-1 338-1 368 Valnämnden -117-5 -5-5 -5-250 Nämndernas nettokostnader -615 436-633 316-634 452-632 311-648 086-660 189 Interndeb pensioner mm 29 085 27 000 24 500 25 200 25 200 25 200 Pensionsutbetalningar (inkl ind del) -48 251-43 800-42 974-42 548-46 092-46 092 Förändr pensionsskuld 2 451 485 0 0 0 0 Kalkylerade kapitalkostnader 52 422 51 937 52 500 52 000 52 500 52 500 Avskrivningar -32 613-34 000-34 500-35 500-35 500-36 500 VERKSAMHETENS NETTO -612 342-631 694-634 926-633 159-651 978-665 081 Skatteintäkter 431 405 441 537 460 545 455 605 465 773 479 248 Slutavräkning, skatt mm 6 445 10 143 0 0 0 Ev. nytt utjämningssystem/sparkrav 0 0 11 531 5 253 Generella statsbidrag 199 658 189 714 178 519 181 230 178 143 184 048 Finansiella intäkter 717 565 500 410 500 500 Finansiella kostnader -2 674-3 700-4 000-3 800-4 000-4 000 RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO 23 208 6 565 638 286-31 -32 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader -15 500 0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 7 708 6 565 638 286-31 -32 N y c k e l t a l Verksamhetens nettokostnad/ skatteintäkter mm 96,1% 98,5% 99,4% 99,4% 99,5% 99,5% Verksamhetens nettokostnad (exkl avskrivningar)/skatteintäkter mm 90,9% 93,2% 94,0% 93,8% 94,1% 94,0% Resultat före eo-poster/ Skatteintäkter mm 3,6% 1,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Årets resultat/ Skatteintäkter mm 1,2% 1,0% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% Finansnetto -1 957-3 135-3 500-3 390-3 500-3 500 "Beräknat reinvesteringsutrymme" 40 321 40 565 35 138 35 786 35 469 36 468 15
RESULTATBUDGET Kommunfullmäktige RAM 2011-06-20, 2011-11-28 BOKSLUT PROGNOS KF JUNI BUDGET PLAN PLAN T k r 2010 2011 2012 2012 2013 2014 Vht/skatter mm 83,8% 86,4% 87,2% 87,2% 87,0% 87,1% Pensioner/skatter mm 7,2% 6,9% 6,9% 6,7% 7,1% 6,9% Avskrivn/ skatter mm 5,1% 5,3% 5,4% 5,6% 5,4% 5,5% Finansnetto/skatter mm 0,3% 0,3% 0,4% 0,5% 0,5% 0,5% Resultatmål 2 % (tkr) 12 750 12 828 12 781 12 737 13 109 13 371 Differens till 2 % (tkr) 5 042 6 263 12 143 12 451 13 140 13 403 Summa skatt o generella bidrag (tkr) 637 507 641 394 639 064 636 835 655 447 668 549 16
KASSAFLÖDESPLAN Kommunfullmäktige 2011-06-20, 2011-11-28 Tkr BOK PROGN. BUDGET PLAN PLAN 2010 2011 2012 2013 2014 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 7 708 6 565 286-31 -32 Justering för poster som inte ingår i kasssaflödet Avskrivningar 42 012 38 101 35 500 35 500 36 500 Avsättningar till pensionsskuld mm 3 955-398 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 53 675 44 268 35 786 35 469 36 468 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet -7 856 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 45 819 44 268 35 786 35 469 36 468 Investeringsverksamheten II Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 402-53 398-50 000-65 550-12 850 Finansieringsverksamheten Utlåning 287 7 Upplåning -10 336 0 10 000-1 000-1 000 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 049 7 10 000-1 000-1 000 Förändring av likvida medel (I+II+III) 3 368-9 123-4 214-31 081 22 618 Likvida medel vid årets början 63 236 66 604 57 481 53 267 22 186 Likvida medel vid årets slut 66 604 57 481 53 267 22 186 44 803 17